Riktlinjer för hälso- och sjukvård
Omsorg och Äldreförvaltningen
Dokumentansvarig:
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Utfärdat: 050331
1(3)
Dokumentnamn:
Basala hygienrutiner
Reviderad: 2010, 2014-01-04
Dnr Än: 2013-363
Basala hygienrutiner
Att hindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del i vårdens kvalitetsarbete. För att kunna
förebygga smitta behövs kunskap om de olika smittvägarna samt basala hygienrutiner.
Basala hygienrutiner ska användas i alla vårdsituationer.
1.
Basala hygienrutiner
I de basala hygienrutinerna ingår:
1. Handhygien, dvs. handdesinfektion som ibland skall förstärkas med handtvätt.
2. Handskar
3. Skyddskläder; skyddsrock eller plastförkläde ibland även munskydd, skyddsglasögon
eller munskydd med visir.
4. Punktdesinfektion.
5. Isolering
1:1 Handhygien
Förutsättningen för god handhygien är att du:
Inte använder ringar eller armband som samlar bakterier, svampar och hindrar
god handhygien
Håller naglarna korta och inte använder färgat nagellack i arbetet. Långa vassa
naglar riskerar att åstadkomma hål i handskar och färgat nagellack kan dölja smuts.
Använder handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Narighet och
torrhet kan ge upphov till torrsprickor, hudproblem och nagelbandsinfektioner,
tvätta därför inte händerna i onödan med tvål.
Tvätta händerna med flytande tvål före handdesinfektion när
händerna är synligt smutsiga samt efter kontakt med diarré/kräkningar.
Torka händerna torra med engångshandduk innan handdesinfektionsmedel används.
1:2 Handdesinfektion
Desinfektera alltid händerna före och efter personkontakt med alkoholbaserat
handdesinfektionsmedel t.ex. Dags Alcogel
Glöm inte att desinfektera händerna även om du använt handskar
Gnid in desinfektionsmedel överallt på händerna, även på fingertopparna, mellan
fingrarna och i tumgreppet, samt underarmarna
Låt händerna självtorka genom att massera händerna mot varandra, vifta inte
med händerna
2. Handskar
Använd alltid handskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor såsom urin,
avföring, blod eller sekret av händerna t.ex. vid blöjbyten och såromläggning
Kasta handskarna direkt efter användning
Obs!
Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna.
Handskar ersätter inte handtvätt eller handdesinfektion.
3. Skyddskläder
Skyddskläder minskar risken för klädburen kontaktsmitta.
Använd alltid skyddsrock eller engångs- plastförkläde vid direkt kontakt med den
enskilde personen eller dennes säng och fram för allt när det finns risk för nedsmutsning
med kroppsvätskor, t.ex. urin, avföring, var, blod, kräkningar eller annat sekret. Använd
plastförkläde om det finns risk för att bli våt/fuktig.
Använd skyddsrock eller plastförkläde vid hantering/rengöring av smutsiga föremål.
Skyddsrockarna bör bytas minst två gånger per vecka och vid behov. Tvättas i minst
60grader Obs! använd ej ekonomiprogram.
Kasta plastförkläde efter varje användning.
Skyddsförkläde med barriär ger ofta ett bättre skydd än skyddsrock, t.ex. vid fuktiga
och våta arbetsmoment med risk för kontaktsmitta.
4. Punktdesinfektion
Punktdesinfektion innebär att allt spill av tänkbart smittsamt material och kroppsvätskor
torkas upp omedelbart med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel t.ex. Ytdesinfektion
Plus (Yt+).
5. Isolering
Vid vissa tillstånd måste de basala hygienrutinerna kompletteras med ”isolering” av den enskilde
personen. Isolering innebär att den enskilde personen inte ska umgås med andra medboende
under den tid som sjukdomstillståndet kvarstår och risken för smitta föreligger t.ex. vid
Clostridium difficile och ”maginfluensa”.
Det är sjuksköterskan som bedömer när en person inte längre behöver vara ”isolerad”.
Hygienregler, att tänka på
Bestäm på arbetsplatsen hur och var skyddsrocken ska hängas inne i den enskildes bostad
så att all personal hanterar den på samma sätt.
Bestäm rutin för byte av skyddsrock.
Handskar och plastförkläde kastas i avfallspåsar inne i den enskildes bostad och
därefter hanteras det som ”vanligt” avfall.
