Lyktan 5 – Utvärdering av filter för
dagvattenrening
Eskilstuna 2010-08-29
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Peter Carlsson, uppdragsledare
Uppdragsnr: 6135-002
Antal sidor: 8
Antal bilagor: 4
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Smedjegatan 34
Lev.adr. Bruksgatan 17
632 20 Eskilstuna
Tfn: 016-10 07 60
Fax: 016-10 07 66
Stora Torget 2
722 15 Västerås
Tfn: 021-81 45 50
Fax:
Bettorpsgatan 10
703 69 Örebro
Tfn: 019-676 26 00
Fax: 019-676 26 29
Säte i Eskilstuna
Org. nr: 556622-0736
E-post: fö[email protected]
Hemsida: www.structor.se
Lyktan 5
Utvärdering av filter för dagvattenrening
1 Inledning och bakgrund
På Lyktan 5 har förzinkningsverksamhet bedrivits med olika tekniker sedan 1962.
Verksamheten är tillståndspliktig. I beslut från Länsstyrelsen 2006-11-20 ang tillstånd och
punkt 5, skall bolaget i samråd med myndighet utreda föroreningsinnehållet i dagvattnet.
Kontrollprovtagning av dagvatten har utförts under 2008 samt vid ett tillfälle under 2009.
Resultatet visar på av metallerna zink, koppar, bly, kadmium, arsenik, krom och nickel
samt även oljeindex och suspenderat material överskrider föreslagna riktvärden.
Tydliga skillnader av dagvattnets innehåll kan ses mellan de olika provtagningstillfällena
under 2008. Provtagningen i april 2008 har med några få undantag betydligt högre halter,
vilket sannolikt beror på att nederbörd ej fallit under lång tid innan provtagning och ytorna
har ”ackumulerat” metaller, olja, partiklar mm.
Ny provtagning utförs under 09 med provtagning på fler platser och fler parametrar.
Slutsatser
1. Höga zinkhalter men även Cd + Cu
2. Höga halter olja + susp
3. Metaller och då ffa Zn förekommer löst i vatten
4. Generellt högre halter på asfaltsplan än vid samlingsprov
En förklaring till höga oljehalter vid provtagningstillfället = läckande truck. Nygalvat gods
lagras intill brunnar.
Myndigheten har i beslut (MMM 74/2007) daterat 2009-02-18 ställt krav på:
- Utreda orsaken till de förhöjda halterna
- Upprätta åtgärdsplan och tidsplan
Bolaget har inkommit med en aktivitets och åtgärdsplan daterad 2010-02-12. Nedan
anges de olika aktiviteterna:
1. Uttag av prov från 2 samlingspunkter vid två olika tillfällen
2. Analys före filter i lab.miljö av parametrarna metaller, susp, olja, TOC, fysikaliska
parametrar = 4 vattenprov.
3. Analys efter filter i lab.miljö vid test av 3 olika filter. Samma parametrar som ovan =
12 vattenprov.
4. Analys av filtermassa = 3 vattenprov
5. Utvärdering och beslut om val av filtermassa och bytesintervall
6. Test av filter i fullskala på 4 olika platser
7. Analys före och efter filter vid 2-4 tillfällen. Antalet analyser styrs av antalet
brunnar. 4 brunnar vid 2 tillfällen= 20 vattenprov (före, efter + filtermassa). Analys
före sker EJ vid samtliga brunnar.
8. Utvärdering och rapportering
I PM daterat 20100330 har bolaget redovisat orsak till de förhöjda halterna.
Uppdragsnummer: 6135-001
Sida 2
Lyktan 5
Utvärdering av filter för dagvattenrening
2 Syfte
Denna rapport syftar till att beskriva delresultat från utförda laboratorietester på 3 olika
filtermassor.
3 Utförande
3.1 Provtagning av dagvatten
Provtagning har utförts vid ett tillfälle 2010-03-30 ur brunn B-900 samt Brunn B2-400-1.
Ett lätt regn har fallit under hela dagen och snösmältningen var i full gång. Valet av
brunnar för provtagningarna gjordes för att ge en så representativ bild av
föroreningsinnehållet i dagvattnet som möjligt. Brunnarna sitter som de sista möjliga
provtagningspunkterna innan ledningarna ansluter till den kommunala dagvattenledningen
som löper längs Fräsargatan.
Brunnarnas placering framgår av provtagningsplan i bilaga 1.
3.1.1 Brunn B-900
Brunnen finns i kompressorrummet och har inget öppet lock. Syftet med provtagning av
vatten ur denna brunn är att för att få en bild av vilka föroreningar som finns i dagvattnet
på den nordöstra delen av fastigheten. Tillrinning till den aktuella brunnen sker från två
brunnar på gården samt direkt från taket, på den del av huvudbyggnaden som är
ursprunglig, via ledningar i byggnaden. På denna del av tomten finns det ytor som inte är
asfalterade/hårdgjorda, främst i det nordöstra hörnet.
Ur brunnen i kompressorrummet (B-900) uttogs 6 liter vatten i glasflaskor. Flödet var lågt
och proverna togs direkt i brunnen. Vattnet var ganska klart men med lukt av något
odefinierbart.
3.1.2 Brunn B2-400-1
Brunnen är en öppen dagvattenbrunn och finns under skärmtaket vid den utbyggnad som
angränsar mot fastigheten Lyktan 3. Brunnen är den sista på stammen innan den ansluter
till den kommunala ledningen. Bolaget har under 2010 monterat en grovavskiljare i
dagvattenbrunnen för avskiljning av större partiklar, metallrester, trådar mm.
Till brunn B2-400-1 rinner den största del av det dagvatten som förekommer på den
sydöstra delen av fastigheten inklusive taket på det stora tältet och taket på
huvudbyggnadens tillbyggnad i sydlig riktning. På denna del av tomten förekommer inga
stora ytor som inte är asfalterade.
Ur brunnen under skärmtaket (B2-400-1) uttogs 10 liter vatten i en plastdunk med hjälp av
teleskopisk provtagare. Vattnet var vid provtagningstillfället svart men det var betydligt
mindre skräp i brunnen än tidigare provtagning
Proverna transporterades kylda till Mälardalens högskola för test av olika filtermassor.
Uppdragsnummer: 6135-001
Sida 3
Lyktan 5
Utvärdering av filter för dagvattenrening
3.2 Reningsmetod - filterkassetter
Som val av metod för rening av dagvatten har fokus legat på att utnyttja befintliga
dagvattenbrunnar för rening. Andra alternativ har ansetts innebära alltför stora kostnader
för en befintlig industri.
Som ”hårdvara” har valet fallit på FlexiClean som är en filterhållare för rening av
dagvatten. Mer uppgifter om företaget och produkten finns att läsa på www.flexiclean.eu
Filtret monteras så att det täcker utloppsröret och vattnet filtreras då horisontellt vartefter
brunnen fylls upp. Placeringen av filtret gör att det inte uppstår problem med igensättning
på grund av löv och plastpåsar som eventuellt spolas ned i brunnen. Dessutom så finns
det gott om utrymme för slamsugning av brunnen så filtret måste inte demonteras då detta
skall utföras.
Filtret kan förses med olika typer av filtermaterial. Då flera olika typer av föroreningar
(metaller, olja och partiklar) har påträffats är syftet att utvärdera olika filtermassor för att
kunna välja det filtermaterial som har bäst effekt med avseende på föroreningssituationen.
3.3 Val av filtermaterial
Flera olika filter finns på marknaden idag med olika reningsgrad för olika ämnen. Det
svåra är att hitta filter som kan rena många olika typer av ämnen. Vid aktuellt objekt är det
extremt höga halter av zink men även andra metaller förekommer samt olja och
suspenderat material. Vissa metaller är dessutom lösta i vattnet.
3 olika typer av filtermassor har valts:
- aktivt kol
- polonit
- furubarksflis.
Uppdragsnummer: 6135-001
Sida 4
Lyktan 5
Utvärdering av filter för dagvattenrening
3.4 Laboratorieförsök
Som tidigare beskrivits under 3.1 togs vattenprover ut från 2 st dagvattenbrunnar B-900
(provtaget i sex enliters glasflaskor) och B2-400-1 (provtaget i en tioliters plastdunk).
De två dagvattenproverna provtogs och analyserades innan de slogs samman till ett
gemensamt prov. Provtagning av samlingsprovet, utfördes före filtrering. På grund av hög
partikelhalt i proverna, i synnerhet från brunn B2-400-1, skedde provtagning under
kontinuerlig omrörning. Samlingsprovet fördelades i 3 st lika stora volymer för test av 3
olika filtermaterial (aktivt kol, polonit och furubarkflis).
För laboratorieförsöken har Flexiclean tillverkat 1 kassett motsvarande 1/5 del av verklig
storlek. Före filtrering tvättades filtermaterialen med en bäddvolym dubbelavjonat vatten i
30 min. Filtermaterialet placerades efter tvättning i en vävd påse som monterades i
filterkassetten. Dagvattnet filtrerades genom kassetten ner i en behållare, varifrån de
filtrerade proven togs. Efter filtrering genom båda filtermaterialen fastlades en stor del av
partiklarna på filterpåsens översida. Då vattnet filtrerades genom furubarksflisen,
noterades en diskoloration av det filtrerade vattnet.
Genomströmningshastighet för filtrering sattes till 0.5 m3/dygn.
Vattenproverna märktes, enligt tabell nedan, och skickades till ALS Luleå eller ALS Täby
för metallanalys, respektive analys av oljeindex, pH, konduktivitet och suspenderat
material.
Provnamn
Prov 1 B-900
Prov 2 B-900
Prov 3 B2-400-1
Prov 4 B2-400-1
Prov 5 B-900 + B2-400-1
Prov 6 B-900 + B2-400-1
Prov 7 B-900 + B2-400-1
Prov 8 B-900 + B2-400-1
Prov 9 B-900
Prov 10 B2-400-1
Prov 11 B-900 + B2-400-1
Prov 12 B-900 + B2-400-1
Prov 13 B-900 + B2-400-1
Prov 17 B-900 + B2-400-1
Prov 18 B-900 + B2-400-1
Uppdragsnummer: 6135-001
Provbeskrivning
Före rening
Före rening
Före rening
Före rening
Före rening
Före rening
Efter rening flis
Efter rening Polonit
Före rening
Före rening
Före rening
Efter rening flis
Efter rening Polonit
Efter rening aktivt kol
Efter rening aktivt kol
Mängd
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
50 ml
Analys
Metaller, V3A + B
Inga prov till analys
Metaller, V3A + B
Inga prov till analys
Metaller, V3A + B
Inga prov till analys
Metaller, V3A + B
Metaller, V3A + B
Oljeindex, pH, susp + kond
Oljeindex, pH, susp + kond
Oljeindex, pH, susp + kond
Oljeindex, pH, susp + kond
Oljeindex, pH, susp + kond
Metaller, V3A + B
Oljeindex, pH, susp + kond
Sida 5
Lyktan 5
Utvärdering av filter för dagvattenrening
4 Resultat
4.1 Dagvatten före rening
Som tidigare beskrivits togs samlingsprov ur brunnarna B2-400-1 och B900. För att få en
större volym samt en bättre representativitet på dagvattnets innehåll från hela fastigheten
slogs dessa prover samman.
Analys har skett från respektive brunn samt från det sammanslagna provet. Analys har
skett av totalhalt metaller (V3B, partikelbundet och löst i vatten) metaller löst i vattnet
(V3A), oljeindex. pH, konduktivitet och suspenderat material
Resultaten finns att studera i Bilaga 2, Sammanställning analyser FÖRE rening samt
analyserna i sin helhet Bilaga 4, Analysprotokoll.
Resultatet ligger i paritet med tidigare provtagningar utförda under 2008 och 2009 med
följande stora skillnader:
• Mängden suspenderat material är lägre i brunn B2-400-1. Detta är sannolikt en
effekt av att bolaget arrangerat ett grovfilter i dagvattenbrunn samt att slamsugning
skett.
• Oljeindex är betydligt lägre i båda brunnarna och framförallt brunn B2-400-1.
Slamsugning av brunnar har sannolikt lett till att oljehalten minskat.
I övrigt så kan man konstatera att halterna är generellt betydligt högre i B2-400-1. En
relativt stor andel av zinken är löst i vatten, övriga metaller är till största del
partikelbundna.
Allvarligast bedöms halterna av zink vara samt det suspenderade materialet.
4.2 Reningseffekt furubarkflis
4.2.1 Metaller:
Har bra till mycket bra reningseffekt för samtliga metaller förutom kadmium där det sker
en ökning efter filter. Om detta beror på tillfälligheter pga relativt låga koncentrationer
alternativt att det förekommer kadmium i filtermaterialet är oklart. För zink, bly och krom
ligger reningseffekten över 90 %.
I princip har alla partikelbundna föroreningar fastnat i filtermassan dvs de resthalter som
finns kvar efter rening utgörs av föroreningar lösta i vatten.
4.2.2 Övriga parametrar
En reduktion sker av suspenderat material. Effekten på olja går ej att dra några slutsatser
om då ingen olja har kunnat konstateras på ingående vatten. Furubarksflisen sänker pH:et
med ca 3 pH-enheter.
Uppdragsnummer: 6135-001
Sida 6
Lyktan 5
Utvärdering av filter för dagvattenrening
4.3 Reningseffekt Polonit
4.3.1 Metaller:
Har bra till mycket bra reningseffekt för samtliga metaller förutom krom där det sker en
liten ökning efter filter. Om detta beror på tillfälligheter pga relativt låga koncentrationer
alternativt att det förekommer krom i filtermaterialet är oklart. För zink, bly och koppar
ligger reningseffekten över 70 %.
I jämförelse mot furubarkflisen utgörs de resthalter som finns kvar efter rening av polonit
framförallt av partikelbundna föroreningar.
4.3.2 Övriga parametrar
En reduktion sker av suspenderat material. Effekten på olja går ej att dra några slutsatser
om då ingen olja har kunnat konstateras på ingående vatten. Poloniten höjer pH:et med
ca 5 pH-enheter.
4.4 Reningseffekt aktivt kol
4.4.1 Metaller:
Har bra till mycket bra reningseffekt för samtliga metaller förutom arsenik där det sker en
stor ökning efter filter. Om detta beror på tillfälligheter pga relativt låga koncentrationer
alternativt att det förekommer arsenik i filtermaterialet är oklart. För övriga metaller ligger
reningseffekten över 75 %.
I jämförelse mot furubarkflisen utgörs de resthalter som finns kvar efter rening genom
aktivt kol framförallt av partikelbundna föroreningar.
4.4.2 Övriga parametrar
En reduktion sker av suspenderat material. Effekten på olja går ej att dra några slutsatser
om då ingen olja har kunnat konstateras på ingående vatten. Vattnets konduktivitet har
höjts med ca en faktor 4. Aktivt kol höjer pH:et med ca 3 pH-enheter.
4.5 Samlad bedömning av reningseffekt på filtermaterial
Av de 3 olika filtermaterialen som testats så har aktivt kol generellt den bästa
reningseffekten följt av furubarksflis och sist polonit. Det aktiva kolet har dock en ökning
av arsenik efter rening.
Den enskilda metall som bedöms var allvarligast är zink och där har furubarksflisen klart
bäst reningseffekt.
Resultaten finns att studera i Bilaga 3, Sammanställning analyser EFTER rening samt
analyserna i sin helhet Bilaga 4, Analysprotokoll.
Uppdragsnummer: 6135-001
Sida 7
Lyktan 5
Utvärdering av filter för dagvattenrening
5 Slutsatser
Samtliga testade filtermaterial bedöms ha god reningseffekt på metaller. Orsak till ökning
av vissa metaller efter rening bör utredas mer noggrant.
Vid tidigare provtagningar har olja konstaterats i dagvattnet. Vid denna
provtagningsomgång påträffades ej olja varvid effekten av rening av olja efter filter ej går
att utvärdera. Erfarenhetsmässigt är det aktivt kol som anses ha bäst effekt på rening av
organiska ämnen.
Ytterligare laboratorietester på samma filtermaterial bör utföras för att bland annat
utvärdera:
- Hur stora mängder föroreningar kan bindas till de olika filtermaterialen.
Detta är av vikt för att kunna bedöma hur ofta filterbyten skall ske
- Avtar reningseffekten med tiden
- Utvärdering av reningseffekt på kolväten
- Vilket filter är kostnadseffektivast
BILAGOR
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Situationsplan med dagvattenbrunnar markerade
Sammanställning analyser före rening
Sammanställning analyser efter rening
Laboratorieanalysprotokoll
Uppdragsnummer: 6135-001
Sida 8
BILAGA 1
Situationsplan
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Uppdragsnummer: 6135-001
Lyktan 5
Utredning av dagvatten
BILAGA 2
Sammanställning analyser före rening
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Uppdragsnummer: 6135-001
Lyktan 5
Utredning av dagvatten
BILAGA 3
Sammanställning analyser före rening
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Uppdragsnummer: 6135-001
Lyktan 5
Utredning av dagvatten
BILAGA 4
Sammanställning analyser före rening
STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Uppdragsnummer: 6135-001
Lyktan 5
Utredning av dagvatten
