LUFT OCH VATTEN
KE år 7
Källängens skola
KEMI – luft och vatten
LUFT
KE år 7
Källängens skola
KEMI – luft och vatten
LUFT
1 m3 luft väger ca 1,3 kg.
Kan man bära luften i NO-salen
om man ”packar ihop” den till
en boll?
Svar: Luften i NO-salen väger ca 250-300 kg.
GASER
• Ingen bestämd volym
• Expanderar (utvidgar sig) tills det
fyllt tillgängligt utrymme.
• Var och en av molekylerna eller
atomerna rör sig helt oberoende av
de övriga.
• Gasformiga ämnen har egenskaper
som gör att man kan skilja dem åt.
LUFTEN
Luftens sammansättning
Koldioxid; 0,04%
Ädelgaser; 0,93%
Övriga gaser;
0,03%
Syre; 21%
Kväve
Syre
Ädelgaser
Koldioxid
Övriga gaser
Kväve; 78%
NÅGRA GASER
KE år 7
Källängens skola
KEMI – luft och vatten
SYRE
• Heter även oxygen.
• Alla syremolekyler kommer från de
gröna växterna.
• Syremolekyler förbrukas vid
förbränning.
• Syre är nödvändigt för vår andning
och för att eld ska kunna brinna.
• Utvinns ur luften eller framställs
genom sönderdelning av
vattenmolekyler.
• Används till andningsgas, tillverkning
av stål, blekning av pappersmassa,
svetsning.
Syremolekyl O2
KVÄVE
• Heter även nitrogen.
• Ogiftigt ämne (luft består till 78% av
kväve)
• Endast enstaka bakterier och alger
kan använda sig av luftens kväve.
• Allt liv innehåller kväveatomer.
• Används till tillverkning av
gödningsmedel, färgämnen,
läkemedel. Flytande kväve används
som kylmedel.
Kvävemolekyl N2
VÄTE
• Det lättaste av alla ämnen
• Vanligaste atomslaget i universum
• Brinner mycket intensivt i luft eller
syre – ibland sker förbränningen
med en knall
• Knallgas - en blandning av väte och
syre. Vid reaktionen bildas vatten
• Fås frams genom att sönderdela
vattenmolekyler med hjälp av
elektricitet
• Används vid tillverkning av margarin,
ammoniak och saltsyra, bränsle i
rymdraketer
Vätemolekyl H2
KNALLGAS
Knallgas
En blandning av väte och syre.
Vid reaktionen bildas vatten
OZON
Reagerar lätt med andra
ämnen
• Livsviktig högt upp i
atmosfären - skyddar mot
solens UV-strålar. Skadas av
freoner.
• Giftig på marknivå
• Används bl.a. för att döda
mögel i fuktskadade hus,
blekmedel för pappersmassa.
Syremolekyl, O2
Ozonmolekyl, O3
BILDNING OZON
• Bildas högt upp i atmosfären → energirik solstrålning slår sönder
syremolekyler till fria atomer → de fria atomerna sätter sig omedelbart på
en ny syremolekyl
• 3 O2 + energi → 2 O3
• Kan även bildas på annat sätt:
FÖRSTÖRA OZON (Exempel)
ÄDELGASER
KE år 7
Källängens skola
KEMI – luft och vatten
ÄDELGASER
• Mycket stabila
• Helium – lättast av alla ämnen efter väte.
Används i bl.a. ballonger och luftskepp.
Radon – farlig gas. Radonatomer faller
sönder och avger då en strålning som kan
framkalla cancer.
• Neon - rött sken i neonskyltar
• Argon – blått sken i lysrör. Glödlampor.
Skyddsgas vid svetsning för att förhindra
att metalloxider bildas.
• Xenon och krypton → speciella
belysningsanläggningar
K: max 2 eL: max 8 eM: max 8 e- om det ligger ytterst
ATOMENS UPPBYGGNAD
-
-
M
-
-
-
L
+
+ + ++
+ ++ + +
+ +++ +
+ + +
-
2He
10Ne
18Ar
36Kr
-
-
-
-
-
Helium
Neon
Argon
Krypton
-
K
-
Om det finns skal utanför kan man dock
få plats med 18 elektroner i M-skalet.
-
-
OXIDER
KE år 7
Källängens skola
KEMI – luft och vatten
OXIDER
• Oxider är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med
ett annat atomslag.
• När någonting brinner bildas det alltid oxider. En sådan
reaktion kallas förbränning.
• I luften finns oxider med kolatomer, kväveatomer och
svavelatomer. De kallas koloxider, kväveoxider och
svaveloxider.
KOLDIOXID
• När ämnen med
kolatomer brinner i luft
bildas koldioxid.
• Vid ofullständig
förbränning (syrebrist)
bildas i stället
kolmonoxid som är
giftigt.
• När vår kropp
förbränner maten
bildas också koldioxid.
KOLDIOXID
• Mycket god löslighet i vatten →
stora mängder i haven.
• Används vid algernas fotosyntes eller för
skaluppbyggnad hos många havslevande djur.
• När koldioxid bubblas genom vatten stannar
en del koldioxidmolekyler kvar i vattnet.
Gasen löser sig och lösningen kallas kolsyra.
• Tung gas som tränger undan luft → bra vid
brandsläckning.
• Läskedrycksframställning, gödningsämne i
växthus m.m.
VATTEN
KE år 7
Källängens skola
KEMI – luft och vatten
Drygt 70 % av jordytan är täckt av vatten
97 % av allt vatten finns i haven
Kroppen består av ca 70 % vatten
• H2O - Vattenmolekylen består av en syreatom och två väteatomer
• Hög ytspänning – molekylerna håller ihop hårt. Gör att stora
droppar kan bildas och att insekter kan gå på vatten.
• Ytspänningen ger stark kapillärkraft → vatten kan sugas upp från
marken genom växternas tunna kärl - ”klättrar uppför” väggarna
• Lättare i fast form än som vätska (motsatsen gäller för de flesta
andra ämnen) → flytande vatten under isen förhindrar
bottenfrysning av sjöar.
KONDENSATION
NEDERBÖRD
AVRINNING
GRUNDVATTENAVRINNING
Vattenförråd
i snö och is
SMÄLTVATTENAVRINNING
AVDUNSTNING
RENING AV DRICKSVATTEN
Grundvatten har ”silats”
genom jord och sand och
behöver inte renas så mycket.
Ytvatten behöver renas.
• Rening sker ofta med grovsilning, flockning, filtrering och bakteriedödande
medel.
• Flockning → tillsätter ämnen som tar med sig föroreningar när de faller till
botten
RENING AV AVLOPPSVATTEN
Avloppsvatten renas i tre steg: mekanisk rening, biologisk rening och kemisk
rening:
– Mekanisk rening → vattnet silar och uppslammade ämnen faller till botten.
– Biologisk rening → mikroorganismer äter upp föroreningar som innehåller kolatomer.
Sedan blir mikroorganismerna till bottenslam.
– Kemisk rening → tar bl.a. bort fosfat from tvättmedel med hjälp av flockning.
