EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 1997/0197(COD) 26 september 2000 ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGSREKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel (8878/1/00 – C5-0424/2000 – 1997/0197(COD)) Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Föredragande: Peter Liese PR\417124SV.doc SV PE 293.678 SV Teckenförklaring * **I **II *** ***I ***II ***III Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna Samrådsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna Samrådsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i d fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) PE 293.678 SV 2/20 PR\417124SV.doc INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA ................................................................................................................... 4 FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION ............................................................... 5 MOTIVERING......................................................................................................................... 17 PR\417124SV.doc 3/20 PE 293.678 SV PROTOKOLLSIDA Vid plenarsammanträdet den 17 november 1998 fastställde parlamentet sin ståndpunkt vid första behandlingen - kommissionens förslag/ändrade förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel (KOM(1997) 369 - 1997/0197(COD)). Vid plenarsammanträdet den 7 september 2000 tillkännagav talmannen att den gemensamma ståndpunkten hade mottagits och att denna hänvisats till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (8878/1/00 - C5-0424/2000). Vid utskottssammanträdet den 11 september 2000 hade utskottet utsett Peter Liese till föredragande. Vid utskottssammanträdena den 19 september, 11 och 24 oktober 2000 behandlade utskottet den gemensamma ståndpunkten och förslaget till andrabehandlingsrekommendation. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till lagstiftningsresolution med ... röster för, ... röster emot och ... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: ... (ordförande/ordförande för sammanträdet), ... (och ...), (vice ordförande), ... (föredragande), ..., (suppleant för ...), ... (suppleant för ... i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), ... och .... Andrabehandlingsrekommendationen ingavs den 25 oktober 2000. Fristen för att inge ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken andrabehandlingsrekommendationen skall behandlas/har fastställts till den … kl. .... PE 293.678 SV 4/20 PR\417124SV.doc FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel (8878/1/00 – C5-0424/2000 – 1997/0197(COD)) (Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 8878/1/00 – C5- 0424/2000), – med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen 1 - kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(1997) 369 2), – med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(1999) 193 3), – med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget, – med beaktande av artikel 80 i arbetsordningen, – med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-0000/2000). 1. Parlamentet föreslår nedanstående ändringar i den gemensamma ståndpunkten, 2. uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. 1 EGT C ännu inte offentliggjord. EGT C 306, 8.10.1997, s. 9. 3 EGT C 161, 8.6.1999, s. 5. 2 PR\417124SV.doc 5/20 PE 293.678 SV Rådets gemensamma ståndpunkt Parlamentets ändringsförslag (Ändringsförslag 1) Skäl 3 3. Det åligger medlemsstaterna att fastställa regler för att säkerställa skyddet av personer som är oförmögna att ge sitt samtycke till medverkan i klinisk prövning, exempelvis barn eller förståndshandikappade vuxna. Sådana personers samtycke bör lämnas av den person eller det organ som föreskrivs i lag. PE 293.678 SV 3. Personer som är oförmögna att med rättsligt bindande verkan ge sitt samtycke till medverkan i klinisk prövning måste ges särskilt skydd. Det åligger medlemsstaterna att fastställa sådana regler. Dessa personer får inte medverka i kliniska prövningar som inte står i direkt samband med patientens störning eller sjukdom. När det gäller barn är det dock nödvändigt att genomföra kliniska prövningar för att förbättra behandlingen av denna befolkningsgrupp. Barn utgör en sårbar befolkningsgrupp med utvecklingsmässiga, fysiologiska och psykologiska skillnader i förhållande till vuxna, vilket gör ålders- och utvecklingsrelaterad forskning viktig till nytta för denna befolkningsgrupp. Läkemedel för barn måste prövas vetenskapligt innan de kommer till spridd användning. Detta kan man endast uppnå genom att garantera att läkemedel som kan komma att vara av betydande kliniskt värde för barn prövas fullständigt. De kliniska prövningar som behövs för detta bör äga rum med fullgott skydd för försökspersonerna. Det är därför nödvändigt att fastställa kriterier för skydd av barn vid kliniska prövningar. För övriga personer som är oförmögna att ge sitt samtycke, exempelvis demenssjuka, psykiskt sjuka patienter och så vidare, kan samtycke att delta i en klinisk prövning ofta ges innan förmågan att ge informerat samtycke med rättsligt bindande verkan upphör. Därför bör medverkan i kliniska prövningar här ske ännu restriktivare. Läkemedel som skall prövas får endast ges personerna om det finns grundad anledning att anta att medicineringen av de berörda patienterna medför nytta som 6/20 PR\417124SV.doc överväger riskerna. Motivering: Se motiveringen i förslaget till betänkande. (Ändringsförslag 2) Artikel 2 f f) prövare: person som ansvarar för genomförandet av den kliniska prövningen på ett prövningsställe. Om prövningen på ett prövningsställe genomförs av ett forskarlag, är prövaren ansvarig för forskarlaget och kan benämnas ansvarig prövare. f) prövare: läkare eller akademiskt kvalificerad tandläkare som ansvarar för genomförandet av den kliniska prövningen på ett prövningsställe. Om prövningen på ett prövningsställe genomförs av ett forskarlag, är prövaren ansvarig för forskarlaget och kan benämnas ansvarig prövare. Motivering: Se motiveringen i förslaget till betänkande. Det är i många fall ändamålsenligt på grund av de frågeställningar som skall behandlas att en tandläkare är ledare för den kliniska prövningen. Det är dock nödvändigt att också denne tandläkare har en vetenskaplig utbildning och kunskaper i allmänmedicin. (Ändringsförslag 3) Artikel 2 j j) informerat samtycke: beslut om att delta i en klinisk prövning vilket fattas frivilligt, av en person som har blivit vederbörligen informerad om detaljerna och erhållit lämplig dokumentation om denne är förmögen att lämna sitt samtycke eller, i annat fall, av personens juridiska ombud och/eller en myndighet och/eller en person och/eller ett organ som föreskrivs i lag. j) skriftligt informerat samtycke: beslut om att delta i en klinisk prövning vilket fattas frivilligt, av en person som har blivit vederbörligen informerad om detaljerna och erhållit lämplig dokumentation, som skall dateras och undertecknas, om denne är förmögen att lämna sitt samtycke eller, i annat fall, av personens juridiska ombud. Om den berörda personen är oförmögen att skriva kan i undantagsfall ett bevittnat muntligt samtycke lämnas. Motivering: Se motiveringen till förslaget till betänkandet. PR\417124SV.doc 7/20 PE 293.678 SV (Ändringsförslag 4) Artikel 3.2 a a) de förutsägbara riskerna och obehagen har avvägts med hänsyn till den individuella nyttan för försökspersonen och för samhället. En klinisk prövning får påbörjas eller fortsättas endast om den förväntade nyttan rättfärdigar riskerna, a) de förutsägbara riskerna och obehagen har avvägts med hänsyn till den individuella nyttan för försökspersonen och för andra nuvarande och framtida patienter. En klinisk prövning får påbörjas eller fortsättas endast om den förväntade nyttan väger tyngre än riskerna, Motivering: Riskerna för de som medverkar i prövningen kan inte avvägas mot allmänna, icke närmare definierade samhällsintressen. Exempelvis bör inte finansiella och ekonomiska intressen vara utslagsgivande. Det enda man kan avväga är nyttan för enskilda som medverkar i prövningen och för andra befintliga eller framtida patienter. (Ändringsförslag 5) Artikel 3.2 c c) försökspersonens informerade samtycke har inhämtats i laga ordning, c) försökspersonen skriftligen har givit sitt samtycke, efter att ha fått information och råd om den kliniska prövningens art, betydelse och konsekvenser. Om den berörda personen är oförmögen att skriva kan i undantagsfall ett bevittnat muntligt samtycke lämnas. Motivering: Införande av ett ändringsförslag från första behandlingen, se motiveringen till förslaget till betänkande. (Ändringsförslag 6) Artikel 3 da (ny) da) åtgärder vidtagits för behandling och/eller gottgörelse om en försöksperson skadas eller avlider till följd av en klinisk prövning samt för försäkringar eller ansvarsförbindelser för att täcka prövarens och sponsorns ansvar. PE 293.678 SV 8/20 PR\417124SV.doc Motivering: Införande av ett ändringsförslag från första behandlingen. Etikkommittén måste granska om ett tillräckligt försäkringsskydd föreligger. (Ändringsförslag 7) Artikel 3a (ny) Artikel 3a 3a. Förutom alla övriga begränsningar får klinisk prövning av barn endast utföras under förutsättning att i synnerhet a) informerat samtycke har erhållits av vårdnadshavaren eller den lagliga ställföreträdaren. Informerat samtycke har erhållits av patienten beroende på mental utveckling, b) den lagliga ställföreträdarens samtycke skall företräda barnets förmodade vilja och kan återkallas när som helst, utan att detta får bli till nackdel för barnet, c) barnet har erhållit information om prövningen som är lämplig för dess ålder, d) barnets önskan att dras tillbaka från den kliniska prövningen skall respekteras vid alla tidpunkter, e)inga belöningar eller finansiella bevekelsegrunder ges med undantag för ersättningar, f) någon nytta av den kliniska prövningen skall uppnås för patientgruppen, g) inga personer som är förmögna att lämna samtycke kan prövas ändamålsenligt i denna fråga, h) Europeiska läkemedelsmyndighetens motsvarande vetenskapliga riktlinjer följts, i) kliniska prövningar har utformats för att minimera smärta, obehag, rädsla och varje annan förutsebar risk i förhållande till sjukdomen och utvecklingsstadiet. Både risktröskeln och obehagsgraden måste definieras specifikt och ständigt ses över, j) prövningsprotokollet har godkänts av en etikkommitté med sakkunskap i pediatrik PR\417124SV.doc 9/20 PE 293.678 SV k) patientens intresse alltid väger tyngre än det vetenskapliga intresset och samhällsintresset, Motivering: Se motiveringen till förslaget till betänkande. (Ändringsförslag 8) Artikel 3b (ny) Artikel 3b 3b.För andra personer som är oförmögna att med rättsligt bindande verkan ge sitt informerade samtycke gäller alla krav som räknas upp för personer som är förmögna att ge sitt samtycke och barn. Förutom dessa krav får medverkan i klinisk prövning endast utföras under förutsättning att 1. prövningsprotokollet godkänts av en etikkommitté med erfarenhet av den berörda patientgruppen, 2. det inte finns någon möjlighet att erhålla frivilligt informerat samtycke till medverkan i sådana kliniska prövningar innan förmågan till samtycke upphört, 3. det finns grund att anta att nyttan för den berörda patienten av medicinering med läkemedlet som skall prövas väger tyngre än riskerna. Motivering: Se motiveringen till förslaget till betänkande. (Ändringsförslag 9) Artikel 4.5 5. Etikkommittén skall förfoga över en tidsfrist på högst 60 dagar efter det att en fullständig ansökan mottagits för att lämna ett motiverat yttrande till sökanden och till den berörda medlemsstatens behöriga myndighet. PE 293.678 SV 5. Etikkommittén skall så snart som möjligt, dock senast 45 dagar efter det att en fullständig ansökan mottagits, lämna ett motiverat yttrande till sökanden och till den berörda medlemsstatens behöriga myndighet. Om särskilda omständigheter föreligger kan tidsfristen förlängas till 10/20 PR\417124SV.doc 60 dagar. Motivering: Se motiveringen till förslaget till betänkande. (Ändringsförslag 10) Artikel 4.7 7. Ingen förlängning av den tidsfrist som avses i punkt 5 får medges utom när det rör sig om prövningar som berör läkemedel för genterapi och somatisk cellterapi, inklusive xenogen cellterapi. 7. Ingen förlängning av den tidsfrist på sammanlagt 60 dagar som avses i punkt 5 får medges utom när det rör sig om prövningar som berör läkemedel för genterapi och somatisk cellterapi. För dessa kan man bevilja en förlängning av tidsfristen med högst 45 dagar, som i motiverade undantagsfall kan förlängas med ytterligare 45 dagar. För xenogen cellterapi finns det ingen tidsbegränsning av tillståndsfristen. Motivering: Tidsfristen för genterapi måste vara tillräckligt lång. Det måste dock finnas en tidsfrist. (Ändringsförslag 11) Artikel 7.2 2. Innan en klinisk prövning påbörjas är sponsorn skyldig att lämna in en ansökan i laga ordning om tillstånd till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där sponsorn avser att genomföra prövningen. 2. Innan en klinisk prövning påbörjas är sponsorn skyldig att lämna in en ansökan i laga ordning till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där sponsorn avser att genomföra prövningen. Motivering: Det förfarande som fastställts i den gemensamma ståndpunkten föreskriver inget uttryckligt tillstånd utan ett tillstånd som medges implicit efter att en tidsfrist löpt ut. Därför är begreppet "ansökan om tillstånd" vilseledande. (Ändringsförslag 12) Artikel 7.4 4. Behandlingen av en ansökan om PR\417124SV.doc 4. Den i laga ordning genomförda 11/20 PE 293.678 SV tillstånd i laga ordning från den behöriga myndighet som avses i punkt 2 får inte överstiga 60 dagar. Om den behöriga myndigheten vid utgången av dessa 60 dagar inte har meddelat sponsorn några invändningar mot att prövningen påbörjas, kan sponsorn utgå från att ett påbörjande av prövningen inte möter några invändningar från den behöriga myndighetens sida. behandling av en ansökan av den behöriga myndighet som avses i punkt 2 bör avslutas så snabbt som möjligt och får inte överstiga 30 dagar. Om etikkommitténs yttrande inte föreligger efter 30 dagar kan tidsfristen förlängas tills etikkommitténs yttrande anlänt. Om den behöriga myndigheten vid utgången av denna tidsfrist inte har meddelat sponsorn några invändningar mot att prövningen påbörjas, kan sponsorn utgå från att ett påbörjande av prövningen inte möter några invändningar från den behöriga myndighetens sida. Det får inte beviljas någon ytterligare förlängning av den tidsfrist som avses i första stycket, utom när det rör sig om prövningar som omfattar de läkemedel som anges i punkt 6, för vilka en förlängning av tidsfristen med högst 45 dagar kan beviljas, vilken i motiverade undantagsfall kan förlängas med ytterligare 45 dagar. För xenogen cellterapi finns det ingen tidsbegränsning av tillståndsfristen. Det får inte beviljas någon förlängning av den tidsfrist som avses i första stycket, utom när det rör sig om prövningar som omfattar de läkemedel som anges i punkt 6. Motivering: Se motiveringen till förslaget till betänkande. Tidsfristen för genterapi måste vara tillräckligt lång. Det måste dock finnas en tidsfrist. (Ändringsförslag 13) Artikel 7.5 5. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 kan det dock krävas skriftligt tillstånd för påbörjandet av en klinisk prövning av sådana läkemedel som inte godkänts för försäljning i enlighet med direktiv 65/65/EEG och som omfattas av del A i bilagan till rådets förordning (EEG) nr 2309/93, och av andra läkemedel med särdrag avseende vilka en lista skall antas enligt det förfarande som avses i artikel 19.2 i detta direktiv. Medlemsstaterna skall fortsätta att tillämpa sina nationella förfaranden till PE 293.678 SV Utgår 12/20 PR\417124SV.doc dess förteckningen har antagits. Motivering: Parlamentet krävde i första behandlingen rent allmänt ett anmälningsförfarande. Det är oacceptabelt att rådet och kommissionen utan parlamentets medverkan definierar grupper av läkemedel som kräver ett uttryckligt tillstånd. Dessutom strider artikel 7.5 i den gemensamma ståndpunkten mot parlamentets allmänna krav på att viktiga frågor i lagstiftningsförfaranden skall behandlas enligt medbeslutandeförfarandet och inte i kommittéförfaranden. (Ändringsförslag 14) Artikel 9.1 a a) uppgifter ur den ansökan om tillstånd som avses i artikel 7.2, a) uppgifter ur den ansökan om tillstånd som avses i artikel 7.2, Motivering: Det förfarande som fastställts i den gemensamma ståndpunkten föreskriver inget uttryckligt tillstånd utan ett tillstånd som medges implicit efter att en tidsfrist löpt ut. Därför är begreppet "ansökan om tillstånd" vilseledande. (Ändringsförslag 15) Artikel 9.2 2. På en medlemsstats, läkemedelsmyndighetens eller kommissionens underbyggda begäran skall den behöriga myndighet till vilken ansökan om tillstånd lämnats in tillhandahålla all annan information angående den kliniska prövningen i fråga som inte redan har förts in i den europeiska databasen. 2. På en medlemsstats, läkemedelsmyndighetens eller kommissionens underbyggda begäran skall den behöriga myndighet till vilken ansökan lämnats in tillhandahålla all annan information angående den kliniska prövningen i fråga som inte redan har förts in i den europeiska databasen. Motivering: Se motiveringen till förslaget till betänkande. (Ändringsförslag 16) Artikel 9.3a (ny) 3a. Uppgifterna får inte införas i databasen förrän studien avslutats. Dessutom måste sponsorn ge sitt PR\417124SV.doc 13/20 PE 293.678 SV uttryckliga samtycke till informationens innehåll. Databasen får inte innehålla information om ett läkemedel som är föremål för undersökning om sponsorn intygar att spridning av denna information strider mot det rättsliga skydd som ingår i den industriella äganderätten och om spridningen försämrar sponsorns konkurrensförmåga. Motivering: Syftet med detta ändringsförslag är att förhindra att affärshemligheter sprids. (Ändringsförslag 17) Artikel 10.1 första stycket 1. Om en medlemsstat på objektiva grunder anser att villkoren i ansökan om tillstånd enligt artikel 7.2 inte längre är uppfyllda eller om den har tillgång till uppgifter som inger tvivel beträffande den kliniska prövningens säkerhet eller vetenskapliga berättigande kan den tillfälligt avbryta eller förbjuda den kliniska prövningen och skall underrätta sponsorn om detta. 1. Om en medlemsstat på objektiva grunder anser att villkoren i ansökan enligt artikel 7.2 inte längre är uppfyllda eller om den har tillgång till uppgifter som inger tvivel beträffande den kliniska prövningens säkerhet eller vetenskapliga berättigande kan den tillfälligt avbryta eller förbjuda den kliniska prövningen och skall underrätta sponsorn om detta. Innan medlemsstaten fattar beslut skall sponsorn och/eller prövaren höras, utom i brådskande fall då dröjsmål skulle innebära en risk. Motivering: Att höra den berörda parten - innan en åtgärd genomförs - är en allmänt erkänd rättsprincip. (Ändringsförslag 18) Artikel 11.5a (ny) 5a. När kliniska prövningar initieras eller genomförs av forskare och när dessa prövningar inte utförs med det slutgiltiga målet att användas i någon försäljningseller registreringsverksamhet, skall artikel 11 inte tillämpas om prövningarna genomförs med kommersiellt tillgängliga produkter för vilka det kan antas att PE 293.678 SV 14/20 PR\417124SV.doc läkemedlen tillverkats enligt EU:s normer för god tillverkningssed eller likvärdiga normer. I dessa fall måste prövaren tillhandahålla och lämna in relevant information om ursprunget till den produkt som skall undersökas (till exempel tillverkningssatsens nummer). För kliniska prövningar med icke godkända läkemedel måste kraven enligt god tillverkningssed uppfyllas i enlighet med artikel 11. Motivering: Se motiveringen till förslaget till betänkande. (Ändringsförslag 19) Artikel 15.2 2. Under den tid som en klinisk prövning pågår skall sponsorn en gång om året till de medlemsstater på vars territorium den kliniska prövningen utförs samt till etikkommittén överlämna en förteckning över alla misstankar om allvarliga oförutsedda biverkningar som har uppkommit under denna tid samt en rapport beträffande försökspersonernas säkerhet. 2. Under den tid som en klinisk prövning pågår skall sponsorn en gång om året till de medlemsstater på vars territorium den kliniska prövningen utförs samt till etikkommittén överlämna en förteckning över alla misstankar om allvarliga troliga oförutsedda biverkningar och oförutsedda obehag som har uppkommit under denna tid samt en rapport beträffande försökspersonernas säkerhet. Motivering: Anmälningsplikten bör begränsas till oförutsedda allvarliga biverkningar för att förhindra en strid ström av uppgifter i vilken de verkligt allvarliga händelserna skulle försvinna. Dessutom bör man rapportera oförutsedda obehag eftersom det är viktigt för informationsutbytet att inte bara biverkningarna blir kända utan även att patienternas eller försökspersonernas obehag kommer fram. Liksom biverkningarna måste även dessa förhindras. (Ändringsförslag 20) Artikel 15.3 a a) Varje medlemsstat skall tillse att alla misstänkta allvarliga och oförutsedda biverkningar av läkemedel som prövas och som den har fått kännedom om omedelbart rapporteras av sponsorn för den kliniska PR\417124SV.doc a) Varje medlemsstat skall tillse att alla misstänkta allvarliga och oförutsedda biverkningar av läkemedel som prövas och som den har fått kännedom om omedelbart rapporteras till en europeisk databas som 15/20 PE 293.678 SV prövningen till läkemedelsmyndigheten. medlemsstaternas behöriga myndigheter, läkemedelsmyndigheten och kommissionen har tillgång till i enlighet med artikel 9.1. Motivering: I den moderna informationsteknikens tidsålder borde det inte uppstå några onödiga förseningar genom överföring av uppgifter. Insamlandet av uppgifter till en europeisk databas som intresserade personer och organisationer har tillgång till är mer praktiskt. (Ändringsförslag 21) Artikel 15.3 b b) läkemedelsmyndigheten skall ge medlemsstaternas behöriga myndigheter tillgång till dessa upplysningar som sponsorn rapporterat. Utgår Motivering: I den moderna informationsteknikens tidsålder borde det inte uppstå några onödiga förseningar genom överföring av uppgifter. Insamlandet av uppgifter till en europeisk databas som intresserade personer och organisationer har tillgång till är mer praktiskt. PE 293.678 SV 16/20 PR\417124SV.doc MOTIVERING 1. Vad är kliniska prövningar? En klinisk prövning är medicinering av människor med läkemedel i förbindelse med noggranna iakttagelser av dessa patienter och en bedömning av uppgifter som erhållit enligt ett på förhand fastställt schema inom ramen för iakttagelserna och undersökningen. Ett lämpligt prövningsprotokoll måste läggas fram för en etikkommitté som består av läkare och icke medicinska sakkunniga. 2. Varför är kliniska prövningar nödvändiga? Många allvarliga sjukdomar går inte att behandla, eller inte att behandla tillräckligt, med de läkemedel som står till förfogande idag. Efter det att förundersökningar som exempelvis kemiska analyser, experiment med cellodlingar eller djurförsök har gett anledning att tro att ett medel är effektivt och utan allvarliga biverkningar, prövas det i allmänhet först på friska frivilliga vuxna män om detta medel är utan allvarliga biverkningar för människor. I senare faser undersöker man medlet på patienter som man hoppas skall tillfriskna. Det är lämpligt att inte bara helt enkelt förordna läkemedlet och hoppas på ett tillfrisknande utan att noggrant övervaka de berörda patienterna för att jämföra resultaten med andra patienter så att man erhåller detaljerad information om effekten och eventuella biverkningar av läkemedlet. 3. Varför är det nödvändigt med en harmonisering i denna fråga på europeisk nivå? Kliniska prövningar genomförs ofta på flera olika ställen (multicenterprövningar) i syfte att erhålla information om effekten och eventuella biverkningar av ett läkemedel. Kliniska prövningar som genomförs samtidigt i flera medlemsstater är inget ovanligt i Europa. De administrativa föreskrifterna har dock hittills skilt sig åt betydligt mellan medlemsstaterna, vilket lett till betydande merarbete för industrin och avsevärda förseningar. Därmed har användbara nya preparat blivit senare tillgängliga för patienterna. Av denna anledning behövs en harmonisering på en nivå som undviker onödiga byråkratiska hinder men som garanterar ett omfattande skydd av försökspersonerna. Frågan kan inte heller bara ses från konkurrensaspekterna. Om man bara harmoniserar förfarandena men överlåter det nödvändiga skyddet av försökspersonerna till medlemsstaterna finns det en risk för "etisk dumpning". 4. Vilka av Europaparlamentets viktigaste ändringsförslag från första behandlingen har rådet inte godtagit? Rådet har införlivat en rad av Europaparlamentets ändringsförslag från första behandlingen i sin gemensamma ståndpunkt. På ett flertal punkter följde rådet dock inte parlamentet, eller endast ofullständigt. Föredraganden rekommenderar därför att på vissa punkter återinföra formuleringar från första behandlingen. Det verkar delvis lämpligt att föreslå en kompromiss mellan parlamentets ståndpunkt i första behandlingen och rådets ståndpunkt. Föredraganden anser att det är möjligt att avstå från en del av parlamentets ändringsförslag i första behandlingen för att inte onödigtvis dra ut på lagstiftningsförfarandet. I intet fall kan man dock avstå från de viktigaste principerna som parlamentet slog fast i första behandlingen. PR\417124SV.doc 17/20 PE 293.678 SV a) Skriftligt samtycke nödvändigt Europaparlamentet krävde vid första behandlingen att samtycke till medverkan i en klinisk prövning skall ges skriftligen. Denna precisering har rådet inte införlivat i den gemensamma ståndpunkten. Föredraganden anser att parlamentet bör insistera på det skriftliga samtycket, med undantag för om försökspersonen inte kan skriva. I detta fall kan ett bevittnat muntligt samtycke ges. b) Bör ledaren för den kliniska prövningen vara läkare? Europaparlamentet krävde vid första behandlingen att ledaren för en klinisk prövning alltid skall vara läkare. Rådet har inte godtagit detta ändringsförslag. Visserligen har säkert också andra yrkesgrupper, exempelvis farmaceuter, de nödvändiga vetenskapliga kvalifikationerna för att bedöma de speciella frågor som man bör beakta i en klinisk prövning. Men inom ramen för en klinisk prövning är det inte bara de objektiva farmakologiska problemen som är viktiga utan även försökspersonernas obehag. Läkare har på grund av sin utbildning och sitt arbete den bästa förmågan att också bedöma dessa obehag och reducera dem till ett minimum. c) Medverkan av patienter som är oförmögna att ge ett rättsligt giltigt informerat samtycke till medverkan i klinisk prövning Europaparlamentet krävde vid första behandlingen att det utöver andra eventuella inskränkningar skulle vara förbjudet att utföra forskning på personer som är oförmögna att ge sitt samtycke, om inte prövningen är till direkt nytta för honom eller henne. Rådet avvisade detta ändringsförslag och anser att skyddet av personer som är oförmögna att ge sitt samtycke skall regleras i nationell lagstiftning i medlemsstaterna. Föredraganden kan inte hålla med om denna uppfattning. Om vi anser att en harmonisering på detta område är nödvändig i Europa måste vi också sörja för att skyddet av personer som är oförmögna att ge sitt samtycke är så gott som möjligt i alla medlemsstater. Parlamentet bör dock omformulera ändringsförslaget. Föredraganden anser att det är mycket angeläget att barn medverkar i kliniska prövningar. Många läkemedel som ordineras vuxna som en självklarhet och för vilka noggranna doseringsanvisningar och omfattande information föreligger för vuxna, är inte officiellt tillåtna för barn. Det beror på att det finns för få kliniska prövningar med barn. Detta får ofta allvarliga konsekvenser: Det händer att barn inte får viktiga läkemedel, eftersom läkare utgår från att avsaknaden av godkännande för barn innebär att läkemedlet inte får ges till barn. Detta kan leda till allvarliga nackdelar för sjuka barn. Nyligen beskrevs ett fall i den medicinska litteraturen där ett barn led av en allvarlig viral hjärnhinneinflammation. Hjärnhinneinflammationen var behandlingsbar med ett läkemedel som dock inte var godkänt för barn. Eftersom läkaren av denna anledning vägrade att ordinera läkemedlet dog barnet. Därefter dömdes läkaren i domstol eftersom han borde ha gett läkemedlet trots avsaknaden av godkännande för barn. Läkemedelsbehandlingen av barn skulle alltså kunna vara mycket bättre och effektivare och ha färre biverkningar om kliniska prövningar genomfördes. Det franska ordförandeskapet har av denna anledning också tagit initiativ till förbättring av de PE 293.678 SV 18/20 PR\417124SV.doc kliniska prövningarna med barn. Även om andra patienter som är oförmögna att ge sitt samtycke inte står i offentlighetens ljus på samma sätt, finns det på andra områden, exempelvis bland personer med psykiska funktionshinder, liknande fall. Medverkan av dessa personer i kliniska prövningar kan därför också vara meningsfull. Här bör man dock förutsätta att de berörda preparaten har direkt nytta för de berörda personerna. Omfattande kriterier till skydd av personer som är oförmögna att ge sitt samtycke måste fastställas. Förutom den lagliga ställföreträdarens, som kan återkallas när som helst utan att det får bli till nackdel för patienten och som måste företräda patientens förmodade vilja, bör information ges patienten som anpassats till dennes utvecklingsstadium och patientens samtycke i enlighet med patientens möjligheter bör föreligga. Det får inte ges några finansiella stimulanser för medverkan i den kliniska prövningen. Det måste finnas en nytta för den berörda patientgruppen och man måste på förhand undersöka om inte samma sak kan prövas med vuxna personer som är förmögna att ge sitt samtycke. Smärtor, obehag och risker måste reduceras till ett minimum och det sätt på vilket risker och obehag reduceras måste definieras i sig och ständigt övervakas. I den etikkommitté som granskar denna slags prövningar måste det arbeta experter för respektive sjukdomsgrupp, och ett positivt yttrande från etikkommittén får inte förbigås av statliga myndigheter. Patienternas intressen måste alltid komma före samhällets och ekonomins intressen. Utöver dessa krav som gäller för såväl barn som för andra personer som är oförmögna att ge sitt samtycke, som demenssjuka och psykiskt sjuka patienter, bör man för den sistnämnda patientgruppen kräva att det inte finns någon möjlighet att erhålla det frivilliga informerade samtycket till medverkan i en klinisk prövning innan förmågan till samtycke upphör. Dessutom bör det i detta fall finnas grundad anledning att anta att nyttan med medicineringen med det läkemedel som skall prövas överväger riskerna för den berörda patienten. d) Tillståndsförfaranden Parlamentet har vid första behandlingen yttrat sig för att ett anmälningsförfarande skall tillämpas vid kliniska prövningar. Om en etikkommitté godkänner en klinisk prövning skall prövningen kunna börja utan att det är nödvändigt med ett formellt godkännande av medlemsstaternas myndigheter. Endast läkemedel för gen- och cellterapi skulle undantas, för vilka det skulle vara nödvändigt med ett skriftligt godkännande av medlemsstaternas myndigheter. Ministerrådet kunde endast delvis införliva detta ändringsförslag från Europaparlamentet. Europaparlamentets formuleringar ändrades och det är i synnerhet inte tal om ett anmälningsförfarande, eftersom denna praxis stötte på stora förbehåll från vissa medlemsstater. Enligt den gemensamma ståndpunkten skall man i regel dock kunna påbörja den kliniska prövningen om etikkommittén gett sitt godkännande, en viss tidsfrist löpt ut och medlemsstaternas myndigheter inte meddelat några invändningar. Undantagna är preparat för genterapi och cellterapi samt alla läkemedel som innehåller genetiskt förändrade organismer (den sista delen har tillfogats av rådet). Det är otillfredsställande för Europaparlamentet att det i artikel 7.5 talas om att det för vissa läkemedel, som inte specificeras närmare, kan krävas skriftliga tillstånd. Denna grupp av läkemedel skall fastställas av kommissionen och rådet PR\417124SV.doc 19/20 PE 293.678 SV ensamma. Parlamentet anser att det inte verkar acceptabelt att rådet och kommissionen vill förbigå parlamentet och behandla vissa läkemedel annorlunda än vad parlamentet kräver i direktivet. e) Tidsfrist För att hålla tiden innan en klinisk prövning kan påbörjas så kort som möjlig hade parlamentet liksom kommissionen vid första behandlingen fastställt en tidsfrist på 30 dagar för behandlingen av en ansökan. Denna tidsfrist förlängdes av rådet till 60 dagar. Föredraganden föreslår som en kompromiss mellan rådet och parlamentet att tidsfristen för etikkommittén fastställs till 45 dagar och att tidsfristen för de statliga tillståndsmyndigheten fastställs till 30 dagar. I etikkommittéerna arbetar vanligtvis läkare, jurister och andra sakkunniga som inte har behandling av ansökningar som huvudsysselsättning, utan de gör detta vid sidan om sin vetenskapliga eller övriga verksamhet. Det verkar därför lämpligt att ge dem mer tid för behandling av ansökningarna än de statliga myndigheterna, som i princip kan ägna hela arbetstiden åt behandling av ansökningar. Däremot måste man ge de statliga myndigheterna möjlighet att göra sin bedömning beroende av etikkommitténs yttrande. Föredraganden föreslår därför att tidsfristen för etikkommittén skall fastställas till 45 dagar, under speciella omständigheter kan den förlängas till 60 dagar. Medlemsstaternas myndigheter bör fatta sitt beslut efter 30 dagar, men senast efter att etikkommitténs yttrande lagts fram. 5. Icke kommersiella kliniska prövningar Den gemensamma ståndpunkten har i första hand präglats av situationen för läkemedelsindustrin. Det finns dock också kliniska prövningar som genomförs av icke kommersiella organisationer och som eventuellt inte heller är i läkemedelsindustrins intresse. Särskilt på cancerforskningsområdet undersöks om det är möjligt att ta bort vissa läkemedel för att minska biverkningarna utan att riskera de terapeutiska resultaten. Sådana prövningar genomförs ofta av forskare och kliniker. I allmänhet används inga nya läkemedel, utan läkemedel som redan finns på marknaden reduceras eller byts ut. För att minska kostnaderna för de allmännyttiga organisationerna är det lämpligt att befria dem från kraven i artikel 11 om det rör sig om läkemedel som är godkända i Europeiska unionen. PE 293.678 SV 20/20 PR\417124SV.doc