Hygien på rätt sätt inom äldreomsorgen!
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien SÄS 170203
Mikroorganismer finns överallt…
Ökad risk för smittspridning
Kroppsvätskor/utsöndringar
Skadad hud/slemhinna
Nedsatta/mottagliga patienter
Växlar mellan flera patienter
Gemensam utrustning
Är det viktigt att
känna till
smittämnen?
Du ska veta vad som för
smittan vidare och hur
smittvägar bryts!
Högsmittsam sjukdom
ex ebola
Hur minskar vi risker?
Luftburen
smitta
Basala hygienrutiner
Punktdesinfektion
Städning
Basala
Hygienrutiner
Figur: Ros-Marie Carlsson
Basala hygienrutiner bryter smittvägar!
Lag- o författningsstöd för Vårdhygien
SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete
HSL 1982:763 God hygienisk standard
SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg
AFS 2012:7 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker
Basal hygien i vård och omsorg
• Socialstyrelsen SOSFS 2015:10
• Den är detaljerad och bindande
• Ska alltid tillämpas i alla vårdsituationer
och av all personal oavsett om det finns
en känd smitta eller inte.
Vilka ska tillämpa föreskrifterna om
basal hygien?
- bedriver verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
tandvårdslagen(1985:125) eller lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar,
- bedriver verksamhet med hemtjänst i ordinärt boende och verksamhet i särskilda
boendeformer enligt 5 kap. 5 § eller 7 § SoL, dvs. särskilda boendeformer för service och
omvårdnad för äldre och bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning,
samt
- genomför insatsen bostad med särskild service för barn och bostad med särskild service för
vuxna enligt 9 § 8 eller 9 LSS.
Arbetskläder
Näst efter kontaktsmitta via händer är den smitta som överförs via kläderna den mest
betydelsefulla.
• Får endast bäras i arbetet och ska bytas dagligen.
• Bestå av en underdel och en kortärmad överdel eller en
sammansatt över- och underdel
• Om de blir förorenade skall de bytas så snart som möjligt.
Underarmar och händer ska hållas fria från
• armbandsur
• smycken,
• bandage, förband, stödskenor eller motsvarande
Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material.
Handdesinfektion
Ska göras före och efter alla patientkontakt
Gör så här:
•
Tag rikligt med handsprit
•
Gnid in hela händerna glöm inte fingertoppar, tumgrepp och vid behov
underarmar
•
Gnid tills händerna är torra då har full effekt uppnåtts
Handtvätt
• Tvätta händerna när de är synligt smutsiga
• Före livsmedelshantering
• Vid misstänkt magsjuka
Gör så här:
• Använd flytande tvål
• Torka riktigt torrt med pappershandduk
innan du använder handsprit
Handskar
• Handskar ska användas vid risk för kontakt med
kroppsvätskor
• Desinfektera händerna före och efter användning
• Desinfektera aldrig handskarna
Plastförkläde
• Engångsplastförkläde ska skydda arbetskläderna från
väta och nedsmutsning.
• Användes vid nära omvårdnadsarbete, t ex vid hjälp
med personlig hygien i morgonarbetet och vid
sängbäddning.
• Ska vara vårdtagarbundet
Hår och huvudduk
• Långt hår och långt skägg
ska vara uppsatt
• Används huvudduk/dok
ska den ska vara kort så
att den inte hänger ned
Men jag rörde ju inte
ens patienten!
• Det är viktigt att utföra handhygien även om du bara rört
patientnära ytor, utrustning eller tagställen.
• Bakterier kan överleva i veckor på patientnära ytor och
utrustning.
• Smittämnen får inte följa med händer och sprida smittan
vidare.
Var rädd om dina
händer!
Personal som har en pågående infektion, ett infekterat sår,
nagelbandsinfektion, eksem, diarré eller tecken på
tarminfektion ska alltid rapportera detta till arbetsledare som
bedömer vilka åtgärder som ska vidtas.
Tänk utifrån riskfaktorer!
Luftvägar
Kognitiva förmågor
•
•
•
Svårigheter att följa och förstå
instruktioner
Demens
Syn och hörselnedsättningar
HUD
•
•
•
•
Sår
Eksem
Infarter / kärlkatetrar
Trackeostomi
Utsöndringar
•
•
•
•
•
Diarré
Stomi
Kräkningar
KAD (kvarvarande urinkateter)
Inkontinens
Ge korrekt omvårdnad till patienter som är bärare
av KAD
Kronisk KAD orsakar 80% av alla VUVI
KAD- the bacterial highway
Bakterier kommer in via kateterns utsida
(64%) eller insida (36%)
Täta byten av urinuppsamlingspåse och
bristande handhygien hos vårdpersonal
ökar risken för bakterieinvasion
Urinuppsamlingspåse
• Slutet system
• Urinpåse nedanför urinblåsans höjd
• Urinpåse ej på golv eller i toalett
• Förvaring
Nedre toalett
• Basala hygienrutiner
• Bäst att duscha
• Bideskål
– Rostfri (desinfektera i disk- eller spoldesinfektor)
– Rent vatten
– Mild tvål eller tvättkräm
– Behåll det rena vattnet rent. Byt tvättlapp vid varje tvätt-tag
• Tvätta framifrån och bakåt
• Tvätta under förhuden på män
• Tvätta i alla genitaliaveck hos kvinnor
• Torka torrt med handduk som byts efter varje användning
• Rena underkläder
• Byt blöja så fort det kommit avföring i den
Var en förebild!
Dina patienter ser vad du gör
Visa patienter och kollegor att du tänker patientsäkert
Visa dina kollegor att handhygien är en viktig del i
arbetet med patientsäkerhet och kvalitet
Tack!
