FRITT ORD 250 ÅR
Tryckfriheten blev kortlivad. På våren 1774
avskaffades den av Gustav III. Offentlighetsprincipen
förlorade sitt lagskydd och den politiska insynen blev
beroende av kungens godtycke.
Tryckfriheten och offentlighetsprincipen har
upplevt många upp- och nedgångar sedan 1766.
Varje generation måste förvalta och försvara dessa
rättigheter, vilket kräver kunskap. Kungl. biblioteket
och Kulturrådet firar Tryckfrihetsåret 2016 med en
samtalsserie där tryckfrihet och offentlighet belyses
ur olika synvinklar: historia, svensk offentlighet
och omvärlden, medierna, konst och kultur samt
framtiden.
Samtalen äger rum i Kungl. bibliotekets hörsal, i
Humlegården, Stockholm och är kostnadsfria.
Kontakt:
[email protected]
Reservation för ändringar i programmet. Följ senaste nytt
på kb.se och frittord250.se. Samtalen kommer att filmas.
1766 års tryckfrihetsförordning finns
i sin helhet på frittord250.se.
Produktion: Kungl. biblioteket Tryck: M-kopia Stockholm 2016
Den 2 december 1766 utfärdades Sveriges första
tryckfrihetsförordning. Därmed upphörde
förhandscensuren och Sverige blev det första land
i världen där friheten att uttrycka sig i tal och skrift
blev en rättighet skyddad i lag. Samtidigt infördes
offentlighetsprincipen, som gav medborgarna
laglig rätt att granska regeringens, riksdagens och
myndigheternas handlingar. Syftet med dessa
reformer var att stärka allmänhetens inflytande över
politiken. Tryckfrihetsförordningen var ett viktigt
steg mot det demokratiska samhället.
Tisdagar med
tryckfriheten
TISDAGAR MED
TRYCKFRIHETEN
Kungl. biblioteket och Kulturrådet bjuder in till
en samtalsserie om tryckfrihet och offentlighet
förr, nu och i framtiden.
Samtalen äger rum i Kungl. bibliotekets hörsal,
Humlegården, Stockholm, med start klockan
17.00. Fritt inträde.
Moderatorer:
Henrik Berggren, historiker och författare
Lotta Gröning, journalist
22 MARS
Tryckfrihet – en kulturell konstruktion?
Om tryckfrihetens och offentlighetsprincipens historia
och framväxt. Hur har idén om yttrande- och tryckfrihet
utvecklats genom historien? Är den en självklar mänsklig
rättighet? Ska ord bedömas annorlunda än handlingar?
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi
och filosofi, Uppsala universitet, Ola Larsmo, författare
och ordförande Svenska PEN, Cecilia Rosengren, docent
i idéhistoria, Göteborgs universitet.
5 APRIL
3 MAJ
Om den svenska offentlighetsprincipen i internationell
jämförelse. Är den svenska offentlighetsprincipen unik
och har den skapat en särskild myndighetskultur? Har
svenskar en falsk bild av den offentliga insynen? Föder
den en naiv tilltro snarare än en sund skepsis gentemot
myndigheter? Är offentlighetsprincipen ett hot mot den
personliga integriteten?
Om konst, kultur och yttrandefrihetens gränser. Är
konsten ett frirum för yttrandefrihet? Får vad som helst
sägas i konstens namn? Har konstnärer större eller
mindre ansvar än andra för sina handlingar?
Offentlighetsprincipen – en udda svensk idé?
Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell
rätt, Uppsala universitet, Helena Jäderblom, domare
Europadomstolen för mänskliga rättigheter, Anna-Lena
Laurén, Moskvakorrespondent, Dagens Nyheter.
19 APRIL
Tryckfriheten – ett journalistiskt
privilegium?
Om tryckfriheten och journalistiken. Bryr sig andra än
journalister om tryckfriheten? Vem bestämmer över
medierna? Fungerar ”konsekvensneutralitet” i praktiken
och är den en försvarlig publicistisk hållning?
Anette Novak, journalist, särskild utredare Medieutredningen, Anna Skarhed, justitiekansler, Jesper
Strömbäck, professor i journalistik, Göteborgs universitet.
Är ingenting heligt? Konstens frihet
och ansvar
Farnaz Arbabi, konstnärlig ledare, Unga Klara, Jan
Guillou, journalist och författare, Karin Helander,
professor i teatervetenskap, Stockholms universitet.
17 MAJ
Lillebror ser dig – mot det genomskinliga
samhället?
Om yttrandefrihetens framtid i det digitala samhället.
Vad innebär den digitala revolutionen för yttrandefriheten och demokratin? Ökar myndigheternas kontroll
av medborgarna, eller är det tvärtom? Vilket ansvar har
allmänheten i det digitala umgänget?
Pelle Snickars, professor i medievetenskap, Umeå
universitet, Eva-Maria Svensson, professor i juridik,
Göteborgs universitet, Folke Tersman, professor i
filosofi, Uppsala universitet.
