”Winners and Losers”
1.
Välj ett land i tredje världen (Asien, Afrika, Sydamerika)
2. Beskrivning
Geografi och natur (Landskap, klimat, naturtillgångar) Karta och kort beskrivning.
Historik
Väldigt kort om landets äldre historia. Lite om vad som hänt under 1900-talet och fram till
idag? Krig? Konflikter? (inom landet eller med andra länder) mm.
Det politiska läget Vilket politiskt system har man? (demokrati/diktatur?)
Vem/vilka har makten? Hur fungerar det?
Befolkning: folkmängd, ökning/-minskning, befolkningstäthet, folkgrupper, åldersfördelning.
Sociala förhållanden: utbildning, sjukvård, social trygghet etc.
Näringsliv: Vilka näringar är störst/viktigast? Handel – export/import.
Energiförbrukning/-försörjning.
Infrastruktur (transporter/kommunikation)
Miljöproblem?
Ekonomi och utveckling: HDI? BNP o BNP/capita? (jämför m Sverige!)
3. Analys
U-eller I-land? Läs om de tre utvecklingsstegen på baksidan.
Vilket steg bedömer du att ditt land har nått? Motivera ditt svar!
Problem och möjligheter: Vilket är landets största problem?
Vad beror problemet på? Vad har det lett till? (konsekvenser)
Vad gör man för att lösa problemen?
Vad skulle du göra om du var landets president? (Tänk efter vilka resurser landet har.)
Prognos: Hur kommer det att gå för ditt land?
Winner or Loser? Är ditt land en vinnare eller en förlorare?
4. Källförteckning: Du ska alltid ange källa!
Författare, titel, tryckår + var den är hämtad om det är en internetkälla eller tidningsartikel.
Källkritik: Skriv om dina källors relevans och trovärdighet:
Vilka typer av källor har du använt? Vilka källor var bra/mindre bra? Motivera!
Hur vet du vilka som är pålitliga?
OBS! Illustrera ditt arbete med kartor, bilder, diagram mm
som berikar, förklarar och förtydligar din text.
Max 4 sid text (Calibri 11).
TID: ……………………………………………… INLÄMNING: ……………………………………………………..
Tre utvecklingssteg från U-land till I-land (ur Samhällskunskap B, Interskol)
Steg 1: Jordbruksöverskott och råvaruexport.
Landet kan producera tillräckligt med livsmedel för att försörja sin befolkning och man kan exportera en
del råvaror. Alla behöver inte arbeta i jordbruket och man kan bygga upp en viss livsmedelsindustri där
man kan förädla en del jordbruksprodukter och exportera enklare livsmedelsprodukter.
Steg 2: Industriexport och uppbyggnad av infrastrukturen
Landet har fått igång en industriproduktion och kan börja exportera industrivaror. Med hjälp av
exportinkomsterna kan man satsa på infrastrukturen i landet, dvs vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser,
telefonnät mm. Nu kan man också få inkomster av turism.
Steg 3: En medelklass och en egen hemmamarknad
Det börjar växa fram en medelklass i landet med högre utbildningsnivå och högre inkomster. De har råd
att köpa mer än det absolut nödvändigaste och efterfrågan på kapitalvaror ökar, ex TV-apparater, bilar,
möbler. Det uppstår en hemmamarknad, dvs att en del av landets industriproduktion kan säljas i det egna
landet. Landet har då utvecklats till ett I-land.
TIPS PÅ BRA KÄLLOR (OBS! Du ska ha flera källor!)
Läroböcker i historia, geografi, samhällskunskap är bra grundkällor.
Sök på ditt land i sakregistret!
Atlas och kartböcker (vanliga kartor och temakartor) är självklara källor.
Bibliotekets böcker om olika länder.
Sök på N (geografi). Kolla tryckår; gamla böcker=gamla uppgifter!
Lexikon och uppslagsverk.
Bra intererntsidor:
www.globalis.se Svenska FN-förbundets sida med fakta om världens länder.
Klicka på ”länder” och välj ditt land.
www.landguiden.se Svenska Utrikespolitiska Institutets faktabank om alla världens länder.
Id: vasterbotten Lösen: landfakta
www.wikipedia.se interaktivt uppslagsverk på nätet. Har ofta bra basfakta om länderna.
Hjälporganisationernas hemsidor; bra uppgifter om läget i landet och ev hjälpinsatser.
Sök t ex på:
Amnesty International
Röda Korset/Red Cross
Human Rights Watch
Rädda barnen
FN: UNICEF; WHO; UNHCR m fl
Hoppets stjärna
SIDA
Läkare utan gränser
Afrikagrupperna
m fl
OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS!!
Läraren ska vara med under hela arbetets gång – inte bli serverad en färdig slutprodukt!
Och det ska vara din text!
Att skriva av andras texter och sätta sitt eget namn under är stöld och du lär dig ingenting,
varken om ditt ämne eller om hur man arbetar.
ATT INFOGA BILDER I TEXT
En bild ska ha bildtext och bildkälla. Så här kan du göra!
1. TEXTRUTA
Gör en textruta (Infoga – textruta – enkel
textruta).
Dubbelklicka på textrutans kant för att få fram
menyn Verktyg för textruta: Format.
Klicka på lilla pilen till höger i raden Figursättning
och välj Rektangulärt. Då lägger sig texten runt
om textrutan och du kan dra den dit du vill ha den
i din text.
Tänk på att inte lägga bilden ute i sidmarginalen,
som ska hållas fri!
[Skriv ett citat från dokumentet
eller en sammanfattande text. Du
kan placera textrutan var som
helst i dokumentet. Använd fliken
Verktyg för textruta om du vill
ändra formateringen för textrutan
med citatet.]
2. INFOGA BILDEN Ta bort exempeltexten i textrutan
och infoga din bild där i stället. Dra i textrutans
kanter för att göra den så hög och bred som du
behöver. Det ska finnas plats för bildtext under
bilden.
3. BILDTEXT Markera bildrutan, klicka på
högerpiltangenten så att markören hamnar nere i
Huset ligger vid en liten damm, där man kan
bada på somrarna.
Foto: K.Persson
högra hörnet av bilden. Tryck Shift+Enter, så du
kommer ner på nästa rad under bilden. Skriv en
bildtext. Välj en mindre storlek än vad du har i texten.
4. BILDKÄLLA . Välj en ännu mindre storlek på texten. Högerställ eller flytta ut till högerkanten
med hjälp av mellanslag. Bäst är om du hittar fotografens namn.
Om bildkällan är en jättelång webbadress, kan du korta ner den, t. ex:
http://www.aktiespararna.se/upload/Unga%20Aktiesparare%20-%20nya%20webben/Nyheter% blir www.aktiespararna.se
5. EXTRA EFFEKTER Dubbelklicka på textrutans kant
så ser du menyn Verktyg för textruta: format. För
att göra textrutans kant osynlig klickar du på
Kontur och väljer Ingen kontur. Där finns också
andra effekter du kan lägga till om du vill. Men
överdriv inte
6. FÄRDIG!
Huset ligger vid en liten damm, där man kan
bada på somrarna.
Foto:
K.Persson
KÄLLFÖRTECKNING
Litteratur (Böcker)
Författare; titel och tryckår. För uppslagsverk behöver inte författare anges.
Pettersson, Astrid & Olsson, Per; Nyckelpigans familjeliv. 1989
Texter och artiklar hämtade från internet
Författare och titel. År (om det finns). Adress och datum för hämtning.
Prick; Sören; Allt om nyckelpigans liv. 2008. www.nvr.com Hämtat 2012.10.15
Tidningsartiklar
Författare och rubrik. Tidningens namn, nummer eller datum
Edvard Lööf; Nyckeln till kunskap. Prickbladet Nr 3/99
Per Petitess; Insekternas hemliga liv. Dagens Nyheter 5/4 2000
CITAT
Det är viktigt att det syns att det är ett citat och varifrån det är taget. Om det är längre citat
är det snyggast att göra ett indrag. Det gör man under Sidlayout – Indrag. 1- 1,5 cm är
lagom.
Nyckelpigans familjeliv är spännande att studera. Sören Prick, som forskat i många år om insekter och då främst
nyckelpigor, skriver:
Allt jag någonsin tidigare funnit i insektsvärlden förbleknade, när jag med största försiktighet
närmade mig denna förtjusande lilla prickiga dams privata hemligheter. Det är en skrämmande
och fascinerande värld som öppnar sig!
Det som fascinerat honom och många andra forskare är nyckelpigornas sätt att bygga bon, som inte liknar
någon annan insekt.
När det är ett kort citat, använder man citattecken.
Nyckelpigans familjeliv är spännande att studera. Sören Prick, som forskat i många år om insekter och då främst
nyckelpigor, skriver: ”Allt jag någonsin tidigare funnit i insektsvärlden förbleknade”. Det som fascinerat honom
och många andra forskare är nyckelpigornas sätt att bygga bon
