Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Utvecklingsplan för Rosjön 2011 Eksjö och Nässjö kommuner i Jönköpings län På uppdrag av Rosjöns FVOF ________________________________________________________________ Av: Ola Helmerson Hushållningssällskapet Östergötland 1 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Sammanfattning Rosjön är en 177 ha stor och mycket flikig sjö uppe på småländska höglandet. Den nästan skärgårdsliknande miljön med mycket omgivande skog och kuperad bottenkaraktär gör den intressant för flera olika friluftsaktiviteter som sportfiske, paddling och fågelskådning. Denna rapport redovisar fältundersökningar utförda 2011 av Hushållningssällskapet i Östergötland på uppdrag av Rosjöns FVOF. Inventeringarna och medföljande råd om fiskevård för fisk och kräftor utgör tillsammans en utvecklingsplan som fiskevårdsområdet att använda i sin framtida förvaltning av Rosjön som både fritidsfiskevatten och resurs för landsbygdsturism. Nätprovfiske utfördes med 8 nätansträngningar natten mellan den 12/9-13/9 2011. Sjön har att döma av de genomförda inventeringarna en relativt låg produktion av fisk jämfört med SLU:s nationella provfiskedatabas. Andelen fiskätande abborre (individer > 15 cm) låg dock på en förhållandevis bra nivå. Kräftprovfiske utfördes i Rosjön mellan 13-14 september. Sjön har ett klart fiskbart kräftbestånd i snitt fångades 2,09 st. kräftor per bur. Kräftbeståndet ligger på en täthet något lägre än riksgenomsnittet men är ändå i nuläget på en klart fiskbar nivå. Längdfördelningen visar på rekryteringen fungerar och att kräftorna har en relativt gynnsam miljö. Rosjöns FVOF har efter dessa undersökningar betydligt mer kunskap om fisk- och kräftbeståndet. Detta kommer att bli ett viktigt underlag för utvecklings- och åtgärdarbetet under kommande år. Alla rådata i denna rapport finns sparad hos SLU:s databaser för nät- och kraftprovfiske. Arbetet att öka kunskapen om kräft- och fiskbestånd är även en viktig del i vattenförvaltningsarbetet för att kunna bibehålla Rosjöns nuvarande goda ekologisk status. Denna utvecklingsplan har kunnat genomföras tack vare ekonomiskt stöd från Leader mitt i Småland. Vid fältarbetet hjälpte medlemmar från Rosjöns FVOF till på ett utmärkt sätt och ska därför ha ett stort tack. Medlemmar i Rosjöns FVOF hjälper till med nätrensning. Att FVOF bidrar i det praktiska arbetet är ofta en stor fördel då man förutom trevliga samtal ofta får möjlighet att sprida kunskap och erfarenheter om sjön och dess fiske. Framtida fiskevårdsarbete underlättas sannolikt om många intresserade medlemmar deltar i de praktiska åtgärder som genomförs. 1 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Inledning Allmänt Provfiske med översiktsnät syftar till att uppskatta fisksamhällets artsammansättning och struktur samt de enskilda arternas täthet och storlekssammansättning i en sjö. Sedan 1990-talet har nätprovfisken blivit en allt viktigare del i övervakningen av miljöförändringar i svenska sjöar. Nätprovfisken är en väsentlig komponent i undersökningar som syftar till att följa både trender och förändringar av tillståndet i sjöekosystem, exempelvis beroende av försurning, övergödning, giftiga substanser och fysiska miljöstörningar. Fisksamhällets struktur ger information om eventuella miljöstörningars effekt genom att arterna är olika känsliga för vattenkemiska och hydrologiska förändringar. Dessutom har fisk ett stort inflytande på övriga organismer i sjöekosystemet, varför kunskap om fiskbestånden är nödvändig för att kunna tolka förändringar inom andra delar av ekosystemet. Genom ett nätprovfiske, eller i bästa fall en serie provfisken, skaffar man sig en referensbild över bl.a. fisksamhällets artsammansättning och struktur i sjön. Denna referensbild är ett viktigt jämförelsematerial gentemot andra sjöar eller i samma sjö om denna utsätts för någon form av miljöstörning eller vid tidserieuppföljning av tillståndet i sjön. Försurningseffekter kan exempelvis upptäckas vid ett nätprovfiske. Vid en uppföljning kan man sedan konstatera om en utförd kalkningsinsats har haft positiv effekt på reproduktion och beståndsstorlek hos fisken i sjön. Ett annat syfte med nätprovfisken kan vara att kartlägga sjöns fiskfauna ur naturvårdsaspekt. Syftet med nätprovfisket i Rosjön var att inventera fiskbeståndets status för att få kunskap om hur sjöns förvaltning bör se ut. Sjön har inte provfiskats innan 2011 vilket gör att inga jämförelser med tidigare fisken finns med i rapporten. Genom fiskindex EQR8 redovisas sjöns ekologiska status utifrån fångsten. Klassningen görs utifrån 8 olika parametrar som ger sjön ett samlat statusvärde. Vid nätprovfisken kan uppgifter sammanställas om bl.a: • Artutbredning: Vilka fiskarter som förekommer i sjön. • Artsammansättning: Fiskfaunans sammansättning i sjön i såväl antal som vikt. • Andelen rovfisk/karpfisk: Indikator på näringsstatus och försurningstillståndet i sjön. • Diversitet: Mångfalden i fisksamhället vilken beskriver hur många arter det finns i sjön och hur jämnt fördelade dessa är inbördes. • Fisksamhällets totala storlek: vilket anges som fångst per ansträngning och redovisas i vikt och antal individer. Fångsten per ansträngning ger ett relativt mått på fiskbiomassa och fisktäthet i sjön. • Beståndsstorlek - arter: vilket anges som fångst per ansträngning för respektive fiskart. Detta ger ett mått på artens biomassa och individrikedom i sjön. • Fiskarternas storleksfördelning: Medellängd, medelvikt och längdfördelning hos olika arter. Ger information om näringsstatus, konkurrens- och tillväxtförhållande i sjön. Starka årskullar kan påvisas och fortplantningsstörningar kan upptäckas. 2 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Omfattning och förhållanden Den provfiskade sjön är Rosjön i Emåns vattensystem, belägen inom både Eksjö och Nässjö kommuner i Jönköpings län. Sjöns avrinningssystem, läge och utseende ses på kartorna nedan. Meteorologi 2011 inleddes liksom för 2010 kallt och snörikt med riktigt vinterväder. I mitten av april kom värmen och bidrog till höga temperaturer och mycket sol. I början på maj var det åter kall väderlek med kalla nätter varefter ett högtryck kom in över landet i mitten på maj. Slutet på månaden gav värmerekord på flera platser i södra Sverige. Överlag var maj en växlande vädermånad med något varmare temperaturer och blötare än normalt. Juni månad innehöll en hel del lågtryck med regn men överlag var temperaturen högre än normalt. Vädret i juli kännetecknas av olika väderfronter med kallare och varmare väder. Åska och regn var vanligt förekommande. Vädermässigt var våren och sommaren inte helt optimal för romutveckling och fisktillväxt då vädret var relativt kallt med växlande periodvis låga vattentemperaturer. Enligt SLU:s databas låg årsmedeltemperaturen i sjöns närområde på 6ºC. Vid tiden för provfisket i mitten av september hade det blivit något kallare igen med ca 15-17ºC på dagarna och ned mot 5ºC på nätterna. Vid andra dagen för provfisket kom ett rejält blåsväder in över Götaland. Under provfiskedagarna rådde växlande molnighet. Troligen rådde inga extrema förhållanden som bör ha haft någon större påverkan på provfiskets resultat. Figur 1-2. Rosjöns läge högt upp i Emåns avrinningsområde (tv) samt detaljkarta över sjön (th). Avrinningen från sjön sker via Nybroån söderut ner mot Eksjö, vidare genom sjön Solgen, för att slutligen nå Emån lite öster om Vetlanda. 3 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Material och Metodik Metod och utrustning Nätprovfisket 2011 utfördes som ett standardiserat nätprovfiske enligt SLU:s (tidigare Fiskeriverket) metodik. Metoden finns i sin helhet på den nya Havs- och vattenmyndighetens hemsida:http://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/fiskeriverketspublikationer/finfofiskeriverketinformerar/finfo/2-2-2012-finfo-20012-standardiserad-metodik-for-provfiske-isjoar. html Analys och utvärdering Rådata från nätprovfisket och den omgivningsinformation som insamlats har behandlats och utvärderats enligt följande: • Sjöbeskrivning • Vattenkemi • Utförande • Fiskarter och artsammansättning • Fångst per ansträngning • Fångstens djupfördelning • Tillstånd och bedömning enligt EQR8 • Andel fiskätande abborrar • Artvis fångst och längdfördelning • Diskussion, sammanfattning och råd 4 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Nätprovfisket i Rosjön (6401030 1448110) Sjöbeskrivning Sjökaraktär Rosjön är en 177 ha stor sjö som ingår i Emåns huvudavrinningsområde. Sjön är belägen 236 möh på småländska höglandet och har en karaktären av en skogssjö med något humusfärgat vatten. Maxdjupet är 13,5 meter och medeldjupet 5,7 meter. Omgivningarna består av främst av barrskog och en hel del åker- och hagmark samt en ridå av blandskog närmast sjön. Sjön är flikig med mängder av vikar, uddar och öar. Runt stränderna växer bladvass och i vikarna finns en hel del gäddnate och näckrosor. Botten utgörs främst av sand och sten nära land för att successivt övergå mot mer dy på djupare vatten. Vid kvällen för provfisket blåste en svag vind med en lufttemperatur på ca 13o Celsius. Siktdjupet var vid tillfället 4 meter. Under provfisket siktades fåglar som fiskgjuse, häger och storlom. Rosjön är en flikig sjö med en mängd vikar, uddar och små öar. Omgivningen utgörs främst av barrskog men är ofta kantad av lövträd närmast vattnet. Kring sjön finns även en del jordbruksmark. Längs sjöns östra sida går riksväg 32 mot Mjölby och längs denna strandlinje ligger även en mängd fritidshus. Vattenkemi Kalkningsåtgärder, pH och alkalinitet Rosjön har aldrig ingått i något nationellt eller regionalt kalkningsprogram. Inte heller har den enligt kännedom kalkats på eget initiativ av FVOF eller någon annan aktör. Sjön som till stor del är omgiven av jordbruksmark blir sannolikt något buffrad genom kalkrik avrinning. Av figurerna nedan framgår från mätningar att sjön (1997-2009) eller dess utlopp (2000-2011) inte uppvisat försurningspåverkan eller svag buffringsförmåga. pH ligger stadigt kring 7 och buffringsförmågan (alkaliniteten) håller sig hela tiden mellan 0,4-0,5 mekv/l. Några direkta avvikelser eller tillfälliga svackor i pH eller buffringsförmåga finns inte i mätningarna. Rosjön pH Alkalinitet 0,6 8 0,5 7 6 0,4 5 0,3 4 0,2 3 2 0,1 1 0 Alkalinitet (mekv/l) Surhetsgrad (pH) 9 0 1997-02-18 1998-08-10 2000-08-17 2003-08-18 2006-08-21 2009-08-31 5 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Figur 3. pH och alkalinitet i Rosjön 1997-2009. Data kommer från Nässjö kommun. Rosjöns utlopp pH Alkalinitet 0,6 7,0 0,5 6,0 0,4 5,0 4,0 0,3 3,0 0,2 2,0 0,1 1,0 0,0 Alkalinitet (mekv/l) Surhetsgrad (pH) 8,0 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 4. pH och alkalinitet i Rosjöns utlopp 2000-2011. Data kommer från Nässjö kommun Övergödning Näringstransporten till en sjö sker naturligt via dess delavrinningsområde. Beroende på delavrinningsområdets storlek, naturliga variation (lövskog/barrskog) och mänskliga påverkan som åkermark, skogsbruk etc. varierar den mängd näring som når sjöekosystemet. Rosjön är till karaktären en något näringsfattig skogssjö med ett ganska litet delavrinningsområde. Sett till markanvändningen är dock en stor del av sjöns närmaste omgivning aktiv jordbruksmark tillsammans med ett visst skogsbruk. Båda dessa markanvändningar kan genera en del lättlösligt kväve och fosfor till sjön, t.ex. gödsel och urin. För skogsbruket kan läckage ske i samband med större avverkningar. Dessutom finns ett stort antal fritidsbostäder längs östra sidan där standarden avloppslösningarna möjligen inte är helt klarlagd. Vilka av dessa källor som spelar störst roll för Rosjöns näringstillförsel är svårt att säga. Klart är dock att halterna för total kväve och fosfor stigit under de två senaste åren. Värdet för 2011 kan dock enligt medlemmar i FVOF ha samband med ett tillfälligt läckage från befintligt avloppssystem. Totalkväve över 600 ug/l och totalfosforhalter över 25 ug/l anses som näringsrikt enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. För insjöar är Tot P den viktigaste övergödningsparametern då fosfor (P) är det begränsande näringsämnet i sötvatten. Trenden för total P är stigande för de två sista åren där sista värdet kan vara påverkat av tillfälligt jordbruksrelaterat näringsläckage. 6 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Rosjöns utlopp, total kväve (Tot N) och total fosfor (Tot P) ug/l Tot Fosfor ug/l 35 700 30 Tot N ug/l 600 25 500 20 400 15 300 10 200 Tot P ug/l Tot Kväve ug/l 800 5 100 0 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 5. Mätningar av totalkväve och totalfosfor 2000-2011. Data kommer från Nässjö kommun. Gränsen för betydligt färgat vatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 är 60 mg/l. Rosjön blir humusfärgad från sin omgivning med jord- och skogsbruk. Rosjön Färg (mgPt/l) 80 Färgtal mgPt/l 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 6. Vattenfärg samt trendlinje 2001-2011. Data kommer från Nässjö kommun. Rosjön har ett ganska gott siktdjup vilket gynnar rovfisk som abborre och gädda då de primärt använder synen för sin jakt. Värdena visar att siktdjupet inte har försämrats på drygt 10 år. 7 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Rosjön siktdjup (m) Siktdjup i meter 5 4 4 3,3 3,11 3 3,65 3,4 2 1 0 2000-08-17 2003-08-18 2006-08-21 2009-08-31 *2011-09-12 Figur 7. Siktdjupet uppmätt vid 5 olika tillfällen i Rosjön. Sista värdet (*) mättes av Hushållningssällskapet vid provfisket 2011. Data kommer från Nässjö kommun. Utförande Rosjön provfiskades 2011-09-12 till 2011-09-13 med åtta bottennät av typen (Norden 12). Vädret vid nätläggningen var växlande molnighet med en svag sydvästlig vind och en lufttemperatur på 12,5°C. Siktdjupet mättes till 4 meter. Ytvattentemperaturen låg på 15,8 °C bottentemperaturen vid 12 meter på 7,7°C. Syrgashalten var tillfredställande ned till 6 meter där den föll från 6,2 mg/l till 0,1 mg/l. Språngskiktet låg mellan 6 och 7 meter där temperaturen sjönk från 15,7°C till 12,1°C. Syremättnaden i % är en följd av syrehalten vid en viss temperatur, ju lägre temperatur på vattnet desto mer syrgas kan bindas. Rosjön 20110912 Kväll Syrehalt mg/l Vattendjup (m) 0 10 20 30 40 Temperatur °C 50 Syremättnad % 60 70 80 6,7 15,8 -1 6,8 15,9 -2 6,9 16 -3 7 16 70 -4 7 15,9 70 -5 6,9 15,8 15,7 6,2 -6 -7 1 0,1 -8 0,1 1 -9 1 0,1 90 100 110 67 0 68 69 69 61 12,1 10,4 9,2 -10 1 0,1 8,8 -11 0 8,1 -12 0 7,7 Figur 8. Temperatur- och syreprofil i Rosjön 2010-09-12. Kvicksilverhalter i fisk Vad gäller Rosjöns övriga vattenkvalitet finns enligt VISS (Vatten Informations System för Sverige) inget att anmärka på förutom något höga kvicksilverhalter i fisk att anmärka på. 8 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Kvicksilverhalterna uppmätta i fisk inom Sveriges ytvattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten) ligger i samtliga fall över EU:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram (ug/kg), främst beroende på internationella luftnedfall. Dessa halter kan inte förväntas minska nämnvärt inom en snar framtid. För humankonsumtion ligger dock det EU-gemensamma gränsvärdet uppe på 0,5 mg/kg men vissa fiskarter som gädda och ål har ett högre tolererat gränsvärde på 1,0 mg/kg. Mätningar på gäddor i Rosjön gjorda mellan 1984 och 2000 visar på kvicksilverhalter mellan 0,31 och 0,68 mg/kg vilket alltså inte överstiger den tillåtna gränsen för human konsumtion. Fiskarter och artsammansättning Vid provfisket i Rosjön 2011 fångades totalt fyra fiskarter; abborre, mört, braxen och gers. Hur dessa fördelade sig i fångsten redovisas i figurerna nedan. Artfördelningl-vikt Artfördelning-antal Abborre 32% Mört 45% Abborre 42% Mört 47% Gers 3% Braxen 20% Gers 8% Braxen 3% Figur 4. Artsammansättning i antal och vikt i Rosjön 2011. Fångsten dominerades av mört både till antal och till biomassa. Mört och braxen svarade tillsammans för 50 % av antalet och 65 % av vikten. Braxen stod för 20 % av biomassan men endast 3 % av antalet. Abborren var relativt talrik då den stod för 42 % av antalet men ganska småvuxen då den endast utgjorde 32 % av vikten. Artfördelningen i fångsten tyder på ett fisksamhälle med en ganska jämn fördelning mellan rovfisk och karpfisk. Då gädda alltid är underrepresenterad vid nätprovfisken och heller inte fångades vid provfisket 2011 försvåras jämförelsen något. E karpfiskdomnierat fisksamhälle som kan tyda på övergödning är det dock inte fråga om, utan en ganska väntad fördelning för en något näringsfattig sjö där rovfisken, med gäddan inräknad, möjligen dominerar något över karpfisken. Total fångst per ansträngning Totalt fångades vid provfisket i Rosjön 134 individer med en totalvikt av 4004 g. För fångst per ansträngning (F/A) blev totalantalet 16,75 fiskar och 500,5 g. Detta ligger klart under jämförelsevärdet i både antal och vikt ligger för svenska sjöar (31,6 st/1450 g). Fångsten av abborre per ansträngning låg klart under jämförelsevärdet i antal och väldigt långt under i vikt. Abborren hade även en låg medelstorlek i förhållande till jämförelsevärdet F/A av mört låg även den klart under i antal och i vikt, medelstorleken på mörten var mindre än 9 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF genomsnittet men inte så långt ifrån som abborren. Av braxen fångades endast ca 1/6 i antal och ca 1/4 i vikt mot jämförelsevärdet. Braxnarnas medellängd var klart över genomsnittet medan medelvikten låg ungefär på detsamma. Gersen var långt under i F/A i både antal och vikt. Tabell 1. Fångst per ansträngning (per nät) artvis och totalt i 2010. Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets fiskdatabas. __________________________________________________________________________________________ Fiskart Abborre Braxen Gers Mört Totalt ___________________________________________________________________________ Totalantal (st) Vikt (g) Antal/nät (st) 56 1287 7 4 798 0,5 11 131 1,4 63 1788 7,9 134 4004 16,8 Jämförelsevärde 16,3 3,0 3,7 17,9 31,6 Vikt/nät (g) 160,9 100 16,4 223,5 500,5 Jämförelsevärde 672,7 400,1 28,3 477,2 1450,4 Medellängd (mm) 106,6 280,5 104,6 140,7 Minimilängd (mm) 65 230 77 55 Maximilängd (mm) 338 317 135 194 Medelvikt (g) 23 199,5 11,9 28,4 ___________________________________________________________________________ Fångstens djupfördelning Hur fiskens djupfördelning ser ut i en sjö är beroende av sjöns olika fysiska och biologiska egenskaper. Dessa egenskaper kan vara hur djupzonerna fördelar sig i sjön, vattnets kemiska och fysikaliska egenskaper såsom syrehalt samt fiskens predation. Rosjön är en sjö med ett medeldjup under 10 m men håller ändå en stor del djupare områden mellan 6-13 m. Bristen på syre under 6 meters djup påverkar givetvis resultatet och endast en liten abborre fångades under språngskiktet. Bottennäten som används (Norden 30) är 30 m långa och 1,5 m höga. Abborren fångades något mer i antal mellan 0-3 m än 3-5,9 m. För mörten var dock mönstret tydligare och denna fångades förhållandevis klart mer än abborren i djupzonen 0-3 m. Braxen fångades jämnt över hela skalan, dock var antalet braxnar (4 st.) för litet för att dra några större slutsatser. Gersen var ensam om att fångas mest i zonen 3-5.9 m. Endast en abborre fångades under 6 meters djup. Tabell 2. Fångst per djupzon i 8 bottensatta nät i Rosjön 2011. F/A=Fångst per ansträngning. 10 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Djupzon <3 m Antal nät Antal fiskar F/A Vikt (g) F/A 3-5.9 m 6-11.9 m 3 3 2 Abborre 9,66667 8,66667 0,5 Braxen 0,66667 0,66667 0 Gers 0,33333 3,33333 0 Mört 16,6667 4,33333 0 TOTALT 27,3333 17 0,5 Abborre 184,333 242,333 3,5 Braxen 101,333 164,667 0 Gers 1,33333 42,3333 0 Mört 443,333 152,667 0 TOTALT 730,333 602 3,5 Tillstånd och bedömning enligt EQR8 Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 3). Klasserna är 1-hög, 2-god, 3-måttlig, 4-otillfredsställande och 5-dålig. Z-värden, som kan vara både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. opåverkade förhållanden (Z-värde=0). Ju längre Z-värdet ligger ifrån 0 desto större är avvikelsen från helt opåverkade förhållanden. De enskilda indikatorerna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö), antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. Då denna inventering inte var ett standardiserat fiske med avseende på antal ansträngningar så bör man läsa tabellen med en viss försiktighet. Tabell 3. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Rosjön 2011. Indikatorer EQR8 p-värde Statusklass Z-värde Indikerar (försurn/övergödn) Antal arter Diversitet (antal) Diversitet (vikt) Biomassa Antal Medelvikt Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre / karpfisk 0,11 0,75 0,99 0,13 0,61 0,38 0,60 0,39 5 1 1 5 2 3 2 3 (f) Statusklass 1 HÖG 2 GOD 3 MÅTTLIG 4 OTILLFREDSTÄLLANDE 5 DÅLIG Klass EQR8 för Rosjön -1,59 0,32 -0,01 -1,52 -0,52 -0,88 -0,53 -0,87 (f) EQR8 ≥ 0,72 ≥ 0,46 och ≥ 0,72 ≥ 0,30 och ≥ 0,46 ≥ 0,15 och ≥ 0,30 ≥ 0,15 0,49 = Statusklass 2 God ekologisk status Bedömningen efter EQR8 visar att 2 av 8 indikatorer ligger inom klassen hög, 2 på god, 2 på måttlig samt 2 på dålig status. Indikatorerna för antal arter och relativ biomassa/ansträngning 11 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF sticker ut på ett negativt sätt genom att båda indikerar försurning. Då sjön enligt kännedom varken historiskt eller under senare år varit försurad eller har haft behov av kalkning är dessa indikatorer säkerligen inte ett reellt problem. Troligare är att sjön har en naturligt låg produktion av biomassa. Bristen på syre under 6 meter spelar sannolikt roll då sjön har många djupområden under detta djup som troligtvis inte producerar mycket. Positiva faktorer som visar sig inom fiskfaunan är främst värden för diversitet, både antal och vikt, som ligger inom klassningen HÖG. Anledningen till klassningen ligger här till stor del i att sjöns fiskarter fördelar sig på ett sätt som ligger nära det för opåverkade sjöar. Även andelen fiskätande abborrfiskar ligger inom god status vilket är positivt. Abborren är en viktig fiskart för att balansera fisksamhället då den äter yngel. Abborren kan ofta missgynnas om gös etablerar sig då den är sämre på att jaga i grumligare vatten och mindre revirhävdande än gösen. Man ser ofta att beståndet minskar och medelvikten sänks. Abborren övergår till att äta fisk vid en storlek av 15 cm. Fiskätande abborrar är en tydlig markör för hur fiskbeståndet är strukturerat och en stor andel medelstora och större abborrar indikerar ofta en välmående miljö. Indikatorn visar här att en förhållandevis stor del av abborrarna når en storlek där födan huvudsakligen utgörs av fisk. I försurade eller övergödda sjöar kan stress (som ger inomartskonkurrens) resp. mellanartskonkurrens utgöra hinder för abborren att nå denna kritiska storlek. Denna ”tröskel” i tillväxten kan således innebära att beståndet blir småvuxet eller ett så kallat tusenbrödrabestånd. Detta fenomen verkar dock inte vara ett bekymmer för Rosjön då den varken är försurad eller direkt övergödd. Enligt EQR8 håller Rosjön en god ekologisk status. Inventeringen tyder på en sjö med en relativt låg produktion jämfört med riksgenomsnittet för svenska sjöar. Detta kan till viss del kanske förklaras av sjöns kuperade bottentopografi med begränsande syreförhållanden under 6 meter samt dess läge i avrinningsområdet med en höjd på 236 meter över havet. Artvis fångst och längdfördelning Rosjön har enligt kännedom varken varit föremål för något standardiserat eller inventeringsprovfiske före september 2011 vilket gör att inga tidigare provfisken finns att jämföra med. Fångsten redovisas nedan för varje art med tillhörande längdfördelningskurva. Med hjälp av en sådan kurva kan jämförelser mellan årsklasser göras för att se vilka som dominerar inom en art. Vid plötsliga surstötar kan t.ex. stora delar av en hel årsklass med juvenil fisk slås ut vilket då kan utläsas av diagrammet. Man kan även utläsa om svåra konkurrenssituationer förekommer i sjön. För all fångst jämförs både fångst per ansträngning (F/A) och varje arts medelvikt och längd med ett nationellt register samt ett register för Jönköpings Län. Det senare värdet skrivs inom parentes. Abborre Totalt fångades i Rosjön 56 abborrar med en totalvikt av 1287 g. Både medelvikten på 23 g och medellängden på 106,6 mm ligger klart under både det nationella och regionala jämförelsevärdet på 66 g (47g) resp. 150 mm (125 mm). Årsyngel dominerade fångsten med längder ligger från 65 upp till dryga 80 mm vilket visar att nyrekryteringen fungerar tillfredställande. Då provfisket gjordes en bit i in september hade årsynglen hunnit bli relativt stora, även låg födokonkurrens på grund av låg täthet kan spela in för årsyngelns storlek. Även om beståndet verkar glest ligger andelen fiskätande abborrar (se EQR8-bedömningen) relativt högt vilket får anses positivt. Längdfördelningen tyder på att minst 4 årsklasser fångades under provfisket. Minsta abborren var 65 mm och den största mätte 338 mm. 12 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF 15 10 5 390 360 330 300 270 240 210 180 150 120 90 60 0 30 0 480 20 450 Rosjön 2011. Abborre (n=56) 8 nät 25 420 Abborrbeståndet i Rosjön är enligt provfisket något glest men håller å andra sidan en ganska stor andel fiskätande individer (>15 cm). För att gynna framtida föryngring kan utplacering av rejäla risvasar vara en bra fiskevårdsåtgärd för sjöns abborrbestånd. Längd mm Braxen Det fångades endast 4 braxnar under provfisket med en totalvikt på 798 g och längder från 230 mm till 317 mm. Medelvikten på 199,5 g ligger något över jämförelsevärdet nationellt på 195 g men under det för Jönköpings län (277 g). Medellängden på 280,5 mm är klart över nationella jämförelsevärdets 221 mm och något över det regionala värdet på 277 mm. Längdfördelningen visar på åtminstone två årsklasser men fångsten är för liten för att kunna uttala sig vidare om beståndet. Dock kan man konstatera, baserat på relativ medelstorlek, att konditionsfaktorn (vikt i förhållande till längd) på fisken verkar vara något låg i förhållande till jämförelsevärdena, framförallt de regionala. 420 400 380 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 480 1 460 Rosjön 2011. Braxen (n=4) 8 nät 2 440 Braxen är en typisk ”bottensugare” som främst plockar insektslarver, kräftdjur och maskar ur sjöns ytsediment. För större gäddor är braxen en viktig del av födan då den kan växa sig relativt stor. Längd mm Gers Det fångades 11 gersar med en totalvikt av 131 g. Medelvikt låg på 12 g och medellängden på 105 mm. Både vikt och längd ligger ungefär på nationella jämförelsevärdet (12 g resp. 98 mm) och något över det regionala för Jönköpings län (8 g resp. 89 mm). Fångsten är troligen fördelad på tre årsklasser. Minsta gers mätte 77 mm och största 135 mm. Gersen är en liten bottenlevande fisk, släkt med både abborre och gös men är till skillnad 13 från dessa ingen utpräglad rovfisk. I lite humusfärgade sjöar Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Rosjön 2011. gers (n=11) 8 nät 4 3 2 1 480 460 440 420 400 380 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 Längd mm Mört Fångsten av mört utgjordes av 63 individer med en vikt av 1788 g. Medelvikten var drygt 28 gram och medellängden ca 141 mm. Detta är under jämförelsevärdet både nationellt (150 mm resp. 42 g) och värdet för Jönköpings län (133 mm resp. 45 g). Mörtbeståndet är alltså relativt lågt i täthet men storleksmässigt ganska ordinärt med tanke på Rosjöns något oligotrofa (näringsfattiga) karaktär. Positivt är att årsyngel fångades vilket tyder på fungerande rekrytering. Av längdfördelningen att döma fångades åtminstone 4 årsklasser med storlekar från 55 mm till 194 mm. Dominerande storlek är årsklasser i intervallet 150-170 mm, sannolikt 4-5 år gamla. 470 440 380 330 300 270 240 210 180 150 120 90 60 30 0 410 Rosjön 2011. mört (n=63) 8 nät 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Mörten är en viktig indikator för att både pH och syrehalt håller bra värden. Särskilt bra är att fånga årsungar vilket visar att vårens lek fungerat. Mörten var den mest talrika arten under provfisket och utgör troligen den viktigaste bytesarten för rovfisk i sjön. Längd mm Diskussion, sammanfattning och råd Rosjön är att döma av provfisket en något oligotrof (näringsfattig) sjö med en relativt låg produktion av fisk. Totalfångsten på åtta nät var 4004 g resp. 134 fiskar vilket gav 505 g och 16,75 fiskar per ansträngning. Förutom ev. näringsbrist kan sjöns branta bottentopografi delvis förklara de glesa fiskbestånden. På en stor del av sjöns yta är djupet mellan 6-10 meter och då syrgashalterna inte når tillfredställande nivåer under 6 meters djup i Rosjön blir en stor del av dess botten mycket svår för vattenlevande organismer att uppehålla sig vid och kan följaktligen inte utgöra tillräckligt goda livsmiljöer för fisk. Detta kan till viss del förklara den låga fångsten i 2011 års provfiske. Fördelningen mellan arter i fångsten ser bra ut vilket även visar sig genom hög status i EQR8bedömningen (diversitet antal och vikt). Årsyngel av mört visar att den mest känsliga av de 14 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF fångade arterna har fungerande yngelrekrytering. Positivt är även den relativt stora andelen fiskätande abborrar i fångsten. Denna visar att abborren klarar av att växa förbi den ”tröskel” som det innebär att nå fiskätande storlek och inte fastnar i ett talrikt och småvuxet ”tusenbrödrabestånd”. Miljön för fisken i Rosjön är varierad då sjöns flikiga form och ofta skiftande topografi och flikighet skapar många olika typer av biotoper. Grundområdet i sjöns södra ände är med sin rika vegetation med säkerhet ett viktigt område för fisklek medan de många djupbranterna kan hålla större jagande rovfiskar. Fångsten visar att storlekarna för mört och abborre är väl fördelade. Av båda arterna fångades årsyngel och fjolårsyngel vilket indikerar en fungerande nyrekrytering. Även längdfördelningen hos gersen visar samma positiva fördelning. Av braxen fångades för få individer för att kunna dra några större slutsatser. Dock verkar beståndet stabilt enligt fiskerättsägare kring sjön. Rosjön har en kuperad bottentopografi med flera djuphålor under 10 meter. Då syrehalterna inte är tillfredställande under 6 meter blir produktionen av fisk lägre än om sjön var grund och saknande syrefattiga djupare zoner. Detta innebar att 4 av 8 översiktsnät inte innehöll någon eller bara enstaka fisk. Enligt fiskindexet EQR8 uppnår Rosjön utifrån fångsten 2011 god ekologisk status. Fyra arter fångades i sjön vilket är i nivå med det svenska medelvärdet 4,1 arter. Fångsten visar enligt statusklassningen på en god fördelning mellan arterna men även på relativt glesa fiskbestånd. Problemen som tidigare nämnts är att de begränsande syrehalterna redan från 6 meter i en sjö som har sitt medeldjup på 5,7 meter, med många djuphålor under 10 meter. Stora delar av sjöns bottenzon kan alltså vara svårtillgängliga för både fisk och kräftor vilket givetvis påverkar produktionen. Största abborren som fångades under fisket. De större individerna av För att kunna bibehålla och möjligen utveckla Rosjöns status som fiske- och rekreationsvatten rovfisk utgör eni en positiv riktning ges ett antal råd nedan. Åtgärderna tar upp fiskevård, vattenkvalitet, intressant tillgång såväl förvaltning och fisketurism. som matfisk som möjlig inkomstkälla för fisketurism. Just för • Inför fångstbegränsningar för att skydda och gynna större individer av gädda och finns det abborren abborre. Minimimått och maximimått bör gälla; 50-90 cm för gädda ochanledning 35-40 cmatt förutöva riktad abborre. När man utövar sk. ”Catch and release” (släpper tillbaka fångadfiskevård fisk) böri form man av informera om hur man gör detta på bästa sätt i samband med fiskekortförsäljning, risvasar och fler infotavlor etc. fiskeregler vid sportfiske som t.ex. maximimått. • Provfiske med samma metodik som genomfördes 2011 bör göras senast 2021, helst tidigare om möjligt. Då sjön inte provfiskats med standardiserade redskap tidigare kan en kortare period (ca 3-5 år) till nästa provfiske vara lämpligt till en början. Detta är viktigt för att utreda i vilken riktning sjöns status går. • Skapa en hemsida inriktad på sjöns fritids- och sportfiske. Här kan information samlas om regler, fångstdata, intressanta fångster och anekdoter, biologiska inventeringar (som detta provfiske) etc. Detta tas ofta emot mycket positivt av både lokalt besökande samt utifrån kommande turister. 15 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF • Undersöka möjligheten om att införa elektroniska fiskekort via mobiltelefon och dator. Detta används med framgång på flera håll i Sverige ses som en uppskattad service för besökande sportfiskare. Inkomsterna för fiskekort har ofta ökat då det blir enklare att hitta var man kan köpa fiskekort. • Information om fisket via tavlor runt sjön uppskattas av många fiskare och ger ett bra intryck och god marknadsföring. • För att gynna abborren bör man se till att risvasar byggs upp. Det finns olika konstruktioner och modeller för detta. Bygger man vasarna av lövträd gynnas även kräftorna lite extra. • Starta införandet av fångstrapportering. Detta kan göras genom att låta fiskare skicka informationen in på en hemsida, alternativt via sms. Givetvis kan även en del av fiskekortet lämnas in i en postlåda eller liknande. • Påverka kommuner och länsstyrelser för att fortsätta med den vattenkemiska provtagningen. Syrehalt, siktdjup och totalfosfor är viktiga parametrar som borde följas noga för Rosjön. • Intressanta framtida inventeringar för att följa upp sjöns status kan vara att göra planktonanalys och vattenväxtinventering. • Storlommens status i sjön är även intressant att följa i framtiden. Denna fågelart drar säkert själv en del intresserade besökare till området, info om särskild hänsyn till storlommen för besökare kan finnas på en framtida hemsida. • Begränsa näringstillförseln till sjön. Viktigast är att ha fungerande hushållsavlopp kring sjön samt att jord- och skogsbruket tar största möjliga hänsyn. Våtmarker och näringsfällor vid tillflöden och i anslutning till sjön skulle kunna minska sedimentering på bottnen och möjligen förbättra rådande syreförhållanden. Anlagda våtmarker kan även fungera som viktiga lek- och uppväxtplatser för gädda. En engagerad förening är den viktigaste delen för att kunna utveckla rekreation och turism i och kring Rosjön. Möjligen borde man även söka samarbete med närliggande FVOF för att få ett ökat utbyte av erfarenheter och kunskap. 16 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Översiktsnätens placering och djup vid provfisket Utförare: Ola Helmerson Hushållningssällskapet i Östergötland 17 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Kräftprovfisket i Rosjön 2011 (6401030 1448110) Provfisket utfördes av Hushållningssällskapet i Östergötland 13/9-14/9 2011 på uppdrag av Rosjöns FVOF. Inledning Allmänt om kräftor Kräfthistorik Flodkräftan (Astacus astacus) är vår ursprungliga svenska kräftart. I början av 1900-talet var tillgången på flodkräfta i framförallt syd- och mellansvenska sjöar och vattendrag mycket god. 1909 fick kräftpesten fotfäste i landet och började successivt radera ut bestånden av flodkräfta. Kräftpesten (Aphanomyces astaci) är en smittosam svampsjukdom mot vilken flodkräftan saknar naturligt försvar och drabbade kräftor dör inom loppet av två veckor. Under 1960-talet nådde kräftpestens härjningar sin kulmen i södra Sverige och flodkräftan försvann från i stort sett alla viktigare vatten. En omfattande restaurering av vattnen genom utplantering av ersättaren signalkräfta påbörjades under 1960-talet och var i Kronobergs län som mest intensiv under framförallt 1970 - 1980-talet. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) härrör från Nordamerika och har ett immunförsvar som under naturliga förhållanden skyddar arten mot kräftpestsvampen. Signalkräftan är emellertid med få undantag bärare av pestsvampen vilket innebär att utsättningar av arten har påskyndat spridning och permanentat kräftpestsmittan i flertalet av vattensystemen i södra Sverige. 18 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Signalkräftan en försvenskad amerikan Den svenska faunan inrymmer idag två arter av insjökräfta. Den absoluta huvuddelen av den svenska kräftproduktionen i naturvatten och dammodlingar utgörs av signalkräfta. Fläckvis finns fortfarande smärre bestånd av flodkräfta kvar. Dock har kräftpest, signalkräftutsättningar och försurning har tärt hårt på flodkräftan som idag klassas som akut hotad inom sina naturliga utbredningsområden i landet. Signal- och flodkräftan är mycket lika i byggnad och kroppsfunktioner. Utseendemässigt skiljs arterna lättast åt av att signalkräftan har en vit fläck i klogreppet (den s.k. signalen) vilken saknas hos flodkräftan. Beteendemässigt är signalkräftan aktivare och aggressivare än flodkräftan. Äggproduktionen är vidare högre och tillväxten generellt bättre än hos flodkräftan. Många fiskevattenägare upplever att avkastningen av kräftor har blivit högre med signalkräfta jämfört med den som erhölls på flodkräftans tid. Känslomässigt och kulinariskt går åsikterna isär och båda arterna har sina förespråkare. Miljökraven hos de båda kräftarterna är mycket likartade vilket också har varit en avgörande faktor för signalkräftans framgångsrika etablering i våra svenska vatten. Kräftans miljökrav Kräftproduktionen i ett vatten är till stor del beroende av bottenbeskaffenheten. Kräftan behöver skyddsmöjligheter och ett bra kräftvatten skall ha fasta, steniga bottnar. Lösa gyttje- eller dybottnar utan skydd och gömslen är ogynnsamma för kräftor. Vidare är en god vattenkvalitet mycket viktig. Kalkrika, måttligt näringsrika sjöar och vattendrag med god syretillgång och där pH-värdet stabilt ligger strax över 7 är idealiska för kräftor. En annan faktor av stor betydelse är att vattnet inte är för rikt på ål som brukar betraktas som kräftans värsta fiende. Ålen konsumerar med förkärlek stora mängder kräftor och generellt är bra ålvatten dåliga kräftvatten. Metodik vid kräftprovfisken Allmänt För att kunna följa utvecklingen av ett befintligt eller ett nyintroducerat kräftbestånd måste man genomföra provfisken i det aktuella vattnet. Detta kan endast göras om man använder en standardiserad fiskemetod. Först då kan man med säkerhet jämföra resultatet med ett senare likadant fiske i samma vatten eller med likadana fisken i andra vatten. För detta ändamål har Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium utarbetat en standardiserad metodik för kräftprovfisken (Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning) vilken är avsedd för både flod- och signalkräftor. Metodiken Metodiken är avsedd för provfiske av kräftor i både sjöar och rinnande vatten. Den fångar aktiva kräftor större än ca 6 cm. Metoden är utformad för att med minsta möjliga arbetsinsats samla in mesta möjliga och nödvändiga uppgifter om ett kräftbestånd. Metodiken kan nyttjas vid såväl undersökning av enstaka lokaler som hela vatten och kan exempelvis ha följande användningsområden: • Uppföljning av ett kräftbestånds uppbyggnad och utveckling under flera år. • Jämförelse av ett kräftbestånd med ett annat vatten. 19 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF • Undersökning om huruvida kräftor överhuvudtaget finns i ett vatten. • Kan utgöra del i en allmän biologisk undersökning av ett vatten. Vid kräftprovfisken kan uppgifter bl.a. inhämtas om: • Kräftförekomst: Om kräftor finns i ett vatten och om så är fallet vilken kräftart det rör sig om. • Kräftornas storleksfördelning: Medellängd och längdfördelning hos kräftorna, fördelningen av kräftor större och mindre än 10 cm. Ger information om näringsstatus, konkurrens- och tillväxtförhållande i sjön. • Kräftornas könsfördelning: Andelen hon- resp. hankräftor i beståndet. • Kräftbeståndets totala storlek: vilket anges som fångst per ansträngning (kräftmjärde) och redovisas i antal individer. Fångsten per nätansträngning ger ett relativt mått på kräfttäthet i vattnet. • Kräftbeståndets djupfördelning: Kräftornas fördelning på olika vattendjup. • Kräftbeståndets kondition: Omfattningen av skador och sjukdomar. Kräftprovfisket 2011 Föreliggande rapport innehåller en sammanställning och redovisning av ett standardiserat kvantitativt kräftprovfiske som utfördes i Rosjön 2011-09-13 – 2011-09-14. Medlemmar av Rosjöns FVOF ställde vid provfisket upp och hjälpte till på ett föredömligt sätt i den hårda vind som rådde morgonen för vittjandet. Föreningen ställde upp på ett utmärkt sätt och tackas därför för trevliga fältdagar. All data har bearbetats och levererats in till den nationella provfiskedatabasen (SLU, tidigare Fiskeriverket). Detta gör att data säkras för framtiden. De inrapporterade data över fångst mm har resulterat i en fångstsammanställning för Rosjön. Material och Metodik Provtagning Kräftprovfisket följde den metodik som är utarbetad av Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium (Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning) och vilken är standardiserad med avseende på: • Redskap • Provfiskeinsatsens storlek • Provfisketidpunkt • Förfarande vid utläggning och vittjning • Fångstbehandling Redskap Kräftmjärdarna som användes vid provfisket i Rosjön var LiNi-mjärdar, dvs hopfällbara cylindermjärdar med två ingångar och med en maskstorlek på 14 mm. Mjärdarna 20 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF fiskades med fem mjärdar per länk där mellanrummet mellan mjärdarna var 10 m. Provfiskeinsatsens storlek Vid standardiserade provfisken i sjöar är det sjöns areal och strandlängd som bestämmer insatsens storlek dvs. det totala antalet kräftmjärdar som skall användas för att man skall uppnå en tillfredsställande precision. Den totala insatsen omfattade i Rosjön 80 burar. Provfisketidpunkt Kräftprovfisken utförs under kräftornas högaktiva period, dvs från omkring mitten av augusti till dess att vattentemperaturen stadigvarande understiger 15ºC. Kräftprovfisket i Rosjön utfördes under perioden 13 - 14 september. Ett visst kräftfiske hade bedrivits i sjön före provfisket. Förfarande vid utläggning och vittjning Ett kräftprovfiske skall omfatta alla bottentyper i ett vatten och hela djupintervallet från stranden ut till icke kräftproducerande mjukbotten skall avfiskas. Vidare skall fisket utföras inom områden som inte har fiskats tidigare under samma år. Länkarna fördelas jämnt längs stranden inom hela vattenområdet. Utläggning av länkarna med kräftmjärdar görs strax före skymning. Kräftagnet i form av skuren fisk fästs på kräftmjärdens betesnål. Den första mjärden placeras där hårdbotten övergår i icke kräftproducerande mjukbotten. Linan läggs sedan vinkelrätt så att den sista mjärden på linan ligger nära strandkanten men på ett djup så att den är helt täckt av vatten. Om den kräftproducerande zonen är betydligt bredare än 50 m placeras linan så att mjärdarna täcker in så stor del av djupintervallet som möjligt. Vid varje mjärde mäts djupet och noteras tillsammans med bottentypen (mjuk-, hård- eller stenbotten) i provfiskeprotokollet. Samtliga länkars placering markeras dessutom på en karta över sjön. I bilaga återfinns kartor över länkarnas placering. Vittjning av kräftmjärdarna påbörjas omkring klockan 6 på morgonen. Vid vittjning noteras antal kräftor i resp. mjärde direkt i provfiskeprotokollet och kräftorna sätts tillbaka efter att de noterats. Utläggning- och vittjningsförfarandet vid provfisket Rosjön följde standarden och som agn användes uteslutande karpfisk i form av mört. Fångstbehandling Vid behandling av fångsten skall följande undersökningar göras av resp. individ enligt standarden: • Mätning av kräftans totallängd (från pannspets till stjärtspets) med 1 mm noggrannhet • Könsbestämning • Skalömsningsfas (1 = nyömsad, 2 =hård, 3 = på väg mot ömsning) • Skador såsom saknade klor, bitmärken eller annat. • Förekomst av sjukdomar såsom kräftpest eller övriga synliga sjukdomar eller parasiter. Dessa undersökningar genomfördes vid kräftprovfisket i Rosjön. Kräftorna släpptes efter mätning och undersökning tillbaka på fångstplatsen. Övrigt Över Rosjöns djupområde uppmättes vattentemperaturen och syrehalten i en profil från ytan till botten i samband med fisket. På samma plats mättes även siktdjupet. 21 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Sjöbeskrivning Sjökaraktär Rosjön är belägen 8 kilometer norr om Eksjö tätort och ligger inom både Eksjö och Nässjö kommuner. Den har en areal av 177 ha och ligger 236 m över havet i Emåns vattensystem. Sjön har inte tidigare varit föremål för kalkningsinsatser och har i samtliga mätningar haft ett neutralt pH runt 7 och oftast över. Buffringsförmågan mot surt nedfall är god och går i mätningarna inte under 0,4 mekv/l. Vattnet är något humusfärgat av den omgivande skogs- och åkermarken som dominerar omgivningen. Bottnarna i sjön består växlande av grus, sand och mjukare lerbotten. Vegetationen i vattnet är överlag gles men sydvända vikar håller gott om näckrosor och sjöns södra och grunda ände växer rikligt med bladvass. På många ställen växer både barr och lövträd alldeles nere vid strandkanten vilket innebär att en del av dem fallit ned i vattnet och skapat goda miljöer för kräftor. Fiskfauna Rosjön är en ganska artrik sjö och håller följande fiskarter: abborre, gädda, braxen, mört, sutare, gers, lake och ål. Utsättningar av gös har gjorts men det är osäkert om dessa gett önskat resulterat då inga återfångster gjorts enligt medlemmar i FVOF. Utförande Rosjön provfiskades 2011-09-13--14 med totalt 80 st. kräftmjärdar (Lini 14 mm). Kräftmjärdarna sattes länkvis och spreds över hela sjön. Kartor bifogas där burarnas placeringar är markerade. Den temperaturprofil som togs i samband med fisket visade att ett temperaturskikt fanns under 6 meter då temperaturen sjönk med nästan 2 grader. Vattentemperaturen vid ytan var 14,5°C och vid botten på 11 m djup uppmättes 7,7 °C. Syrehalten var tillfredsställande i ytan där den låg på 6,2 mg/l och ned till 6 m (6,7 mg/l) men blev närmast obefintlig på 7 m där syrehalten var 0,2 mg/l. Siktdjupet uppmättes till 4 m. Väderförhållandena vid fisket var halvklart till klart och luftens temperatur låg på 15 °C. Natten var ostadig och tidigt på morgonen blåste rejält starka vindar över 12 m/s. I samband med provfisket observerades totalt 5 storlommar på sjön. 22 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Rosjön 20110913 Kväll Syrehalt mg/l 0 10 6,2 6,1 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 0 -1 Vattendjup (m) -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 -9 -10 -11 -12 0,2 2 0,1 1 0,1 1 0,1 1 0,1 1 0,1 1 20 14,5 14,8 14,8 14,9 15 15,1 15,1 13,2 11 9,8 8,7 8,1 7,7 30 40 Temperatur °C 50 Syremättnad % 60 70 80 90 100 110 59 60 61 63 64 64 65 Resultat Kräftförekomst Vid provfisket i Rosjön fångades totalt 167 st. signalkräftor. Signalkräftbeståndet får betecknas som måttligt då fångsten per ansträngning (per bur) var 2,09 st. Med utgångspunkt från resultatet kan man bedöma att kräftbeståndet i Rosjön ändå är på en klart fiskbar nivå. Fångstplatser, djupfördelning och biotop Fångster gjordes runt hela sjön och de största fångsterna gjordes längs sjöns nordvästra strand samt i dess mellersta del. Fångsten gjordes i huvudsak på fasta och hårda bottenpartier och till en liten del på mjukbotten, sten och häll förekom ej i fisket. Kräftor fångades på djup ned till 7,5 m och den största fångsten gjordes på djup mellan 2-4 m. Kräftornas könsfördelning Kräftfångsten utgjordes i Rosjön till 66 % av honor och 34 % av hanar. Könsfördelningen i en kräftfångst kan variera under året på grund av skillnader i aggressivitet (ex. i samband med fortplantningen). Skalömsningstidpunkter påverkar också könsfördelningen. Vid provfisken på mer rika kräftbestånd bör inget kön ha en större andel än 60 % för att fångst/ansträngning skall vara representativt för sjön. Kräftornas kondition I Rosjön var 81 % av de fångade kräftorna hårda i skalet. Andelen skadade kräftor (exempelvis en klo) låg på 17 %. Framför allt rörde det sig om att en klo saknades. Skadefrekvensen var något hög vilket kan bero på hård konkurrens om lämpliga biotoper (små områden med hårdbotten). 23 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Andelen kräftor med synliga svamppestangrepp (rostfläckar) och parasiter var liten, endast 2 kräftor i hela fångsten. Kräftornas längdfördelning Medellängden hos kräftorna som fångades i Rosjön 104,2 mm alltså något större än riksgenomsnittet på 100 mm. För konsumtion räknas kräftor större än 10 cm. I Rosjön var 100 st. av 167 st. konsumtionskräftor. Längdfördelningen hos kräftorna var varierad och i fångsten fanns minst fyra, troligen fem årsklasser representerade. Längdfördelningen visar att reproduktionen fungerar väl. Samtliga fångade kräftor var könsmogna. Nedan presenteras den kompletta fångstsammanställningen från SLU för provfiskelokalen. En del kräftor i Rosjön blir rejält stora och är säkerligen uppskattade fångster till kräftpremiären. Stora kräftor är dock mindre uppskattade av små kräftor då de utgör ett stort hot mot dessa. Därför behöver ett gott om gömslen i alla kräftfiskevatten. 24 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF 25 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Jämförelsestatistik med nationella kräftprovfiskedatabasen 20062010 samt från jämnstor sjö i Kalmar Län De grå eller streckade staplarna är jämförelsevärdet (riksgenomsnittet) medan de svarta är för ett provfiske Hushållningssällskapet gjort i Kalmar Län 2011. 26 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Jämförelser med andra kräftprovfiskade sjöar 2006-2010 Fångsten per ansträngning i kräftprovfiskedatabasen är 1,14 st vilket Rosjön ligger klart över med 2,09 st. Medellängden på 100 mm i databasen överträffas i Rosjön där den låg på 104,2 mm. Dominerande längdklasser (flest fångade kräftor) i databasen är 90 mm vilket stämmer in även på Rosjön. Fördelningen på bottentyp visar i databasen en dominans för hård botten och sten. I Rosjön var det dominerade fast och hård botten. Jämförelserna visar att Rosjön håller ett ganska ordinärt kräftbestånd, storleksmässigt är dock kräftorna något större än i många andra sjöar. Kräftbestånden i Rosjön klarar sannolikt det fisketryck som råder för närvarande. Ett ökat årligt uttag bör dock inte göras såvida inte riktade åtgärder för att gynna beståndet görs. Jämförelser med andra kräftprovfiskade sjöar – några exempel 1994 och 1999 genomförde Länsstyrelsen i Kronobergs län provfiske i 20 sjöar. Fångst per ansträngning (per bur) varierade mellan 0-16,5 st 1994 och mellan 0-9,4 st 1999. De högsta noteringarna var extrema fångster (Sjöatorpssjön och Helgasjön) och de flesta fångsterna låg på mellan 0-3 st. kräftor per bur och natt. I jämförelse med dessa sjöar ligger fångsten i Rosjön ungefär på en medelnivå. Jämförelser med sjöar i Jönköpings Län Under av augusti månad 2003 utfördes kräftprovfisken i 6 andra sjöar inom Jönköpings län. Jämförelserna visar parametrarna; fångst per ansträngning, fördelning på bottentyp, fördelning inom djupzoner, medellängd, könsfördelning, andel skador och sjukdomar. Figur 2. Fångst per ansträngning vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003 - 2004. • Här ligger Rosjöns 2,09 st./bur ganska exakt i medeltal. 27 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Figur 3. Fångstens fördelning på bottentyp vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003 2004. • Sten är inte noterat som bottentyp under provfisket i Rosjön, annars dominerar även här hård botten klart över mjuk. Figur 4. Fördelning inom djupzoner vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003- 2004. • Här ligger Rosjön ungefär mellan Södra Vixen och Flisbysjön. Djupaste fångsten gjordes på 7,5 meter i Rosjön. 28 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Figur 5. Kräftornas medellängd vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003 - 2004. • Rosjöns 104,2 mm är i nederkant mot övriga men sticker inte nämnvärt ut. Figur 6. Kräftornas könsfördelning vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003 - 2004. • Fördelningen i Rosjön på 34 % hanar och 66% honor skiljer sig klart från de andra sjöarna, endast Södra Vixen visar även dominans av honor. 29 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Figur 7. Andelen sjuka och skadade kräftor i fångsten vid kräftprovfisken i 6 sjöar i Jönköpings län 2003 - 2004. • Vad gäller pestangrepp ligger Rosjön lågt med endast någon procent. För övriga skador är Rosjöns 17 % ungefär i medeltal. Diskussion, sammanfattning och råd Rosjön håller med fångsten på 167 kräftor i 80 burar (2,09/bur) att döma ett relativt ordinärt men klart fiskbart kräftbestånd. För att kunna förklara fångstnivån måste man dock beakta att provfisket gjordes först i september då vattentemperaturen börjat sjunka en aning och kräftornas aktivitet möjligen börjat påverkas. En annan konsekvens av att provfisket gjordes sent är att årets vanliga fritidsfiskesäsong hunnit genomföras och att detta fångstuttag i viss mån kan ha påverkat resultatet. Rosjön är till sin karaktär något oligotrof (näringsfattig) sjö med en relativt låg biologisk produktion vilket givetvis innebär begränsningar även för kräftpopulationen. Lägger man därtill den ansträngda syresituationen under 6 meters djup blir det uppenbart att alla miljöer som kan erbjuda kräftor goda livsvillkor blir extra viktiga i sjöar som Rosjön jämfört med mer högproducerande sjöar utan syrefria djupzoner som är mer naturligt gynnsamma för kräftor. Detta talar dock för att riktad fiskevård för kräftor kan göra vara av stor betydelse för just Rosjön. Under provfisket noterades parasiter i from av så kallad kräftigel på en del individer. Denna organism som egentligen är en nematod dvs. en primitiv form av mask utgör enligt Patrik Bohman på SLU inget hot mot vare sig den enskilda kräftan eller beståndet i sin helhet. Den utgör heller ingen fara för humankonsumtion utan dess största skada är att kräftorna ser oaptitliga ut vid tillagning. 30 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Råden nedan tar upp åtgärder som kan utveckla Rosjöns nuvarande kräftfiske en ännu bättre nivå i framtiden. • Ofta begränsas kräftbeståndet i en sjö av brist på skydd. Att öka mängden gömslen kan vara ett effektivt sätt att gynna kräftbeståndets utveckling. Det finns några speciella kräftskydd på marknaden, ofta i plast, men tegelpannor och grov sten fungerar alldeles utmärkt. Placera skydden på lämpliga hårda bottnar ned till omkring fem meters djup. • Risvasar kan också tjäna som goda uppväxtplatser för små kräftor. Om vasarna byggs av lövträd som t.ex. al kan bladen bli ett utmärkt stödfoder för kräftorna. • Undvik utsättningar av ål. Ålen är en av kräftans absolut naturliga fiender och kan påverka populationen negativt under lång tid. Riktigt bra ålsjöar är sällan bra kräftsjöar vilket leder till att man som FVOF helt enkelt får välja. • Reglera fisket efter beståndet. Förutom naturliga fiender hotas kräftor även av större individer av samma art. Vill man öka chanserna till överlevnad för uppväxande mindre kräftor bör fisket tydligt inriktas på de stora individerna och att man endast behåller kräftor över 100 mm. • Det är lämpligt att Rosjöns FVOF gör ett nytt kräftprovfiske inom 5 år för att få fram jämförelsevärden. En sjö kan jämföras med andra men den bästa jämförelsen görs med sjön själv. • Agera för att vattenprovtagning som Nässjö kommun utför fortsätter i sjön, speciellt att fler syreprofiler görs likt de som tillkommit i samband dennanventering. Linornas placering vid provfiske Kräftprovfiske kräver noggrannhet i mätandet och protokollförandet. Att försöka utföra provfisket med mindre än 3 personer i båten är nog nästan omöjligt. 31 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Linor kräftburar Lina 1: Mjärde 1-5 Lina 2: Mjärde 6-10 Lina 1. (16) Lina 3: Mjärde 11-15 Lina 16. (8) Lina 4: Mjärde 16-20 Lina 2. (8) Lina 5: Mjärde 21-25 Lina 13: Mjärde 61-65 Lina 14: Mjärde 66-70 Lina 15. (4) Lina 15: Mjärde 71-75 Lina 16: Mjärde 76-80 Lina 3. (24) Lina 14. (8) Utförare: Ola Helmerson Hushållningssällskapet i Östergötland Lina 4. (23) (x)=antal kräftor i linan med 5 st. mjärdar Lina 13. (8) Lina 5. (27) Lina 12. (7) Linor kräftburar Lina 6. (14) Lina 6: Mjärde 26-30 Lina 11. (11) Lina 7: Mjärde 31-35 Lina 8: Mjärde 36-40 Lina 9: Mjärde 41-45 Lina 10. (0) Lina 10: Mjärde 46-50 Lina 11: Mjärde 51-55 Lina 7. (5) Lina 12: Mjärde 56-60 (x)=antal kräftor i linan med 5 st. mjärdar Lina 9. (1) Lina 8. (3) Bilaga 1. 32 Utvecklingsplan för Rosjön, på uppdrag av Rosjöns FVOF Provtagning av kvicksilver i gädda i Rosjön från åren 1984, 1990, 1994 och 2000. 33