Rapport från Hörcentralen
Upplevelser av benförankrad
hörapparat, BAHA,
hos personer som är
ensidigt döva
Maj 2010
Susan Saeidi, audionom
R
s
a
p
p
o
54
e
r
i
e
r
t
n
Examensarbete magisternivå, 15 högskolepoäng
Magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap, huvudämnet klinisk medicinsk vetenskap
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
2010
Författare
Susan Saeidi, Audionom
Handledare
Handledare 1:Susanne Köbler, Hörsel- och balanssektionen, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Handledare 2:Mia Pless, associerad forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap,
Uppsala Universitet
Examinator
Hans Jonsson
Denna rapport ingår i Habilitering och hjälpmedels rapportserie och har nummer 54.
ISSN: 1650 - 7371
Rapporten finns som PDF-dokument på www.lul.se/hoh
Den kan även beställas som trycksak och kostar då 100 kronor.
Habilitering och hjälpmedel
Box 26074
750 26 Uppsala
Telefon: 018-611 62 41
E-post: [email protected]
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att beskriva vad personer som är ensidigt döva upplever som lätt
och svårt i hörselkrävande situationer och hur upplevelsen förändras vid användning av en
benförankrad hörapparat, BAHA. Fem personer som är ensidigt döva och yrkesverksamma i
åldrarna 29-56 deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes för dataanalys. Resultatet
från analys av intervjuerna gav tre huvudkategorier: upplevelser av riktningshörsel och
avståndsbedömningar med och utan BAHA, upplevelser av taluppfattning, speciellt i bullriga
miljöer med och utan BAHA och upplevelser inom den egna livssituationen som är en
konsekvens av den ensidiga dövheten samt eventuella förändringar av dessa med BAHA.
Att använda BAHA kan bland annat leda till en viss känsla av kontroll vilket ger större
trygghet. Bestående hörselproblem för ensidigt döva personer även om man använde BAHA
bestod i att man inte fick tillbaka riktningshörseln. Vissa situationer som var svåra för ensidigt
döva personer utan BAHA blev inte bättre utan till och med sämre med BAHA. Att ha
realistiska förhoppningar och att använda BAHA i de situationer där BAHA visade sig vara
ett effektivt hjälpmedel var därför viktigt.
Nyckelord: BAHA, benförankard hörapparat, riktningshörsel, ensidigt sensorineural
hörselnedsättning, plötslig dövhet, taluppfattning i brus
Abstract
The purpose of this study was to describe how unilaterally deaf persons experience
challenging communication situations and how the experience changed when using a bone
anchored hearing aid, BAHA. Five unilaterally deaf persons aged between 29-56 years and
active employees participated in the study. Qualitative content analysis was used for analysing
the interviews. The results yielded three main categories: experience of directional and spatial
hearing and experiences of speech perception especially in noisy environments with and
without BAHA, as well as social experiences related to the consequences of auditory
difficulties connected to unilateral deafness and possible changes of those by using BAHA.
Using BAHA may provide a certain feeling of control to the unilateral deaf person which
might lead to greater security. Permanent hearing problems associated to unilateral deafness
like loss of directional hearing can not be restored by using a BAHA. In some difficult
situations BAHA did not improve or even worsen the unilaterally deaf person’s possibilities
for communication. BAHA could not filter signals from background noise. It was therefore
important to establish realistic expectations regarding benefit of the BAHA.
Key words: BAHA, bone-anchored hearing aid, localization, unilateral sensorineural hearing
loss, single-sided deafness, sudden deafness, speech perception in noise
Inledning ................................................................................................................................... 1
1. Bakgrund............................................................................................................................... 1
1.1 Hörselskador generellt, samt aspekter av ensidig dövhet ................................................. 1
1.2 Hörselfunktioner som påverkas av ensidigt hörselbortfall ............................................... 2
1.2.1 Orienteringsförmåga............................................................................................................................... 3
1.2.2 Signalanalysaspekter .............................................................................................................................. 3
1.2.3 Påverkan av livssituationen .................................................................................................................... 4
1.3 Tidigare rehabiliteringsansatser, Contralateral Routing of Signals (CROS) .................... 4
1.4 Nyare rehabiliteringsansatser, benförankrad hörapparat (BAHA) ................................... 4
2. Syfte ....................................................................................................................................... 6
3. Forskningsfrågor.................................................................................................................. 6
4. Metod..................................................................................................................................... 6
4.1 Deltagare i undersökningen och urval .............................................................................. 6
4.2 Datainsamlingsmetod........................................................................................................ 7
4.2.1 Intervju ................................................................................................................................................... 7
4.2.2 Dataanalys .............................................................................................................................................. 7
5. Etik......................................................................................................................................... 8
6. Resultat.................................................................................................................................. 9
6.1 Riktningshörsel och avståndsbedömningar....................................................................... 9
6.2. Taluppfattning................................................................................................................ 10
6.3. Konsekvenser av hörselsvårigheter vid ensidig dövhet ................................................. 11
7. Resultatdiskussion.............................................................................................................. 13
8. Metoddiskussion ................................................................................................................. 16
9. Slutsatser ............................................................................................................................. 17
10. Framtida forskning .......................................................................................................... 18
11. Referenser ......................................................................................................................... 19
Bilagor ..................................................................................................................................... 22
Inledning
Ensidigt döva personer har ofta svårt att uppfatta tal som kommer från den döva sidan, att
lokalisera ljud och att uppfatta tal i miljöer med störande ljud (Köbler, Strömbäck, Saeidi,
Larsen & Konradsson 2009). På Hörcentralen i Uppsala har personer med denna typ av
funktionshinder fått rehabilitering under en lång tid tillbaka. En nytillkommen
behandlingsansats för detta är att använda benförankrad hörapparat, BAHA. År 2006
initierades den första svenska studien av ensidigt döva personer med BAHA som ett
samarbetsprojekt mellan Akademiska sjukhuset och Hörcentralen i Uppsala. Samtidigt
påbörjades utformningen av ett vårdprogram för BAHA.
Vid en BAHA-operation fästs en titanskruv bakom det döva örat. På denna skruv kan sedan
en benförankrad hörapparat fästas som via vibrationer i skallbenet (”benledning”) leder ljudet
över till det friska innerörat på andra sidan (Arlinger, 2007). Därmed kan den ensidigt döva
personen få en upplevelse av ljudet från den döva sidan (Hol, 2005).
Min förhoppning som audionom är att denna uppsats ska ge vårdpersonalen fördjupad
kunskap men också att kunna hjälpa närstående att förstå vilka svårigheter en ensidigt döv
person kan uppleva i vardagen.
1. Bakgrund
1.1 Hörselskador generellt, samt aspekter av ensidig dövhet
Det finns olika typer av hörselskador: Ledningshinder, cochleära (sensorineurala)
hörselnedsättningar och retrocochleära hörselnedsättningar.
Ledningshinder är skador i yttre hörselgången eller mellanörat. Ett ledningshinder försvagar
ljudsignalen som når cochlean och orsakar därmed hörselproblem (Smeds & Leijon 2000).
De vanligaste hörselnedsättningar är sensorineurala hörselnedsättningar som förorsakas av
skadade hårceller i innerörat. Karakteristiskt för dessa nedsättningar är att skadan oftast
påverkar höga frekvenser mer än låga frekvenser (Köbler, 2007). Förutom reducerad
känslighet för svaga ljud (förhöjda hörtrösklar) finns det även en rad övertröskliga svårigheter
som förlust av frekvensselektivitet och minskad signalanalysförmåga (Smeds & Leijon 2000,
Köbler, 2007).
Retrocochleära hörselnedsättningar orsakas oftast av tumörer på nervbanorna mellan
cochlean och hjärnan. Vanligtvis påverkas bara en sida och upplevda hörselproblem samt
exakta symptom varierar beroende på var i hörselsystemet problemet ligger. Behandlingen
består i huvudsak av operation om det är möjligt. Ofta leder kirurgi till dövhet för den
drabbade sidan (Köbler, 2007). Förutom förlust av hörsel på en sida har denna grupp av
patienter ofta svårigheter med balanssinnet (Lidén, 1985).
Ensidiga hörselskador eller ensidig dövhet kan, som nämnts ovan, bero på ett kirurgiskt
ingrepp, uppträder dock oftast plötsligt och utan kända riskfaktorer. En benämning man
använder för detta fenomen är plötslig idiopatisk hörselnedsättning eller sudden deafness.
De vanligaste orsakerna för denna ensidiga dövhet är ärftliga eller okända. I de flesta fall är
skadan lokaliserad i innerörat (Hansson, 1993, Anniko, 2001, Arlinger, 2007, NosratiZarenoe, 2009).
1
Incidensen för plötslig ensidig sensorineural hörselnedsättning är 5- 20 personer per 100000
invånare och år (Arlinger, 2007, Nosrati-Zarenoe, 2009). Sjukdomen kan inträffa i vilken
ålder som helst. Hörselnedsättningen kan medföra en lätt försvagning eller en närmast
fullständig hörselförlust. Oväntad och snabb förändring uppfattas som regel omedelbart av
den drabbade personen, samtidigt som en successiv försämring kan förekomma utan att
personen uppmärksammar det. Hörselnedsättningen kan medföra start av tinnitus,
ljudöverkänslighet och ljudförvrängning och ibland kan lätt yrsel inträffa (Arlinger, 2007).
För cirka hälften av personerna som drabbats av ensidig sensorineural hörselnedsättning
förbättras tillståndet spontant åtminstone till en viss grad under en period av några veckor.
Cirka 25 procent av personerna får normala hörtrösklar igen. I samband med den
tonaudiometriska förbättringen blir även taluppfattningen bättre (Arlinger, 2007). Tinnitus
och en särskild ljudfeltolkning (förvrängning av ljud) kan dock återstå under längre perioder
tills central habituering gör det möjligt för patienten att vänja sig vid denna ljudbild (Arlinger,
2007).
Orsaken till sjukdomen är oklar. Detta har lett till att patienter både nationellt och
internationellt behandlas olika beroende på vilken av hypoteserna om sjukdomens orsak den
behandlande läkaren har haft (Nosrati-Zarenoe, 2009).
Det finns flera olika hypoteser för den bakomliggande orsaken av plötslig sensorineural
hörselnedsättning. Kända orsaker för infektionsteorin är Herpes zoster och andra virala och
bakteriella sjukdomar (Stokroos, Albers & Tenvergert 1998, Tucci, Farmer, Kitch & Witsell
2002, Nosrati-Zarenoe, 2009). Enligt den immunologiska teorin är ensidig dövhet ett resultat
av lokala autoimmuna processer som bara förstör vävnaden i innerörat (Wilson, Byl & Larid
1980, Cinamon, Benndet & Kronenberg 2001, Nosrati-Zarenoe, 2009). I Fistelteorin antas att
skadan uppträder på grund av rupturer innanför snäckan. Dessa rupturer uppstår efter
huvudskador eller intensiv fysisk aktivitet (Schuknecht & Donovan 1986, Vasama &
Linthicum 2000, Merchant, Adams & Nadol 2005, Nosrati-Zarenoe, 2009). Ett minskat
blodflöde i den ändartär som försörjer inerörat anges som orsak av dövheten inom
blodkärlsteorin (Hultcratz, Stenquist, M. & Lyttkens 1994, Topuz, Yigit, Cinar, & Seven
2004, Peindo, Ramos, Barros, Cruz & Toledo 2005, Nosrati-Zarenoe, 2009).
Behandlingarnas syfte är att bota den ensidiga dövheten. Studier har genomförts för de olika
teorierna. Resultaten visar inte någon signifikant effekt av att använda behandlingar (NosratiZarenoe, 2009).
Med anledning av den låga incidensen av plötslig sensorineural hörselnedsättning och det
omedelbara tillfrisknandet i vissa fall samt möjligheter av mer än en orsak till sjukdomen är
påverkan av behandling svår att värdera på en enskild klinik eftersom man enbart träffar en
mindre mängd patienter per år. Hittills har ingen multicenter studie genomförts som skulle
kunna ge möjlighet att känna igen prognostiska faktorer och påverkan av behandling (NosratiZarenoe, 2009).
1.2 Hörselfunktioner som påverkas av ensidigt hörselbortfall
Många av hörselns mer avancerade funktioner beror på att man har två öron. Till dessa hör
framförallt förmågan att kunna lokalisera ljudkällor, bedöma avståndet till objekt som rör på
sig och avger ljud, som t.ex. bilar i trafiken samt att kunna filtrera viktiga signaler från
oviktiga som t.ex. talsignaler i en bakgrund av störande ljud. Att kunna höra med två öron
samt kunna analysera signalerna kallas för ”binaural hörsel” (Hansson, 1993, Smeds & Leijon
2000, Arlinger, 2007, Köbler, 2007). Personer med fungerande binaural hörsel kan använda
både öronen och de centrala hörselbanornas funktioner för att analysera likheter och olikheter
2
i de ljud som når vänster och höger öra vilket inte är fallet för ensidigt döva personer
(Arlinger, 2007).
I följande avsnitt förklaras en del av hörselns viktigaste binaurala funktionerna samt
konsekvenserna vid ensidigt bortfall av hörseln.
1.2.1 Orienteringsförmåga
För att kunna orientera sig krävs en kombination av att kunna lokalisera ljud och att kunna
bedöma avståndet till det (Elbering & Worsoe 2006).
Det finns två viktiga faktorer som påverkar möjligheterna för en lyssnare att lokalisera
signaler, nämligen skillnader i tid när signaler når vartdera örat (interaural tidsskillnad, ITD)
och skillnaden i ljudstyrka mellan öronen (interaural nivåskillnad, ILD). Ett ljud på en sida av
huvudet når det ”närmare” örat tidigare än det andra (Arlinger, 2007, Köbler, 2007).
Samtidigt är även ljudstyrkan högre i det ”närmare” örat. Dessa två faktorer är huvudsakligen
avgörande för lokaliseringen av ljudkällor i det horisontella planet (Smeds & Leijon 2000,
Arlinger, 2007, Köbler, 2007). Ensidigt döva personer kan inte utnyttja dessa jämförelser
mellan öronen och riktningsbedömningarna blir generellt trögare och instabilare (Hansson,
1993).
När det gäller att lokalisera mera komplexa signaler eller att avgöra om ett ljud kommer exakt
fram- eller bakifrån samt att lokalisera i det vertikala planet har det visats att huvudrörelser
effektivt kan förbättra lokaliseringen. Denna effekt beror framförallt på förändringar i de
spektrala mönstren av signalen på båda öronen under huvudrörelser (Köbler, 2007). Dessa
mönstervariationer är en konsekvens av filtrering och refraktion av ljudvågorna vid
öronmusslan. Därmed är effekten oberoende av jämförelser av ljudet mellan öronen och kan
utnyttjas även av ensidigt hörselskadade personer (Köbler, 2007).
1.2.2 Signalanalysaspekter
De kanske viktigaste aspekterna av signalanalys består i att förstå talsignaler och då speciellt i
miljöer med störande bakgrundsljud.
Vid användning av binauralt lyssnande där man vill uppfatta en signal i störljud med ett öra
har man nytta av att kunna höra störljudet även i det andra örat. Jämförelsen av signalerna till
de två öronen leder till att hjärnan lättare kan filtrera signalen som bara finns på en sida från
störningarna som finns på båda sidorna. Detta leder till att man kan uppfatta svagare signaler i
störljud som presenteras till både öronen än i ett störljud som enbart presenteras till örat där
även signalen finns (BMLD). Även signalanalysförmågan förbättras i bilateralt störljud
jämfört med ipsilateralt störljud, vilket leder till förbättrad taluppfattning i bakgrundsbrus när
man lyssnar med två öron jämfört med när man lyssnar med enbart ett öra (Arlinger, 2007,
Smeds & Leijon 2000).
I situationer där talsignalen och störkällan är rumsligt separerade blir signal-brus-förhållandet
mera gynnsamt i det öra som är vänt mot talet. Störkällans ljud där dämpas genom huvudet,
det ligger i ”huvudets skugga”. Under dessa förhållanden finns möjlighet att i första hand
använda sig av örat med det bästa signal-brus-förhållandet för optimal taluppfattning (Smeds
& Leijon 2000, Arlinger, 2007). För ensidigt döva personer finns skallens ljudskugga alltid
och den fungerar som ett lågpassfilter det vill säga höga frekvenser filtreras undan vilket kan
leda till allmänt försämrad taluppfattning. Den kan dock utnyttjas vid riktningsbedömning av
kända ljud (Hansson, 1993).
3
En signal med en viss nivå upplevs som starkare när man lyssnar på den med två än när man
lyssnar med ett öra. Detta fenomen kallas för binaural hörstyrkesummation och betyder att
samma ljudstyrka upplevs som svagare av en ensidig döv person än av en person som lyssnar
med både öronen (Smeds & Leijon 2000, Arlinger, 2007).
1.2.3 Påverkan av livssituationen
Med livssituation menas personernas upplevelser i sociala samband så som arbete, familj och
fritidsaktiviteter.
Den ensidiga dövheten har inte enbart konsekvenser för kommunikation i sig utan även för
personernas allmänna livssituation. I sort sett alla ensidigt döva personer upplever
hörselsvårigheter i bullriga miljöer. Det är en enorm påfrestning för ensidigt döva personer att
höra och vara delaktiga i samtal vilket kan leda till att de undviker större sällskap och isolerar
sig (Hansson, 1993).
Reducerad auditiv medvetenhet av omgivningen är någonting ensidigt döva erfar.
Osäkerheten i identifieringen av vad som sker runt omkring kan vara stressande, t.ex. riskerar
man att utsätta sig för skada i trafiken. I sociala sammanhang kan man bli förlöjligad på grund
av missbedömningar av vem som talar. I situationer där ljudkällan inte är synlig till exempel
om någon ropar i en mörk skog, riskerar man att gå vilse. Minskad riktningshörselförmåga
förorsakar reducerad självständighet i vissa situationer (Hansson, 1993). Studier av ensidigt
döva barn har visat att det även spelar roll om man är döv på höger eller vänster sida. Barn
som är döva på höger öra har svårare att förstå tal i bullriga miljöer än barn som är döva på
vänster öra. Barn med högersidig dövhet löper därför större risk för misslyckande i skolan
(Hartvig Jensen, Angaard Johansen & Borre 1989 a, Hartvig Jensen, Borre & Angaard
Johansen 1989 b).
1.3 Tidigare rehabiliteringsansatser, Contralateral Routing of Signals
(CROS)
Contralateral Routing of Signals, CROS betyder att en mikrofon placeras nära det döva örat
och fångar upp ljud från denna sida. Via en förstärkare och överföring med kabel eller trådlös
teknik transporteras ljuden till en hörtelefon i det hörande örat. På det sättet utjämnar CROS
hörapparaten skallens ljuddämpning (Smeds & Leijon 2000). Den första CROS hörapparaten
kom 1960. Tanken bakom CROS-hörapparat är att skapa gynnsammare förutsättningar för
taluppfattning på den döva sidan och minska behovet av att vända, vrida eller placera sig i
förhållande till talaren. I vissa situationer hjälper CROS att förstå talet i andra situationer
maskerar den dock talljudet (Smeds & Leijon 2000).
För vissa patienter med ensidig dövhet kan en benförankrad hörapparat, BAHA, på den döva
sidan vara ett alternativ till en CROS-apparat för att kompensera för huvudets akustiska
skugga (Arlinger, 2007).
1.4 Nyare rehabiliteringsansatser, benförankrad hörapparat (BAHA)
Benförankrade hörapparater har används sedan 1977 för hörselskadade personer som inte kan
använda konventionell hörapparat på grund av infektioner i hörselgången eller större
ledningshinder (Tjellström & Granström 1995). Sedan 2002 har BAHA används för
behandling av ensidig sensorineural hörselnedsättning. Ljudvibrationer leds via ett
titanimplantat i skallbenet bakom örat till innerörat, alltså via en annan väg än via luftledda
ljud som traditionella hörapparater brukar använda sig av.
4
Titan är en vävnadsvänlig metall och växer ihop med benvävnaden genom osseointegration
(Kunst, 2008, Wazen, Caruso & Tjellstrom 1998). Hörapparatdelen av BAHA-systemet kan
användas när osseointegrationen är klar, vanligen 6 till 12 veckor efter implantation (Hol,
2005). I Skandinavien rekommenderas en väntetid på minst 12 veckor (Arlinger, 2007).
Vid användning av BAHA-systemet vid ensidig dövhet överförs ljudvibrationerna via
implantatet och skallbenet till det normalt fungerande innerörat på andra sidan (Hol, 2005).
Därmed ger BAHA möjlighet att kunna uppfatta signaler från båda sidor (Hol, 2005). Detta
leder förhoppningsvis till en förbättring av orienteringsförmåga och taluppfattning i buller
(Köbler, Strömbäck, Saeidi, Larsen & Konradsson 2009).
Såväl kort- som långsiktiga effekter av BAHA användning av vuxna med ensidig dövhet har
undersökts. Generellt hittar man förbättrad taluppfattning i buller med BAHA samt olika
subjektiva upplevelser av nytta (Linstrom, Silverman & Yu 2009).
Jämförelser mellan BAHA och CROS visar att ensidigt döva personer i allmänhet är mera
nöjda med BAHA än med CROS. Riktningshörseln försämras med CROS men är oförändrad
med BAHA. Med Baha hade personerna dessutom betydlig bättre taluppfattning. Fördelen av
BAHA i jämförelse med CROS är sannolikt relaterad till att talsignalerna som har sitt
ursprung på sidan av det bättre örat inte störs, vilket är fallet med konventionell CROSförstärkning. Fördelarna med den minskade huvudskuggan som förbättrar taluppfattning i
buller för det normalhörande örat uppväger nackdelarna som kan uppstå genom att förstärka
buller från den döva sidan (Lin et al., 2006, Hol, Bosman, Snik, Mylanus & Cremers 2004,
Snik, Bosman, Mylanus & Cremers 2004, Yuen, Bodmer, Smilsky, Nedzelski & Chen 2009).
Det har konstaterats att användning av BAHA är fördelaktig i vissa lyssningssituationer till
exempel vid matbordet, vid bilkörning eller vid ett möte när talaren är på den döva sidan.
Subjektiv nytta och stor tillfredsställelse finns bland BAHA- användare trots avsaknad av
dokumenterad förbättring av ljudlokaliseringsförmågor. Eventuellt uteblivna förbättringar i
ljudlokaliseringen vägs upp av positiva effekter av bättre kommunikation i flera specifika
situationer (Kunst, 2008). Rekommendationen är att genomföra en utvärdering av BAHA
innan operationen genom att använda sig av BAHA fästat mot skallbenet med så kallad
softband (Kunst, 2008).
Det är viktigt att påpeka att även om majoriteten av ensidigt döva BAHA-användare upplever
förbättrad riktningshörsel, har detta inte kunnat påvisas experimentellt (Baguley, Bird,
Humphariss & Prevost 2006). Det finns evidens för att BAHA hos ensidigt döva personer
förbättrar taluppfattningen samtidigt som de flesta ensidigt döva användare av BAHA är
mycket nöjda med sina hjälpmedel (Baguley et al., 2006). Det finns vissa brister i alla
undersökningar där BAHA jämförs med CROS, vilket medför att det är mycket svårt att
värdera hjälpmedlen mot varandra (Baguley et al).
Vad som gäller tekniken i dagens mest använda BAHA-apparaterna så sker ljudbearbetningen
digitalt och kontrolleras med en så kallad AGCO mekanism. Detta betyder att förstärkningen
begränsas för starka ljud. Även problem med distorsion kontrolleras via denna teknik.
Tidskonstanterna i ljudprocessorn kontrolleras på ett sätt som enligt tillverkaren ger bra
ljudkvalitet i bullriga miljöer. Alla modeller har även möjlighet att använda flera program fast
anpassade till olika användningsområden som t.ex. telefonlyssning eller användning i
akustiskt svåra omgivningar som t.ex. större konsertlokaler (BAHA, 2010).
5
2. Syfte
Syftet är att beskriva vad personer som är ensidigt döva upplever som lätt och svårt i
hörselkrävande situationer och hur upplevelsen förändras vid användning av BAHA.
3. Forskningsfrågor
Hur upplever personer som är ensidigt döva riktningsförmåga och avståndsbedömning med
och utan BAHA?
Hur upplever personerna taluppfattning med och utan BAHA med särskild beaktande av
bullriga miljöer?
Hur upplever ensidigt döva personer att hörselsvårigheterna påverkar livssituationen med och
utan BAHA?
4. Metod
Designen var explorativ och genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie av personer
som har erfarenhet av att använda BAHA. Kvalitativ ansats lägger fokus på att försöka få tag i
förståelse för livsvärlden hos en person eller en grupp (Hartman, 2004). Det finns olika
metoder i kvalitativ forskning och i studien valdes innehållsanalys för att ta reda på vad
ensidigt döva personer berättar utan ansats till djupare tolkningar eller filosofiska inriktningar.
Kvalitativ innehållsanalys fokuserar på att granska och tolka texter till exempel intervjuer
(Graneheim & Lundman 2008). Kvalitativ innehållsanalys används för att känna igen
variationer med hänsyn på skillnader och likheter i en text (Larsen, 2009, Graneheim &
Lundman 2008). Den valda metodiska ansatsen är induktiv ansats. Det innebär en opartisk
analys av texter, den är grundad på ensidigt dövas berättelser om sina upplevelser av BAHA.
Forskaren växlar mellan närhet och distans och blir med detta i högre omfattning medskapare
i forskningsprocessen (Graneheim & Lundman 2008).
4.1 Deltagare i undersökningen och urval
Alla deltagare i undersökningen var patienter vid olika hörcentraler, både kvinnor och män
ingick i gruppen. Inklusionskriterierna var att de är ensidigt döva med ett normalhörande öra,
de skulle ha haft BAHA i minst ett år och de skulle vara yrkesverksamma (helst inte över 65
år gamla).
Åtta hörcentraler och Cochlear Nordic AB kontaktades. Urvalet skedde genom
bekvämlighetsval. Personal vid hörcentralerna valde ut tänkbara patienter och skickade ett
informationsbrev hem till dessa (Bilaga 1). I informationsbrevet beskrev studiens syfte och
betydelsen av deltagandet i studien, samt att deltagandet var frivilligt.
Deltagare i undersökningen skulle själva ta kontakt med intervjuaren via telefon eller brev.
När de hörde av sig bokades tid för intervju. Tio deltagare i undersökningen fick
informationsbrevet och förfrågan om att delta i studien, fyra personer svarade inte på
informationsbrevet trots att de fick en påminnelse, en person uppfyllde inte kriterierna för
studien. Totalt fem deltagare i undersökningen samtyckte till att delta. Tabell 1 visar
bakgrundsinformation om deltagarna.
6
Tabell 1: bakgrundsinformation om deltagare i undersökningen avseende kön, ålder,
ålder vid dövhet, orsak till dövhet, dövt öra, samt år de fick BAHA.
Kön
Ålder
Ålder vid
dövhet
Orsak till
dövhet
Döv öra
BAHA sedan
M
40
12
Plötsligt
dövhet
Vänster
2003
M
56
40
Påssjuka
Vänster
2004
K
29
10
Infektion
Vänster
2006
K
53
49
Plötsligt
dövhet
Vänster
2008
K
31
23
Méniére
Höger
2006
4.2 Datainsamlingsmetod
4.2.1 Intervju
Intervjun utgick från en frågeguide och var semistrukturerad. Intervjuguiden och frågorna
utformades utifrån syftet och bakgrunden av andra undersökningar (Bilaga 2). Frågorna
handlade om att höra i bullriga miljöer, riktningshörsel och avståndsbedömningar samt
påverkan av det sociala livet, områden där studien skulle leda till en djupare förståelse av
speciellt ensidigt döva personers upplevelser.
I början av intervjun fick försökspersonen på nytt information om studiens syfte och de
uppmanades att ställa egna frågor under intervjun. Intervjun avslutades med att deltagare i
undersökningen uppmanades att tänka efter om de hade något ytterligare att berätta, om de
hade något som de ville tillägga.
Intervjuaren har många års erfarenhet av arbetet med ensidigt döva personer och BAHA.
Deltagarna bestämde på vilken plats intervjun skulle ske. Intervjuerna spelades in på band
efter samtycke från deltagarna. Inspelning av varje intervju pågick maximalt i en timme.
Intervjuerna genomfördes under oktober och november 2009. Utskrifterna skickades tillbaka
till deltagarna i undersökningen för eventuell komplettering eller redigering om de ville det.
Inga förändringar lämnandes och alla tyckte det stämde med det som de sa. Insamlade data
har hanterats enligt sekretesslagstiftning. Utskrifterna och band har kodats så att inget namn
står i utskrifterna.
4.2.2 Dataanalys
De inspelade intervjuerna skrevs ut av en erfaren skrivtolk. Dataanalysen följde de fyra faser
för att analysera kvalitativa data, som beskrivits av Graneheim och Lundman (2004). Första
fasen, helhetsintryck, innebär att bekanta sig med materialet. Det skedde genom upprepad
genomläsning av alla intervjuer med fokus på att helheten var viktigare än i ögonfallande
detaljer. I den fasen var det viktigt att bortse från egen förförståelse och att ställa sig öppen för
de intryck som materialet kan förmedla det vill säga deltagare i undersökningens berättelser.
Sen sammanställdes intrycken. I andra fasen organiserades den del av materialet som skulle
studeras närmare, den del av texten som var relevant för syftet. En systematisk genomgång av
7
materialet gjordes rad för rad för att uppfatta identiska meningsbärande enheter, text som bär
med sig kunskap om ett eller flera teman, som blev preliminära reflektioner kring olika sidor
av de meningsbärande enheterna i texten och grupperades sedan enligt frågeställningarna i
syftet.
Delar av texten uppfångades från sitt ursprungliga samband för att kunna läsas i sammanhang
med liknande textelement. Tredje fasen innebar att abstrahera den kunskap som varje
gruppering representerade. Detta innebar att systematisk upptäcka innebörden genom att
kondensera innehållet i de meningsbärande enheterna. Sista fasen var att sammanfatta det som
upptäckts och att skapa nya beskrivningar som stämmer överens med deltagare i
undersökningens berättelse och som ger läsaren förtroende och tillit (Graneheim & Lundman
2004).
Fokus under analysen sker i studien på det som verkligen står och innehåll i texten, det vill
säga det manifesta innehållet (Graneheim & Lundman 2004).
För att säkerställa hög integritet har intervjuernas innehåll tillåtits ändras under arbetsgången
genom att deltagare i undersökningen haft möjlighet att ta upp saker de själva betraktade som
viktiga (Larsen 2009).
För att tillförsäkra hög reliabilitet har intervjumaterialet hanterats mycket noggrant. Det är
viktigt att hålla ordning på intervjudata för att inte blanda ihop vem som har sagt vad (Larsen,
2009).
5. Etik
Deltagarnas integritet skyddas genom att informationsbrevet skickades till personerna via
hörcentralerna och Cochlear Nordic AB. Forskningspersonerna tog själva kontakt med
författaren antigen via brev eller telefon. Forskningspersonerna kunde dessutom via e-post
eller telefon få information och svar på ytterligare frågor.
Deltagarna fick information om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta
deltagandet när de ville utan att berätta anledningen. De hade också möjlighet att ändra eller
komplettera sin intervju. Det påpekades även att deras deltagande inte påverkar deras vård
(Forsman, 1997). Brevet som skickades till de ensidigt döva personerna finns som bilaga 1.
Frågorna kunde kanske väcka starka känslor hos deltagarna i undersökningen och för att
kunna motverka detta ställdes även öppna frågor där patienten själv kunde välja vad och hur
mycket han/hon ville berätta.
Min värdering av förhållande risk-nytta av forskningspersonerna är att studien ger möjlighet
att identifiera ensidigt döva personers problem i vardagen både för allmänhet och för
vårdpersonal, samt möjlighet till vidare forskning.
Ansökan till etiska kommittén skickades inte eftersom studien görs inom ramen för
högskoleutbildning på D-nivå. Enligt etikprövningslagen krävs inte etisk ansökan på denna
nivå.
8
6. Resultat
Att beskriva vad personer som är ensidigt döva upplever som lätt och svårt i hörselkrävande
situationer och hur upplevelsen förändras vid användning av BAHA var studiens syfte.
I enlighet med intervjuns upplägg beskrivs resultaten rörande de tre huvudkategorierna:
1. Upplevelser av riktningshörsel och avståndsbedömningar med och utan BAHA.
2. Upplevelser av taluppfattning med och utan BAHA med särskild beaktande av bullriga
miljöer.
3. Upplevelser av hörselsvårigheter hos ensidigt döva personer och konsekvenserna av
dessa med och utan BAHA på deltagarnas livssituation.
6.1 Riktningshörsel och avståndsbedömningar
Att bedöma avstånd i samband med lokaliseringskrav kan vara svårt för deltagarna. Detta kan
leda till att man känner sig rädd och stressad i situationer som kräver orienteringsförmåga.
Effekten av BAHA kan vara att man känner sig säkrare och tryggare och får större kontroll
över situationen.
”….. man läser dagligen om folk som blir påkörda av… bussen….., så det är klart att det
finns en risk med att inte ha en fullgod riktningshörsel.”
”…. jag fick mer kontroll på situationen….så var jag inte lika rädd för att det skulle dyka
upp en älg som jag inte liksom hörde från fel håll. Jag var tryggare när jag var ute och
sprang.”
Deltagarna beskrev att de kan avgöra riktningen av ett ljud något bättre med BAHA än utan
BAHA. Detta gäller både när signalerna kommer från hörande eller döva sidan.
”… utan BAHA så har jag otroligt dålig riktningshörsel, men jag tror väl egentligen att det
har förbättrats lite grann, men jag har fortfarande svårigheter, tror jag, med att höra exakt
varifrån ljudet kommer, så det hjälper nog lite grann, men inte helt skulle jag säga.”
”…..jag hör väldigt tydligt på den rätta sidan så förstår jag ju att det är antagligen inte
från den andra sidan då…….det satt en fågel i häcken på den felaktiga sidan och då
märkte ja ju i alla fall att fågeln var där…….. Det är mycket möjligt att jag inte hade gjort
det på samma sätt liksom…..”
Riktningsbedömningar kan bli förvirrande när det gäller starka ljud från den döva sidan.
Signalerna kan bli så starka att man tror att de kom från den hörande sidan istället.
” …….. om det är ganska högt ljud ifrån den felaktiga sidan också, så kan jag tro ändå att
det är från hörande sida. Bara för att jag upplever det som starkt.”
”…..jag upplever inte att jag inte kan höra när någon ropar på mig på avstånd. Däremot
så kan jag aldrig avgöra varifrån någon ropar så att jag snurrar runt för att se varifrån
det kom…”
Att avgöra riktningen är svårt när man vistas i större grupper med bakgrundsljud som t. ex.
företagsfest eller i restaurang där det är mycket folk som man inte känner. Att höra varifrån
ljudet kommer och samtidigt kunna följa ett samtal kan vara både svårt och medföra stress
vilket gäller både för situationen utan och med BAHA.
” …….det kan vara jobbigt….. Med större bord och större folk och man inte känner igen
personerna så väl så man inte fick veta vem som ropar och pratar.”
9
Sammanfattningsvis upplever deltagarna att det är svårt att höra tal och samtidigt avgöra
riktningen talet kommer ifrån. Att lokalisera ljud som kommer oväntat och hastigt medför att
det blir svårt att förbereda sig för situationer där riktningshörsel är av stor betydelse. Ofta vill
man både höra vad någon säger och samtidigt orientera sig mot talaren. Deltagarna har
mycket svårt att lokalisera utan BAHA men med BAHA blir det något bättre.
6.2. Taluppfattning
Deltagarna beskrev att de inte använde BAHA mesta tiden i hemmiljön vilket i vanliga fall är
en ganska lugn miljö. Behovet av BAHA är mindre där och ofta hjälper det att höra bra
hemma om hänsyn tas till rätt placering. Om det är flera personer hemma används dock
BAHA.
”…… det är ofta ganska tyst.….Där kan jag ibland nästan vara utan BAHA, alltså till
frukost brukar jag inte sätta på mig BAHA och nu sitter jag vid matbordet strategiskt rätt
då. Då går det bra, men annars ja en söndag morgon när jag sitter längre vid matbordet
då sätter jag på mig BAHA…..”
Deltagarna klagade över svårigheter vid telefonsamtal för i denna situation använder de enbart
det hörande örat och kan därmed inte eller enbart med svårigheter höra kringljud under
telefonsamtal. Det måste fattas ett beslut vad hörselsinnet skall användas till, antingen prata i
telefon eller lyssna på någon som t.ex. vill meddela något under tiden. Deltagarna kan inte
göra både och. Med BAHA går det dock att använda den hörande sidan för telefonsamtal och
BAHA-sidan för kringljud.
”…. Jag kan ju bara lyssna i telefonen på ett öra och jag hör ju inte något annat eller jag
har mycket svårare för att höra kringljud när jag sitter och pratar i telefonen [utan BAHA,
anm. av författaren]….”
Deltagarna tycker att det är lättare att höra samtal på den döva sidan med BAHA än utan
BAHA i en grupp med ett mindre antal personer. Men BAHA är inte tillräckligt bra för att
man ska kunna sitta och samtala utan att vrida den hörande sidan till personen.
”… det kan sitta en person på min döva sida idag som jag aldrig ha kunnat ha förut. Det
är jättestor skillnad.”
”….. att jag kan inte sitta kvar så att säga och bara lyssna från döva håll….Den hjälper
mig att få reda på att någon sade något till mig från döva sida och jag kan oftast också
höra vad det var någon sade….”
För att kunna höra på den döva sidan i bullriga miljöer med mycket folk krävs det maximal
ansträngning. Att föra samtal och diskussioner medför i längden trötthet.
”.….. om jag verkligen anstränger mig att koncentrera mig på den döva sidan, så hör jag
ju vad de säger där också….….”
Att höra samtal i någorlunda bullriga miljöer med ett mindre antal personer utan BAHA är
svårt. Det finns oenighet om nyttan av BAHA i denna situation bland deltagarna.
” …om det sitter sex personer kanske även om det är bullrigt har jag inga problem idag
[med BAHA, anm. av författaren]…. tidigare kunde det ha varit stort sällskap och jag var
utan apparaten då hörde jag ju dåligt.”
” …om det inte är för mycket ljud runt omkring så går det bra. [utan BAHA, anm. av
författaren]”
10
I större grupper är det svårt att höra med och utan BAHA berättar deltagarna. Att höra samtal
på den hörande sidan i bullriga miljöer med många personer runt omkring blir svårt. I den
situationen medför BAHA svårigheter eftersom ljuden från BAHA-sidan stör taluppfattningen
på den hörande sidan.
”…. Om det är flera som pratar runt omkring mig så är det lite svårt därför att det öra
som jag hör bra på det dominerar över den andra sidan…..”
Konversationsgruppens storlek har avgörande betydelse för att höra bra med BAHA. I t.ex.
stora matsal för flera hundra personer är det svårt att höra med BAHA. Om man pratar i
turordning finns det dock inga större problem att höra med BAHA i sådana miljöer.
”…. Vi har en ganska stor matsal…..då har jag ibland lite svårt att höra vad de säger
alltså, när det är precis vid 12 då det är jättemycket folk och så. Om det är flera som
pratar runt omkring mig så är det lite svårt….. ”
”….Problem kommer när man kommer in i våran matsal här när vi är flera hundra
personer.”
Tekniken i BAHA-hörapparater har svårt att filtrera signaler ur brus i bullriga miljöer.
Brusljudet blir ganska starkt och man kan inte höra samtal. Deltagarna tycker att det blir
knappt någon hjälp alls i bullriga miljöer av BAHA.
”…..när jag vet att jag ska till en störig miljö…… då skulle jag inte ta på mig apparaten
för att då vet jag att då är den värdelös. Då har jag ingen hjälp av den, utan det är snarare
så att då kanske jag bara blir ännu tröttare av att det kommer så mycket ljud…”
”….Att de kanske kan utveckla en bättre maskin som kan…. få in rätt signaler eller de
signaler man vill ha och så, eller en maskin som kanske kan filtrera bort oljud eller väsen
eller buller eller vad man säga….”
Att höra i bullriga miljöer utomhus är lättare med BAHA än utan BAHA eftersom den
akustiska miljön är mycket gynnsammare.
”….. då funkar det jättebra för då blir det inte alls lika mycket sådan här resonans eller
vad jag ska säga från väggar och sånt…”
Sammanfattningsvis är det svårt att höra samtal i större grupp med BAHA men det blir ännu
svårare utan BAHA. I bullriga miljöer och större grupper är det svårt att höra med BAHA om
bakgrundsljudet är högt. Av allt ljud runtomkring blir det ett slags buller som BAHA inte kan
hantera och där tekniken i BAHA inte kan filtrera talet ur bullret. I sådana situationer hjälper
inte BAHA vilket leder till att deltagarna föredrar att vara utan BAHA eller byta plats.
6.3. Konsekvenser av hörselsvårigheter vid ensidig dövhet
Att kunna ligga och sova som vanligt medför svårigheter. Det kan förekomma rädsla att sova
på den hörande sidan. Man kan därmed t.ex. missa varningssignaler. BAHA kan enbart
användas under vaken tid.
”…Det är väl liksom att man kanske ibland är rädd att man inte ska höra saker eller att
man ska missa väckarklockan t ex eller sådana saker om man sover på fel sida eller.”
Det kan vara frustrerande för deltagarna att vistas i miljöer med extremt högt bakgrundsljud
på grund av rädsla för hörselskador i det hörande örat. Att inte delta i aktiviteter som t.ex.
konserter kan leda till social utanförskap.
11
”…om jag inte har haft hörselproppar tillgängliga…Att jag kanske ibland har känt mig
nervös för att jag också ska förstöra det andra örat, så kanske ibland har jag känt att nej
jag vill inte vara kvar här för de spelar så hög musik……”
Relationen till nära och kära har inte påverkats av den ensidiga dövheten bland deltagarna.
Det finns i allmänhet stor förståelse från familjen. Små barn kan ibland bli irriterade av att
deras föräldrar inte kan höra utan BAHA.
”Min partner ansträngde sig på en gång och gick på rätt sida om mig. … och är väldigt så
där omtänksam…..”
”Barnen blev lite irriterade på mig för att jag inte hörde när de inte kom från rätt håll….
…. de visade inte så mycket hänsyn alls, utan de blev arga, irriterade och demonstrerade
detta genom att då inte säga om det de hade sagt….”
I nya miljöer upplever deltagarna en viss osäkerhet eftersom de har svårt att höra och
lokalisera även med BAHA vilket kan leda till en viss återhållsamhet i kontakter.
”…Då var en kvinna jag frågade om vägen och då råkade hon stå på fel sida och så
förklarade hon. Jag hörde inte alls vad hon sade…hon stod ju där och pratade och
försökte förklara liksom. Och så hör jag inte då, då fick jag ju liksom anstränga mig och
vända om….[utan BAHA, anm. av författaren]”
”…. det var någon som stod och ropade på mig…. Jag uppfattade inte personen
överhuvudtaget va, så att nej… jag såg väl honom men alltså att jag inte hörde att han
ropade….”
”…..Det var väl att när man kommer sen till nya miljöer då har det jämt varit ett
handikapp att man är liksom svårare att ta för sig och prata och man blir oftast lite
tillbakadragen….”
Deltagarna undviker över huvudtaget att vistas i bullriga miljöer eftersom de inte kan höra
allt. Strategier för att komma runt problemet är att försöka hitta ett ställe i lokalen som är
någorlunda lugn eller att försöka röra på huvudet för att höra bättre. Att fråga om känns
jobbigt och därför väljer de ofta att sitta tyst eller att ägna sig åt dem som sitter närmast.
”….det beror ju på situationen som jag oftast befinner mig är ju sådan att jag inte rimligen
kan gå därifrån, även om alltså tillåter situationen att jag går därifrån då går jag
därifrån….”
”….Jag försöker alltid placera mig så även när jag har BAHA på mig så försöker jag
placera mig så, så jag har alla till hörande sida om mig….”
”…Då händer att jag sitter och ser neutral ut åtminstone under en period och sen kanske
jag bestämmer mig för att nu ska delta igen. Jag kan ta liksom vilopauser…”
”….då brukar jag …. skåla handen runt hörande öra och så att säga verkligen använda
mig av hörandeörat. Blir det för jobbigt, alltså för utdragen den här situationen så händer
det att jag så att säga kopplar ifrån helt och hållet från det sociala umgänget….”
”…… jag brukar ägna mig åt dem som sitter närmast alltså i och med att det går att prata.
De som är bredvid mig så.”
Förut, tiden utan BAHA, kände sig deltagarna mer tillbakadragna. Efter anpassningen av
BAHA blev livet mer öppet igen.
” Det är lättare för mig idag. Nu har jag mer kommit tillbaka som jag har varit som när
jag var liten.”
12
Ensidig dövhet har inte lett till att deltagarna bytte arbetsplats, men att ha BAHA underlättar
på arbetet. De behöver inte tänka på rätt placering i rummet för att höra bättre.
”….är det så att jag liksom jobbar och sitter kanske bredvid en person som sitter vid ett
skrivbord som är i höger eller vänstervänt och då måste jag anpassa mig ofta då, och då
när jag har BAHA så har det ju ingen betydelse vilken sida jag hamnar på. Men innan dess
då var det alltid lite krångligt för då fick jag be person flytta på sig….”
BAHA operationen uppfattas som ett litet ingrepp och går inte att jämföra med andra
operationer. BAHA operation och ensidig dövhet kan ge förståelse för andra som har svårare
handikapp jämfört med ensidig dövhet. Samtidigt är ensidig dövhet ett dolt handikapp och
kan medföra sociala svårigheter i de situationer där BAHA inte hjälper samt i nya miljöer.
”… det finns otroligt många värre saker som hade kunnat hänt och så tänkte jag om man
skulle ha blivit blind hade varit ännu värre, nu hör jag i alla fall på ett öra….”
”…så hör jag fortfarande och jag kan egentligen leva ett ganska normalt liv. Det är bara
att man får liksom anpassa sig kanske på ett annat sätt då…”
”…. Jag har varit igenom en operation och jag kan kanske få större förståelse för andra
personer som är sjuka eller som opereras eller så. Så på det sättet så har det väl varit
bra…”
För att ge ett ”normalt” intryck försöker man att dölja sina hjälpmedel.
” ….. att jag låtit håret växa mer och sen jag gjorde det så lät jag det växa ännu mer... ”
Deltagarna rekommenderar BAHA för en person som funderar på att skaffa detta hjälpmedel
och inte ångrat sin operation. BAHA ger inte hörseln tillbaka men underlättar livet.
Sammanfattningsvis gäller att deltagarna lever med stor rädsla att förlora det hörande örat och
detta leder till att deltagarna ibland undviker att delta i vissa sociala aktiviteter. Otrygghet och
oro i nya miljöer är ett av problem som deltagarna upplever både med och utan BAHA även
om det känns svårare utan BAHA.
BAHA kan inte användas under natten och om det händer något farligt finns risk att inte höra
det.
Att jämföra sig med andra personer med andra handikapp medför förståelse men kan leda till
att bagatellisera de egna svårigheterna i vardagen.
7. Resultatdiskussion
Enligt min egen litteratursökning finns det enbart en kvalitativ studie om ensidigt döva
personers upplevelser. Resterande studier är av kvantitativt upplägg. I kvalitativa studier
undersöker man personernas upplevelser på ett djupare plan jämfört med kvantitativa studier
som använder sig av olika mätningar och enkäter.
Deltagarna i den föreliggande studien har stark förtroende för hörselvården men kunskapen
om hjälpmedel för ensidigt döva är liten bland vårdpersonal. Detta gör att personer med
ensidig dövhet alltså inte får den hjälp som de skulle behöva.
I Nationella Medicinska Indikationer saknas förslag på hjälpmedel för personer som är
ensidigt döva. Man kan läsa att personer som har asymmetrisk hörsel har väsentliga
svårigheter att uppfatta tal i bullriga miljöer och svårigheter med ljudlokalisation. Vidare kan
man läsa i medicinska behandlingar att det finns olika orsaker och behandlingar för ensidigt
13
dövhet. Inget hjälpmedel nämns dock när det handlar om ensidigt döva personer (Arlinger, et
al., 2008).
Att lokalisera ljud fungerar bäst med binaural hörsel. Personer som är ensidigt döva kan
bedöma avståndet till en ljudkälla om ljudkällan är på den hörande sidan, men om ljuden når
fram först till den döva sidan upplevs de som svaga. Alla ljud upplevs enbart genom ett öra
och resultaten kan ibland bli olyckliga missbedömningar i t. ex. trafiken (Hansson, 1993).
Rädsla att bli påkörd i trafiken finns på grund av avsaknad av fullgod riktningshörsel. Den här
typen av problem kan vara mycket svårt att vänja sig vid för en del av de ensidigt döva
personerna. Begränsning av auditiv medvetenhet och osäkerhet att identifiera vad man kan se
runt omkring sig blir stressande för personer med ensidigt dövhet (Hansson, 1993).
Förvirrande kan det också upplevas om ett ljud som hörs från den döva sidan är mycket starkt.
Personen kan tro att han/hon hört ljudet från den hörande sidan. Deltagarna beskriver att
rädsla, osäkerhet och avsaknad av orienteringsförmåga är något de möter dagligen.
En del personer med ensidig dövhet är mycket mer känsliga för försämring av riktningshörsel
än andra (Hansson, 1993). De som är mindre känsligare kan ha mer nytta av BAHA för
riktningshörsel än andra. En annan tolkning kan vara att en del av personer som är ensidigt
döva har stora krav och är mer beroende av riktningshörsel än andra personer som är ensidigt
döva. Även den generella förmågan att lokalisera ljud kan visa stora variationer individer
emellan. Med dessa tolkningar kan nyttan av BAHA för att kunna lokalisera ljud variera från
individ till individ. Även skillnader i användningstid och därmed inlärningsprocesser kan leda
till individuella skillnader i upplevd nytta av BAHA. Att föreläsa och delta i stora möten är
mer hörselkrävande jämfört med en som sitter och jobbar på kontor. Det finns stor variation
bland deltagare i undersökningen i studien när det gäller användningstid av BAHA. En del
använder BAHA hela dagarna och en del använder BAHA endast i mer hörselkrävande
situationer. Deltagarna har fått BAHA vid olika tidpunkter vilket också kan påverka resultatet.
Konsekvensen för personer som är ensidigt döva blir att det alltid förekommer en osäkerhet
när det handlar om omgivningskontroll. Brist på omgivningskontroll kan skapa
stressrelaterade symptom till exempel rädsla för nya miljöer, huvudvärk och trötthet. För att
utjämna problemet behöver personer som är ensidigt döva utnyttja synen mer än
normalhörande personer. Personer som är ensidigt döva behöver mer fysisk rörlighet med
kroppen och huvud för att med hjälp av synen se vad som händer runt omkring (Hansson,
1993). Deltagarna i undersökningen brukar ofta tänka på placering och detta kan i längden ge
fysisk skada eftersom de ofta vrider och vänder på huvudet och kroppen för att kunna höra
bättre. Att inte kunna höra vad som händer runtomkring om man lyssnar på tal eller pratar i
telefon, kan skapa osäkerhet och frustration. Att inte kunna använda binaural hörsel, gör det
svårare och personen blir mer beroende av kroppen eller synen för att kunna höra bättre. Att
inte kunna höra bra ökar stressnivån och det blir jobbigt för den hörselskadade. Att gissa svar
på en fråga som man trodde att man har hört och att fråga om och om, kan i längden leda till
att den ensidigt döva personen tröttnar och isolerar sig (Hansson,1993).
Kunst (2008) skriver att subjektiva upplevelser av BAHA hos personer som är ensidigt döva
visar bättre resultat än den objektiva mätningen. Författaren förespråkar att använda BAHA
med softband innan operation, vilket ger möjlighet att få utvärdera nyttan av BAHA i olika
lyssningssituationer. Deltagarna provade BAHA med softband efter rekommendation av
audionom eller läkare. Att få prova BAHA med softband kan vara ett bra instrument för att bli
mer medveten om vilken nytta man kan förvänta sig vid användning av BAHA (Kunst, 2008).
Förväntningarna man har inför en anpassning av BAHA kan vara en viktig faktor. Att lyfta
huvudskuggan kan vara av större fördel för vissa personer med vissa livsstilar och yrken än
för andra (Kunst, 2008). I den föreliggande studien yttrades av deltagarna att man inte ska ha
för stora förväntningar av BAHA i alla situationer.
14
Enligt Kunst (2008) och Linstrom, Silverman & Yu (2009) leder användning av BAHA
enbart till en minskad effekt av huvudskuggan. Detta innebär visserligen att BAHA inte kan
återställa binaural hörsel men den ger stor tillfredsställelse trots dålig ljudlokalisation. Detta
resultat har också kommit fram i en studie av Köbler, Strömbäck, Saeidi, Larsen och
Konradsson (2009) och bekräftas av deltagarna i den föreliggande studien. BAHA ger stor
nytta i vissa situationen, där man slipper vrida på huvudet hela tiden och skanna av
situationen för att kunna höra bättre.
Riktningshörsel kan bli något bättre med BAHA än utan BAHA om det inte är mycket buller
runtomkring har beskrivits av deltagarna i studien. Nyttan av minskad huvudskugga hjälper
ensidigt döva personer med BAHA att kunna avgöra riktningen något bättre och att kunna
höra tal i bullriga miljöer något bättre även om också buller från den döva sidan förstärks
vilket även beskrivs i Hol, Bosman, Snik, Mylanus, Cremers (2004) och Snik, Bosman,
Mylanus, Cremers (2004).
Uppfattning av tal i miljöer där det finns störande ljud är mycket svårt för personer som är
ensidigt döva. Till och med normalhörande personer kan uppleva svårigheter att uppfatta tal i
dessa miljöer. Men för den person som är ensidigt döv kan upplevelsen bli ännu svårare
eftersom personen är mer sensitiv för buller än normalhörande personer (Hansson, 1993). Att
höra med båda öronen ger dessutom större möjlighet att sortera viktiga och oviktiga signaler
(Smeds & Leijon 2002). Denna möjlighet har ensidigt döva personer enbart i begränsad
omfattning. Deltagarna tycker att de har svårigheter att höra i bullriga miljöer men BAHA
hjälper dem att höra något bättre. För att kunna höra i dessa miljöer krävs det maximal
ansträngning vilket i sin tur kan leda till trötthet. Att höra samtal med mindre antal personer
fungerar bättre för den ensidigt döva personer i bullriga miljöer men om antal personerna är
mer blir det svårare att höra.
Hansson (1993) skriver ytterligare att man i sociala sammanhang kan bli utskämd på grund av
missbedömningar av vem man talar med. Deltagarna berättar att beroende på vilken miljö och
arbetsmiljö man har kan det bli både störande och genant att inte kunna identifiera vem som
frågar ur en publik. I vissa situationer har det därför varit omöjligt att förstå frågan.
Deltagarna påpekar att det är svårt att höra signaler från båda håll t.ex. vid ett större
middagsbord utan BAHA. Det kan kännas genant för en ensidigt döv person att inte reagera
när den person som sitter vid den döva sidan talar. Eftersom detta kan uppfattas som oartigt av
en person som inte vet att man hör bara på ett öra kan det leda till att man undviker att träffa
nya personer. Nära sociala kontakter har inte påverkats för deltagarna i studien, man blir
däremot mindre benägen att gå på tillställningar i större sociala sammanhang såsom fester
eller middagar med flera personer.
Att höra i bullriga miljöer upplevs som lättare med BAHA än utan BAHA även om det kan
ställa ganska stora krav på koncentrationsförmågan. Att anstränga sig maximalt för att kunna
höra och delta i samtal där det finns buller och mycket folk är ganska vanligt för ensidigt döva
personer (Hansson, 1993). Det kan hända att man drar sig för att vistas i bullriga miljöer
vilket många gånger medför att vara utanför en social gemenskap (Hansson, 1993). Detta
problem kan alltså minskas i viss grad genom att använda sig av BAHA.
Deltagarna var överens om att det inte finns problem med att kunna höra signaler från den
döva sidan med BAHA, så länge man vistas i lugna miljöer med ett mindre antal personer.
Detta framkom även i studien av Kunst (2008). Ensidigt döva personer har mer eller mindre
problem beroende på vilken miljö de visats i.
Signalbearbetningen i BAHA-apparaterna behöver bli mer avancerad när det handlar om
brusreducering. Dagens konventionella hörapparater är i detta avseende mera avancerade än
BAHA. Konventionella hörapparater har t.ex. möjlighet till fler programplatser än dagens
15
BAHA. Att ha flera program i en hörapparat ger möjlighet till olika inställningar av
hörapparatens förstärkningsegenskaper speciellt designade till olika miljöer till exempel att
höra i bullrig miljö och höra musik (Smeds & Leijon 2000). Aktuella BAHA har möjlighet till
2-3 programplatser med förinställda egenskaper, en konventionell hörapparat har i regel 3-5
relativt fritt designbara programplatser.
Andra vanliga finesser i konventionella hörapparater är bullerreducering som ger dämpning i
de frekvensområden där bullret är starkare än talsignalen. Vindbrusreducering ger möjlighet
till sänkning av vindbrus för att minska den subjektiva störningen (Smeds & Leijon 2000,
Hjälpmedelsinstitutet [HI], 2008). Ekoreducering ger möjlighet att motverka negativa effekter
av efterklang. Lågnivåexpension förminskad förstärkning vid mycket svaga omgivningsljud
och hörapparatens egenbrus (Smeds & Leijon 2000, Hjälpmedelsinstitutet [HI], 2008). Alla
dessa finesser saknas i de mest vanliga BAHA-systemen idag.
Det verkar finnas ett ganska stort behov för utveckling vad som gäller algoritmerna för
brusreducering i BAHA. På den skandinaviska marknaden finns det för närvarande enbart en
aktör som tillhandahåller BAHA-system. Denna tillverkare, som har sina rötter i tillverkning
av inneröreimplantat (Cochlear implantat), har kommit med en ny modell under 2009 som lär
ha inbyggda mekanismer för brusreducering i stökiga miljöer. Ingen av deltagarna hade dock
tillgång till denna modell av BAHA. Nyligen har ett nybildat bolag, dotterbolag till en
tillverkare av konventionella hörapparater, börjat lansera en BAHA. Förhoppningsvis leder
den ökade konkurrensen inom denna typ av hjälpmedel till snabbare framsteg i
teknikutvecklingen. Framtida studier kommer att visa hur bra man har lyckats i det första
steget som togs, förbättrad signalbearbetning i bullriga miljöer.
Viktigt att poängtera är att deltagarna rekommenderade BAHA till andra ensidigt döva
personer som inte har hörselhjälpmedel, även om det handlar om ett hjälpmedel och ingen
”bot” av den ensidiga dövheten som ger hörseln tillbaka (Hansson, 1993).
Deltagarna använder ofta olika hörselstrategier för att kunna höra bättre som t.ex. noggrant
vald sittplats vid middagsbordet. Samtidigt använder de också strategier så att hjälpmedlet de
använder, BAHA, inte skall vara synlig. Dessa strategier används för att man vill se ut som
andra, ” se normalt ut”, för att lättare kunna smälta in i vardagen. Den strategin kan vara
effektiv kortsiktigt men kan dock medföra skuldkänslor inför risken att ”bli upptäckt”,
eftersom man försöker dölja något som man tycker är att betrakta som negativt. Det handlar
inte bara om att inte visa BAHA utan även om att inte visa att man har problem med hörseln.
Dessa olika typer av strategier, att försöka maximera nyttan av sitt hjälpmedel och samtidigt
försöka att framstå som ”normal” mot omvärlden har även beskrivits av Hansson (1993).
8. Metoddiskussion
Kvalitativ forskningsintervju valdes utifrån studiens syfte det vill säga att beskriva vad
personer som är ensidigt döva upplever som lätt och svårt i hörselkrävande situationer och hur
upplevelsen förändras vid användning av BAHA. Metoden är mest lämpad för att infånga
detaljerad data. Olsson och Sörensen (2004) beskriver att intervjuer är ett sätt att förstå och
berätta om den intervjuades livsvärld. Nackdelen med denna teknik kan vara att den
intervjuade kan känna att han/hon har lämnat mer information än vad som behövdes efter
avslutat intervju. För att motverka detta, har de intervjuade haft möjlighet att helt ta tillbaka
eller redigera sina intervjuer. De hade även möjlighet att ta kontakt med forskaren när som
helst efter intervjutillfället om det behövdes.
16
Larsen (2009) skriver för att kunna tolka utan att övertolka data material, ska forskaren hitta
en balans mellan tolkning av det som utforskats och en beskrivning av det som informanterna
har förmedlat. För att undvika övertolkning har materialet och resultatet diskuteras med
handledarena.
I en kvalitativ studie är det inte antalet som är avgörande för mättnadspunkten utan innehållet
av materialet (Kvale, 1997). Datainsamling pågår tills mättnad åstadkommits. Det kan inte
säkerställas att mättnadspunkten kunde nås med det begränsade antalet deltagare i
undersökningen i studien men skattas som tillräckligt för denna D-uppsats. Det fanns
variationer när det handlar om kön, ålder, ålder vid dövhet, orsak till dövhet, döv öra och tid
för att få BAHA. Det fanns fyra personer som var döva på vänster örat och en person som var
döv på höger örat. Resultatet skulle möjligen kunna bli ännu fylligare om det fanns ytterligare
personer med dövhet på höger örat, så att dessa två grupper kunde jämföras. Det saknas
deltagare i undersökningen som är ensidigt döva efter operation av tumör på hörselnerven.
En intervjuguide användes som en överblick vid intervjun. Öppna frågor utformades utifrån
bakgrund av andra studier och de problemområden som finns. På detta sätt har forskaren till
studien gjort en grundläggande kategorisering för intervjun. Öppna frågor gav möjlighet att
öka och få syn på ny och oväntade data (Graneheim & Lundman 2008).
För att ha en intervju med bra kvalitet är det viktigt att forskaren tänker på hela
undersökningsprocessen innan man börjar med intervjun (Kvale, 1997, Graneheim &
Lundman 2008). Forskarens egna erfarenheter om arbetet med den gruppen av personer och
handledarnas kunnighet har gjort att hela undersökningsprocessen av arbetet har god kvalitet.
Med undersökningsprocessen menas undersökningsområde, utformning av undersökningen,
datainsamling, analys av studien och resultatet (Kvale, 1997, Graneheim & Lundman 2008).
Det finns en risk för viss feltolkning av texten eftersom författaren inte skrev ut intervjuerna
själv (Graneheim & Lundman 2008). För att minimera felkällorna av detta problem, skickades
de skrivna intervjuerna tillbaka till informanterna för eventuell redigering. Ingen redigering
har gjorts och alla informanterna tyckte det stämde med det som de hade sagt. Författaren har
läst igenom samtliga utskrivna intervjuer medan hon lyssnade på banden flera gånger.
Informanternas anonymitet har garanteras och det är inte möjligt att känna igen de personerna
som har deltagit i intervjuerna. Detta är viktigt för att informanterna skall kunna känna sig
trygga och säkra för att lämna information (Larsen, 2009). Tolkning av resultatet återspeglar
det som informanterna har uttalat i intervjun (Larsen, 2009).
9. Slutsatser
Eftersom deltagarna rekommenderade BAHA som hjälpmedel vid ensidig dövhet kan man
utgå ifrån att upplevda kriterier talar för att BAHA är en effektiv möjlighet att lindra
problemen som uppstår genom ensidig dövhet. Det är mycket viktigt att skaffa sig realistiska
förväntningar och att använda BAHA i de situationer där den har visat sig vara ett effektivt
hjälpmedel.
Riktningshörsel kommer inte tillbaka vid användning av BAHA men blir ändå något bättre.
Detta leder till en viss känsla av kontroll som leder till större trygghet.
Vissa situationer som är svåra för deltagarna utan BAHA blir inte bättre eller t.o.m. sämre
med BAHA (t.ex. samtal i miljöer med mycket andra ljud omkring). BAHA är till hjälp när
det gäller att höra från döva sidan i mindre grupp och lågt bakgrundsbrus.
17
Otrygghet och oro i nya miljöer på grund av att inte höra tillräckligt bra, är ett problem
deltagarna upplever utan BAHA men klarar något bättre med BAHA.
En stor rädsla att förlora det hörande örat leder till att deltagarna ibland undviker att delta i
vissa större sällskap.
Det finns ett stort behov av att öka vårdpersonalens medvetenhet och kunskap om ensidigt
döva personers problem i vardagen och möjligheter till hjälpmedel för denna grupp av
patienter.
10. Framtida forskning
Den föreliggande studien har börjat fördjupa sig i frågan varför många ensidigt döva personer
upplever förbättrad riktningshörsel med BAHA även om detta inte kan styrkas av kvantitativa
undersökningar. Det har även kommit fram att det behövs mer forskning kring den generella
rehabiliteringen av ensidigt döva personer eftersom det verkar saknas förståelse för gruppen
även inom yrkesgruppen som har hand om dessa personer. Med detta menas inte enbart
anpassning av relevant hjälpmedel utan även psykosocial stöd och uppföljning av
förändringar av patienternas livskvalitet under en längre period.
18
11. Referenser
Anniko, M. (Red.), (2001). Öron-, näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi.
Stockholm: Liber AB.
Arlinger, S. (2007). Nordisk lärobok i audiologi. CA Tegnér AB.
Arlinger, S., Danermark, B., Espmark, A. K., Mälki-Torrko, E., Möller, C., Steorn, M.,
Tengstrand, T. & Uhlin, P. (2008). Nationella Medicinska Indikationer. Hörselrehabilitering
till vuxna. Rapport från expertgruppen för hörselvård.
Baguley, D.M., Bird, J., Humphariss, R.L., & Prevost, A.T. (2006). The evidence base for the
application of contralateral bone anchored hearing aids in acquired unilateral sensorineural
hearing loss in adults. Clincial Otolaryngology, 31, 6-14.
BAHA [Elektronisk]. Tillgänglig: Http://www.cochelar.se/. [Hämtad 20010-03-30].
Cinamon, U., Benndet, E. & Kronenberg, J. (2001). Steroids, carbogen or placebo for sudden
hearing loss: a prospective double-blind study, Eur Arch Otorhinolaryngol. 258 (9), 477-480.
Elbering, C. & Worsoe, K. (2006). När ljudet blir svagare - om hörsel och hörapparater.
Bording A/S, DK-2730 Herlev, Denmark.
Forsman, B. (1997). Forskningsetik, En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Tody. 24(2),
105-112.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Granskär, M. &
Höglund-Nielsen, B. (Red), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (159172) . Lund: Studentlitteratur.
Hansson, H. (1993). Monauralt döva, audiologiska, socialpsykologiska och existentiella
aspekter. Doktorsavhandling, Departement of hörselkliniken Karolinska sjukhuset,
Pedagogiska institution, Stockholm.
Hartman, J. (2004).Vetenskapligt tänkande, från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Hartvig Jensen J, Angaard Johansen P & Borre S. (1989 a). Unilateral sensorineural heraing
loss in children and auditory performance with respect to Right/left ear difference. Brit J
Audiol. 23(3), 207-213.
Hartvig Jensen J, Borre S. & Angaard Johansen P. (1989 b). Unilateral sensorineural hearing
loss in children: Cognitive abilities with respect to right/left ear differcens. Brit J Audiol.
23(3):215-220.
Hjälpmedelsinstitutet, HI [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.hi.se/Global/Dokument/Upphandling/Begrepp/Enhetliga%20funktionsbegrepp%2
0version%202010-03-15.xls. [Hämtad 20010-03-30].
19
Hol, M. K. S., Bosman, A. J., Snik, Ad. F. M., Mylanus, E. A. M. & Cremers, C. W. R. J.
(2004). Bone-Anchored Hearing Aid in Unilateral Inner Ear Deafness: A study of 20 Patients.
Auiol Neurootol. 9, 274-281.
Hol, K.S.M. (2005). BAHA: New indications and long-term patient satisfation.
Doktorsavhandling, Radboud University Medical Center, Nijmegen, Netherlands.
Hultcrantz, E., Stenquist, M. & Lyttkens, L. (1994). Sudden deafness: a retrospective
evaluation of dextran therapy, ORL J Otorhinolaryngol Relat Spec. 56(3), 137-142.
Kunst, S. J. W. (2008). BAHA: Evaluation of extended indications such as mental retardation
and unilateral hearing impairment. Doktorsavhandling, Radboud University Medical Center,
Nijmegen, Netherlands.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Köbler, S. (2007). Bilateral hearing aids for bilaterally heraing-impaired persons – always
the best choice? Doktorsavhandling, Departement of clinical neuroscience, Karolinska
instituetet, Stockholm.
Köbler, S., Strömbäck, K., Saeidi, S., Larsen, H. C. & Konradsson, K. (2009). Akustisk
spatiell orientering och taluppfattning i brus hos ensidigt döva behandlade med benförankard
hörapparat (BAHA) (abstrakt). Svenska läkaresällskapets Medicinska Riksstämma 2009.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod.
Gleerups Utbildning AB.
Lidén, G. (1985). Audiologi. Almqvist & Wiksell förlag AB, stockholm.
Lin, LM., Bowditch, S., Andreson, M. J., May, B., Cox, K. M.& Niparko, JK. (2006).
Amplification In the rehabiltation of unilateral deafness: Speech In noise and directional
hearing effects with bone-anchored hearing and contralateral roting of signal amplification.
Oto Neurotol. 27 ( 2), 172-82.
Linstrom, C. J., Silverman, C.A. & Yu, G. P. (2009). Efficacy of the Bone-Anchored Hearing
Aid for single-Sided Deafness. Laryngoscope. 119, 713-720.
Merchant, S. N., Adams. J. C. & Nadol, Jr. J.B. (2005). Patology and pathophsiology of
Idiopathic sudden sensorineural hearing loss, Otol Neurotol. 26(2),151-160.
Nosrati-Zarenoe, R. (2009). Idiopathic Sudden Sensorineural Hearing Loss in Sweden.
Doktorsavhandling, Department of clinical and experiment medicin, Faculty of Health
Science, Linköping.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2004). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber.
Peindo, N. O., Ramos, H. V., Barros, F. A., Cruz, O.L. & Toledo, R. N. (2005). Clinical,
etiological and progression factors of hearing in sudden deafness. Braz J Otorhinolaryngol.
71(5), 633-8.
20
Schuknecht, H. F. & Donovan, E. D. (1986). The pathology of idiopathic sudden
sensorineural hearing loss. Arch Otorhinolaryngol. 243(1), 1-15.
Smeds, K. & Leijon, A. (Red.). (2000). Hörapparatutprovning. Stockholm.
Snik, Ad. F. M., Bosman, A.J. Mylanus, E..A.M. & Cremers C. W. R. J. (2004). Candidacy
for the Bone-Anchored Hearing Aid. Audiol Neurootol. 9, 190-196.
Stokross, R. J., Albers, F. W. J. & Tenvergert, E. M. (1998). Antiviral Treatment of Idiopathic
Sudden Sensorineural Hearing Loss: A prospective, randomised, double-blind clinical trail.
Acta Otolaryngol. 118(4), 488-495.
Tjellström, A. & Granström, G. (1995). One-Stage procedure to establisch ossenointegration:
a zero to five years follow-up report. The Journal of Laryngology and Otology. 109, 593-598.
Topuz, E., Yigit, O., Cinar, U. & Seven, H. (2004). Should hyperbaric oxygen be added to
treatment in idiopathic sudden sensorineural hearing loss? Eur Arch Otorhinolaryngol.
261(7), 393-396.
Tucci, DL., Farmer, Jr. J.C., Kitch, R.D. & Witsell, D.L. (2002). Treatment of sudden
sensorineural hearing loss with systemic steroids and valacylovir, Otol Neurotol. 23 (3), 301308.
Vasama, J.P. & Linthicum, F.H. (2000). Idiopathic sudden sensorineural hearing loss:
Temporal bone histopathologic study. Otol Rhinol Laryngol. 109 (6),527-532.
Wazen, J., Caruso, M. & Tjellstrom, A. (1998). Long-Term Reultat With the Titanium BoneAnchored Hearing Aid: The U.S. Experience. The American Journal of Otology. 19,733-741.
Wilson, W. R., Byl, F.M. & Larid, N. (1980). The efficacy of steroids in the treatment of
idiopathic sudden hearing loss. A double-blind clinical study. Arch otolaryngol. 106 (12),
772-776.
Yuen, HW., Bodmer, D., Smilsky, K., Nedzelski, JM. & Chen JM. (2009). Managment of
single- sided deafness with bone-anchored hearing aid. Otolaryngol Head Neck Surg. 141(1),
16-23.
21
Bilagor
Bilaga 1: Förfrågan om deltagande
Upplevelser av benförankrad hörapparat, BAHA, hos personer som är ensidigt döva
Har du möjlighet och intresse av att delta i en studie om benförankrad hörapparat, BAHA
(Bone Anchored Hearing Aid), hos ensidigt döva personer?
Mitt namn är Susan Saeidi och jag läser en magisterutbildning vid Karolinska Institutet i
Stockholm samt arbetar som audionom på Hörcentralen i Uppsala. Under höstterminen 2009
kommer jag att genomföra en studie vars syfte är att beskriva vad personer som är ensidigt
döva upplever som lätt och svårt i hörselkrävande situationer och hur upplevelsen förändras
vid användning av BAHA. Studiens resultat kommer att redovisas i en magisteruppsats som
planeras att skrivas under vårterminen 2010.
Ensidigt döva personer har ofta svårt att lokalisera ljud. Det är också vanligt med svårigheter
att uppfatta tal i miljöer med störande bakgrundsljud. Man har ganska nyligen börjat ge dessa
personer en benförankrad hörapparat på den döva sidan. Ljudet fångas in av hörapparaten,
bearbetas och förs via skallbenet över till det friska innerörat på den andra sidan. På detta sätt
kan personen få en upplevelse av ljud även från den döva sidan.
I studien har jag valt att undersöka hur stor hjälp en BAHA kan ge när det gäller att lokalisera
ljud och uppfatta tal i bullriga miljöer. För att kunna redovisa ett tillförlitligt resultat är det till
stor hjälp att så många som möjligt deltar i studien. Alla deltagare i studien kommer att
intervjuas vilket beräknas ta högst en timme och ske antingen på Hörcentralen eller på annan
plats om du så önskar. Intervjun kommer att spelas in på band och analyseras. Banden
kommer att förvaras i låst skåp så att ingen utomstående kan lyssna på dem. Du kommer att
vara helt anonym och ingen enskild deltagare kommer att kunna pekas ut i studien. Den
färdiga studien kommer att finnas tillgänglig på Uppsala läns landstings hemsida (under
Habilitering och hjälpmedel) samt på Karolinska institutet.
Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan när som helst under studien avbryta ditt deltagande
utan att behöva uppge någon orsak. Din rehabilitering kommer inte att påverkas av om du
deltar i studien eller ej.
Vi i Uppsala ligger långt fram i Sverige när det gäller denna rehabiliteringsansats. För att
bättre kunna utvärdera nyttan av hjälpmedlet vill vi samla in individuella brukares synpunkter
inom ramen av den beskrivna studien. Kan du tänka dig att medverka till att öka vår kunskap?
Om du har några frågor är du välkommen att kontakta mig.
Med vänliga hälsningar
Susan Saeidi
Leg audionom på hörcentralen i Uppsala
22
Tel 018- 611 67 11
[email protected]
Förfrågan om medverkan i studie
Jag har informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information.
Jag är intresserad av att delta i denna studie och är medveten om att medverkan är frivilligt
och att jag kan avsluta deltagandet när som helst utan att behöva uppge anledning.
Ja. Jag vill vara delaktig i studien.
Underskrift………………………………………………………………………………………
Namn…………………………………………………………………………………………….
Telefon…………………………………………………………………………………………..
E-post……………………………………………………………………………………………
Huvudhandledare
Susanne Köbler, Teknisk audiolog
Tel: 018- 611 53 12
[email protected]
Bihandledare
Mia Pless, Utvecklingschef HoH
Tel: 018- 611 62 36
[email protected]
Student
Susan Saeidi, Leg audionom
Tel 018- 611 67 11
[email protected]
Besöksadress :
Hörcentralen
Kungsgärdets center, Uppsala
S:t Johannesgatan 28 A
Postadress:
Hörcentralen
Box 26074
750 26 Uppsala
23
Bilaga 2: Intervjuguide
Upplevelser av benförankrad hörapparat, BAHA, hos personer som är ensidigt döva
Inledning:
• Förklara Syftet med intervjun
Anonymitetsskydd
•
Ingen kommer att kunna kännas igen
Öppningsfrågor
• Om du idag skulle beskriva ensidig dövhet (SSD) för en person som har normal hörsel- vad skulle du då
säga?
• Om du skulle beskriva ensidig dövhet när du fick det då vad skulle ni säga då?
Vilket öra? Vad var orsaken för din SSD?
Förberedelse
• Hur förberedde du dig mentalt innan operation (om du hade tumör)?
• Hur förberedde du dig efter operation eller efter plötsligt dövhet?
Etablering av kontakt med hörselvården
• Väntetid
• Bemötande
• Känslor
Det första tiden
• Många berättar att den första tiden var svårare än de hade tänkt sig
• Andra säger att de anpassade sig till nya situationen så lätt
• Vilka är din erfarenhet?
• Kan du berätta om den första tiden?
• Det första året?
• Ändrade sig mönstret efter en tid?
• Rotade sig mönstret?
Sociala kontakt
• Kontakt med den nära familjen
• Man/hustru
• Barn
• Kontakt med släkten
• Föräldrar, syskon
• Kompisar, arbetskamrater
• Vilka personer har betytt mest för dig under den tiden du förlorade hörsel?
Vänner
• Har SSD påverkat din relation med dina vänner?
Fritidsaktiviteter
• Har SSD påverkat dina fritids aktiviteter?
• I arbetet
• I hemmet
• Idag
Arbetet
• På arbetes plats
24
•
•
Med familjen
Kontakt med andra SSD pat.
På vilket sätt har påverkat dig?
Sociala kontakt på arbetes plats
• Var något särkilt besvärligt?
Efter SSD
• Har du samma arbetet?
Trivsel i allmänhet
• Sociala kontakt med kollegor
• Något särskilt bra, uppmuntrande
• Något speciellt svårt
Yrkes planer
Framtidsdrömmar
Baha
•
•
•
•
•
Hur är det med rengöringen?
Har du speciella svårigheter med hantering av Baha?
Hur fick du veta att Baha hjälper dig att höra bättre? Och när fick du Baha?
Hur hjälper Baha dig att höra bättre?
På vilket sätt
Vilka svårigheter upplever du?
Berätta en händelse
Riktning med Baha
• Kan du höra när någon ropar på dig på avstånd?
Om du inte ser personen
• Vet du varifrån ljudet kommer ifrån?
Sidled, vågrätt, lodrätt
Berätta en händelse
Samtal i bullrig miljö med Baha
• Om du är bland folk kan du höra samtalet i mindre grupp?
Berätta en händelse
• Om du är bland folk kan du höra samtalet i större grupp?
Berätta en händelse
• Om du är bland folk kan du höra samtal på din Baha sida?
Berätta en händelse
• Hur brukar du göra för att hantera situationen?
Berätta en händelse
Baha i allmän
• Har du kontakt med andra som har Baha ?
• Tror du att du blivit retad pga. SSD/Baha?
• Hur gick det till?
• Vilka åtgärder?
Positiv uppmärksamhet
• Har du utsatts för händelser där du fått för mycket uppmärksamhet pga. Bahan?
• I vilken sammanhang kommer detta?
• Hur reagerade du på detta?
• Hur reagerade din nära och kära?
25
Definition av SSD och Baha ”Går bra/Går inte bra”
Huvudintryck från forskning kring Baha och SSD visar att det i stort sett går bra.
• Om du skulle precisera vad menas med att Baha och SSD går bra, vad skulle du då säga?
• Hur skulle du beskriva Baha och SSD som inte går bra?
Råd
•
•
Om man bad dig att ge råd till en SSD person som funderar på att få Baha, vad skulle du då säga ?
Vilka råd skulle du ge till en SSD person som just har fått Baha?
Gjort annorlunda
• Är det något som du nu i efterhand önskar att du gjort annorlunda?
• Något speciellt som du tror att du skulle lägga tonvikten på?
Motiv för Baha
• Huvudorsaken till att du valde Baha?
Framtid
• Hur tror ni att det kommer att gå med Baha?
• Vad tror du att bli lätt?
• Vad kommer att bli svårt?
Farhågor
Tillbaka blick
• När du ser tillbaka- vad har du betonat att höra med båda öronen?
• Har detta varit samma principer som du trodde?
• Skulle vara viktiga innan ni fick Baha?
• Har du tagit några speciella hänsyn pga. du använder Baha?
• Tycker du att man bör ha några speciella förhållningsregler pga. att du har Baha?
Avslutning
• Något du vill stryka?
• Något jag borde fråga andra personer med Baha och SSD?
26
