Utvecklingsplan för Rosjön 2011

Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Utvecklingsplan
för Rosjön 2011
Eksjö och Nässjö kommuner i Jönköpings län
På uppdrag av Rosjöns FVOF
________________________________________________________________
Av: Ola Helmerson Hushållningssällskapet Östergötland
1
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Sammanfattning
Rosjön är en 177 ha stor och mycket flikig sjö uppe på småländska höglandet. Den nästan
skärgårdsliknande miljön med mycket omgivande skog och kuperad bottenkaraktär gör den
intressant för flera olika friluftsaktiviteter som sportfiske, paddling och fågelskådning.
Denna rapport redovisar fältundersökningar utförda 2011 av Hushållningssällskapet i
Östergötland på uppdrag av Rosjöns FVOF. Inventeringarna och medföljande råd om fiskevård
för fisk och kräftor utgör tillsammans en utvecklingsplan som fiskevårdsområdet att använda i sin
framtida förvaltning av Rosjön som både fritidsfiskevatten och resurs för landsbygdsturism.
Nätprovfiske utfördes med 8 nätansträngningar natten mellan den 12/9-13/9 2011. Sjön har att
döma av de genomförda inventeringarna en relativt låg produktion av fisk jämfört med SLU:s
nationella provfiskedatabas. Andelen fiskätande abborre (individer > 15 cm) låg dock på en
förhållandevis bra nivå.
Kräftprovfiske utfördes i Rosjön mellan 13-14 september. Sjön har ett klart fiskbart kräftbestånd
i snitt fångades 2,09 st. kräftor per bur. Kräftbeståndet ligger på en täthet något lägre än
riksgenomsnittet men är ändå i nuläget på en klart fiskbar nivå. Längdfördelningen visar på
rekryteringen fungerar och att kräftorna har en relativt gynnsam miljö.
Rosjöns FVOF har efter dessa undersökningar betydligt mer kunskap om fisk- och
kräftbeståndet. Detta kommer att bli ett viktigt underlag för utvecklings- och åtgärdarbetet under
kommande år. Alla rådata i denna rapport finns sparad hos SLU:s databaser för nät- och
kraftprovfiske. Arbetet att öka kunskapen om kräft- och fiskbestånd är även en viktig del i
vattenförvaltningsarbetet för att kunna bibehålla Rosjöns nuvarande goda ekologisk status.
Denna utvecklingsplan har kunnat genomföras tack vare ekonomiskt stöd från Leader mitt i
Småland.
Vid fältarbetet hjälpte medlemmar från Rosjöns FVOF till på ett utmärkt sätt och ska därför ha
ett stort tack.
Medlemmar i Rosjöns
FVOF hjälper till med
nätrensning. Att FVOF
bidrar i det praktiska
arbetet är ofta en stor
fördel då man förutom
trevliga samtal ofta får
möjlighet att sprida
kunskap och
erfarenheter om sjön
och dess fiske.
Framtida
fiskevårdsarbete
underlättas sannolikt
om många intresserade
medlemmar deltar i de
praktiska åtgärder som
genomförs.
1
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Inledning
Allmänt
Provfiske med översiktsnät syftar till att uppskatta fisksamhällets artsammansättning och struktur
samt de enskilda arternas täthet och storlekssammansättning i en sjö. Sedan 1990-talet har
nätprovfisken blivit en allt viktigare del i övervakningen av miljöförändringar i svenska sjöar.
Nätprovfisken är en väsentlig komponent i undersökningar som syftar till att följa både trender
och förändringar av tillståndet i sjöekosystem, exempelvis beroende av försurning, övergödning,
giftiga substanser och fysiska miljöstörningar.
Fisksamhällets struktur ger information om eventuella miljöstörningars effekt genom att arterna
är olika känsliga för vattenkemiska och hydrologiska förändringar. Dessutom har fisk ett stort
inflytande på övriga organismer i sjöekosystemet, varför kunskap om fiskbestånden är nödvändig
för att kunna tolka förändringar inom andra delar av ekosystemet.
Genom ett nätprovfiske, eller i bästa fall en serie provfisken, skaffar man sig en referensbild över
bl.a. fisksamhällets artsammansättning och struktur i sjön. Denna referensbild är ett viktigt
jämförelsematerial gentemot andra sjöar eller i samma sjö om denna utsätts för någon form av
miljöstörning eller vid tidserieuppföljning av tillståndet i sjön. Försurningseffekter kan exempelvis
upptäckas vid ett nätprovfiske. Vid en uppföljning kan man sedan konstatera om en utförd
kalkningsinsats har haft positiv effekt på reproduktion och beståndsstorlek hos fisken i sjön. Ett
annat syfte med nätprovfisken kan vara att kartlägga sjöns fiskfauna ur naturvårdsaspekt.
Syftet med nätprovfisket i Rosjön var att inventera fiskbeståndets status för att få kunskap om
hur sjöns förvaltning bör se ut. Sjön har inte provfiskats innan 2011 vilket gör att inga jämförelser
med tidigare fisken finns med i rapporten.
Genom fiskindex EQR8 redovisas sjöns ekologiska status utifrån fångsten. Klassningen görs
utifrån 8 olika parametrar som ger sjön ett samlat statusvärde.
Vid nätprovfisken kan uppgifter sammanställas om bl.a:
• Artutbredning: Vilka fiskarter som förekommer i sjön.
• Artsammansättning: Fiskfaunans sammansättning i sjön i såväl antal som vikt.
• Andelen rovfisk/karpfisk: Indikator på näringsstatus och försurningstillståndet i sjön.
• Diversitet: Mångfalden i fisksamhället vilken beskriver hur många arter det finns i sjön och
hur jämnt fördelade dessa är inbördes.
• Fisksamhällets totala storlek: vilket anges som fångst per ansträngning och redovisas i vikt och
antal individer. Fångsten per ansträngning ger ett relativt mått på fiskbiomassa och fisktäthet i
sjön.
• Beståndsstorlek - arter: vilket anges som fångst per ansträngning för respektive fiskart. Detta
ger ett mått på artens biomassa och individrikedom i sjön.
• Fiskarternas storleksfördelning: Medellängd, medelvikt och längdfördelning hos olika arter.
Ger information om näringsstatus, konkurrens- och tillväxtförhållande i sjön. Starka årskullar
kan påvisas och fortplantningsstörningar kan upptäckas.
2
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Omfattning och förhållanden
Den provfiskade sjön är Rosjön i Emåns vattensystem, belägen inom både Eksjö och Nässjö
kommuner i Jönköpings län. Sjöns avrinningssystem, läge och utseende ses på kartorna nedan.
Meteorologi
2011 inleddes liksom för 2010 kallt och snörikt med riktigt vinterväder. I mitten av april kom
värmen och bidrog till höga temperaturer och mycket sol. I början på maj var det åter kall
väderlek med kalla nätter varefter ett högtryck kom in över landet i mitten på maj. Slutet på
månaden gav värmerekord på flera platser i södra Sverige. Överlag var maj en växlande
vädermånad med något varmare temperaturer och blötare än normalt. Juni månad innehöll en hel
del lågtryck med regn men överlag var temperaturen högre än normalt. Vädret i juli kännetecknas
av olika väderfronter med kallare och varmare väder. Åska och regn var vanligt förekommande.
Vädermässigt var våren och sommaren inte helt optimal för romutveckling och fisktillväxt då
vädret var relativt kallt med växlande periodvis låga vattentemperaturer. Enligt SLU:s databas låg
årsmedeltemperaturen i sjöns närområde på 6ºC.
Vid tiden för provfisket i mitten av september hade det blivit något kallare igen med ca 15-17ºC
på dagarna och ned mot 5ºC på nätterna. Vid andra dagen för provfisket kom ett rejält blåsväder
in över Götaland. Under provfiskedagarna rådde växlande molnighet. Troligen rådde inga
extrema förhållanden som bör ha haft någon större påverkan på provfiskets resultat.
Figur 1-2. Rosjöns läge högt upp i Emåns avrinningsområde (tv) samt detaljkarta över sjön (th). Avrinningen från sjön
sker via Nybroån söderut ner mot Eksjö, vidare genom sjön Solgen, för att slutligen nå Emån lite öster om Vetlanda.
3
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Material och Metodik
Metod och utrustning
Nätprovfisket 2011 utfördes som ett standardiserat nätprovfiske enligt SLU:s (tidigare
Fiskeriverket) metodik. Metoden finns i sin helhet på den nya Havs- och vattenmyndighetens
hemsida:http://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/fiskeriverketspublikationer/finfofiskeriverketinformerar/finfo/2-2-2012-finfo-20012-standardiserad-metodik-for-provfiske-isjoar.
html
Analys och utvärdering
Rådata från nätprovfisket och den omgivningsinformation som insamlats har behandlats och
utvärderats enligt följande:
• Sjöbeskrivning
• Vattenkemi
• Utförande
• Fiskarter och artsammansättning
• Fångst per ansträngning
• Fångstens djupfördelning
• Tillstånd och bedömning enligt EQR8
• Andel fiskätande abborrar
• Artvis fångst och längdfördelning
• Diskussion, sammanfattning och råd
4
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Nätprovfisket i Rosjön (6401030 1448110)
Sjöbeskrivning
Sjökaraktär
Rosjön är en 177 ha stor sjö som ingår i Emåns huvudavrinningsområde. Sjön är belägen 236
möh på småländska höglandet och har en karaktären av en skogssjö med något humusfärgat
vatten. Maxdjupet är 13,5 meter och medeldjupet 5,7 meter. Omgivningarna består av främst av
barrskog och en hel del åker- och hagmark samt en ridå av blandskog närmast sjön. Sjön är flikig
med mängder av vikar, uddar och öar. Runt stränderna växer bladvass och i vikarna finns en hel
del gäddnate och näckrosor. Botten utgörs främst av sand och sten nära land för att successivt
övergå mot mer dy på djupare vatten. Vid kvällen för provfisket blåste en svag vind med en
lufttemperatur på ca 13o Celsius. Siktdjupet var vid tillfället 4 meter. Under provfisket siktades
fåglar som fiskgjuse, häger och storlom.
Rosjön är en flikig sjö med en
mängd vikar, uddar och små
öar. Omgivningen utgörs främst
av barrskog men är ofta kantad
av lövträd närmast vattnet.
Kring sjön finns även en del
jordbruksmark. Längs sjöns
östra sida går riksväg 32 mot
Mjölby och längs denna
strandlinje ligger även en
mängd fritidshus.
Vattenkemi
Kalkningsåtgärder, pH och alkalinitet
Rosjön har aldrig ingått i något nationellt eller regionalt
kalkningsprogram. Inte heller har den enligt kännedom kalkats på
eget initiativ av FVOF eller någon annan aktör. Sjön som till stor del
är omgiven av jordbruksmark blir sannolikt något buffrad genom
kalkrik avrinning. Av figurerna nedan framgår från mätningar att sjön
(1997-2009) eller dess utlopp (2000-2011) inte uppvisat
försurningspåverkan eller svag buffringsförmåga. pH ligger stadigt
kring 7 och buffringsförmågan (alkaliniteten) håller sig hela tiden
mellan 0,4-0,5 mekv/l. Några direkta avvikelser eller tillfälliga svackor i pH eller buffringsförmåga
finns inte i mätningarna.
Rosjön
pH
Alkalinitet
0,6
8
0,5
7
6
0,4
5
0,3
4
0,2
3
2
0,1
1
0
Alkalinitet (mekv/l)
Surhetsgrad (pH)
9
0
1997-02-18
1998-08-10
2000-08-17
2003-08-18
2006-08-21
2009-08-31
5
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Figur 3. pH och alkalinitet i Rosjön 1997-2009. Data kommer från Nässjö kommun.
Rosjöns utlopp
pH
Alkalinitet
0,6
7,0
0,5
6,0
0,4
5,0
4,0
0,3
3,0
0,2
2,0
0,1
1,0
0,0
Alkalinitet (mekv/l)
Surhetsgrad (pH)
8,0
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Figur 4. pH och alkalinitet i Rosjöns utlopp 2000-2011. Data kommer från Nässjö kommun
Övergödning
Näringstransporten till en sjö sker naturligt via dess delavrinningsområde. Beroende på
delavrinningsområdets storlek, naturliga variation (lövskog/barrskog) och mänskliga påverkan
som åkermark, skogsbruk etc. varierar den mängd näring som når sjöekosystemet. Rosjön är till
karaktären en något näringsfattig skogssjö med ett ganska litet delavrinningsområde. Sett till
markanvändningen är dock en stor del av sjöns närmaste omgivning aktiv jordbruksmark
tillsammans med ett visst skogsbruk. Båda dessa markanvändningar kan genera en del lättlösligt
kväve och fosfor till sjön, t.ex. gödsel och urin. För skogsbruket kan läckage ske i samband med
större avverkningar. Dessutom finns ett stort antal fritidsbostäder längs östra sidan där
standarden avloppslösningarna möjligen inte är helt klarlagd. Vilka av dessa källor som spelar
störst roll för Rosjöns näringstillförsel är svårt att säga. Klart är dock att halterna för total kväve
och fosfor stigit under de två senaste åren. Värdet för 2011 kan dock enligt medlemmar i FVOF
ha samband med ett tillfälligt läckage från befintligt avloppssystem.
Totalkväve över 600 ug/l och totalfosforhalter över 25 ug/l anses som näringsrikt enligt
naturvårdsverkets bedömningsgrunder. För insjöar är Tot P den viktigaste
övergödningsparametern då fosfor (P) är det begränsande näringsämnet i sötvatten. Trenden för
total P är stigande för de två sista åren där sista värdet kan vara påverkat av tillfälligt
jordbruksrelaterat näringsläckage.
6
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Rosjöns utlopp, total kväve (Tot N) och total fosfor (Tot P) ug/l
Tot Fosfor ug/l
35
700
30
Tot N ug/l
600
25
500
20
400
15
300
10
200
Tot P ug/l
Tot Kväve ug/l
800
5
100
0
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Figur 5. Mätningar av totalkväve och totalfosfor 2000-2011. Data kommer från Nässjö kommun.
Gränsen för betydligt färgat vatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder
1999 är 60 mg/l. Rosjön blir humusfärgad från sin omgivning med jord- och skogsbruk.
Rosjön Färg (mgPt/l)
80
Färgtal mgPt/l
70
60
50
40
30
20
10
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Figur 6. Vattenfärg samt trendlinje 2001-2011. Data kommer från Nässjö kommun.
Rosjön har ett ganska gott siktdjup vilket gynnar rovfisk som abborre och gädda då de primärt
använder synen för sin jakt. Värdena visar att siktdjupet inte har försämrats på drygt 10 år.
7
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Rosjön siktdjup (m)
Siktdjup i meter
5
4
4
3,3
3,11
3
3,65
3,4
2
1
0
2000-08-17
2003-08-18
2006-08-21
2009-08-31
*2011-09-12
Figur 7. Siktdjupet uppmätt vid 5 olika tillfällen i Rosjön. Sista värdet (*) mättes av Hushållningssällskapet vid
provfisket 2011. Data kommer från Nässjö kommun.
Utförande
Rosjön provfiskades 2011-09-12 till 2011-09-13 med åtta bottennät av typen (Norden 12). Vädret
vid nätläggningen var växlande molnighet med en svag sydvästlig vind och en lufttemperatur på
12,5°C. Siktdjupet mättes till 4 meter. Ytvattentemperaturen låg på 15,8 °C bottentemperaturen
vid 12 meter på 7,7°C. Syrgashalten var tillfredställande ned till 6 meter där den föll från 6,2 mg/l
till 0,1 mg/l. Språngskiktet låg mellan 6 och 7 meter där temperaturen sjönk från 15,7°C till
12,1°C. Syremättnaden i % är en följd av syrehalten vid en viss temperatur, ju lägre temperatur på
vattnet desto mer syrgas kan bindas.
Rosjön 20110912 Kväll
Syrehalt mg/l
Vattendjup (m)
0
10
20
30
40
Temperatur °C
50
Syremättnad %
60
70
80
6,7
15,8
-1
6,8
15,9
-2
6,9
16
-3
7
16
70
-4
7
15,9
70
-5
6,9
15,8
15,7
6,2
-6
-7
1
0,1
-8
0,1
1
-9
1
0,1
90
100
110
67
0
68
69
69
61
12,1
10,4
9,2
-10
1
0,1
8,8
-11
0
8,1
-12
0
7,7
Figur 8. Temperatur- och syreprofil i Rosjön 2010-09-12.
Kvicksilverhalter i fisk
Vad gäller Rosjöns övriga vattenkvalitet finns enligt VISS (Vatten Informations System för
Sverige) inget att anmärka på förutom något höga kvicksilverhalter i fisk att anmärka på.
8
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Kvicksilverhalterna uppmätta i fisk inom Sveriges ytvattenförekomster (sjöar, vattendrag och
kustvatten) ligger i samtliga fall över EU:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram (ug/kg),
främst beroende på internationella luftnedfall. Dessa halter kan inte förväntas minska nämnvärt
inom en snar framtid. För humankonsumtion ligger dock det EU-gemensamma gränsvärdet uppe
på 0,5 mg/kg men vissa fiskarter som gädda och ål har ett högre tolererat gränsvärde på 1,0
mg/kg. Mätningar på gäddor i Rosjön gjorda mellan 1984 och 2000 visar på kvicksilverhalter
mellan 0,31 och 0,68 mg/kg vilket alltså inte överstiger den tillåtna gränsen för human
konsumtion.
Fiskarter och artsammansättning
Vid provfisket i Rosjön 2011 fångades totalt fyra fiskarter; abborre, mört, braxen och gers. Hur
dessa fördelade sig i fångsten redovisas i figurerna nedan.
Artfördelningl-vikt
Artfördelning-antal
Abborre
32%
Mört
45%
Abborre
42%
Mört
47%
Gers
3%
Braxen
20%
Gers
8%
Braxen
3%
Figur 4. Artsammansättning i antal och vikt i Rosjön 2011.
Fångsten dominerades av mört både till antal och till biomassa. Mört och braxen svarade
tillsammans för 50 % av antalet och 65 % av vikten. Braxen stod för 20 % av biomassan men
endast 3 % av antalet. Abborren var relativt talrik då den stod för 42 % av antalet men ganska
småvuxen då den endast utgjorde 32 % av vikten. Artfördelningen i fångsten tyder på ett
fisksamhälle med en ganska jämn fördelning mellan rovfisk och karpfisk. Då gädda alltid är
underrepresenterad vid nätprovfisken och heller inte fångades vid provfisket 2011 försvåras
jämförelsen något. E karpfiskdomnierat fisksamhälle som kan tyda på övergödning är det dock
inte fråga om, utan en ganska väntad fördelning för en något näringsfattig sjö där rovfisken, med
gäddan inräknad, möjligen dominerar något över karpfisken.
Total fångst per ansträngning
Totalt fångades vid provfisket i Rosjön 134 individer med en totalvikt av 4004 g. För fångst per
ansträngning (F/A) blev totalantalet 16,75 fiskar och 500,5 g. Detta ligger klart under
jämförelsevärdet i både antal och vikt ligger för svenska sjöar (31,6 st/1450 g).
Fångsten av abborre per ansträngning låg klart under jämförelsevärdet i antal och väldigt långt
under i vikt. Abborren hade även en låg medelstorlek i förhållande till jämförelsevärdet F/A av
mört låg även den klart under i antal och i vikt, medelstorleken på mörten var mindre än
9
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
genomsnittet men inte så långt ifrån som abborren. Av braxen fångades endast ca 1/6 i antal och
ca 1/4 i vikt mot jämförelsevärdet. Braxnarnas medellängd var klart över genomsnittet medan
medelvikten låg ungefär på detsamma. Gersen var långt under i F/A i både antal och vikt.
Tabell 1. Fångst per ansträngning (per nät) artvis och totalt i 2010.
Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets fiskdatabas.
__________________________________________________________________________________________
Fiskart
Abborre
Braxen
Gers
Mört
Totalt
___________________________________________________________________________
Totalantal (st)
Vikt (g)
Antal/nät (st)
56
1287
7
4
798
0,5
11
131
1,4
63
1788
7,9
134
4004
16,8
Jämförelsevärde
16,3
3,0
3,7
17,9
31,6
Vikt/nät (g)
160,9
100
16,4
223,5
500,5
Jämförelsevärde
672,7
400,1
28,3
477,2
1450,4
Medellängd (mm)
106,6
280,5
104,6
140,7
Minimilängd (mm)
65
230
77
55
Maximilängd (mm)
338
317
135
194
Medelvikt (g)
23
199,5
11,9
28,4
___________________________________________________________________________
Fångstens djupfördelning
Hur fiskens djupfördelning ser ut i en sjö är beroende av sjöns olika fysiska och biologiska
egenskaper. Dessa egenskaper kan vara hur djupzonerna fördelar sig i sjön, vattnets kemiska och
fysikaliska egenskaper såsom syrehalt samt fiskens predation. Rosjön är en sjö med ett medeldjup
under 10 m men håller ändå en stor del djupare områden mellan 6-13 m. Bristen på syre under 6
meters djup påverkar givetvis resultatet och endast en liten abborre fångades under språngskiktet.
Bottennäten som används (Norden 30) är 30 m långa och 1,5 m höga.
Abborren fångades något mer i antal mellan 0-3 m än 3-5,9 m. För mörten var dock mönstret
tydligare och denna fångades förhållandevis klart mer än abborren i djupzonen 0-3 m. Braxen
fångades jämnt över hela skalan, dock var antalet braxnar (4 st.) för litet för att dra några större
slutsatser. Gersen var ensam om att fångas mest i zonen 3-5.9 m. Endast en abborre fångades
under 6 meters djup.
Tabell 2. Fångst per djupzon i 8 bottensatta nät i Rosjön 2011. F/A=Fångst per ansträngning.
10
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Djupzon
<3 m
Antal nät
Antal fiskar F/A
Vikt (g) F/A
3-5.9 m
6-11.9 m
3
3
2
Abborre
9,66667
8,66667
0,5
Braxen
0,66667
0,66667
0
Gers
0,33333
3,33333
0
Mört
16,6667
4,33333
0
TOTALT
27,3333
17
0,5
Abborre
184,333
242,333
3,5
Braxen
101,333
164,667
0
Gers
1,33333
42,3333
0
Mört
443,333
152,667
0
TOTALT
730,333
602
3,5
Tillstånd och bedömning enligt EQR8
Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 3).
Klasserna är 1-hög, 2-god, 3-måttlig, 4-otillfredsställande och 5-dålig. Z-värden, som kan vara
både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s.
opåverkade förhållanden (Z-värde=0). Ju längre Z-värdet ligger ifrån 0 desto större är avvikelsen
från helt opåverkade förhållanden. De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning
(f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag.
Då denna inventering inte var ett standardiserat fiske med avseende på antal ansträngningar så
bör man läsa tabellen med en viss försiktighet.
Tabell 3. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Rosjön 2011.
Indikatorer
EQR8
p-värde
Statusklass Z-värde
Indikerar
(försurn/övergödn)
Antal arter
Diversitet (antal)
Diversitet (vikt)
Biomassa
Antal
Medelvikt
Andel fiskätande abborrfiskar
Kvot abborre / karpfisk
0,11
0,75
0,99
0,13
0,61
0,38
0,60
0,39
5
1
1
5
2
3
2
3
(f)
Statusklass
1 HÖG
2 GOD
3 MÅTTLIG
4 OTILLFREDSTÄLLANDE
5 DÅLIG
Klass EQR8 för Rosjön
-1,59
0,32
-0,01
-1,52
-0,52
-0,88
-0,53
-0,87
(f)
EQR8
≥ 0,72
≥ 0,46 och ≥ 0,72
≥ 0,30 och ≥ 0,46
≥ 0,15 och ≥ 0,30
≥ 0,15
0,49 = Statusklass 2 God ekologisk status
Bedömningen efter EQR8 visar att 2 av 8 indikatorer ligger inom klassen hög, 2 på god, 2 på
måttlig samt 2 på dålig status. Indikatorerna för antal arter och relativ biomassa/ansträngning
11
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
sticker ut på ett negativt sätt genom att båda indikerar försurning. Då sjön enligt kännedom
varken historiskt eller under senare år varit försurad eller har haft behov av kalkning är dessa
indikatorer säkerligen inte ett reellt problem. Troligare är att sjön har en naturligt låg produktion
av biomassa. Bristen på syre under 6 meter spelar sannolikt roll då sjön har många djupområden
under detta djup som troligtvis inte producerar mycket. Positiva faktorer som visar sig inom
fiskfaunan är främst värden för diversitet, både antal och vikt, som ligger inom klassningen
HÖG. Anledningen till klassningen ligger här till stor del i att sjöns fiskarter fördelar sig på ett
sätt som ligger nära det för opåverkade sjöar.
Även andelen fiskätande abborrfiskar ligger inom god status vilket är positivt. Abborren är en
viktig fiskart för att balansera fisksamhället då den äter yngel. Abborren kan ofta missgynnas om
gös etablerar sig då den är sämre på att jaga i grumligare vatten och mindre revirhävdande än
gösen. Man ser ofta att beståndet minskar och medelvikten sänks. Abborren övergår till att äta
fisk vid en storlek av 15 cm. Fiskätande abborrar är en tydlig markör för hur fiskbeståndet är
strukturerat och en stor andel medelstora och större abborrar indikerar ofta en välmående miljö.
Indikatorn visar här att en förhållandevis stor del av abborrarna når en storlek där födan
huvudsakligen utgörs av fisk. I försurade eller övergödda sjöar kan stress (som ger
inomartskonkurrens) resp. mellanartskonkurrens utgöra hinder för abborren att nå denna kritiska
storlek. Denna ”tröskel” i tillväxten kan således innebära att beståndet blir småvuxet eller ett så
kallat tusenbrödrabestånd. Detta fenomen verkar dock inte vara ett bekymmer för Rosjön då den
varken är försurad eller direkt övergödd.
Enligt EQR8 håller Rosjön en god ekologisk status. Inventeringen tyder på en sjö med en relativt
låg produktion jämfört med riksgenomsnittet för svenska sjöar. Detta kan till viss del kanske
förklaras av sjöns kuperade bottentopografi med begränsande syreförhållanden under 6 meter
samt dess läge i avrinningsområdet med en höjd på 236 meter över havet.
Artvis fångst och längdfördelning
Rosjön har enligt kännedom varken varit föremål för något standardiserat eller
inventeringsprovfiske före september 2011 vilket gör att inga tidigare provfisken finns att jämföra
med. Fångsten redovisas nedan för varje art med tillhörande längdfördelningskurva. Med hjälp av
en sådan kurva kan jämförelser mellan årsklasser göras för att se vilka som dominerar inom en
art. Vid plötsliga surstötar kan t.ex. stora delar av en hel årsklass med juvenil fisk slås ut vilket då
kan utläsas av diagrammet. Man kan även utläsa om svåra konkurrenssituationer förekommer i
sjön. För all fångst jämförs både fångst per ansträngning (F/A) och varje arts medelvikt och
längd med ett nationellt register samt ett register för Jönköpings Län. Det senare värdet skrivs
inom parentes.
Abborre
Totalt fångades i Rosjön 56 abborrar med en totalvikt av 1287 g. Både medelvikten på 23 g och
medellängden på 106,6 mm ligger klart under både det nationella och regionala jämförelsevärdet
på 66 g (47g) resp. 150 mm (125 mm). Årsyngel dominerade fångsten med längder ligger från 65
upp till dryga 80 mm vilket visar att nyrekryteringen fungerar tillfredställande. Då provfisket
gjordes en bit i in september hade årsynglen hunnit bli relativt stora, även låg födokonkurrens på
grund av låg täthet kan spela in för årsyngelns storlek. Även om beståndet verkar glest ligger
andelen fiskätande abborrar (se EQR8-bedömningen) relativt högt vilket får anses positivt.
Längdfördelningen tyder på att minst 4 årsklasser fångades under provfisket. Minsta abborren var
65 mm och den största mätte 338 mm.
12
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
15
10
5
390
360
330
300
270
240
210
180
150
120
90
60
0
30
0
480
20
450
Rosjön 2011. Abborre (n=56) 8 nät
25
420
Abborrbeståndet i Rosjön
är enligt provfisket något
glest men håller å andra
sidan en ganska stor andel
fiskätande individer (>15
cm). För att gynna
framtida föryngring kan
utplacering av rejäla
risvasar vara en bra
fiskevårdsåtgärd för sjöns
abborrbestånd.
Längd mm
Braxen
Det fångades endast 4 braxnar under provfisket med en totalvikt på 798 g och längder från 230
mm till 317 mm. Medelvikten på 199,5 g ligger något över jämförelsevärdet nationellt på 195 g
men under det för Jönköpings län (277 g). Medellängden på 280,5 mm är klart över nationella
jämförelsevärdets 221 mm och något över det regionala värdet på 277 mm. Längdfördelningen
visar på åtminstone två årsklasser men fångsten är för liten för att kunna uttala sig vidare om
beståndet. Dock kan man konstatera, baserat på relativ medelstorlek, att konditionsfaktorn (vikt i
förhållande till längd) på fisken verkar vara något låg i förhållande till jämförelsevärdena,
framförallt de regionala.
420
400
380
340
320
300
280
260
240
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
0
480
1
460
Rosjön 2011. Braxen (n=4) 8 nät
2
440
Braxen är en typisk
”bottensugare” som
främst plockar
insektslarver, kräftdjur
och maskar ur sjöns
ytsediment. För större
gäddor är braxen en
viktig del av födan då
den kan växa sig
relativt stor.
Längd mm
Gers
Det fångades 11 gersar med en totalvikt av 131 g. Medelvikt låg på 12 g och medellängden på 105
mm. Både vikt och längd ligger ungefär på nationella jämförelsevärdet (12 g resp. 98 mm) och
något över det regionala för Jönköpings län (8 g resp. 89 mm). Fångsten är troligen fördelad på
tre årsklasser. Minsta gers mätte 77 mm och största 135 mm.
Gersen är en liten
bottenlevande fisk,
släkt med både
abborre och gös men
är till skillnad
13 från
dessa ingen utpräglad
rovfisk. I lite
humusfärgade sjöar
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Rosjön 2011. gers (n=11) 8 nät
4
3
2
1
480
460
440
420
400
380
340
320
300
280
260
240
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
0
Längd mm
Mört
Fångsten av mört utgjordes av 63 individer med en vikt av 1788 g. Medelvikten var drygt 28 gram
och medellängden ca 141 mm. Detta är under jämförelsevärdet både nationellt (150 mm resp. 42
g) och värdet för Jönköpings län (133 mm resp. 45 g). Mörtbeståndet är alltså relativt lågt i täthet
men storleksmässigt ganska ordinärt med tanke på Rosjöns något oligotrofa (näringsfattiga)
karaktär. Positivt är att årsyngel fångades vilket tyder på fungerande rekrytering. Av
längdfördelningen att döma fångades åtminstone 4 årsklasser med storlekar från 55 mm till 194
mm. Dominerande storlek är årsklasser i intervallet 150-170 mm, sannolikt 4-5 år gamla.
470
440
380
330
300
270
240
210
180
150
120
90
60
30
0
410
Rosjön 2011. mört (n=63) 8 nät
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Mörten är en viktig
indikator för att både
pH och syrehalt håller
bra värden. Särskilt bra
är att fånga årsungar
vilket visar att vårens
lek fungerat. Mörten
var den mest talrika
arten under provfisket
och utgör troligen den
viktigaste bytesarten för
rovfisk i sjön.
Längd mm
Diskussion, sammanfattning och råd
Rosjön är att döma av provfisket en något oligotrof (näringsfattig) sjö med en relativt låg
produktion av fisk. Totalfångsten på åtta nät var 4004 g resp. 134 fiskar vilket gav 505 g och
16,75 fiskar per ansträngning. Förutom ev. näringsbrist kan sjöns branta bottentopografi delvis
förklara de glesa fiskbestånden. På en stor del av sjöns yta är djupet mellan 6-10 meter och då
syrgashalterna inte når tillfredställande nivåer under 6 meters djup i Rosjön blir en stor del av
dess botten mycket svår för vattenlevande organismer att uppehålla sig vid och kan följaktligen
inte utgöra tillräckligt goda livsmiljöer för fisk. Detta kan till viss del förklara den låga fångsten i
2011 års provfiske.
Fördelningen mellan arter i fångsten ser bra ut vilket även visar sig genom hög status i EQR8bedömningen (diversitet antal och vikt). Årsyngel av mört visar att den mest känsliga av de
14
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
fångade arterna har fungerande yngelrekrytering. Positivt är även den relativt stora andelen
fiskätande abborrar i fångsten. Denna visar att abborren klarar av att växa förbi den ”tröskel”
som det innebär att nå fiskätande storlek och inte fastnar i ett talrikt och småvuxet
”tusenbrödrabestånd”. Miljön för fisken i Rosjön är varierad då sjöns flikiga form och ofta
skiftande topografi och flikighet skapar många olika typer av biotoper. Grundområdet i sjöns
södra ände är med sin rika vegetation med säkerhet ett viktigt område för fisklek medan de
många djupbranterna kan hålla större jagande rovfiskar.
Fångsten visar att storlekarna för mört och abborre är väl fördelade. Av båda arterna fångades
årsyngel och fjolårsyngel vilket indikerar en fungerande nyrekrytering. Även längdfördelningen
hos gersen visar samma positiva fördelning. Av braxen fångades för få individer för att kunna dra
några större slutsatser. Dock verkar beståndet stabilt enligt fiskerättsägare kring sjön.
Rosjön har en kuperad bottentopografi med flera djuphålor under 10 meter. Då syrehalterna inte
är tillfredställande under 6 meter blir produktionen av fisk lägre än om sjön var grund och
saknande syrefattiga djupare zoner. Detta innebar att 4 av 8 översiktsnät inte innehöll någon eller
bara enstaka fisk.
Enligt fiskindexet EQR8 uppnår Rosjön utifrån fångsten 2011 god ekologisk status. Fyra arter
fångades i sjön vilket är i nivå med det svenska medelvärdet 4,1 arter. Fångsten visar enligt
statusklassningen på en god fördelning mellan arterna men även på relativt glesa fiskbestånd.
Problemen som tidigare nämnts är att de begränsande syrehalterna redan från 6 meter i en sjö
som har sitt medeldjup på 5,7 meter, med många djuphålor under 10 meter. Stora delar av sjöns
bottenzon kan alltså vara svårtillgängliga för både fisk och kräftor vilket givetvis påverkar
produktionen.
Största abborren som
fångades under fisket.
De större individerna av
För att kunna bibehålla och möjligen utveckla Rosjöns status som fiske- och rekreationsvatten
rovfisk utgör eni
en positiv riktning ges ett antal råd nedan. Åtgärderna tar upp fiskevård, vattenkvalitet,
intressant tillgång såväl
förvaltning och fisketurism.
som matfisk som möjlig
inkomstkälla för
fisketurism. Just för
• Inför fångstbegränsningar för att skydda och gynna större individer av gädda
och finns det
abborren
abborre. Minimimått och maximimått bör gälla; 50-90 cm för gädda ochanledning
35-40 cmatt
förutöva riktad
abborre. När man utövar sk. ”Catch and release” (släpper tillbaka fångadfiskevård
fisk) böri form
man av
informera om hur man gör detta på bästa sätt i samband med fiskekortförsäljning,
risvasar och fler
infotavlor etc.
fiskeregler vid sportfiske
som t.ex. maximimått.
•
Provfiske med samma metodik som genomfördes 2011 bör göras senast 2021, helst
tidigare om möjligt. Då sjön inte provfiskats med standardiserade redskap tidigare
kan en kortare period (ca 3-5 år) till nästa provfiske vara lämpligt till en början. Detta är
viktigt för att utreda i vilken riktning sjöns status går.
•
Skapa en hemsida inriktad på sjöns fritids- och sportfiske. Här kan information samlas
om regler, fångstdata, intressanta fångster och anekdoter, biologiska inventeringar (som
detta provfiske) etc. Detta tas ofta emot mycket positivt av både lokalt besökande samt
utifrån kommande turister.
15
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
•
Undersöka möjligheten om att införa elektroniska fiskekort via mobiltelefon och dator.
Detta används med framgång på flera håll i Sverige ses som en uppskattad service för
besökande sportfiskare. Inkomsterna för fiskekort har ofta ökat då det blir enklare att
hitta var man kan köpa fiskekort.
•
Information om fisket via tavlor runt sjön uppskattas av många fiskare och ger ett bra
intryck och god marknadsföring.
•
För att gynna abborren bör man se till att risvasar byggs upp. Det finns olika
konstruktioner och modeller för detta. Bygger man vasarna av lövträd gynnas även
kräftorna lite extra.
•
Starta införandet av fångstrapportering. Detta kan göras genom att låta fiskare skicka
informationen in på en hemsida, alternativt via sms. Givetvis kan även en del av
fiskekortet lämnas in i en postlåda eller liknande.
•
Påverka kommuner och länsstyrelser för att fortsätta med den vattenkemiska
provtagningen. Syrehalt, siktdjup och totalfosfor är viktiga parametrar som borde följas
noga för Rosjön.
•
Intressanta framtida inventeringar för att följa upp sjöns status kan vara att göra
planktonanalys och vattenväxtinventering.
•
Storlommens status i sjön är även intressant att följa i framtiden. Denna fågelart drar
säkert själv en del intresserade besökare till området, info om särskild hänsyn till
storlommen för besökare kan finnas på en framtida hemsida.
•
Begränsa näringstillförseln till sjön. Viktigast är att ha fungerande hushållsavlopp kring
sjön samt att jord- och skogsbruket tar största möjliga hänsyn. Våtmarker och
näringsfällor vid tillflöden och i anslutning till sjön skulle kunna minska sedimentering på
bottnen och möjligen förbättra rådande syreförhållanden. Anlagda våtmarker kan även
fungera som viktiga lek- och uppväxtplatser för gädda.
En engagerad förening
är den viktigaste delen
för att kunna utveckla
rekreation och turism i
och kring Rosjön.
Möjligen borde man
även söka samarbete
med närliggande FVOF
för att få ett ökat utbyte
av erfarenheter och
kunskap.
16
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Översiktsnätens placering och djup vid provfisket
Utförare: Ola Helmerson
Hushållningssällskapet i
Östergötland
17
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Kräftprovfisket i Rosjön 2011
(6401030 1448110)
Provfisket utfördes av Hushållningssällskapet i Östergötland 13/9-14/9 2011 på uppdrag av
Rosjöns FVOF.
Inledning
Allmänt om kräftor
Kräfthistorik
Flodkräftan (Astacus astacus) är vår ursprungliga svenska kräftart. I början av 1900-talet var
tillgången på flodkräfta i framförallt syd- och mellansvenska sjöar och vattendrag mycket god.
1909 fick kräftpesten fotfäste i landet och började successivt radera ut bestånden av flodkräfta.
Kräftpesten (Aphanomyces astaci) är en smittosam svampsjukdom mot vilken flodkräftan saknar
naturligt försvar och drabbade kräftor dör inom loppet av två veckor. Under 1960-talet nådde
kräftpestens härjningar sin kulmen i södra Sverige och flodkräftan försvann från i stort sett alla
viktigare vatten. En omfattande restaurering av vattnen genom utplantering av ersättaren
signalkräfta påbörjades under 1960-talet och var i Kronobergs län som mest intensiv under
framförallt 1970 - 1980-talet. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) härrör från Nordamerika
och har ett immunförsvar som under naturliga förhållanden skyddar arten mot kräftpestsvampen.
Signalkräftan är emellertid med få undantag bärare av pestsvampen vilket innebär att utsättningar
av arten har påskyndat spridning och permanentat kräftpestsmittan i flertalet av vattensystemen i
södra Sverige.
18
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Signalkräftan en försvenskad amerikan
Den svenska faunan inrymmer idag två arter av insjökräfta. Den absoluta huvuddelen av den
svenska kräftproduktionen i naturvatten och dammodlingar utgörs av signalkräfta. Fläckvis finns
fortfarande smärre bestånd av flodkräfta kvar. Dock har kräftpest, signalkräftutsättningar och
försurning har tärt hårt på flodkräftan som idag klassas som akut hotad inom sina naturliga
utbredningsområden i landet. Signal- och flodkräftan är mycket lika i byggnad och
kroppsfunktioner. Utseendemässigt skiljs arterna lättast åt av att signalkräftan har en vit fläck i
klogreppet (den s.k. signalen) vilken saknas hos flodkräftan. Beteendemässigt är signalkräftan
aktivare och aggressivare än flodkräftan. Äggproduktionen är vidare högre och tillväxten generellt
bättre än hos flodkräftan. Många fiskevattenägare upplever att avkastningen av kräftor har blivit
högre med signalkräfta jämfört med den som erhölls på flodkräftans tid. Känslomässigt och
kulinariskt går åsikterna isär och båda arterna har sina förespråkare. Miljökraven hos de båda
kräftarterna är mycket likartade vilket också har varit en avgörande faktor för signalkräftans
framgångsrika etablering i våra svenska vatten.
Kräftans miljökrav
Kräftproduktionen i ett vatten är till stor del beroende av bottenbeskaffenheten. Kräftan behöver
skyddsmöjligheter och ett bra kräftvatten skall ha fasta, steniga bottnar. Lösa gyttje- eller
dybottnar utan skydd och gömslen är ogynnsamma för kräftor. Vidare är en god vattenkvalitet
mycket viktig. Kalkrika, måttligt näringsrika sjöar och vattendrag med god syretillgång och där
pH-värdet stabilt ligger strax över 7 är idealiska för kräftor. En annan faktor av stor betydelse är
att vattnet inte är för rikt på ål som brukar betraktas som kräftans värsta fiende. Ålen konsumerar
med förkärlek stora mängder kräftor och generellt är bra ålvatten dåliga kräftvatten.
Metodik vid kräftprovfisken
Allmänt
För att kunna följa utvecklingen av ett befintligt eller ett nyintroducerat kräftbestånd måste man
genomföra provfisken i det aktuella vattnet. Detta kan endast göras om man använder en
standardiserad fiskemetod. Först då kan man med säkerhet jämföra resultatet med ett senare
likadant fiske i samma vatten eller med likadana fisken i andra vatten. För detta ändamål har
Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium utarbetat en standardiserad metodik för kräftprovfisken
(Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning) vilken är avsedd för både flod- och
signalkräftor.
Metodiken
Metodiken är avsedd för provfiske av kräftor i både sjöar och rinnande vatten. Den fångar aktiva
kräftor större än ca 6 cm. Metoden är utformad för att med minsta möjliga arbetsinsats samla in
mesta möjliga och nödvändiga uppgifter om ett kräftbestånd.
Metodiken kan nyttjas vid såväl undersökning av enstaka lokaler som hela vatten och kan
exempelvis ha följande användningsområden:
• Uppföljning av ett kräftbestånds uppbyggnad och utveckling under flera år.
• Jämförelse av ett kräftbestånd med ett annat vatten.
19
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
• Undersökning om huruvida kräftor överhuvudtaget finns i ett vatten.
• Kan utgöra del i en allmän biologisk undersökning av ett vatten.
Vid kräftprovfisken kan uppgifter bl.a. inhämtas om:
• Kräftförekomst: Om kräftor finns i ett vatten och om så är fallet vilken kräftart det rör sig om.
• Kräftornas storleksfördelning: Medellängd och längdfördelning hos kräftorna, fördelningen
av kräftor större och mindre än 10 cm. Ger information om näringsstatus, konkurrens- och
tillväxtförhållande i sjön.
• Kräftornas könsfördelning: Andelen hon- resp. hankräftor i beståndet.
• Kräftbeståndets totala storlek: vilket anges som fångst per ansträngning (kräftmjärde) och
redovisas i antal individer. Fångsten per nätansträngning ger ett relativt mått på kräfttäthet i
vattnet.
• Kräftbeståndets djupfördelning: Kräftornas fördelning på olika vattendjup.
• Kräftbeståndets kondition: Omfattningen av skador och sjukdomar.
Kräftprovfisket 2011
Föreliggande rapport innehåller en sammanställning och redovisning av ett standardiserat
kvantitativt kräftprovfiske som utfördes i Rosjön 2011-09-13 – 2011-09-14.
Medlemmar av Rosjöns FVOF ställde vid provfisket upp och hjälpte till på ett föredömligt sätt i
den hårda vind som rådde morgonen för vittjandet. Föreningen ställde upp på ett utmärkt sätt
och tackas därför för trevliga fältdagar. All data har bearbetats och levererats in till den nationella
provfiskedatabasen (SLU, tidigare Fiskeriverket). Detta gör att data säkras för framtiden. De
inrapporterade data över fångst mm har resulterat i en fångstsammanställning för Rosjön.
Material och Metodik
Provtagning
Kräftprovfisket följde den metodik som är utarbetad av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium
(Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning) och vilken är standardiserad med avseende
på:
• Redskap
• Provfiskeinsatsens storlek
• Provfisketidpunkt
• Förfarande vid utläggning och vittjning
• Fångstbehandling
Redskap
Kräftmjärdarna som användes vid provfisket i Rosjön var LiNi-mjärdar, dvs
hopfällbara cylindermjärdar med två ingångar och med en maskstorlek på 14 mm. Mjärdarna
20
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
fiskades med fem mjärdar per länk där mellanrummet mellan mjärdarna var 10 m.
Provfiskeinsatsens storlek
Vid standardiserade provfisken i sjöar är det sjöns areal och strandlängd som bestämmer
insatsens storlek dvs. det totala antalet kräftmjärdar som skall användas för att man skall uppnå
en tillfredsställande precision. Den totala insatsen omfattade i Rosjön 80 burar.
Provfisketidpunkt
Kräftprovfisken utförs under kräftornas högaktiva period, dvs från omkring mitten av augusti till
dess att vattentemperaturen stadigvarande understiger 15ºC. Kräftprovfisket i Rosjön utfördes
under perioden 13 - 14 september. Ett visst kräftfiske hade bedrivits i sjön före provfisket.
Förfarande vid utläggning och vittjning
Ett kräftprovfiske skall omfatta alla bottentyper i ett vatten och hela djupintervallet från stranden
ut till icke kräftproducerande mjukbotten skall avfiskas. Vidare skall fisket utföras inom områden
som inte har fiskats tidigare under samma år. Länkarna fördelas jämnt längs stranden inom hela
vattenområdet. Utläggning av länkarna med kräftmjärdar görs strax före skymning. Kräftagnet i
form av skuren fisk fästs på kräftmjärdens betesnål. Den första mjärden placeras där hårdbotten
övergår i icke kräftproducerande mjukbotten. Linan läggs sedan vinkelrätt så att den sista mjärden
på linan ligger nära strandkanten men på ett djup så att den är helt täckt av vatten. Om den
kräftproducerande zonen är betydligt bredare än 50 m placeras linan så att mjärdarna täcker in så
stor del av djupintervallet som möjligt. Vid varje mjärde mäts djupet och noteras tillsammans
med bottentypen (mjuk-, hård- eller stenbotten) i provfiskeprotokollet. Samtliga länkars placering
markeras dessutom på en karta över sjön. I bilaga återfinns kartor över länkarnas placering.
Vittjning av kräftmjärdarna påbörjas omkring klockan 6 på morgonen. Vid vittjning noteras antal
kräftor i resp. mjärde direkt i provfiskeprotokollet och kräftorna sätts tillbaka efter att de
noterats. Utläggning- och vittjningsförfarandet vid provfisket Rosjön följde standarden och som
agn användes uteslutande karpfisk i form av mört.
Fångstbehandling
Vid behandling av fångsten skall följande undersökningar göras av resp. individ enligt standarden:
• Mätning av kräftans totallängd (från pannspets till stjärtspets) med 1 mm noggrannhet
• Könsbestämning
• Skalömsningsfas (1 = nyömsad, 2 =hård, 3 = på väg mot ömsning)
• Skador såsom saknade klor, bitmärken eller annat.
• Förekomst av sjukdomar såsom kräftpest eller övriga synliga sjukdomar eller parasiter.
Dessa undersökningar genomfördes vid kräftprovfisket i Rosjön. Kräftorna släpptes efter
mätning och undersökning tillbaka på fångstplatsen.
Övrigt
Över Rosjöns djupområde uppmättes vattentemperaturen och syrehalten i en profil från ytan till
botten i samband med fisket. På samma plats mättes även siktdjupet.
21
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Sjöbeskrivning
Sjökaraktär
Rosjön är belägen 8 kilometer norr om Eksjö tätort och ligger inom både Eksjö och Nässjö
kommuner. Den har en areal av 177 ha och ligger 236 m över havet i Emåns vattensystem. Sjön
har inte tidigare varit föremål för kalkningsinsatser och har i samtliga mätningar haft ett neutralt
pH runt 7 och oftast över. Buffringsförmågan mot surt nedfall är god och går i mätningarna inte
under 0,4 mekv/l. Vattnet är något humusfärgat av den omgivande skogs- och åkermarken som
dominerar omgivningen. Bottnarna i sjön består växlande av grus, sand och mjukare lerbotten.
Vegetationen i vattnet är överlag gles men sydvända vikar håller gott om näckrosor och sjöns
södra och grunda ände växer rikligt med bladvass. På många ställen växer både barr och lövträd
alldeles nere vid strandkanten vilket innebär att en del av dem fallit ned i vattnet och skapat goda
miljöer för kräftor.
Fiskfauna
Rosjön är en ganska artrik sjö och håller följande fiskarter: abborre, gädda, braxen, mört, sutare,
gers, lake och ål. Utsättningar av gös har gjorts men det är osäkert om dessa gett önskat resulterat
då inga återfångster gjorts enligt medlemmar i FVOF.
Utförande
Rosjön provfiskades 2011-09-13--14 med totalt 80 st. kräftmjärdar (Lini 14 mm). Kräftmjärdarna
sattes länkvis och spreds över hela sjön. Kartor bifogas där burarnas placeringar är markerade.
Den temperaturprofil som togs i samband med fisket visade att ett temperaturskikt fanns under 6
meter då temperaturen sjönk med nästan 2 grader. Vattentemperaturen vid ytan var 14,5°C och
vid botten på 11 m djup uppmättes 7,7 °C. Syrehalten var tillfredsställande i ytan där den låg på
6,2 mg/l och ned till 6 m (6,7 mg/l) men blev närmast obefintlig på 7 m där syrehalten var 0,2
mg/l. Siktdjupet uppmättes till 4 m. Väderförhållandena vid fisket var halvklart till klart och
luftens temperatur låg på 15 °C. Natten var ostadig och tidigt på morgonen blåste rejält starka
vindar över 12 m/s. I samband med provfisket observerades totalt 5 storlommar på sjön.
22
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Rosjön 20110913 Kväll
Syrehalt mg/l
0
10
6,2
6,1
6,3
6,4
6,5
6,6
6,7
0
-1
Vattendjup (m)
-2
-3
-4
-5
-6
-7
-8
-9
-10
-11
-12
0,2
2
0,1
1
0,1
1
0,1
1
0,1
1
0,1
1
20
14,5
14,8
14,8
14,9
15
15,1
15,1
13,2
11
9,8
8,7
8,1
7,7
30
40
Temperatur °C
50
Syremättnad %
60
70
80
90
100
110
59
60
61
63
64
64
65
Resultat
Kräftförekomst
Vid provfisket i Rosjön fångades totalt 167 st. signalkräftor. Signalkräftbeståndet får betecknas
som måttligt då fångsten per ansträngning (per bur) var 2,09 st. Med utgångspunkt från resultatet
kan man bedöma att kräftbeståndet i Rosjön ändå är på en klart fiskbar nivå.
Fångstplatser, djupfördelning och biotop
Fångster gjordes runt hela sjön och de största fångsterna gjordes längs sjöns nordvästra strand
samt i dess mellersta del. Fångsten gjordes i huvudsak på fasta och hårda bottenpartier och till en
liten del på mjukbotten, sten och häll förekom ej i fisket. Kräftor fångades på djup ned till 7,5 m
och den största fångsten gjordes på djup mellan 2-4 m.
Kräftornas könsfördelning
Kräftfångsten utgjordes i Rosjön till 66 % av honor och 34 % av hanar. Könsfördelningen i en
kräftfångst kan variera under året på grund av skillnader i aggressivitet (ex. i samband med
fortplantningen). Skalömsningstidpunkter påverkar också könsfördelningen. Vid provfisken på
mer rika kräftbestånd bör inget kön ha en större andel än 60 % för att fångst/ansträngning skall
vara representativt för sjön.
Kräftornas kondition
I Rosjön var 81 % av de fångade kräftorna hårda i skalet. Andelen skadade kräftor (exempelvis en
klo) låg på 17 %. Framför allt rörde det sig om att en klo saknades. Skadefrekvensen var något
hög vilket kan bero på hård konkurrens om lämpliga biotoper (små områden med hårdbotten).
23
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Andelen kräftor med synliga svamppestangrepp (rostfläckar) och parasiter var liten, endast 2
kräftor i hela fångsten.
Kräftornas längdfördelning
Medellängden hos kräftorna som fångades i Rosjön 104,2 mm alltså något större än
riksgenomsnittet på 100 mm. För konsumtion räknas kräftor större än 10 cm. I Rosjön var 100
st. av 167 st. konsumtionskräftor. Längdfördelningen hos kräftorna var varierad och i fångsten
fanns minst fyra, troligen fem årsklasser representerade. Längdfördelningen visar att
reproduktionen fungerar väl. Samtliga fångade kräftor var könsmogna.
Nedan presenteras den kompletta fångstsammanställningen från SLU för provfiskelokalen.
En del kräftor i Rosjön
blir rejält stora och är
säkerligen uppskattade
fångster till
kräftpremiären. Stora
kräftor är dock mindre
uppskattade av små
kräftor då de utgör ett stort
hot mot dessa. Därför
behöver ett gott om
gömslen i alla
kräftfiskevatten.
24
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
25
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Jämförelsestatistik med nationella kräftprovfiskedatabasen 20062010 samt från jämnstor sjö i Kalmar Län
De grå eller streckade staplarna är jämförelsevärdet (riksgenomsnittet) medan
de svarta är för ett provfiske Hushållningssällskapet gjort i Kalmar Län 2011.
26
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Jämförelser med andra kräftprovfiskade sjöar 2006-2010
Fångsten per ansträngning i kräftprovfiskedatabasen är 1,14 st vilket Rosjön ligger klart över med
2,09 st. Medellängden på 100 mm i databasen överträffas i Rosjön där den låg på 104,2 mm.
Dominerande längdklasser (flest fångade kräftor) i databasen är 90 mm vilket stämmer in även på
Rosjön. Fördelningen på bottentyp visar i databasen en dominans för hård botten och sten. I
Rosjön var det dominerade fast och hård botten.
Jämförelserna visar att Rosjön håller ett ganska ordinärt kräftbestånd, storleksmässigt är dock
kräftorna något större än i många andra sjöar.
Kräftbestånden i Rosjön klarar sannolikt det fisketryck som råder för närvarande. Ett ökat årligt
uttag bör dock inte göras såvida inte riktade åtgärder för att gynna beståndet görs.
Jämförelser med andra kräftprovfiskade sjöar – några exempel
1994 och 1999 genomförde Länsstyrelsen i Kronobergs län provfiske i 20 sjöar. Fångst per
ansträngning
(per bur) varierade mellan 0-16,5 st 1994 och mellan 0-9,4 st 1999. De högsta noteringarna var
extrema fångster (Sjöatorpssjön och Helgasjön) och de flesta fångsterna låg på mellan 0-3 st.
kräftor per bur och natt. I jämförelse med dessa sjöar ligger fångsten i Rosjön ungefär på en
medelnivå.
Jämförelser med sjöar i Jönköpings Län
Under av augusti månad 2003 utfördes kräftprovfisken i 6 andra sjöar inom Jönköpings län.
Jämförelserna visar parametrarna; fångst per ansträngning, fördelning på bottentyp, fördelning
inom djupzoner, medellängd, könsfördelning, andel skador och sjukdomar.
Figur 2. Fångst per ansträngning vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003 - 2004.
• Här ligger Rosjöns 2,09 st./bur ganska exakt i medeltal.
27
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Figur 3. Fångstens fördelning på bottentyp vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003 2004.
• Sten är inte noterat som bottentyp under provfisket i Rosjön, annars dominerar även här
hård botten klart över mjuk.
Figur 4. Fördelning inom djupzoner vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003- 2004.
•
Här ligger Rosjön ungefär mellan Södra Vixen och Flisbysjön. Djupaste fångsten gjordes
på 7,5 meter i Rosjön.
28
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Figur 5. Kräftornas medellängd vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003 - 2004.
• Rosjöns 104,2 mm är i nederkant mot övriga men sticker inte nämnvärt ut.
Figur 6. Kräftornas könsfördelning vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003 - 2004.
• Fördelningen i Rosjön på 34 % hanar och 66% honor skiljer sig klart från de andra
sjöarna, endast Södra Vixen visar även dominans av honor.
29
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Figur 7. Andelen sjuka och skadade kräftor i fångsten vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings
län 2003 - 2004.
• Vad gäller pestangrepp ligger Rosjön lågt med endast någon procent. För övriga skador är
Rosjöns 17 % ungefär i medeltal.
Diskussion, sammanfattning och råd
Rosjön håller med fångsten på 167 kräftor i 80 burar (2,09/bur) att döma ett relativt ordinärt men
klart fiskbart kräftbestånd. För att kunna förklara fångstnivån måste man dock beakta att
provfisket gjordes först i september då vattentemperaturen börjat sjunka en aning och kräftornas
aktivitet möjligen börjat påverkas. En annan konsekvens av att provfisket gjordes sent är att årets
vanliga fritidsfiskesäsong hunnit genomföras och att detta fångstuttag i viss mån kan ha påverkat
resultatet.
Rosjön är till sin karaktär något oligotrof (näringsfattig) sjö med en relativt låg biologisk
produktion vilket givetvis innebär begränsningar även för kräftpopulationen. Lägger man därtill
den ansträngda syresituationen under 6 meters djup blir det uppenbart att alla miljöer som kan
erbjuda kräftor goda livsvillkor blir extra viktiga i sjöar som Rosjön jämfört med mer
högproducerande sjöar utan syrefria djupzoner som är mer naturligt gynnsamma för kräftor.
Detta talar dock för att riktad fiskevård för kräftor kan göra vara av stor betydelse för just
Rosjön.
Under provfisket noterades parasiter i from av så kallad kräftigel på en del individer. Denna
organism som egentligen är en nematod dvs. en primitiv form av mask utgör enligt Patrik
Bohman på SLU inget hot mot vare sig den enskilda kräftan eller beståndet i sin helhet. Den
utgör heller ingen fara för humankonsumtion utan dess största skada är att kräftorna ser
oaptitliga ut vid tillagning.
30
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Råden nedan tar upp åtgärder som kan utveckla Rosjöns nuvarande kräftfiske en ännu bättre nivå
i framtiden.
•
Ofta begränsas kräftbeståndet i en sjö av brist på skydd. Att öka mängden gömslen kan
vara ett effektivt sätt att gynna kräftbeståndets utveckling. Det finns några speciella
kräftskydd på marknaden, ofta i plast, men tegelpannor och grov sten fungerar alldeles
utmärkt. Placera skydden på lämpliga hårda bottnar ned till omkring fem meters djup.
•
Risvasar kan också tjäna som goda uppväxtplatser för små kräftor. Om vasarna byggs av
lövträd som t.ex. al kan bladen bli ett utmärkt stödfoder för kräftorna.
•
Undvik utsättningar av ål. Ålen är en av kräftans absolut naturliga fiender och kan
påverka populationen negativt under lång tid. Riktigt bra ålsjöar är sällan bra kräftsjöar
vilket leder till att man som FVOF helt enkelt får välja.
•
Reglera fisket efter beståndet. Förutom naturliga fiender hotas kräftor även av större
individer av samma art. Vill man öka chanserna till överlevnad för uppväxande mindre
kräftor bör fisket tydligt inriktas på de stora individerna och att man endast behåller
kräftor över 100 mm.
•
Det är lämpligt att Rosjöns FVOF gör ett nytt kräftprovfiske inom 5 år för att få fram
jämförelsevärden. En sjö kan jämföras med andra men den bästa jämförelsen görs med
sjön själv.
•
Agera för att vattenprovtagning som Nässjö kommun utför fortsätter i sjön, speciellt att
fler syreprofiler görs likt de som tillkommit i samband dennanventering.
Linornas placering vid provfiske
Kräftprovfiske kräver
noggrannhet i mätandet
och protokollförandet.
Att försöka utföra
provfisket med mindre
än 3 personer i båten är
nog nästan omöjligt.
31
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Linor kräftburar
Lina 1: Mjärde 1-5
Lina 2: Mjärde 6-10
Lina 1. (16)
Lina 3: Mjärde 11-15
Lina 16. (8)
Lina 4: Mjärde 16-20
Lina 2. (8)
Lina 5: Mjärde 21-25
Lina 13: Mjärde 61-65
Lina 14: Mjärde 66-70
Lina 15. (4)
Lina 15: Mjärde 71-75
Lina 16: Mjärde 76-80
Lina 3. (24)
Lina 14. (8)
Utförare: Ola Helmerson
Hushållningssällskapet i
Östergötland
Lina 4. (23)
(x)=antal
kräftor i linan
med 5 st.
mjärdar
Lina 13. (8)
Lina 5. (27)
Lina 12. (7)
Linor kräftburar
Lina 6. (14)
Lina 6: Mjärde 26-30
Lina 11. (11)
Lina 7: Mjärde 31-35
Lina 8: Mjärde 36-40
Lina 9: Mjärde 41-45
Lina 10. (0)
Lina 10: Mjärde 46-50
Lina 11: Mjärde 51-55
Lina 7. (5)
Lina 12: Mjärde 56-60
(x)=antal
kräftor i linan
med 5 st.
mjärdar
Lina 9. (1)
Lina 8. (3)
Bilaga 1.
32
Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF
Provtagning av kvicksilver i gädda i Rosjön från åren 1984, 1990, 1994 och 2000.
33