Begrepp och förklaring
Demokrati
Samhälle som respekterar grundläggande
mänskliga rättigheter, som t.ex. åsiktsfrihet,
religionsfrihet, tryckfrihet, och där det hålls
fria och allmänna val.
Diktatur
Samhälle där det saknas grundläggande frioch rättigheter och/eller inte hålls fria och
allmänna val.
Källskydd/meddelarskydd och
meddelarfrihet
Meddelarfriheten upprätthålls av
tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen och ger dig rätt
att fritt meddela uppgifter till
massmedieföretag för offentliggörande utan
att bli straffad för detta. (Vissa undantag
finns)
Meddelarskydd innebär att myndigheter
inte får efterforska vem som har lämnat ett
meddelande med stöd av meddelarfriheten.
Den som har tagit emot en uppgift som
lämnats för publicering med stöd av
meddelarfriheten har tystnadsplikt
beträffande meddelarens identitet.
Medier
Ett verktyg/sätt att sprida/överföra
information och underhållning.
Massmedier
Spridande/överföring av information och
underhållning till många människor
(mass=många).
Nyhetsbyråer
Företag som samlar in, skriver, översätter
och förmedlar nyheter till tidningar, radio,
TV, webbplatser med mera.
Nyhetsbyråerna har stor betydelse för hur vi
uppfattar vad som händer i världen
eftersom de väljer ut vilka nyheter som ska
spridas.
Kända nyhetsbyråer är bland andra Reuters
(Storbritannien) och TT (Tidningarnas
Telegrambyrå, Sverige).
Egna tankar (orsaker, förklaringar,
förtydliganden, konsekvenser)
Förtal
Att spridda information för att få någon
annan att framstå som en dålig
person/människa.
Ansvarig utgivare
Ansvarig utgivare eller utgivare är den som
ansvarar för innehållet i en tidning eller en
tidskrift. Varje tidning och tidskrift måste ha
en ansvarig utgivare.
Den ansvarige utgivaren ska bland annat se
till att tidningen eller tidskriften skyddar
privatpersoner och deras privatliv. Tryckta
skrifter får till exempel inte berätta vem som
lämnat känsliga uppgifter som sedan blivit
en nyhet.
Om den ansvarige utgivaren säger nej till
något får det inte publiceras. Den ansvarige
utgivaren är ansvarig för hela innehållet,
även det han eller hon inte hinner läsa
innan det publiceras.
Den ansvarige utgivaren utses av ägaren till
tidningen och är oftast inte ägaren själv
utan någon som jobbar på tidningen.
Public Service
Public service är ett system där ett företag
på uppdrag av staten har ansvar för
radioprogrammen och TV-programmen i
landet.
Staten kan påverka programutbudet men de
kan inte bestämma vad journalisterna ska
säga.
Verksamheten bekostas av en allmän
avgift, alltså det som ofta kallas "radio- och
TV-licens" i Sverige. Alla som har en radio
eller TV ska betala en sådan avgift.
Motsatsen till public service är kommersiella
system för radio och TV som främst betalas
med reklam.
I Sverige finns tre public service-företag,
nämligen Sveriges Radio, Sveriges
Television och Utbildningsradion. De ska
sända över hela landet och ha program
med olika innehåll som passar många
människor, även minoriteter. Programmen
ska rapportera om samhället på ett opartiskt
och sakligt sätt, alltså inte ta ställning för
någon sida.
Grundlag
4 stycken lagar som är extra viktiga för det
svenska samhället. De innehåller våra
demokratiska rättigheter (t.ex. lika och
allmän rösträtt i fria val, tryckfrihet,
åsiktsfrihet) och är svårare att ändra än
andra lagar. (De måste ändras genom två
riksdagsomröstningar där det varit ett val
mellan omröstningarna)
Offentlighetsprincipen
Regeln om att alla människor har rätt att
läsa brev och andra dokument, även e-post,
som finns hos statliga och kommunala
myndigheter. Det gäller vare sig de har
skrivits där eller skickats in dit.
I Sverige anses det viktigt att människor och
massmedier har insyn i vad som händer i
staten och i kommunerna. Många andra
länder tycker att svenska myndigheter är
alldeles för öppna och att
offentlighetsprincipen skadar mer än den
hjälper. I EU kämpar Sverige framgångsrikt
för en ökad öppenhet.
Tryckfrihet
Tryckfrihet innebär att man har rätt att utan
inblandning eller övervakning fritt kunna
trycka och sprida information och
uppfattningar i text, till exempel via böcker,
internet, tidningar eller flygblad.
Motsatsen till tryckfrihet är censur. Censur
innebär att t.ex. en myndighet i förväg
bestämmer vad som får ges ut och är
vanligt förekommande i diktaturer.
I en demokrati är du dock ansvarig för att du
i dina texter/tidningar/böcker inte kränker
andras fri- och rättigheter.
Propaganda
propaganda innebär att man försöker
påverka människor att tänka, tycka och
göra på ett visst sätt. Det kan man göra
med hjälp av till exempel tal, texter, bilder
och andra symboler.
Yttrandefrihet:
Varje människa ska ha rätt att utan risk få
säga och visa vad man tycker. Detta
förutsatt att man inte kränker andra
människors fri- och rättigheter.
Opinion
Opinionsbildning innebär att en fråga
uppkommer, förs upp på "dagordningen"
och diskuteras.
De frågor som media väljer att ta upp brukar
bli de frågor som diskuteras och ses som
viktiga. Därför brukar man säga att media
har stor makt över ”dagordningen” dvs. vad
som diskuteras.
En del forskare menar till och med att media
inte bara har makt över vilka frågor vi
människor tänker/tycker till om, utan även
påverkar vad vi tycker.
