Dagvattenbiofilter – hur fungerar de i Sverige?

Dagvattenbiofilter
– hur fungerar de i Sverige?
Godecke Blecken
Universitetslektor, Stadens Vatten
LTU
Dagvattenbiofilter – vad är det?
Dagvattenbiofilter – vad är det?
Tillfällig magasinering
Filtermaterial
Dränrör
Bräddning om
qdagvatten>qinfiltration
Vilket syftet har biofilter?
Rening
Infiltration
Estetik, stadsbild, mm.
Dagvattenbiofilter
Dagvattenbiofilter nyttjar en kombination av
bio/geokemiska, samt fysikaliska processer i såväl
filtermaterial som vegetation för att avlägsna
föroreningar i dagvatten.
Rening prioriteras.
Även infiltration vid ”normala” regn och integration i
stadsbild/estetiska värden.
Dagvattenbiofilter – vad är det?
Stormwater biofilter = (Dagvatten)biofilter
Bioretention ≈ Retentionsfilter
Rain garden = Rain garden
Växtbädd
Regnbädd
…..
Hur uppnår man en bra rening
med dagvattenbiofilter?
Reningseffekt i svenskt klimat
Reningseffekt i svenskt klimat
Temperatur:
Temperatur påverkar kväverening.
I praktiken ingen effekt på rening av fosfor, susp
och metaller
(Blecken et al, 2010)
Reningseffekt i svenskt klimat
Salt:
Signifikant effekt på rening av totala metaller,
dock reningsgraden ändå oftast >90%, dvs
försumbart i praktiken.
Ingen påverkan på susp. material.
Påverkar däremot rening av några lösta
metaller.
Reningseffekt i svenskt klimat
Salt:
Rening total Pb
Rening löst Pb
(Søberg et al, submitted)
Salt
utan salt
med salt
Salt
utan salt
med salt
Liknande resultat för Cu, ingen effekt för Cd, Pb.
Filtermaterial
Filtermaterial bidrar mest till reningen.
Krav:
- ganska hög infiltrationsförmåga;
- mindre andel finsediment,
- mindre andel organiskt material,
- men ändå tillräcklig adsorptionskapacitet för rening
Filtermaterial
Filtermaterial bidrar mest till reningen.
Filtermaterial
”Enkla” jord/sandblandningar ger bra reningseffekt.
S1 består av olika sandfraktioner och matjord:
>90% rening av TSS, totala metallhalter och löst Zn
och Cd
.
(Søberg et al, submitted)
Rening av näringsämnen mera variabel.
Mer avancerade filtermaterial om speciella krav.
Växter
Växter bidrar till mindre del till rening, men
upprätthåller infiltrationskapaciteten, minskar
erosionsrisk, mm..
Krav:
- anpassad till det lokala klimatet
- salttåliga
- anpassad till våta/torra förhållandena
- anpassad till filtermaterialet (inte tvärtom)
Vilket syftet har biofilter?
Rening
Infiltration
Estetik, stadsbild, mm.
Om estetik/stadsbild prioriteras kan
detta påverkar/omöjliggöra reningen
(t ex gödsling av växter,
filtermaterial som gynnar växter men inte
reningen,
förbiledning av vatten under vintern för
att skydda växterna).
Infiltration vid ”vanliga” regn
Men biofilter ger ingen
översvämningsskydd vid kraftiga skyfall
pga bräddning.
Dagvattenbiofilter – vad är det?
Stormwater biofilter = (Dagvatten)biofilter
Bioretention ≈ Retentionsfilter
Rain garden = Rain garden
Växtbädd, Regnbädd, …..
”…a rain garden is less engineered. So, I typically
think of it as a depression in someone's
backyard. Bioretention has […] engineered filter
media” specifically for water treatment
Dimensionering av biofilter
Fastställa syfte med anläggningen, om rening:
• Dimensionerande flöden (t ex q0,5…1år)
• Filtermaterial
• Inlopps-, bräddningsstrukturer
• För-rening av sediment för att minska risken för
igensättning
• Infiltrationskapacitet, magasineringsvolym
• Kapacitet dränrör
• Vegetationsval
• Erosionsskydd (t ex vid inlopp; q50…100år)
Drift och underhåll
• skötsel av vegetation,
• kontroll och rengöring av in- och
utlopps/bräddstrukturer,
• bibehållande av infiltrationskapaciteten (risk för
igensättning!)
• mera sällan byte av filtermaterial (ofta bara
>>10år).
Tack!
Följ oss på Twitter @_DagNat