Omfattande forskningvid Kliniska Vetenskaper i Lund levererar resultat

advertisement
Omfattande forskning vid Kliniska
Vetenskaper i Lund levererar resultat
Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Lund, IKVL, är en av sex i­ nstitutioner vid
Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Bredden av både p
­ reklinisk och k
­ linisk
forskning är b
­ etydande hos de drygt 300 forskargrupperna vid i­ nstitutionen, med
­professor Bo Baldetorp som prefekt. Villkoret för en stor del av f­ orskningsverksamheten
är det nära samarbetet till Skånes universitetssjukhus. På detta uppslag presenteras
­några av IKVL:s alla kliniska forskningsprojekt, som är på god väg att leverera resultat
som kan vara avgörande och till stor hjälp för många patientgrupper”.
Forskare vid Lunds universitet är på väg att ta fram nya
­strategier för upptäckt och behandling av svåra infektions­
sjukdomar. Bland annat ska resultaten bidra till att ­minska
både dödlighet och handikapp. Sepsis är ett mycket
­allvarligt och underskattat sjukdomstillstånd som ­drabbar
många människor.
Sepsis (blodförgiftning) har ofta ett
snabbt förlopp. Ibland utvecklas sjukdomen under några få timmar. Cirka
4 000 individer avlider varje år, men
mörkertalet är sannolikt stort.
–Vi studerar immunförsvarets regleHeiko Herwald. ­Professor vid
Medicinska fakulteten i Lund.
ring vid sepsis, säger professor Heiko
Herwald vid Medicinska fakulteten i Lund. Målet är att utveckla nya principer för tidig diagnostik och behandling,
­vilka bygger på immunförsvarets egna mekanismer och vår
­medfödda immunitet. Flera kroppsegna ämnen har antibakte­
riell ­aktivitet som kan vara effektivare än vanliga antibiotika.
– Det är viktigt att vi kartlägger behov
och utvecklar nya diagnostiska metoder
och behandlingar för denna stora grupp
av svårt sjuka människor, säger docent
Adam Linder vid I­ nfektionskliniken
i Lund. Ett steg är den kongress vi
Adam Linder. ­Docent vid
­Infektionskliniken i Lund.
planerar i Lund 17-18/9 2015, där
­
­kliniskt verksamma läkare och grundforskare kommer att
­etablera ett forskningsnätverk. Vi vill också skapa ett forum
där drabbade patienter och deras anhöriga kan diskutera sina
upplevelser och problem.
”Det är viktigt att vi kartlägger behov och
utvecklar nya diagnostiska metoder och
behandlingar för denna stora grupp av
svårt sjuka människor.”
Forskning för preciserad behandling av bröstcancer
Många cancerpatienter blir föremål för överbehandling och
andra får otillräcklig behandling. Forskare i Lund söker metoder att mer precist bedöma den enskilda patientens behov och har målet att framtidens behandling av bröstcancer
därmed ska bli effektivare.
–Det här är ett långsiktigt arbete, men
jag räknar med att vi inom något år ska
kunna börja leverera våra första fynd
till ­sjukvården. Sedan gäller det att
­motivera myndigheterna att implemen*Åke Borg.
tera­dem, säger professor Åke Borg,
Cancerforksare och initiativtagere till SCAN-B-studien.
­cancerforskare­ och ­initiativtagare­ till
SCAN-B-studien (Sweden Cancerome ­Analysis Network –
­Breast cancer).
SCAN-B syftar till en individualiserad vård, att rikta mer
­precisa åtgärder till varje patient. Projektet startade i ­södra
­Sverige 2010. Även Uppsala deltar och allt fler landsdelar
­ nsluter sig till nätverket. Projektet söker genom s­ ystematisk
a
­insamling av tumörvävnader och blodprov för g
­ enomiska­
­analyser identifiera nya biomarkörer för att lära sig bättre
­bedöma ­tumörens aggressivitet och svar på behandling.
– Målet är att få fram nya sätt att bedöma bröstcancertumörer och med hjälp av dessa skräddarsy en behandling för varje
patient. En del kvinnor kanske kan slippa strålning, ­cytostatika
och andra mediciner, medan andra behöver en aggressivare
­behandling. Vi vill bli bättre på att kunna förutsäga vilka ­patienter
som riskerar återfall i bröstcancer och hur de bäst behandlas.
SCAN-B-studien. Målet är att
få fram nya sätt att bedöma
­bröstcancertumörer och med hjälp av
dessa skräddarsy en behandling för
varje patient., säger Åke Borg, cancerforkare och ­initativtagare till studien.
Att studera en patients hjärtverksamhet med datorsimulering gör det möjligt för läkarna att pröva sig fram till bästa
möjliga behandlingsmetod innan man behandlar patienten.
Håkan Arheden.
Överläkare och professor
i klinisk fysiologi.
Proteinidentifiering
bäddar för bot mot
svåra sjukdomar
Forskare vid Lunds universitet är på väg att hitta metoder att ta fram proteiners roll vid läkemedelsbehandling
som kan bota de svåraste sjukdomar. 50 forskare arbetar med klinisk medicinvetenskap vid ett Center of Excellence med fokus på sjukdomsdiagnostik, sjukdomsutveckling samt läkemedels verkningsmekanismer.
–För att förstå det sjuka hjärtat måste vi först veta hur det
­friska hjärtat fungerar berättar Håkan Arheden, professor i
­ linisk ­fysiologi. Därför studerar vi både det friska hjärtat, det
k
­förstorade­superpresterande hjärtat hos svenska elitidrottare
och jämför med det förstorade underpresterande hjärtat hos
patienter med hjärtsvikt.
Läs mer på: www.med.lu.se/cmr
Banbrytande forskning i Lund ger hopp för migränpatienter
Professorn i internmedicin Lars Edvinsson och hans
­forskarlag vid Lunds universitet har som pionjärer i ­världen
identifierat signalsubstanser i trigeminus gangliet, som
kontrollerar smärta i och omkring huvudet.
Det handlar dels om att hitta de
­proteiner som styr respektive sjukdom, dels hitta metoder att identifiera vilka patienter som kan tänkas
­svara på behandling med de mycket
György Marko-Varga.
dyra läkemedel som kan utvecklas ur
Professor i klinisk protein­
vetenskap.
den nya kunskapen. Ytterst blir det
fråga om individanpassade läkemedel.
–Att identifiera vilket protein som är nyckelreglerande för
respektive sjukdom som t.ex Malignt Melanom, handlar om
ett enormt arbete, men vi är väldigt starka och på god väg,
säger György Marko-Varga, professor i k
­ linisk proteinvetenskap och verksam vid Center of Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry, ­CEBMMS. ­Centret har
ett omfattande samarbete med läkemedelsföretag­och andra
proteinforskningscentra globalt.
Kommer kunna utveckla mycket effektivare läkemedel
Grunden för forskningen är att man
år 2000 knäckte koden för humana
genomet som är koden till proteiners
uttryck i celler, blod och vävnader.
– När vi nu har koden måste vi
ta
reda på vad den kodar för, säger
Thomas Fehniger. ­
Director vid CEBMMS.
­Thomas Fehniger, director vid
CEBMMS. Det gäller att hitta ett protein som är nyckeln till
en viss sjukdom. Vi kommer i framtiden att kunna utveckla
läkemedel som är grymt effektiva, som i princip till exempel
skulle kunna eliminera en långt utvecklad cancer.
I Hjärt-MR-gruppen på klinisk fysiologi
vid Lunds universitet, studeras just nu
barn med medfödda hjärtfel och inom en
snar framtid kommer man också kunna
studera foster med misstänkta hjärtfel.
Allt sker med avancerad avbildnings­
teknik, magnetkamera.
”För att förstå det sjuka hjärtat
måste vi först veta hur det f­ riska
hjärtat fungerar.”
Av dessa substanser är en av speciellt
intresse, CGRP, som frigörs i samband
med migrän och Horton smärta. Nu
finns nya substanser som är på väg att
bli läkemedel.
Lars Edvinsson.
– Tillsammans med läkemedelsföreÖverläkare och professor
i internmedicin.
tag i USA har vi tagit fram antikroppar
mot CGRP och mot dess receptor, som nu testas kliniskt och
gör att patienten blir av med smärtan. De provas nu med injektioner mot kronisk migrän, patienter som har migrän mer än
15 dagar i månaden.
– Det glädjande är att effekten finns, att patienter får mindre
besvär och att det inte konstaterats några biverkningar, s­ äger
Lars Edvinsson, som är föreslagen som nästa president i
­”International Headache Society”.
1,6 miljoner svenskar eller var sjätte individ har migrän, v­ ilket
orsakar stort lidande och kostnader för samhället i nivå med
kostnaderna för stroke.
– Skillnaden är att du har migrän hela livet, inte som ­stroke,
demens, infarkt, cancer etcetera bara på mot slutet av livet,
­säger Lars Edvinsson om en ofta bortglömd folksjukdom.
Bot mot havandeskapsförgiftning i sikte
Forskare i Lund hoppas att inom tio år ha möjligheten att
bota havandeskapsförgiftning, en åkomma som drabbar 5 000 kvinnor i Sverige varje år och 8,5 miljoner kvinnor i
världen. Var tredje minut dör en kvinna i världen av denna
sjukdom som på fackspråk heter preeklampsi.
FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BARG
Sepsis – den okända folksjukdomen
Hjärtingrepp – säkrare med
föregående datorsimulering
Stefan Hansson
Överläkare och professor
i obstetrik och ­gynekologi.
–Havandeskapsförgiftning beror sanno­
likt på att moderkakan anlagts på fel sätt
och att syresättningen av fostret d
­ ärför­inte
sker som den ska. En konse­kvens som forskarna visat är att det bildats för mycket fosterhemoglobin i m
­ oderkakan och utgör ett
”gift”, säger Stefan ­Hansson, överläka-
re och professor i obstetrik och g
­ ynekologi
vid Lunds universitet, som forskar tillsammans med Bo ­Åkerström, professor i
medicinsk kemi.
– Vi arbetar med en ny diagnosmetod
Bo Åkerström.
för att tidigt upptäcka dem som riskerar
Professor i medicinsk kemi.
att utveckla åkomman. Högt blodtryck
och äggviteläckage i urinen är typiska tecken, men de uppträder
sent i graviditeten. Vi arbetar även med att ta fram världens f­ örsta
­läkemedel mot havandeskapsförgiftning, där m
­ oderkakan kan repareras av ett kroppseget protein, alpha-1-micro­globulin (A1M).
Lundaforskarna har kommit långt och förbereder nu fas
1-studier på patienter.
* Åke Borg tillhör avdelningen för onkologi och patologi vid IKVL.
Läs mer på: www.med.lu.se/klinvetlund
Samordnare för denna artikel är Bo Baldetorp,
Professor i experimentell onkologi, prefekt på
­institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.
Kontaktinformation:
[email protected]
+46 70 6883002
Parkinson-forskning
på flera olika fronter
Forskare vid Neurologiska kliniken i Lund är bland de
mest aktiva internationellt när det gäller Parkinsons
sjukdom. Flera projekt har spjutspetskaraktär.
På Institutionen för kliniska vetenskaper pågår två unika studier, kliniska flaggskepp, som har hög profil
och är EU-finansierade.
–Syftet är att utveckla nya
Per Odin.
b
­
ehandlingar,
något som är ­mycket­
Professor i neurologi,
­överläkare och klinikchef.
efter­frågat, berättar Per Odin, professor­i neurologi, ö
­ verläkare vid
Skånes universitetssjukhus och klinikchef i tyska B
­ remerhaven, och
Gesine ­Paul-Visse, docent vid
­Avdelningen för neurologi i Lund.
Gesine Paul-Visse.
Den ena studien undersöker repadocent vid Avdelningen för
neurologi i Lund.
rativa effekter av en ny ­tillväxtfaktor
vid Parkinsons sjukdom och den ­andra ­(TransEuro) transplantation av nervceller, som även ­förbereder för framtida
stamcellstransplantationer.
Gör förbättringar i omhändertagandet
Utöver dessa studier pågår forskningsprojektet CLASP
som syftar till att kartlägga hur de allra svårast sjuka
­Parkinsonpatienterna har det.
–Avsikten är att etablera kunskap, som kan ligga till
grund för förbättring i omhändertagandet. De allra ­svårast
­Parkinsonsjuka är en ofta bortglömd grupp på grund av att
de inte längre kan ta sig till specialistmottagningar utan
­vårdas i primärvården och på grund av att de är ­exkluderade
från de flesta studier, säger Per Odin. Man undersöker
bland annat värdet av att dessa patienter får kontakt med
­Parkinsonspecialist.
Risk för hjärtinfarkt
kan upptäckas tidigt
och förebyggas
Hjärtinfarkt kan förebyggas genom att fetthalten i
­hjärtats kärl mäts med kateter och infrarött ljus.
Det är David Erlinge, ­professor­
i ­
kardiologi och överläkare vid
kranskärlskliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund, som gjort upptäckten i samarbete med ­forskare­i USA.
David Erlinge.
Överläkare och professor
– Väldigt många människor söker
i kardiologi.
för sent eller inte alls för hjärtinfarkt.
Men gör man det och vi får möjligheten att med hjälp av en
kateter mäta fett i hjärtats kärl, fett som inte syns på ­vanlig
röntgen, så finns möjligheter att behandla och förebygga,
säger han.
NIRS-kateter som med infrarött ljus mäter mängden kolesterol (fett) i kärlväggen.
900 patienter i omfattande studien med ”stent”
Gemensamt för nästan alla infarktpatienter är att infarkten
uppstått där det bildats en ring av fett i kärlet, en ring som
orsakar förträngning.
900 patienter som sökt för hjärtproblem ingår i en
­aktuell studie, där 300 behandlas med ett ”stent”, ett nät
av ­mjölksyra, som löser upp den plack som finns och som
­sedan bryts ner. Uppföljning ska sedan visa om de slapp att
­drabbas av hjärtinfarkt.
–Vi hoppas kunna bevisa det vi tror, att det går att
­förutsäga vilka som kommer att drabbas av infarkt och att
behandla förebyggande, med ballongvidgning och en nedbrytningsbar stent i kärlen. Alternativt kan vi behandla med
kraftigt kolesterolsänkande medicin, säger David Erlinge.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards