FRITT ORD 250 ÅR Tryckfriheten blev kortlivad. På våren 1774 avskaffades den av Gustav III. Offentlighetsprincipen förlorade sitt lagskydd och den politiska insynen blev beroende av kungens godtycke. Tryckfriheten och offentlighetsprincipen har upplevt många upp- och nedgångar sedan 1766. Varje generation måste förvalta och försvara dessa rättigheter, vilket kräver kunskap. Kungl. biblioteket och Kulturrådet firar Tryckfrihetsåret 2016 med en samtalsserie där tryckfrihet och offentlighet belyses ur olika synvinklar: historia, svensk offentlighet och omvärlden, medierna, konst och kultur samt framtiden. Samtalen äger rum i Kungl. bibliotekets hörsal, i Humlegården, Stockholm och är kostnadsfria. Kontakt: [email protected] Reservation för ändringar i programmet. Följ senaste nytt på kb.se och frittord250.se. Samtalen kommer att filmas. 1766 års tryckfrihetsförordning finns i sin helhet på frittord250.se. Produktion: Kungl. biblioteket Tryck: M-kopia Stockholm 2016 Den 2 december 1766 utfärdades Sveriges första tryckfrihetsförordning. Därmed upphörde förhandscensuren och Sverige blev det första land i världen där friheten att uttrycka sig i tal och skrift blev en rättighet skyddad i lag. Samtidigt infördes offentlighetsprincipen, som gav medborgarna laglig rätt att granska regeringens, riksdagens och myndigheternas handlingar. Syftet med dessa reformer var att stärka allmänhetens inflytande över politiken. Tryckfrihetsförordningen var ett viktigt steg mot det demokratiska samhället. Tisdagar med tryckfriheten TISDAGAR MED TRYCKFRIHETEN Kungl. biblioteket och Kulturrådet bjuder in till en samtalsserie om tryckfrihet och offentlighet förr, nu och i framtiden. Samtalen äger rum i Kungl. bibliotekets hörsal, Humlegården, Stockholm, med start klockan 17.00. Fritt inträde. Moderatorer: Henrik Berggren, historiker och författare Lotta Gröning, journalist 22 MARS Tryckfrihet – en kulturell konstruktion? Om tryckfrihetens och offentlighetsprincipens historia och framväxt. Hur har idén om yttrande- och tryckfrihet utvecklats genom historien? Är den en självklar mänsklig rättighet? Ska ord bedömas annorlunda än handlingar? Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, Uppsala universitet, Ola Larsmo, författare och ordförande Svenska PEN, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, Göteborgs universitet. 5 APRIL 3 MAJ Om den svenska offentlighetsprincipen i internationell jämförelse. Är den svenska offentlighetsprincipen unik och har den skapat en särskild myndighetskultur? Har svenskar en falsk bild av den offentliga insynen? Föder den en naiv tilltro snarare än en sund skepsis gentemot myndigheter? Är offentlighetsprincipen ett hot mot den personliga integriteten? Om konst, kultur och yttrandefrihetens gränser. Är konsten ett frirum för yttrandefrihet? Får vad som helst sägas i konstens namn? Har konstnärer större eller mindre ansvar än andra för sina handlingar? Offentlighetsprincipen – en udda svensk idé? Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Uppsala universitet, Helena Jäderblom, domare Europadomstolen för mänskliga rättigheter, Anna-Lena Laurén, Moskvakorrespondent, Dagens Nyheter. 19 APRIL Tryckfriheten – ett journalistiskt privilegium? Om tryckfriheten och journalistiken. Bryr sig andra än journalister om tryckfriheten? Vem bestämmer över medierna? Fungerar ”konsekvensneutralitet” i praktiken och är den en försvarlig publicistisk hållning? Anette Novak, journalist, särskild utredare Medieutredningen, Anna Skarhed, justitiekansler, Jesper Strömbäck, professor i journalistik, Göteborgs universitet. Är ingenting heligt? Konstens frihet och ansvar Farnaz Arbabi, konstnärlig ledare, Unga Klara, Jan Guillou, journalist och författare, Karin Helander, professor i teatervetenskap, Stockholms universitet. 17 MAJ Lillebror ser dig – mot det genomskinliga samhället? Om yttrandefrihetens framtid i det digitala samhället. Vad innebär den digitala revolutionen för yttrandefriheten och demokratin? Ökar myndigheternas kontroll av medborgarna, eller är det tvärtom? Vilket ansvar har allmänheten i det digitala umgänget? Pelle Snickars, professor i medievetenskap, Umeå universitet, Eva-Maria Svensson, professor i juridik, Göteborgs universitet, Folke Tersman, professor i filosofi, Uppsala universitet.