GU svar UKxs uppfoljning av VFUn i lararutbildningen

GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Universitetskanslersämbetets uppföljning av den verksamhetsförlagda
delen av lärarutbildningen
Lärosäte: Göteborgs universitet
Box 135
405 30 GÖTEBORG
Handläggare:
Mats d Hermansson
FD, Stf. utbildningschef, Utbildningsledare
[email protected]
Examen/examina:
Förskollärarexamen
Grundlärarexamen
Ämneslärarexamen
KPU
Instruktioner till frågeformuläret
Detta frågeformulär är ett av tre underlag i Universitetskanslersämbetets uppföljning av
lärarutbildningens verksamhetsförlagda del och det ställs till samtliga lärosäten som ger
lärarutbildning. Frågorna utgår ifrån de tre kvalitetsaspekterna som Universitetskanslersämbetet
utarbetat för detta uppdrag:
1) Innehåll, organisation och genomförande
2) Examination och kvalitetssäkring
3) Handledning
Varje lärosäte ombeds att besvara ett frågeformulär som omfattar samtliga lärarexamina. En stor
andel av frågorna kan besvaras generellt, oberoende examensnivå. I de fall där ni menar att det
finns väsentliga skillnader mellan olika examina ber vi er att förtydliga och exemplifiera detta.
Detsamma gäller om det existerar avsevärda skillnader mellan inriktningar och ämnen.
De studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom den korta pedagogiska
utbildningen (KPU) kommer att få ämneslärarexamen. I denna undersökning vill vi att dessa
särredovisas, och vi ber er därför att inte redovisa dessa inom tabellernas rubrik för
ämneslärarexamen.
Det rekommenderade sidantalet för era svar är 10–20 sidor, exklusive SWOT-analysen.
Vi ber er att inkomma med era svar senast den 1 mars 2015.
Frågeformuläret består av tre delar:
Del 1 utgörs av en kvantitativ del där ni ombeds att redovisa olika uppgifter utifrån de tre
kvalitetsaspekterna.
Del 2 utgörs av en kvalitativ del där ni ombeds att svara utifrån de tre kvalitetsaspekterna.
1
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Del 3 består av en så kallad SWOT-analys. Där ombeds ni att värdera styrkor, svagheter, möjligheter
och hot kopplade till er VFU. Svaren bör relatera till de tre kvalitetsaspekterna.
Terminologi:
För att förenkla besvarandet av frågorna har vi i detta dokument valt att benämna nedanstående
grupper enligt följande:
- Handledaren på skolan benämns VFU-handledare.
- Lärare på lärosäte som ansvarar för studenternas lärande och bedömning i samband
med VFU benämns VFU-lärare.
2
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Del 1
Kvalitetsaspekt 1: Innehåll, organisation och genomförande
Fråga:
Svar:
Hur många studenter var under ht 2014
inskrivna på VFU-kurser?
Examen:
Förskollärarexamen
594
Uppgifterna är hämtade från LADOK.
Grundlärarexamen
495
Ämneslärarexamen
629
KPU
16
Antal studenter:
I vilken omfattning placeras era studenter i
kommunala respektive fristående skolor?
Examen:
(Svaren anges i antal studenter.)
Förskollärarexamen
568
22
Uppgifterna avser ht 2014 och är hämtade från
Lärarutbildningsnämndens
VFU-databas.
Orsaken till att talen skiljer sig något från
LADOK
beror
på
studieavbrott
och
studieuppehåll.
Grundlärarexamen
495
13
Ämneslärarexamen
517
108
KPU
12
4
Kommunala Fristående
skolor
skolor
Kvalitetsaspekt 2: Examination och kvalitetssäkring
Fråga:
Förekommer det och i så fall i vilken
utsträckning att VFU-läraren besöker
studenterna eller tar del av
undervisningssituationen i annan form,
t.ex. filmat material?
I VFU-kurs1 genomförs inte besök i
normalfallet, men kan förekomma om
behov framkommer till exempel med
anledning av att VFU-handledaren
kontaktat VFU-läraren.
Bedömningsbesök genomförs av VFUläraren i samtliga därefter följande kurser.
Programspecifika kommentarer
Ämneslärarprogrammet
Svar:
Annan
form
Examen:
Fysiska besök
Förskollärarexamen
I kurs 2, 3 och 4
av 4
I kurs 1
Grundlärarexamen
I kurs 2, 3 och 4
av 4
I kurs 1
Ämneslärarexamen
I kurs 2, 3 och 4
av 4
I kurs 1
I kurs 2 och 3
av 3
I kurs 1
KPU
Möjligen kan det bli aktuellt med
bedömningsbesök i VFU-kurs ett (4,5 hp) i
Ämneslärarprogrammet fr. o m HT15
eftersom studenterna då, till skillnad mot
tidigare, ska bedömas på en graderad
betygsskala (U, G, VG) enligt
3
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
regeringsbeslut sommaren 2014.
KPU
Inom KPU medverkar flera VFU-lärare i
VFU-kurs 2 och 3, där några ansvarar för
bedömningsbesök och andra för
praxisseminarier kopplade till VFUkurserna.
Hur många studenter erhöll betyget
underkänt i någon VFU-kurs ht 2014?
Angivna tal avser studenter som blivit
underkända på hel VFU-kurs och därför
kallats till studievägledande samtal (se
Kvalitetsaspekt 2, fråga 3 nedan). Studenter
som av någon anledning inte slutfört VFUkurser de varit registrerade på under HT14
och därför inte fått slutbedömning finns
inte med.
Kommentar från För finns
Examen:
Antal studenter:
Förskollärarexamen
3
Grundlärarexamen
1
Ämneslärarexamen
7
KPU
0
Del 1
Kvalitetsaspekt 3: Handledning
Fråga:
Svar: avser HT14
I vilken omfattning placeras era studenter
individuellt?
Examen:
(Med individuellt avses att studenten har erhållit
en egen VFU-handledare och att handledningen
t.ex. inte sker i grupp. )
Förskollärarexamen
Samtliga 594
Grundlärarexamen
345 av 495
individuellt
placerade. Övriga
är parplacerade
under VFU1
Ämneslärarexamen
Under VFU-kurs
1+2 är så gott som
samtliga parvis
placerade: ca 600
Programspecifika kommentarer
Grundlärarprogrammet med inriktning
mot arbete fritidshem (GRFR)
Studenterna placeras i par under första VFUkursen. Den pedagogiska avsikten med parplacering är att utöka möjligheten för studenterna
att tillsammans planera och genomföra sina första
undervisningsmoment, dels att öka möjligheten till
gemensam reflektion över VFU-erfarenheter.
Studenterna basplaceras på skolenheter där de
under VFU 2 kan spridas i två fritidshemsgrupper
med var sin handledare. Placering i par under
första VFU är också ett sätt att hantera bristen på
VFU-handledare med den dubbla behörighet
(fritidshem + ämne år 1–6) som krävs i GRFR.
KPU
Antal studenter:
Samtliga 16
4
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Inför VFU 2 finns tid att mer specifikt hitta rätt
kombination. Individuell placering 1-1 gäller i
VFU 2, VFU 3, VFU 4.
I vilken utsträckning tilldelas studenterna
handledare med kompetens relevant (rätt stadie,
rätt ämnen) för den enskilde studentens VFUplacering?
Examen:
Förskollärarexamen
Samtliga
Programspecifika kommentarer
Grundlärarexamen
Samtliga
Grundlärarprogrammet med inriktning
mot arbete fritidshem (GRFR)
Ämneslärarexamen
Samtliga
Kravet vid rekrytering är att VFU-handledaren
som har huvudansvar har en fritidspedagogisk
högskoleutbildning (fritidspedagog, lärare i
fritidshem). Önskvärt är att samma person också
är behörig i studentens ämne i år 1–6. I annat fall
ska en ”bi-handledare” knytas till studenten.
KPU
Samtliga
Antal studenter:
Ämneslärarprogrammet
Ämneslärare med inriktning mot arbete i
gymnasieskolan blir också behöriga för arbete i
grundskolans årskurs 7–9. Dels med anledning av
det, dels med anledning av att det inom vissa
ämnen inte finns tillräckligt många VFU-platser i
gymnasieskolor placeras en del av dessa studenter
inledningsvis i grundskolor årskurs 7–9.
KPU
Inom KPU medverkar flera VFU-lärare i VFUkurs 2 och 3, där några ansvarar för
bedömningsbesök och andra för praxisseminarier
kopplade till VFU-kurserna.
I vilken utsträckning har VFU-handledarna
relevant handledarutbildning om minst 7,5 hp?
För närvarande har endast få VFU-handledare 7,5
hp särskild handledarutbildning. Under 2014 inleddes i samverkan med medverkande skolhuvudmän
ett intensifierat arbete med att öka andelen VFUhandledare med sådan utbildning. Handledarna
inom Förskollärarprogrammet är högst
prioriterade med anledning av Göteborgs
universitets medverkan i försöksverksamhet med
övningsförskolor, men en långsiktig målsättning är
att samtliga VFU-handledare inom
lärarutbildningen ska ha en relevant 7,5 hp
handledarutbildning
Göteborgs universitet startade HT14 en
nyutformad 7,5 hp kurs som vänder sig till VFUhandledare. Särskilda medel har avsatts för att
vidareutveckla kursen med inslag av
distansundervisning och blended learning. Detta
Examen:
Antal
Antal med
handledare handledartotalt
utbildning
Förskollärarexamen
Grundlärarexamen
Ämneslärarexamen
KPU
5
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
för att underlätta möjligheten för fler VFUhandledare runtom i Göteborgsregionen att kunna
genomgå kursen.
En kartläggning av vilka VFU-handledare som har
en 7,5 hp handledarutbildning pågår, men är inte
slutförd.
Merparten av alla VFU-handledare verksamma
inom lärarutbildningen har genomgått kortare icke
poänggivande introduktionsutbildning.
Förekommer förstelärare och lektorer bland era
VFU-handledare, och i så fall i vilken
omfattning?
Någon förteckning över huruvida verksamma
VFU-handledare har uppdrag som förstelärare eller
lektorer finns inte vid Göteborgs universitet.
Några få VFU-handledare är lektorer. Andelen
VFU-handledare som är förstelärare ökar. För
vissa förstelärare ingår uppdrag som VFUhandledare och en del skolhuvudmän diskuterar en
koppling mellan dessa uppdrag.
Skolhuvudmännens hållning i frågan varierar dock.
Förstelärare och lektorer rekryteras på olika
grunder alltifrån undervisningsskicklighet till att
utföra uppgifter av mer övergripande
skolutvecklande karaktär. Det är därför inte säkert
att VFU-handledare som är förstelärare eller
lektorer per automatik leder till bättre VFU. Det
gäller endast om kriterierna vid rekryteringen
innefattar god undervisnings- och
handledarskicklighet.
Examen:
Antal
förste
lärare
Antal
lektorer
Förskollärarexamen
Grundlärarexamen
Ämneslärarexamen
KPU
6
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Del 2
Kvalitetsaspekt 1: Innehåll, organisation och genomförande
Innehåll, organisation och genomförande:
1)Hur har ni beaktat att lärarutbildningen är en akademisk professionsutbildning och hur
märks det i er VFU?
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
Förskollärarprogrammet eftersträvar att införliva forskning och vetenskap i yrkesmässig kunskap i
enlighet med att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig
grund i sin tur är tänkt dels som forskningsbaserad utbildning, dels som en utbildning där
förskollärarstudenter ska utbildas i ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. Det senare sker i
progression genom hela utbildningen men i VFU-kurser främst i VFU-kurs 3 och 4. I utbildningen
eftersträvas att forskning är den bas som all undervisning vilar på, även VFU, och inte att forskning
är något parallellt som anknyts till undervisningen då och då.
Lika viktigt i den akademiska traditionen är dock att studenterna utvecklar förmåga att göra
självständiga och kritiska bedömningar. Ett arbetssätt där vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt
kan utvecklas erbjuds i VFU-kurser genom att studenterna tränas i att utveckla kunskap systematiskt
genom att dels producera en akademisk text samt ett avslutande akademiskt samtal vid examination
där lärarstudenter ända från VFU-kurs 1 tränas i att se skäl för och emot olika ståndpunkter. Detta
akademiska samtal befrämjar även att studenterna bygger upp ett yrkesspråk som förskollärare –
främst genom att studenterna tillägnar sig ämnesdisciplinens kunskaper och författares sätt att
problematisera och argumentera i vetenskaplig litteratur.
I alla VFU-kurser använder varje student en digital loggbok. En VFU-loggbok är ett pedagogiskt
verktyg där studenten dokumenterar, beskriver och analysera specifika situationer på förskolan samt
sitt eget arbete. Studenterna utvärderar och reflekterar också det egna lärandet och den professionella
utvecklingen. Loggbokens syfte är dels att vara ett handledningsverktyg där VFU-läraren ger respons
två gånger under varje kurs men också ett verktyg för att skapa sammanhang och progression i
utbildningen genom att stödja integrering av HFU och VFU. I loggboken sparar studenten också
angivet material till högskoleförlagda kurser för att använda reflektioner från VFU i högskoleförlagda
kurser.
Alla VFU-kurser i förskollärarutbildningen bygger vidare på HFU-kurser och de kunskaper studenten
förväntas ha förvärvat i dem och omvänt men i det senare är det inte formaliserat mer än i två HFUkurser. Studenten ges i VFU-kurser möjlighet att i förskolans verksamhet omsätta HFU-kunskaper
och därigenom öka sin förmåga och handlingskompetens. Kursuppgifter är utformade så att
studenten ges möjlighet att, utöver att öka sin handlingskompetens i den vardagliga pedagogiska
verksamheten, också utveckla sin förmåga att formulera sin kompetens, reflektera över den och
kommunicera den i olika sammanhang med vetenskapligt stöd från litteratur. Studenter använder sig
av erfarenheter och uppgifter de gjort i VFU i senare HFU-kurser. I VFU-kurs 1 skaffar studenten
7
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
sig till exempel information om hur digitala verktyg används i det pedagogiska arbetet för att i
kommande HFU-kurs kunna arbeta vidare med detta. I VFU-kurs 2 gör studenterna observationer
som analyseras i en senare HFU-kurs.
Ovanstående exemplifieras under fråga 2, Förskollärarprogrammet nedan.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem (GRFR)
Studenten ska under alla VFU-perioder muntligt och skriftligt reflektera över gjorda erfarenheter
samt olika aspekter av verksamheten. Dessa knyter an till genomförda och kommande HFU-kursers
innehåll. Förmåga att kritiskt granska och värdera verksamhet och eget agerande liksom att
systematiskt utveckla kompetens och handlingsberedskap är en central del där analys, tolkning och
värdering sker med stöd i vetenskap.
Under de fyra VFU-kurserna i termin 1, 3 och 5 möter och prövar studenten olika pedagogiska
verktyg såsom loggbok för reflektion, observation, samtal/intervju, dokumentation,
utvecklingsarbete. Alla dessa moment har bärighet på ett vetenskapligt förhållningssätt: Att pröva
olika verktyg för att komma barns liv i fritidshem nära och att hitta sätt att värdera och utveckla den
egna undervisningen. Att kunna samtala, observera, beskriva, värdera samt reflektera över det som
sker med stöd i mer systematisk analys är en del i en profession som vilar på vetenskaplig grund.
Studenterna använder olika typer av kurstexter såsom didaktiska artiklar som stöd för en djupare
reflektion. Så här kan utforskandet av de pedagogiska verktygen beskrivas:
LRVU10 - Introduktion samt genomförande av Loggbok samt observation och nivåerna beskriva,
analysera, reflektera.
LRVU20 – Genomförande av samtal/intervju som grund för egen undervisning i fritidshem.
Introduceras i HFU-kurs tidigare. Observation och loggbok finns med sedan tidigare men fokus
ligger nu på att identifiera ämnesinnehåll för att förena dessa med barns tidigare erfarenheter och
intressen.
LRVU30 - Dokumentation av lärprocesser introduceras och prövas. Särskilt fokus läggs på hur valt
ämne gestaltas i fritidshems- och skoldiskurserna. Loggbok, observation och intervju används också
för andra innehållsliga delar såsom samspel, samarbete och interaktion i arbetslag och mellan lärare
och förälder.
LRVU40 – Studenterna gör en granskning av verksamheten, identifierar ett förbättringsarbete och
prövar ett mindre utvecklingsprojekt med inspiration av aktionsforskning. Handledning ges dels av
VFU-handledaren, dels av VFU-läraren. I detta prövas formulering av frågor, planering av
förändringsaktion, val av verktyg för att följa processen, analys av insamlat material samt muntlig och
skriftlig redovisning och diskussion av resultatet. Uppföljning sker i ”metod”-kursen K80 då frågor
om skillnad mellan utvecklingsarbete och forskning diskuteras.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1–3 respektive årskurs 4–6
Lärare inom programmet arbetar ständigt med att åstadkomma en växelverkan mellan teori och
praktik. VFU-lärarna är i stort sett alltid erfarna lärarutbildare som har mångårig egen erfarenhet av
läraryrket i grundskola eller gymnasium.
Ämneslärarprogrammet
I VFU-kurserna omsätts kunskaper från HFU i praktiskt handlande. Baserat på en reflekterande
praktik utvecklar och syntetiserar studenten akademisk vetenskapligt beprövad kunskap i sin
8
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
lärarprofessionella identitet. Detta genomförs med en successiv progression och integrering av
kunskaper i de olika VFU-kurserna. Denna anknytning mellan HFU och VFU är tydligt framskriven i
VFU-kursplanerna med krav på att studenten uppnår en helhetssyn och förmåga att integrera och
beakta akademiska kunskaper i en professionell självständig utövning av läraryrket. Härvid anges i
beskrivning av innehållet i VFU-4 att de genomgångna utbildningsvetenskapliga kärnkursernas
tematik samt för ämnet relevanta fördjupade kunskaper integreras och syntetiseras i en självständig
utövning och handlingskompetens i läraryrkets olika delar. Detta inbegripet kunskaper från
fördjupade ämnesstudier och obligatoriska utbildningsvetenskapliga kärnkurser som rör lärande,
didaktik, ämnesdidaktik och metodik, skolans organisation och styrning, bedömning, och pedagogiskt
ledarskap och sociala relationer.
KPU
Anspråket på att utgöra en ”akademisk professionsutbildning” inrymmer obestridligen ett
spänningsförhållande som ofta gör sig gällande i en lärarutbildning: det handlar å ena sidan om
akademikerns intresse av fri prövning och att resa giltighetsanspråk som kan utsättas för kritik; å
andra sidan om praktikerns berättigade behov av att få svar på svåra men handfasta frågor, ja att få
besked om vad som i den filosofiska pragmatismens anda visat sig kunna fungera eller åtminstone
leda vidare i mötet med elever.
Kravet på att VFU-kurserna ska mönstra kravet på en ”professionsutbildning” har, utöver det faktum
att många studenter vittnar om att praktiken i sig ger en ökad säkerhet i yrkesutövningen, inneburit
att studenterna uppmanats att samla in men också själva formulera så kallade ”svåra lärarfrågor”.
Dessa frågor har ställts samman och rådbråkats under flera praxisseminarier såväl i den första som
den andra VFU-kursen i programmet. De skriftliga praxisuppgifter studenterna tilldelats har också
utformats så att de kräver stoff från lektioner i form av intervjuer med elever, lärare och skolledare
men också observationer från lektioner. Därigenom har ”praktiken” getts möjlighet att, som
statsvetaren Bo Rothstein valt att uttrycka det, ”sparka på” den i förhållande till det insamlade
materialet relevanta ”teorin”. Eller kanske snarare: de teorier som HFU-kurserna erbjudit har
mönstrats mot praktiken.
2)Beskriv kortfattat innehåll och progression vad gäller er VFU och hur bidrar VFU till
progressionen i hela utbildningen?
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
Här följer en text som beskriver innehåll och progression:
VFU ger studenterna möjlighet att finna sammanhang mellan studierna och yrket, knyta teoretiska
kunskaper till yrkesrelaterade frågor samt få ett helhetsperspektiv på förskolläraryrket och uppnå en
trygg och tydlig yrkesroll.
De tre trepartssamtal som ingår i utbildningen medverkar till att skapa kontinuitet och progression i
studentens utveckling till förskollärare.
VFU-kurs 1: Fokus på läraruppdraget och lärarrollen samt att studera och pröva att leda
barns lek
I den första VFU-kursen ges studenten möjlighet att orientera sig i och om förskolans verksamhet
och förskollärarens ansvar utifrån uppdraget som det är formulerat i styrdokument. Vidare ges
studenterna möjlighet att med olika verktyg observera både sina lokala lärarutbildare och sig själva i
9
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
situationer där de medvetet skapar lärandesituationer i barnens lek. Verksamhetens hållbarhet över
tid undersöks utifrån hur den organiseras och planeras för att alla barn ska ges förutsättningar att
utvecklas, lära och vara delaktiga i det som sker.
VFU-kurs 2: Fokus på verksamheten, didaktiska frågor och olika teorier om barns lärande
samt eget ledarskap
I den andra VFU-kursen ges studenten möjlighet att pröva lärarrollen genom att planera, genomföra,
dokumentera, analysera och värdera ett mindre tematiskt arbete där omvårdnad, omsorg, fostran och
lärande bildar en helhet samtidigt som det enskilda barnets lärande utmanas och stimuleras. Delar av
förskollärarens arbete tas över av studenten som även prövar viss föräldrasamverkan.
VFU-kurs 3: Fokus på dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete, fördjupat ledarskap
och att i slutet av kursen fungera självständigt i delar av verksamheten samt att ha utvecklat
ett professionellt förhållningssätt i samverkan med barn, kollegor och föräldrar
I den tredje VFU-kursen ges studenten möjlighet att utveckla förmåga att delta i och driva utveckling
av förskolans/förskoleklassens verksamhet. Kursuppgift består i att dokumentera hur lekmiljö kan
bidra till barns lärande i lek samt föreslå utveckling av den med stöd i egna erfarenheter, barns
perspektiv och vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt.
VFU-kurs 4: Fokus på helheten i verksamheten samt utveckling i pedagogiskt ledarskap för
att hantera komplexiteten i det dagliga pedagogiska arbetet genom ett övertagande av
förskollärares arbetsuppgifter. Studenten medverkar även till gemensam utveckling av
verksamheten.
I den fjärde och sista VFU-kursen ges studenten möjlighet att ytterligare utveckla sitt pedagogiska
ledarskap genom att i stort sett ta över den lokala lärarutbildare roll och uppgifter. Kursen fördjupar
tolkning och problematisering av förskollärares uppdrag och profession i ett samhällsperspektiv. I
kursen ska studenten identifiera ett dilemma kring förskolans uppdrag att erbjuda alla barn jämlika
förutsättningar till lärande och utveckling. Studenten använder sig av sina under utbildningen
förvärvade kunskaper i en presentation av egna pedagogiska ställningstaganden som hen utgår ifrån i
förslag till utveckling av verksamheten för att ge barn jämlika förutsättningar.
Progression mot analys- och reflektionsförmåga byggd på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet
VFU-kurs 1:
Använda gjorda erfarenheter i nya situationer och utvärdera dessa. Inse lärandemiljöers betydelse för
barns lärande och utveckling. Pröva att utifrån ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt basera
akademisk text och samtal om ovanstående på teorier om lärande.
VFU-kurs 2:
Ställa frågan varför det blev som det blev i det tematiska arbetet och försöka lära av sina erfarenheter.
Reflektera över och analysera sin egen undervisning, ledarroll och övrig verksamhet med stöd i barns
perspektiv och ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt som grund för akademisk text och
samtal. Vara beredd att pröva och kritiskt granska alternativa tillvägagångssätt i sin fortsatta
utveckling.
VFU-kurs 3:
Förklara och motivera sina valda ståndpunkter och värderingar i utvecklingsarbetet av en lekmiljö på
förskolan samt sitt handlande i övrig verksamhet under sin VFU med stöd i egna erfarenheter, barns
perspektiv och vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. Utveckla ett professionellt språk i
10
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
akademisk text och akademiskt samtal. Vara beredd att pröva och kritiskt granska alternativa
tillvägagångssätt i sin fortsatta utveckling.
VFU-kurs 4:
Kommunicera sina gjorda erfarenheter och ta ansvar för att reflektera och utvecklas tillsammans med
andra genom ställningstaganden och förslag till utveckling av verksamheten för att ge barn jämlika
förutsättningar. Diskutera och kritiskt granska de värderingar och teorier som ligger bakom gjorda val
och effekter av val. Använda ett professionellt språk i akademisk text och akademiskt samtal. Vara
beredd att pröva och kritiskt granska alternativa tillvägagångssätt i sin fortsatta utveckling.
Progression mot ett kommunikativt och demokratiskt ledarskap
VFU-kurs 1:
Uppmärksamma vad det innebära att vara professionell i sin yrkesroll. Leda en grupp barn med
planerat material och då inse vikten av tydlighet och struktur. Sträva efter att visa alla barn respekt
och beakta grundläggande värderingar i styrdokumenten. Ge exempel på hur styrdokumentens
värderingar kan komma till uttryck i egen verksamhet. Reflektera över gränssättning i förskolan.
Uppmärksamma konfliktsituationer och reflektera över möjliga lösningar. Visa öppenhet för att
etablera kontakt och föra dialog med barn. Visa engagemang och intresse för barn och deras villkor
och behov. Uttrycka sig tydligt i kommunikation med barn och visa vilja till samarbete och dialog
med verksamhetens personal. Ta aktiv del i arbetslagets löpande arbete.
VFU-kurs 2:
Bilda sig en egen uppfattning om former för barns inflytande samt föräldrars delaktighet i förskolan
eller skolan. Eftersträva tydlighet och struktur i sitt ledarskap och reflektera över det egna ledarskapet
och se sina starka respektive svaga sidor. Visa ett empatiskt förhållningssätt och i dialog med barn
vara lyhörd för yttranden och stämningar i gruppen och ta hänsyn till detta i fortsatt arbete. Ge barn
möjlighet att reflektera över sitt lärande. Visa insikt om behovet av att ibland bemöta barn olika för
att uppnå likvärdighet. Sträva efter ett demokratiskt förhållningssätt i sitt sätt att hantera problem och
konfliktsituationer. Sträva efter att se och bekräfta varje barn. Ta del av olika former av
föräldrasamverkan. Tillvarata de möjligheter som erbjuds för att tillägna sig kunskap om
verksamhetens olika delar. Visa social kompetens i mötet med personal och föräldrar. Aktivt träna sig
på ett berättande och förklarande framställningssätt.
VFU-kurs 3:
Organisera sitt arbete på ett genomtänkt sätt och överblicka konsekvenserna. Inse hur personliga
värderingar kommer till uttryck i ledarskapet. Vara flexibel och kunna hantera oförutsedda händelser.
Samverka med barn, föräldrar och kollegor samt reflektera över vad som sker i detta samspel.
Målmedvetet arbeta med att skapa ett öppet och förtroendefullt klimat i gruppen, där alla barn
utvecklas, blir bekräftade och känner sig trygga. Ha strategier för hur styrdokumentens värderingar
kan komma till uttryck i egen verksamhet. På ett inkännande sätt kommunicera med såväl hela
barngrupper som enskilda individer. Formulera sig så att det främjar alla barns förståelse och lärande.
Behärska och använda olika kommunikativa färdigheter (t ex kroppsspråk, drama, musik, bilder).
Utveckla lärandemiljöer som på ett demokratiskt sätt stimulerar barns lärande och utveckling. Ta del
av olika former av föräldrasamverkan. Behärska ett berättande och förklarande framställningssätt.
VFU-kurs 4:
Fungera som arbetsledare för och samverkanspartner till såväl barn som vuxna i arbetslaget. Se barns
och föräldrars delaktighet som en tillgång i verksamhetens löpande arbete. Uppmuntra barn och
föräldrar att reflektera över verksamheten i förskolan. Aktivt arbeta med samt utveckla och utvärdera
11
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
värdegrundsfrågor. Se mönster i konfliktsituationer, vara uppmärksam på maktstrukturer och försöka
hitta hållbara lösningar. Initiera ett samtal på förskolan som kan leda till en konkret
verksamhetsutveckling. Ta del av olika former av föräldrasamverkan. Behärska ett berättande och
förklarande framställningssätt.
Progression mot en didaktisk kompetens
VFU-kurs 1:
Ha kunskap om vilka mål som styr verksamheten. Visa förmåga att tolka styrdokumentens mål och
koppla dem till den egna verksamheten. Visa vilja och förmåga att fördjupa och bredda sitt ämnesoch ämnesdidaktiska kunnande. Visa insikt om att barn har olika förutsättningar. Jämföra olika
läromedel i arbetet med språk och kommunikation inklusive IKT.
VFU-kurs 2:
Utveckla relevant ämneskunnande för att genomföra verksamheten. Skapa och arbeta utifrån färdiga
planeringar. Strukturera och konkretisera sitt ämneskunnande så att det blir begripligt för barn.
Tillämpa olika arbetsformer som främjar barnens lärande både individuellt och i grupp. Söka och
beskriva tecken på barns lärande. Stimulera barn att reflektera över sitt eget lärande. Intressera sig för
och reflektera över barns eller elevers olika sätt att lära och låta resultat ligga till grund för fortsatt
planeringsarbete. Visa förmåga till samspel och dialog med barn. Planera och genomföra verksamhet
utifrån egna tankar och idéer.
VFU-kurs 3:
Välja innehåll och arbetssätt utifrån barns förutsättningar och behov. Värdera och välja olika
läromedel i arbetet. Engagera barn med hjälp av sitt ämnes- och ämnesdidaktiska kunnande. Använda
dokumentation och utvärdering som redskap för att utveckla verksamheten.
VFU-kurs 4:
Utveckla lärarrollen i relation till barns utveckling och lärande. Motivera, planera och leda
undervisning eller verksamhet med hänsyn till barns skiftande förmågor, intressen och behov samt
med hänsyn till perspektiv som jämlikhet (klass, kön, etnicitet, funktionsnedsättning) och hållbar
utveckling. Göra bedömningar och prioriteringar av verksamhetens innehåll och arbetssätt utifrån
olika teoretiska perspektiv och utifrån detta initiera samtal med kollegor om lokala mål för
verksamheten. Visa förmåga att generalisera och se samband. Identifiera och bidra till att lösa
eventuella strukturella problem. Utforma långsiktiga strategier för att få alla barn att lära och
utvecklas efter sina förutsättningar.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem (GRFR)
I utbildningen sätts fokus på progression genom fyra VFU-kurser av förmåga till samspel och
ledarskap (från vardagsverksamhet till mer komplexa situationer), undervisning (från avgränsade
undervisningsmoment till verksamhetsutveckling), kritisk reflektion (från systematiska reflektioner
över gjorda erfarenheter till kritiska granskningar som grund för utveckling av fritidshemmets
lärmiljöer) samt handlingsberedskap (från att under handledning hantera avgränsade situationer till att
självständigt hantera komplexiteten i yrket). Ett samlat progressionsdokument kommer att utarbetas
men nedan följer ett exempel på progression under temat undervisning:
VFU 1; att under handledning planera, leda, och följa upp fritidspedagogiska undervisningsmoment
tillsammans med en kurskamrat. Utgångspunkten tas i observationer av barns lek, relationsskapande
och egen verksamhet.
12
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
VFU 2; att självständigt planera, leda, dokumentera och utvärdera ett mindre fritidspedagogiskt
projekt med utgångspunkt i barns tidigare erfarenheter och intressen samt i de fritidspedagogiska
innehåll man läst i HFU.
VFU 3; att implementera ett tydligt ämnesinnehåll i fritidspedagogisk undervisning genom att
självständigt planera, leda, digitalt dokumentera och utvärdera. Fokus läggs på att samla kunskap om
oliks lärprocesser och att skapa möjligheter för alla barn att lära i fritidshem. Dessutom tillkommer
att under handledning planera, leda, dokumentera och utvärdera undervisning i valt kursplanebundet
ämne och särskilt beakta undervisning i riktning mot specifika kursinnehåll och kunskapskrav.
VFU 4; att självständigt planera och utveckla undervisningen i fritidshem och skola samt att kritiskt
granska och bidra till verksamhetsutveckling via ett aktionsforskningsinspirerat förbättringsarbete i
fritidshemmet. Elevers lärande i relation till obligatoriska skolans kunskapskrav problematiseras med
stöd i nya innehåll som bedömning och betygssättning samt specialpedagogiska frågor i avsikt att
stödja alla elevers lärande.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1–3 respektive årskurs 4–6
En tydlig progression finns framskriven i kursplanernas mål, och dessa konkretiseras i en något
längre text som finns i studieguiden för respektive VFU-kurs. Se bifogad bilaga 1.
Ämneslärarprogrammet
Från kursplanerna för de fyra VFU-kurserna kan en tydlig progression utläsas:
VFU1 – fokus på undersökande VFU där studenten observerar den aktuella verksamheten och
reflekterar över denna.
VFU2 – fokus på genomförande, där den studerande ska utveckla sin förmåga att agera i undervisningen
VFU3 – professionsinriktad och kursens övergripande syfte är att utveckla den studerandes
handlingskompetenser.
VFU4 – i kursen syntetiseras de kunskaper och förmågor som studenten utvecklat under
lärarprogrammets tidigare delar.
Progressionen kan även utläsas ur de krav som ställs för betyg VG på de olika kurserna.
Utöver kraven på G krävs –
VFU2 – att den studerande visat särskild förmåga till genomförande i lärarpraktiken samt till att
analysera och reflektera kring den egna läroprocessen och lärarrollen i ämnet, med kopplingar till
olika lärandeteorier
VFU3 – att den studerande visat särskild ledarskapsförmåga och särskild förmåga att analysera och
genomföra undervisning med hänsyn till progressionen av elevers kunskaper och lärande
VFU4 – att den studerande visat särskild förmåga att integrera och omsätta lärarutbildningens olika
delar i ett självständigt och ansvarsfullt praktiskt handlande i sin utövning av lärarprofessionen.
KPU
Studenternas växande erfarenheter av och kunskaper om den krävande lärarpraktiken borgar i sig för
att de frågor de bär med sig till praxisseminarierna blir allt mer krävande.
13
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Det finns en form av progression via VFU-kur 2 och 3, där de studerande får kommentarer kring vad
de åstadkommer i klassrummet. En målsättning är att studenterna har samma ämnesdidaktiska lärare
(den som gör besöken) i VFU-kurs 2 och 3. Sedan är det naturligtvis också så att det som görs i
kärnkurserna på olika sätt kopplas till VFU. Särskilt har det varit fallet i relationen mellan kärnkursen
LKK40 och VFU-kurs 2 för både hel- och halvfart. Där har VFU-kursen varit inspräng i LKK40,
vilket inneburit att de studerande kunde få både allmändidaktiska och ämnesdidaktiska uppgifter med
sig till VFU, vilka sedan kunnat återkopplas till i LKK40 efter VFU-perioden. Detta koncept har
fungerat väl enlig kursansvarig.
3)Identifiera vilka examensmål ni anser vara särskilt relevanta för VFU och hur det framgår i
kursplaner som inkluderar dessa VFU-mål?
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
Utifrån idén om att HFU och VFU utgör en enhet utgår kursansvarig institution ifrån grundtanken
att alla examensmål har relevans för VFU. Det handlar om att omsätta kunskaper, som en del av ett
professionellt förhållningssätt liksom att erövra erfarenheter som grund för fördjupat lärande i
kommande kurser.
Nedan beskrivs några exempel på vilka examensmål som examineras på olika nivå i de olika VFUkurserna. Samtliga mål examineras under någon av kurserna.
Målet:

”visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras
vårdnadshavare”
examineras inte explicit men det ingår i den sammanvägda bedömningen som görs i framför allt
VFU-kurs 3 och 4.
Exempel på vad som examineras:
Kunskap och förståelse
För förskollärarexamen ska studenten

visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper,
inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för
yrkesutövningen,
Detta mål examineras i olika grad i varje VFU-kurs, t ex:
LÖVU11:
Studenten kan urskilja och dokumentera lärandesituationer i förskolan samt analysera och diskutera
dessa i relation till någon teori om lärande och utveckling som behandlats på utbildningen
LÖVU20:
Studenten kan beskriva och analysera matematiska, kommunikativa och språkutvecklande samt
estetiska lärandeprocesser i förskolan med stöd i VFU-erfarenheter från det tematiska arbetet och
utifrån kunskaper från HFU
14
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
LÖVU30:
Studenten kan beskriva och analysera dokumentationens utformning och betydelse för att följa upp,
utvärdera och utveckla förskolans kvalitet med fokus på hur verksamhetens innehåll och arbetssätt
medvetet använder leken för att främja barns utveckling och lärande.
LÖVU40:
Studenten kan med exempel från VFU redogöra för hur vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
ligger till grund för yrkesutövningen.

visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för
undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de
ämnesområden som utbildningen avser samt yrkesutövningen i övrigt
Detta mål examineras i olika grad i varje VFU-kurs, ex:
LÖVU11:
Studenten kan urskilja och dokumentera lärandesituationer i förskolan samt analysera och diskutera
dessa i relation till någon teori om lärande och utveckling som behandlats på utbildningen
LÖVU20:
Studenten kan beskriva och analysera matematiska, kommunikativa och språkutvecklande samt
estetiska lärandeprocesser i förskolan med stöd i VFU-erfarenheter från det tematiska arbetet och
utifrån kunskaper från HFU
LÖVU30:
Studenten kan beskriva och analysera dokumentationens utformning och betydelse för att följa upp,
utvärdera och utveckla förskolans kvalitet med fokus på hur verksamhetens innehåll och arbetssätt
medvetet använder leken för att främja barns utveckling och lärande.
LÖVU40:
Studenten visar, med utgångspunkt i egna pedagogiska ställningstaganden och de förutsättningar
förskolan har, fördjupad förmåga att i ett pedagogiskt ledarskap främja varje barns lärande och
utveckling.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem (GRFR)
Utifrån idén om att HFU och VFU utgör en enhet utgår kursansvarig institution ifrån grundtanken
att alla examensmål har relevans för VFU. Det handlar om att omsätta kunskaper, som en del av ett
professionellt förhållningssätt liksom att erövra erfarenheter som grund för fördjupat lärande i
kommande kurser. Flertalet av dessa mål uttrycks under färdighet och förmåga-rubriken. Exempelvis
bildar målet om sociala relationer, konflikthantering och ledarskap under Kunskap och förståelse grund
för tre tydliga examensmål under Färdighet och förmåga:

visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,

visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av
elever,
15
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122

visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra
jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten.
ett
jämställdhets-
och
Just denna del är otydligt uttryckt i kursplanerna och har setts över inför vårterminen 2015. Där
befinner kursansvarig institution nu i sista fasen; att diskutera och formulera bedömningskriterier.
Mål som handlar om samspel, kommunikation, att skapa förutsättningar för lärande och visa förmåga
att leda, undervisa examineras enbart i VFU-kurser i inriktningen. I revideringsarbetet har
framkommit att detta behöver uttryckas tydligare i kursplanen.
Även mål som ligger under Värderingsförmåga och förhållningssätt är särskilt viktiga i VFU-kurser. Målet
om att visa förmåga till professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare är
nästan enbart möjligt att erövra och examinera i VFU. Just nu diskuteras aktivt hur målet om
empatisk förmåga ska kunna bedömas.
Målet om att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten (MIK) är en
utmaning. Inslag av MIK finns i flera HFU-kurser samt en hel kurs (7,5 hp) som sätter fokus på MIK
i relation till barns användande av digitala medier. Kunskapen och utrustningen varierar mellan skolor
och den digitala utvecklingen går så snabbt att studenterna aldrig känner sig fullt ut förberedda för att
använda digitala verktyg i sin yrkesprofession. Institutionen försöker bygga in aspekten MIK i VFUkurser via begrepp som digitalt dokumentera etc. MIK kan utgöra ett innehåll för projektet i VFU 2 om
studenten väljer detta fokus.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1–3 respektive årskurs 4–6
I såväl kursplan som kursguide hänvisas till examensmålen. Den kursansvariga institutionen utgår
ifrån grundtanken att i stort sett samtliga examensmål är relevanta även på VFU-kurserna, och att
VFU-skolorna utgör en unik arena där studenterna kan utveckla en ”handlingskompetens”.
Ämneslärarprogrammet
Det mest relevanta målet är det inledande: ”För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap
och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som
utbildningen avser.” Alla de andra målen är viktiga pusselbitar för att uppnå det förstnämnda, men
kan inte uppfyllas i varje enskild kurs. Därför har de examensmål valts ut som är särskilt relevanta för
respektive VFU-kurs med tanke på vilken plats den har i utbildningen. Lärandemålen i VFU-kurserna
är inte identiska med examensmålen utan omformulerade för att passa in i sammanhanget. Men med
hjälp av utbildningens målmatriser (se Del 2, Kvalitetsaspekt 2, Examination) säkerställs att alla
relevanta examensmål blir uppfyllda.
4)Beskriv kortfattat förekomsten och omfattningen av: övningsskolor, egna
initiativ/försöksverksamhet, modellskolor och så kallade partnerskolor m.m. i era VFUavtal.
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
Samtliga studenter antagna till Förskollärarprogrammet vid Göteborgs universitet från och med
höstterminen 2014 ingår i försöksverksamheten med övningsförskoleområden enligt UHR:s beslut
om medverkan i försöksverksamhet med övningsförskolor. HT14 omfattade projektet ca 200
studenter och kommer att byggas ut successivt till att omfatta ca 1200 studenter under den femåriga
försöksperioden. Projektet innefattar bland annat åtgärder för ökad samverkan mellan VFU16
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
handledare, universitetslärare och förskolechefer samt medarbetare på ledningsnivå hos
skolhuvudmännen.
KPU med alternativ komprimerad studiegång
Inom KPU har en alternativ studiegång (benämnd Brobyggaren) tagits fram med högre studietakt
(två terminer istället för tre) för studenter inom matematik och naturvetenskap. Särskilda medel har
beviljats från utbildningsdepartementet för projektet. Inom projektet placeras studenterna i särskilt
utvalda universitetsskolor inom Göteborgs Stad. Högskolestudier och VFU varvas i nära integration
under utbildningen.
5)Beskriv kortfattat hur ni planerar och organiserar VFU med hänsyn tagen till kontinuitet
och variation för studenterna i deras skolplacering.
För att skapa kontinuitet behåller studenterna i normalfallet sin VFU-placering under hela
utbildningstiden. I VFU-kurs 3 finns ett mobilitetsfönster då studenterna under en kortare period kan
ansöka om att göra VFU inom annat område eller utomlands.
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
Studenter inom förskollärarutbildningen kan göra en del av sin VFU-tid i förskoleklass
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem (GRFR)
Studenter i GRFR gör VFU i fritidshem och i valt skolämne och placeras utifrån detta. Studenterna
knyts till en grundplacering i ett VFU-område enligt generella regler för VFU inom lärarutbildningar
vid Göteborgs universitet. Det innebär att de, förutom en eventuell kortare utlands-VFU, genomför
sin VFU på samma fritidshem och skola.
6)Beskriv kortfattat hur ni arbetar för att uppnå god samverkan med huvudmännen för
skolorna och VFU-handledarna?
I Lärarutbildningsnämnden som ansvarar övergripande för lärarutbildning vid Göteborgs universitet
finns två ledamöter som representerar skolhuvudmännen i Göteborgs Stad och Göteborgsregionens
kommunalförbund (GR).
På övergripande nivå hålls månatliga planerings- och utvärderingsmöten med företrädare för
Lärarutbildningsnämnden och skolhuvudmännen i en särskild samverkansgrupp för VFU.
Med anledning av försöksverksamheten med övningsförskoleområden har en särskild
samverkansgrupp bildats med företrädare för Göteborgs universitet och medverkande
skolhuvudmän.
Nya handledare i skolverksamheterna genomgår en introduktionsutbildning som hålls av medarbetare
vid Lärarutbildningsnämnden i samverkan med berörda VFU-kursansvariga institutioner.
Inför kursstart informerar varje VFU-kursansvarig lärare berörda VFU-handledare i skolorna om
innehåll och fokusområden i aktuell VFU-kurs. I samband med bedömningsbesök hålls
trepartssamtal med universitetslärare, handledare och student. Obligatoriska praxisseminarier planeras
i samverkan med skolverksamheten och handledare samt andra personer från skolverksamheten
bjuds in att delta.
17
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
VFU-handläggare vid Lärarutbildningsnämndens kansli träffar varje termin VFU-koordinatorer
programvis för erfarenhetsutbyte, utvärdering och planering. VFU-koordinatorerna samordnar
områdesvis den verksamhetsförlagda utbildningen från skolhuvudmännens sida.
Kontinuerligt besöker VFU-handläggare vid Lärarutbildningsnämndens kansli skolledare och
medarbetare vid fristående och kommunala gymnasieskolor inom Göteborgsregionen för att
informera om lärarutbildningen och initiera samverkan.
Avseende KPU med alternativ studiegång (benämnd Brobyggaren) som startade vt15 sker ett
fördjupat samarbete med Göteborgs Stad. KPU med alternativ studiegång har utformats inom ramen
för ett pilotprojekt som leds av en styrgrupp bestående av två representanter varderas för
Lärarutbildningsnämnden, Naturvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten
samt Göteborgs Stad.
Vid ett par tillfällen har särskilda möten om fördjupad samverkan mellan Göteborgs universitet och
Göteborgs Stad anordnats på ledningsnivå. Vid ett eller båda möten har bland andra Göteborgs
universitets rektor och Göteborgs Stads stadsdirektör samt kommunalråd med ansvar för skolfrågor
deltagit.
18
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Del 2
Kvalitetsaspekt 2: Examination och kvalitetssäkring
Examination:
1) Beskriv generellt, exempelvis i en matris, hur ni genom examination säkerställer att
studenterna når de krav som framgår av de nationella examensmål som ni anser vara
särskilt relevanta för VFU. Redogör därutöver för hur ni säkerställer ett av dessa
examensmål.
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
Detta visas i matrisen som bifogas som bilaga 2. I varje ruta ges exempel på hur det säkerställs att
dessa lärandemål examineras.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1–3 respektive årskurs 4–6
I F-3 och 4-6-inriktningarna finns en tydlig progression som siktar mot examensmålen beskriven: från
novis till professionell. Nedan följer ett exempel på hur man kan se en progression mot följande
examensmål:

visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla
undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande
och utveckling,
VFU1:
Du observerar noggrant både skolmiljön och din LLU:s [VFU-handledare] genomförande av
undervisning. Undervisningen analyseras och du reflekterar utifrån tidigare kurser, samt förväntas
knyta an till såväl allmänna teorier om lärande som mer specifikt ämnesdidaktiska teorier och
metodik inom svenska och matematik.
Det är viktigt att du som student redan nu prövar att undervisa. Vid minst 2 tillfällen per vecka
förväntas du ta ett ökat ansvar för undervisningen och utifrån kunskaper från tidigare kurser samt
stöd av LLU planera, leda och utvärdera egen undervisning.
VFU2:
Du visar en tydlig vilja att ta ett ökat ansvar. Vid flera tillfällen utformar du nu din egen undervisning
på vetenskaplig grund, men är samtidigt beredd att ompröva den efter gjorda erfarenheter. Du tar
ansvar för minst 4 undervisnings-tillfällen/vecka (gärna fler om det fungerar bra och finns lämpliga
tillfällen).
Du visar i undervisningen relevanta ämnes-, ämnesdidaktiska och allmändidaktiska kunskaper, däri
inkluderat en begynnande metodisk förmåga. Du visar en begynnande förmåga att möte enskilda
elever utifrån deras förutsättningar och förkunskaper och du reflekterar över hur din LLU arbetar
med bedömning. Du kan i viss mån motivera sina didaktiska val utifrån tidigare studier och
erfarenheter.
19
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
VFU3:
Du tar ett ökat ansvar för undervisningen och tar ansvar för minst 8 undervisningstillfällen/vecka.
Du visar en förmåga att ta hänsyn både till gruppen och specifika elever. Utifrån din egen och din
LLU:s praktik drar du slutsatser som tydligt visar på en växelverkan mellan teori och praktik.
Du visar i undervisningen goda ämnes-, ämnesdidaktiska och allmändidaktiska kunskaper däri
inkluderat en ökad metodisk förmåga. Du kan i viss mån analysera och bedöma det lärande som
skett. Du kan också allt tydligare motivera dina didaktiska val i egen undervisning och dialog med
elever.
VFU4:
Du förväntas ta fullt ansvar för delar av undervisningen och planera denna på ett autonomt vis, men
utvärdera i dialog med din LLU. Minst 12 tillfällen per vecka ska du ansvara för.
Du visar i undervisningen väl utvecklade ämnes-, ämnesdidaktiska och allmändidaktiska kunskaper.
Förmågan att analysera och bedöma det lärande som skett är väl utvecklad och bedömning används
för att vidareutveckla elevernas lärande.
Du kan på ett tydligt vis motivera dina didaktiska val och visa på ett professionellt förhållningssätt till
elever och vårdnadshavare. Din praktik vilar på en vetenskaplig grund där lärandet synliggörs och vid
behov kan motiveras för elever.
Du visar en förmåga att identifiera hur skolverksamheten kan utvecklas, och har idéer om hur detta
kan ske utifrån vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet.
Ämneslärarprogrammet (ÄLP)
Utbildningen i ÄLP är komplex med ett mycket stort antal kurser (kärnkurser, kurser i ämnesteori
och ämnesdidaktik, VFU-kurser och examensarbeteskurser). För att säkerställa att studenten får med
sig allt som krävs i examensmålen analyseras utbildningen med hjälp av matriser där lärandemålen i
alla kurser relateras till examensmålen. På det sättet går det att identifiera om något saknas i
utbildningen. VFU-kurserna och deras lärandemål utgör en delmängd av dessa matriser och med
hjälp av dem går det att säkerställa att studenterna når de examensmål som är särskilt relevanta för
VFU.
KPU
Här följer ett exempel på underlag för det examinerande besöket i VFU-kurs 2 inom KPU
VFU-kurs 2: fokus på att agera som lärare
Studenten visar kunskap om läraruppdraget, uppmärksammar, analyserar, prövar, omprövar och
söker sig aktivt fram i sin praktik
Studenten har sedan VFU-kurs 1 läst LKK30G och ungefär halva LKK40A.
Studenten börjar kunna artikulera och genomföra sin kunskap om lärares uppdrag och ansvar.
Studenten är fortfarande beroende av stöd från VFU-handledaren. En stor del av VFU-tiden innebär
observationer av VFU-handledarens praktik, samt samtal om denna. Vid minst åtta tillfällen per
vecka utformar den studerande sin egen undervisning, utifrån en vetenskaplig grund hämtad från
studierna vid högskoleförlagd utbildning, men är samtidigt beredd att diskutera och ompröva sin
praktik utifrån gjorda erfarenheter och diskussioner med VFU-handledaren. Den studerande visar
relevanta allmän- samt ämnesdidaktiska kunskaper, däri inkluderat en begynnande förmåga att
analysera och bedöma det lärande som skett.
20
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Studenten kan utifrån egna erfarenheter och tidigare kurser reflektera över såväl specifika som
generella faktorer i den skolmiljö som VFU-skolan utgör, och hur dessa kan tänkas påverka lärarens
praktik.
Studenten prövar en verksamhet där värdegrundsfrågor är en aktiv del och där undervisningen har
elevers olika förutsättningar och behov som grund.
Den studerande fortsätter att utveckla sin ledarroll och lär känna sina starka och svaga sidor, samt
visar ett empatiskt förhållningssätt. Den studerande försöker aktivt utveckla sin förmåga till
kommunikation präglad av ett professionellt förhållningssätt och språk, men visar även genom
reflektioner hur denna förmåga kan vidareutvecklas.
De examinerande besöken genomförs av de ämnesdidaktiska seminarieledarna.
Det är för det första de studerandes planerade och genomförda undervisning som observeras,
bedöms och diskuteras med den studerande vid besöket. Därvid ska den studerande kunna reflektera
över hur didaktiska kunskaper, både allmän- och ämnesspecifik sådan, använts som underlag för den
av lärarutbildaren observerade lektionsplanering och undervisning. Den studerande ska även
reflektera över hur observerad lektion, och annan undervisning som genomförts fungerat i relation
till elevernas förutsättningar och behov, likväl som till kursplanens beskrivning av förväntat
lärandeinnehåll. Reflektioner kring ledarroll, lärarroll, klassrumsdilemman, konflikthantering och
andra erfarenheter problematiseras i diskussionen kring erfarenheter under VFU-tiden.
För det andra ska den studerande genom självvärdering reflektera över sina starka och svaga sidor,
sin kommunikativa kompetens, samt vilka aspekter av läraryrket som den studerande anser sig
behöva vidareutveckla teoretiskt och praktiskt.
Vid bedömningsbesöket utgår VFU-läraren från följande mall:
Besöksmall LKVU20
MÅL
- på ett självständigt sätt planera och genomföra undervisning med utgångspunkt från
didaktiska perspektiv av olika slag
-
utifrån egna erfarenheter, men även teorier, kunna beskriva, reflektera och diskutera
lärarrollen; dess ”yrkesetiska regler”; samt skolans plats i samhället respektive samhällets roll i
skolan
-
utifrån erfarenheter reflektera kring kontextuella aspekters inverkan på skolverksamhet i
allmänhet och undervisning i synnerhet
-
använda teoretiska resurser från de fyra föregående HFU-kurserna för att reflektera och
problematisera dagsaktuella och allmänna frågor om skola och undervisning.
Utgångspunkter vid bedömningen.
Studenten visar kunskap om läraruppdraget, uppmärksammar, analyserar, prövar, omprövar
och söker sig aktivt fram i sin praktik.
I klassrummet
A: Den studerande visar relevanta allmän- och ämnesdidaktiska kunskaper.
B: En begynnande förmåga att analysera och bedöma det lärande som skett.
21
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
C: Prövar värdegrundsfrågor och utgår i viss mån från elevers olika förutsättningar och behov.
Efter undervisningen
-
Studenten kan reflektera över specifika och generella faktorer som VFU-skolan utgör, och
hur dessa faktorer kan påverka praktiken.
-
Studenten kan reflektera över sina starka och svaga sidor, och visar ett empatiskt
förhållningssätt.
-
Den studerande kan reflektera över kommunikationens roll i undervisningen, samt diskutera
kring ett professionellt förhållningssätt och ett professionellt språk.
-
Den studerande kan diskutera ledarroll, lärarroll, klassrumsdilemman, konflikthantering samt
andra egna erfarenheter både teoretiskt och praktiskt.
För betyget Godkänd krävs att den studerande:
-
uppfyller kraven på närvaro
-
kan planera och genomföra undervisning som ger eleverna möjlighet att lära, samt
tillfredsställande hantera situationer som uppkommer i samband med undervisning såväl när
det gäller innehållsliga aspekter som relationer och bemötande av elever.
-
visar förmåga att utifrån vissa uppkomna situationer i verksamheten argumentera och
reflektera utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt.
För betyget Väl Godkänd krävs att den studerande utöver kraven för godkänd även:
-
visar förmåga att hantera yrkesrollens komplexitet såväl när det gäller undervisning och
lärande som relationer och bemötande av elever
-
visar förmåga att kreativt handla i och problematisera uppkomna situationer i verksamheten
samt utifrån ett kritiskt förhållningssätt analysera verksamhetsutövningen utifrån vetenskap
och beprövad erfarenhet
2) Förekommer det spärrar i form av krav på ett visst antal godkända högskolepoäng inför
VFU-perioderna?
Inom samtliga program gäller godkänt resultat på föregående VFU-kurs som särskilt tillträdeskrav till
efterföljande VFU-kurs. För VFU-kurs två och följande gäller även godkänt resultat på vissa kurser
eller delar av vissa kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och inom ämnes-/områdeskurser som särskilt tillträdeskrav.
3) Vilka rutiner finns vid underkännande av VFU?
En särskild handläggningsordning finns för uppföljning och stöd när en student underkänts på en
VFU-kurs. Antalet examinationstillfällen är begränsade till två, men med en praxis att erbjuda
studenten möjlighet att söka dispens för att få göra ett tredje examinationstillfälle.
Då en student underkänts vid första examinationstillfället kallas studenten till en samtal där VFUlärare och handläggare vid Lärarutbildningsnämnden medverkar. Vid mötet som protokollförs
diskuteras orsaker till underkännandet och hur studenten kan förbereda sig för att uppnå kursmålen
inför nästa examinationstillfälle.
22
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Om studenten underkänns vid det andra examinationstillfället kallas vederbörande till ett nytt möte
där VFU-lärare, handläggare samt en medarbetare från Lärarutbildningsnämndens ledning deltar.
Studenten informeras om möjligheten att ansöka om dispens för ett tredje examinationstillfälle. Vid
mötet diskuteras orsaker till att studenten blivit underkänd och möjligheter att uppnå kursmålen om
studenten väljer att ansöka om och erhåller dispens för ett tredje examinationstillfälle.
Om studenten väljer att ansöka om dispens fattas beslut om avslag eller bifall av en medarbetare från
Lärarutbildningens ledning utifrån underlag från handläggare, VFU-lärare och samtalet med
studenten.
Kvalitetssäkring:
1) Hur hanterar ni, inom ramen för ert kvalitetssäkringsarbete, studenternas, VFUhandledarnas och VFU-lärarnas synpunkter i samband med genomförande och
utvärdering av VFU? Beskriv en specifik åtgärd ni genomfört som vidtagits med
anledning av dessa.
Kursvärderingar
Lärarutbildningsnämndens rutiner för kursuppföljning ligger i linje med Göteborgs universitets lokala
studieregler (G2011/323) där det anges att studenter alltid ska ges möjlighet att utvärdera genomförd
kurs via en anonym kursvärdering. De lokala studiereglerna anger att återkoppling till studenter ska
ges genom att en sammanställning av kursvärderingen och kursansvarig lärares reflektion ska
tillgängliggöras för studenterna inom rimlig tid efter kursslut. Reglerna anger också att
sammanställningen och genomförda åtgärder ska presenteras för studenterna vid efterföljande
kurstillfälle.
Kursvärderingsmallar
Kursansvarig institution ansvarar för att studenters erfarenheter från och synpunkter på en
genomförd kurs tillvaratas och dokumenteras. Lärarutbildningsnämndens rutiner för kursuppföljning
innebär att kursansvarig lärare ansvarar för att kursuppföljning med studenter genomförs och att
genomförd uppföljning dokumenteras och följs upp. Kursansvarig lärare har viss valfrihet när det
gäller hur uppföljningen ska genomföras.
Anonym kursvärdering görs via någon av de kursvärderingsmallar som gäller för lärarprogrammens
kurser. Lärarprogrammens kursvärderingsmallar innehåller frågor med fasta svarsalternativ samt
frågor med utrymme för fritextsvar. Kursansvarig kan alltid välja att lägga till egna kursspecifika
frågor till den kursvärdering man väljer att använda i den enskilda kursen För alla kurser inom
lärarprogrammen finns en kort mall samt en något längre kursvärderingsmall. För VFU-kurser finns
en särskild kursvärderingsmall för den längre kursvärderingen. Kursansvarig avgör om man vill samla
in studentsynpunkter via en längre eller kortare kursvärdering. Den längre kursvärderingen föreslås
för längre kurser samt när en kurs är ny eller genomgått förändringar.
Kursrapporter
Underlaget för Programrapporterna hämtas från respektive programs kursrapporter. Kursansvarig
lärare ska alltid skriva en kursrapport efter genomförd kurs i enlighet med Lärarutbildningens
kursrapportmall. I kursrapporten ska förslag till kursutveckling beskrivas med grund i lärares och
studenters erfarenheter och prestationer i samband med genomförd kurs. Kursrapporten görs
tillgänglig för aktuell studentgrupp via Göteborgs universitets lärplattform (GUL). Kursrapporten
skickas till programledare för aktuellt program. Rapporten följs upp i programrådet och arkiveras
som arbetsmaterial i programrådets GUL-aktivitet. I samband med kursstart vid efterföljande
23
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
kurstillfälle ska den nya studentgruppen informeras om hur man hanterat studenters och lärares
synpunkter på kursen efter föregående kurstillfälle.
Kursrapporterna bygger på följande faktorer:
 Kursvärderingar: Vilka examensmål behandlas i kursen och på vilket sätt uppnås dessa? Vad
tycker studenterna om kursen?

Studentprestationer: Analys av frekvenstabeller över registrerade betyg

Lärarkommentarer

Kursutveckling: Hur kan kursen utvecklas?
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
Studenternas utvärdering gås igenom, VFU-lärarnas synpunkter diskuteras på kurslagsmöte och dessa
tillsammans med kursledarens synpunkter vägs samman i en kursrapport som sedan publiceras till
studenter och VFU-lärare i den aktuella kursen samt nästa gång kursen går. I dagsläget tar vi inte in
VFU-handledarnas synpunkter vilken är en stor brist. Inom försöksverksamheten med
övningsförskolor hoppas vi kunna göra detta inom en snar framtid.
Exempel: Våren 14 hade vi endast ett praxisseminarium som avslutade alla VFU-kurser men efter
starka önskemål från studenterna om ytterligare ett seminarium någon vecka in i kurserna har vi nu
HT14 gjort omprioriteringar så att vi har två seminarier i varje kurs. Detta har varit mycket
uppskattat av studenterna.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem (GRFR)
Exempel på har studenters utvärderingar påverkat förändringar i kurserna –
Ämnesdidaktiskt stöd
Studenter i GRFR genomför sin VFU huvudsakligen inom fritidshem och men också i det valda
skolämnet. Studenten har en VFU-lärare, knuten till huvudämnet fritidspedagogik, som gör alla besök
under utbildningen för att kunna följa studentens yrkesprogression. I tredje VFU-kursen sätts bland
annat fokus på ämnet som innehåll i grundskolans år 1–6. I studenternas kursvärdering uttrycktes
kritik mot bristande ämnesdidaktiskt stöd i kursen. Genomförda åtgärder till följd av
kursvärderingarna:
-
påtala och försöka åtgärda bristen på ämnesbehöriga VFU-handledare och informera om den
nya kombination som gav ”dubbel behörighet”. Idag vet VFU-koordinatorer i kommunerna
hur VFU-platsens lärarkompetens bör hanteras och skapar ibland lösningar i form av bihandledare för att ge adekvat ämnesdidaktiskt stöd.
-
involvera lärare från tidigare ämnes-HFU för ett ämnesdidaktiskt praxisseminarium om
planering och genomförande av undervisning. Idag är det ämnesdidaktiska praxisseminariet
permanentat och utvecklat. Lärarna från ämnesinstitutionerna läser också delar av loggbok
och examinerar ett av kursmålen.
Idag diskuteras för och nackdelar med riktade ämnesdidaktiska besök av lärare från olika
ämnesinstitutioner. Ett möte med ämnesansvariga samt kursansvariga för VFU samt kurser i
bedömning, specialpedagogik mm. har hållits i avsikt att mötas, diskutera och säkra didaktisk
24
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
kompetens i kursplanebunden undervisning för GRFR-studenter. Utvecklingen av innehållet bör ske
i både HFU och VFU-kurser.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1–3 respektive årskurs 4–6
Vissa VFU-handledare var för några år sedan dåligt införstådda med vad universitetet kräver i
respektive VFU-kurs. Numera bjuder institutionen in dem inför den första VFU-kursen och skickar
alltid ut ett ”brev till VFU-handledare” som även studenterna får ta del av. I brevet välkomnas en
dialog med VFU-handledarna och mailväxling är inte ovanligt.
Ämneslärarprogrammet (ÄLP)
Studenterna har framfört i olika sammanhang (GU-gemensamma Studentbarometern 2012,
kursvärderingar av VFU-kurser och Programdialoger med programledarna) att det brister i
kopplingen mellan HFU och VFU, att de behöver mer konkreta praktiska kunskaper, att det är svårt
att se ”den röda tråden” i utbildningen och att en del lärare inte verkar vara så insatta i vad andra
lärare undervisar om. För att råda bot på detta anordnar programledarna kollegiala konferenser varje
termin om programövergripande frågor för alla kursansvariga inom ÄLP. Exempel på teman som
behandlats vid dessa konferenser är ”Vad har studenterna med sig när de kommer till min kurs?”,
”Integreringen mellan ämnesteori och ämnesdidaktik i ämneskurserna” och ”VFU i
ämneslärarutbildningen”.
KPU
I den första VFU-kursen förekommer inga VFU-besök. Kontakten med VFU-handledarna begränsar
sig därför till att de av kursledaren per e-post förses med såväl kursplan som studieguide och de
dokument de i egenskap av handledare förväntas fylla i efter avslutad VFU.
Antalet VFU-lärare har i den första kursen aldrig varit fler än två. Det innebär att dessa lärare
fortlöpande kunnat diskutera hur praxisseminarierna ska läggas upp och, kanske framför allt, hur de
”svåra lärarfrågor” som fortlöpande samlats in och ställts samman kan besvaras respektive följas upp
i senare kurser.
Studenterna har getts möjlighet att anonymt besvara en kursutvärdering efter avslutad VFU-kurs.
Svarsfrekvensen har emellertid varit så låg att det varit poänglöst att ställa samman och kommentera
de svar som skickats in. En förklaring som förts fram av studenter till det låga intresset för denna typ
av utvärdering är att frågorna dels är alldeles för många, dels snarare inbjuder till en form av
”självvärdering” än till ”kurskritik”. Ett väsentligt starkare intresse har den muntliga utvärdering som
genomförts efter varje VFU-kurs mött. Två studentrepresentanter har utsetts från varje
praxisseminariegrupp. Dessa har i VFU-lärarens frånvaro samlat in och diskuterat kurskritik av
allehanda slag. Kritiken har sedan diskuterats i en muntlig utvärdering tillsammans med VFUkursledaren (som också varit en av de två VFU-lärarna). Protokollet från denna utvärdering har
skickats ut till alla studentrepresentanter för justering. Av protokollet framgår, som bilagorna visar,
att varje diskussionspunkt avslutats med – under rubriken ”Åtgärder” – kursledaren slutsatser inför
kommande kursomgångar.
2) Redogör för hur ni säkerställer likvärdig bedömning av studenternas måluppfyllelse i
VFU?
Som underlag vid bedömning av olika moment i den verksamhetsförlagda utbildningen finns,
förutom ’Riktlinjer för VFU’, VFU-kursplaner och VFU-kursguider, fastställda bedömningsformulär
för varje program. Dessa består av ’Studentens självvärdering’ ’VFU-lärarens bedömning’ och ’VFUhandledares intyg om närvaro och omdöme till VFU-lärare’. Dessa ligger till grund för betygssättning
25
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
på VFU-kurser tillsammans med resultat från studenternas inlämningsuppgifter, prestationer vid
examinerande praxisseminarier samt trepartssamtal (student, VFU-handledare, VFU-lärare) i
samband med bedömningsbesök.
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
I varje VFU-kurs gör studenten en skriftlig självvärdering mot utvalda examensmål. Denna läggs som
en del av dokumentationsverktyget loggbok. Studenten skattar sin kunskap och förmåga mot utvalda
examensmål, relevanta för VFU-kursen. Studenten ombeds där ge exempel på hur kunskapen och
förmågan används i kursen och peka på behov av utvecklad handledning.
Vid VFU-lärarens besök observeras studentens undervisning med stöd i självvärdering och
loggbokens dokumentation. I ett trepartssamtal utgör loggboken med självvärderingen ett viktigt
underlag. I kommande VFU-kurser uppmanas studenten att ta utgångspunkt i självvärderingar och
bedömningar från tidigare VFU-kurser.
VFU-handledaren ger ett skriftligt omdöme om studentens prestationer.
VFU-läraren sammanväger följande vid bedömning:

prestationer under VFU

loggboksskrivande

individuell skriftlig inlämningsuppgift

muntlig redovisning vid examinationstillfälle
För att stärka rättsäkerheten vid betygssättning träffas kurslaget på betygskonferens och delar
upp sig i grupper där alla betyg där det finns tveksamheter diskuteras. Detta gör att
likvärdigheten mellan olika VFU-lärares bedömning hela tiden förädlas genom kollegialt lärande.
VFU-läraren skriver därefter en sammanfattande bedömning gentemot lärandemålen.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem (GRFR)
Exempel på försök att hantera likvärdig bedömning
Visa förmåga till självkännedom samt förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap är två mål som är
centrala i läraryrket men som är svåra att ringa in i en bedömningsmatris. Kursansvarig institution
försöker examinera dessa på följande sätt:

Studenterna gör en skriftlig självvärdering mot utvalda examensmål relevanta för VFUkursen. Denna läggs som en del av dokumentationsverktyget loggbok och utgör grund för
handledning. Studenterna skattar sin kunskap och förmåga mot utvalda examensmål.
Studenterna ombeds där ge exempel på hur de använder kunskapen och förmågan i
fritidshem och skola. Utvecklingsområden ska ringas in som grund för utvecklad
handledning.

Vid VFU-lärarens besök observeras studentens undervisning med stöd i självvärdering och
loggbokens dokumentation. I ett trepartssamtal utgör loggboken med självvärderingen ett
viktigt underlag. I kommande VFU-kurser uppmanas studenten att ta utgångspunkt i
26
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
självvärderingar och bedömningar från tidigare VFU-kurser. Läraren skriver en
sammanfattande bedömning i relation till de utvalda examensmålen.
Alla dessa delar sammanvägs vid bedömningskonferensen som sker i alla VFU-kurser. VFUhandledaren sammanfattar bedömningen i ett skriftligt dokument.
Vid bedömningskonferensen diskuteras också gemensamma tolkningar av vad som bedöms och hur
bedömning sker. I institutionens VFU-lärargrupp finns kontinuitet. Alla har en bakgrund som lärare i
fritidshem/fritidspedagog och flertalet har kunskap och lång erfarenhet av att bedöma studenter i
VFU i olika program, bland annat genom medverkan i 2001 års lärarutbildning. Fyra av fem av VFUlärarna undervisar också i HFU-kurser.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1–3 respektive årskurs 4–6
Samtliga VFU-kursledare är erfarna lärarutbildare med egen lärarexamen och långvarig
lärarerfarenhet. De genomför generellt en professionell bedömning av hög kvalitet och får
regelmässigt chansen att diskutera ”svårbedömda fall” vid ett uppföljande lärarlagsmöte.
Ämneslärarprogrammet
För att säkerställa en likvärdig bedömning så utarbetar programrådet ramkursplaner för VFUkurserna, vilka inkluderar förkunskapskrav, lärandemål, innehållsbeskrivning, former för bedömning
och betygskrav. Dessa ramkursplaner fungerar som en gemensam mall för de kursplaner som de
kursansvariga ämnesinstitutionerna sedan fastställer efter samråd med programledarna.
Dessutom anordnas terminsvisa seminarier för VFU-lärarna om bedömning. Avsikten med dessa är
att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och att skapa en samsyn kring bedömningsfrågor på VFUkurser inom ÄLP.
KPU
Inom KPU utgår VFU-lärarna från gemensamma utgångspunkter för vad det är som ska bedömas.
Inför VFU-kurs 2 har ett möte hållits där några av de medverkande ämnesdidaktikerna deltog. Vid
mötet diskuterade lärarna sig samman och kursansvarig sände sedan ut en sammanfattning av
diskussionen till övriga involverade VFU-lärare. Inom programmet ställer sig kursledningen tveksam
till möjligheten att göra en säkerställd likvärdig bedömning. dels med förklaringen att utrymmet för
bedömningsbesök är för få, dels för att studenternas ämnen är av olika karaktär, de undervisar i olika
typer av elevgrupper och olika skolmiljöer och lärare har olika förhållningssätt.
27
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Del 2
Kvalitetsaspekt 3: Handledning
Handledning:
1) Vilka krav ställer ni på, vad högskoleförordningen avser med, relevant kompetens och hur
följer ni upp att VFU-handledarna har sådan?
Samtliga VFU-handledare ska vara behöriga lärare inom skolform och ämnesområde som är
relevanta för den utbildning studenten genomgår. Skolhuvudmannen ansvarar för att studenten
under den verksamhetsförlagda utbildningen handleds av en VFU-handledare med relevant
kompetens som är anställd i den skola där studenten är VFU-placerad. Detta är inskrivet i de VFUöverenskommelser som görs med berörda skolhuvudmän. Uppföljning från lärosätets sida sker
främst genom att placeringsarbetet görs i nära samverkan mellan handläggare vid
Lärarutbildningsnämnden och VFU-koordinatorer inom skolväsendet.
2) Hur arbetar ni för att tillgodose VFU-handledarnas behov av kompetensutveckling med
avseende på deras specifika VFU-handledaruppdrag?
Merparten av alla VFU-handledare verksamma inom lärarutbildningen har genomgått kortare icke
poänggivande introduktionsutbildning.
Som nämnts ovan under Del 1, kvalitetsaspekt 3, har endast få VFU-handledare 7,5 hp särskild
handledarutbildning. Under 2014 inleddes i samverkan med medverkande skolhuvudmän ett
intensifierat arbete med att öka andelen VFU-handledare med sådan utbildning. Handledarna inom
Förskollärarprogrammet är högst prioriterade med anledning av Göteborgs universitets medverkan i
försöksverksamhet med övningsförskolor, men en långsiktig målsättning är att samtliga VFUhandledare inom lärarutbildningen ska ha en relevant 7,5 hp handledarutbildning
Göteborgs universitet startade HT14 en nyutformad 7,5 hp kurs som vänder sig till VFU-handledare.
Särskilda medel har avsatts för att vidareutveckla kursen med inslag av distansundervisning och
blended learning. Detta för att underlätta möjligheten för fler VFU-handledare runtom i
Göteborgsregionen att kunna genomgå kursen.
En kartläggning av vilka VFU-handledare som har en 7,5 hp handledarutbildning eller motsvarande
pågår, men är inte slutförd.
Det åligger varje institution med kursansvar för VFU-kurser att inför kursstart informera VFUhandledaren om kursens innehåll, upplägg och lärandemål.
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
I samband med introduktionsutbildningen, steg 2 ges en mer tydlig introduktion av VFU-kurserna
och det gemensamma uppdraget i dessa. Tid finns för samtal om olika delar, utmaningar och
svårigheter.
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som ansvarar för VFU-kurserna i
Förskollärarprogrammet, har tillsatt en särskild studierektor för VFU-kurserna i avsikt att hantera
28
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
kursernas komplexitet och tillsammans med kursledarna utveckla kvaliteten och att på sikt fördjupa
samverkan mellan alla lärare i VFU-kurserna, både ute hos huvudmännen och på universitetet.
Inom försöksverksamheten med övningsförskoleområden arbetar institutionen för att till
seminariegruppen i övningsförskoleområdet knyta även deras 12 VFU-handledare samt områdets
VFU-koordinator.
Inför varje kurs är det då tänkt att de 12 VFU-handledarna samt en VFU-lärare och en VFUkoordinator bildar ett VFU-nätverk i området och träffas för att tillsammans förbereda sig för
kursens genomförande. Förhoppningen är att hela nätverket inklusive studenterna framöver även
träffas vid varje kursexamination där också utvärdering av kursen samt kollegialt samarbete runt
VFU-handledarens omdöme av studentens prestationer gentemot lärandemål ska ske.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem (GRFR)
I samband med introduktionsutbildningen, steg 2 ges en mer tydlig introduktion av VFU-kurserna
och det gemensamma uppdraget i dessa. Tid finns för samtal om olika delar, utmaningar och
svårigheter. Inför VT 15 kommer alla VFU-handledare som tar emot nya studenter att uppmanas
träffa medarbetare från kursansvarig institution två veckor före kursstart för att tillsammans diskutera
kursen, mottagande och olika roller inom kursen.
VT15 har Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som har kursansvaret för VFUkurserna inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem, tillsatt en särskild
studierektor för VFU-kurserna i avsikt att hantera kursernas komplexitet och tillsammans med
kursledarna utveckla kvaliteten och att på sikt fördjupa samverkan mellan alla lärare i VFU-kurserna,
både ute hos huvudmännen och på universitetet.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1–3 respektive årskurs 4–6
VFU-kursansvarig institutionen bjuder in till möten inför den första VFU-kursen.
29
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Del 3
SWOT-analys]
Relatera era svar till de tre kvalitetsaspekterna:
1. Styrkor
1. Innehåll, organisation och genomförande
Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet har en genomtänkt och väl utformad organisation för verksamhetsförlagd utbildning genom
Lärarutbildningsnämnden som ansvarar övergripande för samtliga lärarutbildningar. Många av de medarbetare som arbetar med VFU, såväl handläggare som
VFU-lärare och VFU-handledare (både inom universitet och i skolverksamheterna), har lång och bred erfarenhet av arbete med VFU.
VFU-lärarna fungerar dels som mentorer för studenterna under hela utbildningen, dels utgör de en viktig länk till skolverksamheten eftersom de kommer från
akademin.
Vid Göteborgs universitet finns bred och djup kompetens avseende både vetenskaplig kunskap och professionskunskap med relevans för lärarutbildning.
Det finns en tydlig och inarbetad organisation för samverkan mellan lärosätet och medverkande skolhuvudmän i Göteborgsregionen, såväl på ledningsnivå
som på VFU-kursnivå.
Genom att studenten i normalfallet år placerad på en förskola/skola under hela utbildningstiden skapas kontinuitet och djup inom VFU-delen av utbildningen.
(Detta kan samtidigt vara en svaghet – se nedan.)
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
Programmets VFU-lärare är väl etablerade med erfarenhet från förskoleverksamhet där de flesta är adjungerade ca 50 % på universitetet och arbetar kvar i
förskolan 50%. I kurslaget finns även disputerade universitetslärare och adjunkter med längre erfarenhet. Tillsammans bildar lärarna ett starkt kursteam.
30
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Ämneslärarprogrammet
Ansvaret för VFU-kurser är knutna till den ämnesinstitution där studenten har sitt förstaämne. Detta skapar dels god integration mellan ämnes-VFU och ämne,
dels ökar det ämnesinstitutionernas kunskap om ämnet i skolverksamheten.
2. Examination och kvalitetssäkring
För lärarutbildningarna vid Göteborgs universitet finns tydliga styrdokument där regler, handläggningsordningar och ansvarsområden för olika aktörer är
framskrivna.
VFU-kurserna ingår i lärarutbildningens systematiska kvalitetsarbete och följs upp såväl kursvis som programvis.
Programspecifika svar
Förskollärarprogrammet
Att samma VFU-lärare ansvarar för alla betygsgrundande moment i alla VFU-kurser borgar för studenters progression och kontinuitet men även för att det blir
synligt när studenter behöver extra stöd eller behöver gå om en kurs pga. otillräckliga prestationer. Detta hade varit mycket svårare att upptäcka om flera lärare
varit inne i samma kurs eller om det varit olika lärare i varje kurs.
Programmet har en särskild studierektor med ansvar för form, och innehåll i VFU-kurser samt för samverkan med fältet. Detta är en viktig faktor för att VFUkurser som görs inom två olika praktiker ska upplevas som en helhet av studenterna.
Programmet har ett fast team om fyra VFU-kursledare, vilket borgar för kontinuitet samt kollegialt lärande och ständig revidering och förbättring av VFUkurserna.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete fritidshem (GRFR)
Programmet har väl etablerade VFU-lärare med erfarenhet från yrke och fritidspedagogiska verksamheter, VFU-kurser och VFU-bedömning samt erfarenhet
av HFU-kurserna. Kontinuiteten i VFU-arbetslaget är god.
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 respektive årskurs 4–6
VFU-kurserna har en tydligt framskriven progression som utgår ifrån examensmålen.
Programmets VFU-lärare och VFU-kursledare är erfarna och kunniga.
31
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
3. Handledning
Direktkontakt mellan VFU-lärare och VFU-handledare, som är nyckelpersonerna i varje VFU-kurs, utgör grunden för att skapa goda förutsättningar för väl
fungerande VFU-kurser.
I en enkät som ställdes 2013 till samtliga Göteborgs universitets VFU-handledare inom lärarutbildningen framgick att en majoritet av dem som svarade
uppfattade uppdraget som VFU-handledare som positivt, viktigt och utvecklande.
2. Svagheter
1. Innehåll, organisation och genomförande
Samtidigt som en stor lärarutbildning vid ett stort universitet skapar många möjligheter gör de många aktörerna (såväl inom universitetet som in
skolverksamheterna) att information och samordning är en svår utmaning. Det är ibland svårt att nå ut med information till alla berörda och missförstånd kan
uppkomma.
Förutsättningarna, dels för olika institutioner inom universitetet, dels för aktörer hos olika skolhuvudmän och inom olika skolverksamheter varierar.
Det är ibland svårt för aktörer inom akademi respektive skolväsende att veta hur de olika organisationerna är uppbyggda, vilka kontaktvägar som är de
bästa/korrekta och var beslut fattas inom respektive organisation.
Överenskommelser som görs på ledningsnivå med representanter för skolhuvudmän förs ibland inte vidare ner i skolverksamheterna.
Skolledarna/förskolecheferna är otillräckligt insatta i utbildningens utformning och innehåll och förankrar inte i tillräckligt hög grad målen med utbildningen i
sina personalgrupper.
Både VFU-kursansvariga institutioner och skolhuvudmän för fram att de medel som avsätts för VFU-kurser inte är tillräckliga för att hålla hög kvalitet i den
verksamhetsförlagda utbildningen. Det handlar både om ersättning för den tid som VFU-lärare vid universitetet behöver lägga ned för genomförande av VFUkurser – planering, besök, samtal, praxisseminarier, examination – och den tid som VFU-handledaren behöver för att handleda och guida studenten i
verksamheten. I nuvarande situation finns det inte heller tid för VFU-kurslärare och VFU-handledare att planera VFU-kurserna tillsammans.
Som en styrka nämns ovan att studenten i normalfallet år placerad på en förskola/skola under hela utbildningstiden för att skapa kontinuitet. En svaghet som
följer av detta är att djupet blir på bekostnad av möjligt bredd, till exempel genom att studenten fullgör VFU inom områden av olika socioekonomisk karaktär
eller möter elever med mångkulturell eller monokulturell bakgrund. En annan aspekt av detta är att studenter som utbildas för två olika verksamheter inom
utbildningssystemet inte kan få både breddad och fördjupad kompetens inom VFU-delen av utbildningen.
32
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Programspecifika svar
Ämneslärarprogrammet och KPU
Generellt håller kompetensen avseende VFU på att byggas upp vid olika ämnesinstitutioner, men kunskapen varierar fortfarande mellan olika institutioner,
vilket måste åtgärdas.
Det faktum att kursansvaret inom Ämneslärarprogrammet ligger på den ämnesinstitution som har kursansvar för studentens förstaämne har ibland uppfattats
som att studenten endast ska ha VFU i det ämnet även om andra ämnen ingår i studentens ämneskombination. Så är inte fallet, men fokus blir av naturliga skäl
på det ämnet. En ytterligare problematik i sammanhanget är att den VFU-handledare som studenten tilldelas ofta inte har samma ämneskombination som
studenten, vilket försvårare möjligheten till VFU i flera ämnen. Detta gäller även för studenter inom KPU.
2. Examination och kvalitetssäkring
Införandet av en lagstadgad tregradig betygsskala i samtliga VFU-kurser utan att det avsatts ytterligare medel som möjliggör bedömningsbesök medför att det
blir möjligt för studenten att skriva sig till VG i VFU-kurs 1 istället för att bedömning görs i utifrån VFU i verksamheten.
Idag har inte VFU-handledaren i uppdrag att ge omdöme till VFU-läraren gällande studentens prestationer gentemot lärandemål vilket är en brist då det är
handledaren som ser studenten varje dag.
Det saknas formaliserade mötesplatser mellan VFU-handledare och VFU-lärare där de tillsammans kan utforma kursernas form och innehåll utifrån
examensmålen. Det saknas också tid att genomföra ett sådant utvecklingsarbete. Detta behövs för att VFU-läraren och VFU-handledaren ska kunna bli
likvärdiga lärare i VFU-kurser.
3. Handledning
VFU-handledarna utses av skolhuvudmännens VFU-koordinatorer och det är stor variation gällande de förutsättningar handledarna får för att genomföra sitt
uppdrag. Kvalitetssäkring av VFU-handledare är en prioriterad fråga. I dagsläget har universitet små möjligheter att följa upp att handledarna har relevant
kompetens och ges rimliga förutsättningar för uppdraget.
En tanke med praxisseminarier är att studenter, VFU-lärare och medarbetare från skolverksamheten (i första hand VFU-handledaren, men även skolledare eller
VFU-koordinator) ska delta i ett utvecklande samtal. I vilken mån VFU-handledaren eller andra aktörer från skolverksamheten har utrymmer eller intresse att
delta varierar mycket mellan olika skolformer och huvudmän.
Kompetens och intresse för VFU-uppdraget varierar mellan olika VFU-handledare, vilket leder till ojämn kvalitet i utbildningen. Inom ett antal områden är det
svårt att finna VFU-platser/VFU-handledare. Inom dessa området är det särskilt svårt att utse de mest lämpade VFU-handledarna.
33
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
Det är generellt också svårare att finna VFU-platser hos fristående än kommunala skolhuvudmän. Inom Göteborg finns det till exempel ett flertal fristående
gymnasieskolor vilket komplicerar möjligheten att finna VFU-platser/VFU-handledare. Eftersom de fristående skolhuvudman omfattar mindre enheter, var
och en med egen administration, blir universitetets arbete med att finna VFU-platser samt placera, kvalitetssäkra och följa upp studenternas VFU, betydligt mer
tidskrävande per plats än vad som är fallet med de kommunala skolhuvudmännen.
Skolledarna/förskolecheferna är i allt för många fall inte tydliga gentemot VFU-handledaren gällande att förankra ansvar och arbetstid för uppdraget. I en
enkät som ställdes 2013 till samtliga VFU-handledare inom Göteborgs universitets lärarutbildningar framgick att en majoritet av dem som svarade uppfattade
uppdraget som VFU-handledare som ett intressant ensamarbete med eget ansvar, men att det inte var särskilt väl förankrat hos skolledare/förskolechef.
Det är ännu få handledare som har en 7,5 hp handledarutbildning. Det är en stor utmaning att inom rimlig tid få flertalet handledare att genomgå en sådan
utbildning, framförallt för att skolhuvudmännen ser liten möjlighet att ge tid inom tjänst för fortbildning.
3. Möjligheter
1. Innehåll, organisation och genomförande
En i grunden välorganiserad VFU-organisation med många engagerade och kunniga medarbetare skapar förutsättningar för utvecklings- och
förbättringsarbeten av olika slag vilket sannolikt kan minska problemen med ovan nämnda svagheter. Några sådana utvecklingsprojekt är redan på gång:
Försöksverksamheten med övningsförskoleområden är en av dessa. Förutom att leda till förbättrad VFU i Förskolärarprogrammet beräknas verksamheten
också bidra till utveckling i övriga lärarutbildningar. Försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor pågår ju dessutom vid flera lärosäten i
landet och även ett nationellt utbyte av erfarenheter torde här kunna leda till utveckling och förbättring av VFU i lärarutbildningen.
Pilotprojektet inom KPU med förhöjd studiegång (Brobyggaren) innefattar också utvecklingsområden inom VFU och samverkan med skolhuvudmän. Även
detta projekt beräknas bidra till utveckling av VFU i andra lärarprogram.
2. Examination och kvalitetssäkring
Förbättringsarbete avseende bedömning av VFU-kurser pågår dels inom respektive program, dels igenom samverkan mellan programmen.
Lärarutbildningsnämnden har initierat ökat fokus på uppföljning av kvalitet och resursutnyttjande i VFU-kurser.
Utökade fortbildningsinsatser planeras för VFU-lärare inom universitetet.
34
GÖTEBORGS UNIVERSITET – svar
Reg.nr: 411-213-14
Göteborgs universitet dnr: VR 2014/122
3. Handledning
För att upprätthålla och öka kvaliteten på VFU är det väsentligt att förtydliga och uppmärksamma skolverksamheternas roll och ansvar för den
verksamhetsförlagda utbildningen som en gemensam angelägenhet mellan dem och universitetet. Utan goda VFU-platser är det inte möjligt att utbilda de lärare
som skolväsendet har behov av. Själva mötet mellan student och skolverksamhet skall leda till såväl god utbildning för studenten som till skolutveckling genom
att nya rön möter beprövad erfarenhet. Här måste både representanter för skolhuvudmännen övergripande och VFU-handledare göras mer uppmärksamma på
sina roller.
Samverkan mellan lärarutbildare både inom akademin och inom skolväsendet måste förtydligas liksom vägarna för överföring av kunskap och erfarenheter
mellan de olika aktörerna. Det handlar här dels om god samverkan på ledningsnivå, dels om nära kontakt mellan VFU-lärare och VFU-handledare i skolorna,
men det är viktigt att uppmärksamma studenternas dubbla roll som kunskapsinhämtare och kunskapsbärare, eller som en brygga mellan den högskoleförlagda
delen av utbildningen och den verksamhetsförlagda.
4. Hot
1. Innehåll, organisation och genomförande
Ett hot är att de medel som lärosätet får för VFU-kurser inte räcker till för att ersätta både skolhuvudmän och institutioner för ett tillräckligt kvalitativt arbete
med den verksamhetsförlagda utbildningen.
Ett ytterligare hot är kvaliteten på VFU-platser varierar för mycket och att det blir för stora skillnader i studenternas VFU.
2. Examination och kvalitetssäkring
Ett hot är att examinationen av någon student inte görs på ett rättssäkert sätt. Detta innefattar även att det är viktigt att en student som inte uppfyller kursens
lärandemål skall underkännas.
3. Handledning
Ett hot är att skolverksamheterna inte kan erbjuda tillräckligt många kvalitativa VFU-platser, särskilt med tanke på utbyggnaden av lärarutbildningen samtidigt
som det råder brist på förskollärare och vissa lärarkategorier. Skolhuvudmän och VFU-koordinatorer signalerar samtidigt att befintliga lärare är hårt
arbetsbelastade med undervisning och övriga uppgifter skolverksamheten.
De skolverksamheter som medverkar i Göteborgs universitets lärarutbildning har också ofta VFU-studenter från andra lärosäten i Västra Götaland och
Halland. En problematik är naturligtvis att olika lärosäten konkurrerar om samma VFU-platser. En ytterligare problematik är att en och samma skola eller
VFU-handledare här måste förhålla sig både till olika rutiner och förutsättningar och olika sätt att lägga upp utbildningen vid olika lärosäten.
35