Länk PDF

nr 3 2014
STOCKHOLMS LÄN
Olika barn
SNUVA VIRUSEN
PÅ SNUVAN
Att glömma är
mänskligt
TID FÖR MOTION
ögon
Fokus på
Notiser
Vad gör en
fysioterapeut?
En andra bedömning?
Om du har fått besked om att du har en livs­
hot­ande eller allvarlig sjukdom kan du ha rätt
att få en ny medicinsk bedömning av en annan
läkare, en så kallad second opinion. Du kan
till exempel ha rätt till en second opinion om
du har cancer eller någon sjukdom i nerv­
systemet. Du kan alltid fråga din läkare eller
någon annan person på den mottagning som
du har besökt. Du kan också kontakta
Patientnämnden i Stockholms län för att få
hjälp. Telefonnummer: 08-690 67 00,
epost: [email protected]
I januari 2014 bestämde riksdagen att
fysioterapeut är den nya yrkestiteln för
sjukgymnaster. Den som redan är legiti­
merad sjukgymnast kan ansöka om att
få kalla sig fysioterapeut. De som tar sin
examen senare blir automatiskt fysio­
terapeuter.
De sjukgymnaster som vill fortsätta att
kalla sig sjukgymnaster får göra det.
Men man får inte använda båda titlarna
– man måste välja den ena eller den
andra titeln.
För dig som patient har namnbytet
ingen större betydelse. Du kan gå till
en sjukgymnast eller en fysioterapeut,
behandlingen är densamma.
Nytt blod behövs
Att vara blodgivare är att rädda liv. Det tar dig
inte lång stund att ge men för den som får blod
kan det vara skillnaden mellan liv och död.
Blod är en färskvara som inte kan framställas
på konstgjord väg, utan måste ges från män­
niska till människa. Tack vare blodgivare kan
tusentals operationer, transplantationer och
sjukdomsbehandlingar genomföras varje år.
I fjol anmälde sig 13 000 nya blod­
givare vid Stockholms läns blodcen­
traler, ett riktigt bra
resultat. Stadens nya
blodgivare är ungefär
tio år yngre än genom­­­
snittet i riket, vilket
också är bra, eftersom de
hinner ge mer blod under sin
livstid. Men fortfarande behövs
fler blod­givare. På Geblod.nu kan
du se hur mycket blod som finns
i lager av just din blodgrupp. Där
kan du också läsa om vad som
krävs för att få lämna blod.
Hjälp till ett friskare liv
I höst ska Stockholms län få tre hälsomottag­
ningar, helt nya specialistmottagningar där man
ska kunna få råd och hjälp med att sluta röka,
förändra sina matvanor, komma igång att motio­
nera, minska sin alkoholkonsumtion eller på
annat sätt styra om sina vanor mot ett sundare liv.
Den första hälsomottagningen kommer att
ligga vid Handens sjukhus. De två andra, som
öppnas senare under hösten, planeras att ligga
i Rinkeby-Kista och i Södertälje. För att få komma
till hälsomottagningen behöver du en remiss
från läkaren på vårdcentralen eller från någon
annan vårdgivare.
ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER
Mottagning för
kvinnor med beroende
och PTSD
Ewa-mottagningen tar emot kvinnor som
behöver stöd för att förändra sin alkoholkon­
sumtion. Utöver utredning och behandling för
beroende och annan psykisk ohälsa finns
även möjlighet till familjeterapi, eftersom oftast
hela familjen påverkas när en av familjemed­
lemmarna dricker för mycket.
Personer som lider av posttraumatiskt stress­
syndrom (PTSD) utvecklar oftare ett beroende
av alkohol eller droger som en följd av sitt
trauma. Under hösten kommer mottagningen
att utöka sitt program med en forskningsstudie
för att hjälpa kvinnor med både beroende och
PTSD.
Ewa-mottagningen ligger på Rosenlunds
sjukhus och nås på telefon 08-123 458 40.
2
Hej Stockholmare!
Den här tidningen är till för dig. Den ska ge dig nyttig kun­
skap och goda råd om hälsa och sjukdomar, hjälpa dig att
hitta rätt i vården och berätta om nyheter inom vården i länet.
Nu behöver vi din hjälp: Berätta vad du skulle vilja läsa
om i tidningen 1177 Vårdguiden! Skriv till oss och tipsa vad
vi kan skriva om, som skulle vara till nytta för dig. Gå in på
1177.se/sthlm-tidning så hittar du rutan Tipsa tidningen!
Vi lottar ut tio praktiska första förbands-kuddar, så om
du vill vara med i utlottningen av dem behöver vi din post­
adress. Om du inte har någon dator får du gärna
skriva ett vykort eller ett
brev och föreslå artiklar
som du tycker skulle vara
till nytta. I så fall är adressen:
Tidningen 1177 Vårdguiden,
Box 6909, 102 39 Stockholm.
Skriv gärna ”Tips” på kuvertet.
Gratis
klamydia­
test
Glömde du kondomen
i somras? Varje år får cirka
8 000 personer i Stock­
holms län klamydia. Många
vet inte om det eftersom de
inte får några symtom. Men om
man som kvinna inte får behand­
ling mot sjukdomen kan man få
svårt att bli gravid senare i livet.
Du vet väl att du kan beställa ett
klamydiatest gratis på nätet? Gå in på
1177.se/klamydia och läs mer.
Du som är upp till 23 år kan gå till en
ungdomsmottagning och testa dig.
Där kan du även ställa frågor om sex
och sexualitet och få gratis kondomer.
Gå in på UMO.se och sök under Hitta
mottagning. Du som är 23 eller äldre
kan gå och testa dig för klamydia på en
Sesam-mottagning. Gå in på 1177.se och
sök på Sesam.
1177 Vårdguiden nr 3 2014
nr 3 2014
STOCKHOLMS LÄN
Olika barn
SNUVA VIRUSEN
PÅ SNUVAN
Att glömma är
mänskligt
TID FÖR MOTION
ögon
Fokus på
Innehåll nr 3 2014
4 För syns skull
6 När synen grumlas
8Ögonbryt
10 ”Läkaren sa att jag skulle bli blind”
11 Så botar du hicka
12 Elias nya säng
Så får du hjälpmedel
14 Snuva viruset på snuvan
16 Att glömma är mänskligt
18 Barn tar ofta på sig skulden
20 ”Jag ville inte belasta familjen”
21 Ta dig tid för motion
22 Släpp stressen
24 Olika barn
Så tränas barn med autism
26 Morgan fick diagnosen som barn
27 Nyheter i vården
Tidningen 1177 Vårdguiden är en information­s­
tidning från Stockholms läns landsting. Den delas
ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet.
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist
Redaktör: Kerstin Otterstål
Frågor till redaktionen: telefon 08-123 138 58
E-post: [email protected]
1177 Vårdguiden
Stockholms läns landsting
Box 6909, 102 39 Stockholm
Medicinsk granskning: Henrik Almkvist
och Inger Rising
Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm
Omslagsfoto: Ulf Huett
Tryck: Quad Graphics, Polen
Upplaga: 1 015 000 ex
Beställning av fler tidningar samt taltidning,
telefon 08-123 138 58
Sjukvårdsrådgivning och frågor om hälso- och
sjukvården, telefon 1177
Red:
Ett synbart dilemma
J
ag har alltid haft bra syn. Aldrig behövt glasögon eller linser. Men
så för några år sedan räckte plötsligt armarna inte till och jag började
kisa för att försöka se vad som stod på innehållsförteckningarna.
I dag är jag hopplös, jag har läsglasögon överallt – i hallen, i tvättstugan, i köket, i vardagsrummet, i sovrummet, på jobbet och i handväskan.
Ändå tycker jag att jag saknar dem överallt. Så fort jag ska läsa så är jag helt
hjälplös utan dem.
Synen är oerhört viktig för oss och det är förvånansvärt hur många av
våra sinnesintryck som går just via synen. Läs vårt tema om ögonen och få
svar på det mesta från grus i ögonen till vanliga synfel och ögonsjukdomar.
För dig som behöver andra typer av hjälpmedel än glasögon, finns nu ett
nytt tema om hjälpmedel på 1177.se. Här kan du hitta fakta och infor­mation
om mer än 60 000 olika hjälpmedel och hur det går till att få ett. Läs om
hjälpmedelscentralerna och Tema hjälpmedel på sidan 12.
Hjälp i form av information och stöd är extra viktigt för barn som har en
sjuk förälder. Många gånger tar barnen inte bara på sig väldigt mycket jobb
utan också mycket skuld. Läs om barnens rätt till stöd på sidan 18 och möt
Elina som inte ville belasta familjen när hennes mamma skadades svårt
i en olycka.
Hur har du det med stressen? Har alla måsten hopat sig så att du börjar känna
dig pressad, får ont i magen eller rent av tappar minnet? Läs om stress på
sidan 22 och få tips om vad du kan göra för att bli mer medveten
och kanske kunna minska på stressen i din vardag.
Ett bra sätt, både för att minska stressen och för
att må lite bättre, är att röra på sig regelbundet.
Att ta sig tid för motion. Det försöker jag göra
och för mig fungerar det verkligen. Den lilla tid
som jag investerar i att cykla till jobbet i stället
för att åka tunnelbana gör att jag både mår bättre
och kan hålla stressen på arm­längds avstånd.
Dessutom slipper jag mycket av förkylningsvirusen på vägen. Mer motion, mindre
stress, färre virus – tre vinster i ett
med andra ord!
Anna Sjökvist
Chefredaktör
1177 Vårdguiden nr 3 20143
tema Ögon
F
ÖR
SYNS
S K U L L
FOTO: PL A I N PIC TU R E /JO H N ER
TE X T GUNILLA ELDH
4
1177 Vårdguiden nr 3 2014
Glaskropp
Hjärnans fönster mot världen har
ögonen kallats, liksom själens spegel.
Mer än fyra femtedelar av alla
sinnesintryck som vi får under en dag
når hjärnan via ögonen.
S
ynnerven, som leder
impulserna från
ögats näthinna till
hjärnans syncent­rum,
består av miljontals nervtrådar.
I näthinnans centrum, i den bakre
delen av ögat, finns den så kallade
gula fläcken. Där är det extra tätt
mellan syncellerna och synen är
därför som skarpast här.
I näthinnans utkanter finns
ljuskänsliga celler som gör att vi
kan se hyfsat även i skymningsljus. Inuti ögat finns glaskroppen,
en geléartad vätskeklump som
ger stadga åt ögat och håller näthinnan på plats.
Linsen och hornhinnan är
delarna av ögat där ljuset bryts.
– Bra synskärpa kräver att linsen och hornhinnan är i gott
skick. Hos yngre kan linsen ställa
om sig mellan långa och korta avstånd, men den förmågan försämras när vi blir äldre. Några år
efter fyrtio märker många att de
behöver läsglasögon för att kunna se skarpt på kort avstånd.
– Att anstränga ögonen, exempelvis genom att läsa i dålig belysning, är inte farligt. Däremot
är det opraktiskt och tröttsamt att
läsa i dåligt ljus, säger Anne
Odergren, chefsläkare vid Sankt
Eriks ögonsjukhus i Stockholm.
För lite tårar, så kallade torra
ögon, och ögonlocksinflammation kan orsaka bindhinnekatarr
eller ögoninflammation, som
man säger i dagligt tal.
– Men de vanligaste orsakerna
till bindhinnekatarr är allergier
och bakterie- eller virusinfektioner. Oftast har man en pågående
förkylning eller så har man varit
förkyld nyligen. Bindhinnekatarr
kan vara besvärande, men skadar
inte ögat och påverkar inte synen.
”Grus i ögonen”, ofta i kombi­
nation med att de blir rinniga och
kladdiga, kan bero på katarr.
Enbart en ”grusig” känsla, eller
svidande, värkande ögon och
tunga ögonlock kan också vara
tecken på synstress. Det kan bero
på att vi fokuserar länge på en
datorskärm eller mobil, bara
30–70 centimeter från ögonen.
Våra ögon är inte anpassade för
att fokusera på så kort avstånd så
långa stunder som vi gör, de är
mest anpassade för att blicka ut
över savannen.
Om du sitter vid datorn behöver du vila ögonen några gånger
per timme. Det hjälper att rikta
blicken mot horisonten eller
fönstret – eller blunda helt och
hållet – för att de små musklerna
som är fästade kring ögat ska
slappna av. Blinka gärna ibland
och ställ skärmen så att du tittar
nedåt. Då skyddar ögonlocken
ögonen mot uttorkning.
Pupillen är det svarta hålet som
släpper in ljuset i ögat och som
varierar beroende på hur ljust det
är. Våra ögon kräver mycket ljus
för att kunna se bra. Men det är
också viktigt att skydda ögonen
mot direkt solljus. UV-strålning
kan ge akuta skador på hornhinnan, så kallad snöblindhet.
– Besvären uppkommer ofta
först ett par timmar efter det att
Näthinna
Pupill
Hornhinna
Gula
fläcken
Lins
Kammarvatten
Synnerv
Regnbågshinna (iris)
I LL : CU LTU R A CR E ATI V E /JO H N ER
man har varit i solljuset, säger
Anne Odergren. Det är UVljuset som gör ögat inflammerat
så att det bildas blåsor. När blåsorna brister uppstår små mikroskopiska sår. Såren gör mycket
ont samtidigt som man har svårt
att öppna ögonen och tårarna
rinner. Man kan behandla solsåren på hornhinnan med mjuk­
görande salva och eventuellt
antibiotikasalva. Eftersom skadan oftast är mycket ytlig läker
den på ett par timmar, men under
den tiden kan det göra väldigt ont.
Starkt solljus under lång tid kan
också öka risken att drabbas av
ögonsjukdomar, som grå starr och
glaukom (se artikel på sidan 6).
– Idag är många medvetna om
att solglasögon bör ha ett fullgott
skydd mot UV-ljuset och vara
CE-märkta. Däremot tänker inte
alla på att hur viktigt det är att
även skydda barnens ögon med
bra solglasögon, säger Anne
Odergren.
En vagel i ögat kan vara väldigt
irriterande, men det är oftast bäst
att låta den vara. Den är ofarlig
och brister oftast av sig själv och
självläker.
– Om du får skräp i ögat ska du
låta bli att gnida det. Om det gör
ont kan du vända dig direkt till
rådgivningen på Sankt Eriks ögonsjukhus, telefon 08-672 31 00.
Många kemiska ämnen kan
vara skadliga för ögonen, vare sig
de har formen av vätska, gas eller
pulver. Den som hanterar kemiska ämnen måste ha rätt skyddsutrustning. Om olyckan ändå
skulle vara framme gäller det att
agera snabbt.
– Spola ögonen med en mjuk,
ljummen vattenstråle i minst 15
minuter. Ta ur kontaktlinserna
om du har sådana, håll isär ögonlocken medan du spolar, titta åt
olika håll och blinka ibland. Kontakta sedan Giftinformationscentralen, telefon 08-33 12 31, för
att få veta hur lång spoltid som
behövs för just det ämne som du
kommit i kontakt med, och om
du behöver söka vård, säger
Anne Odergren. n
1177 Vårdguiden nr 3 20145
»
tema Ögon
NÄR SYNEN
GRUMLAS
Den vanligaste ögonsjukdomen bland äldre, grå starr eller katarakt,
innebär att ögats lins blir grumlig. Synförmågan försämras gradvis i takt
med att linsen blir mer och mer ogenomskinlig.
O
ftast kommer besvären smygande med
stigande ålder. De
vanligaste symtomen
är disig och dimmig syn, att man
inte upplever färger som lika starka längre, att konturer blir svagare eller dubbla. Man kan också
lättare bli bländad och få svårare
att se i mörker. Det säger Anne
Odergren, chefsläkare vid Sankt
Eriks ögonsjukhus i Stockholm.
Numera kan man byta ut den
grumliga linsen mot en konstgjord. Varje år opereras mer än
80 000 personer i Sverige för grå
starr. Ingreppet görs under lokalbedövning och man får oftast gå
hem samma dag.
– Om man får grå starr när man
är yngre kan det bero på att man
fått behandling med kortison under lång tid, skador på ögat eller
sjukdomar, till exempel diabetes
eller regnbågshinneinflammation.
– Andra riskfaktorer är rökning,
skador på ögat eller att ögonen
utsatts för mycket solljus, tillägger
Anne Odergren.
Glaukom, som tidigare kallades
grön starr, är en ögonsjukdom
som drabbar synnerven. Orsaken
är att trycket i ögat ökar. I Sveriges
har omkring 400 000 personer
6
TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT
glaukom och man räknar med att
ytterligare 200 000 har sjukdomen utan att veta om det.
Sjukdomen kan komma plötsligt eller smygande, beroende på
vilken variant det är.
– Vid kronisk öppenvinkelglaukom krymper synfältet långsamt, men man kan ofta behålla
en ganska god syn i många år,
säger Anne Odergren.
Eftersom symtomen är så pass
diffusa i början kan det gå flera år
innan man märker av sjukdomen.
Synfältsbortfallet drabbar framför
allt sidoseendet och kom­penseras
då också ofta av det friska ögat.
Vid akut trångvinkelglaukom
ökar trycket i ögat plötsligt och
symtomen kommer direkt.
Smärtan är kraftig och synen blir
mycket sämre på det öga som är
drabbat. En del får också huvudvärk och mår illa.
– Trångvinkelglaukom är en
allvarlig sjukdom som kräver
omedelbar behandling hos ögonläkare. Om man har glaukom i
släkten är det viktigt att man får
sina ögon undersökta hos en
ögonläkare när man närmar sig
riskåldern, det vill säga vid den
ålder då den anhöriga fick sin
diagnos, säger Anne Odergren.
All behandling av glaukom går
ut på att minska trycket i ögat för
att bromsa sjukdomsutvecklingen och begränsa skadorna på synnerven. I första hand används
ögondroppar.
Trångvinkelglaukom opereras
akut med laserkirurgi. Även öppenvinkelglaukom kan behandlas med laser om trycket inte kan
regleras med ögondroppar.
Åldersförändringar i gula
fläcken, eller makuladegeneration, drabbar var tionde person
mellan 65 och 75 års ålder och var
femte person över 75 år. Gula
fläcken är det område mitt i ögats
näthinna där man ser som skarp­
ast. Sjukdomen försämrar synen
men leder inte till att man blir
blind.
Det finns två former av sjukdomen, en torr och en våt. Åtta av
tio får den torra formen, där förändringarna kommer långsamt
och gradvis bryter ner syncellerna
i gula fläcken. – Vid den torra formen är de
första symtomen långsamt försämrad synskärpa, eventuellt
kan bokstäver eller delar av bokstäver falla bort när man ska läsa.
En del får svårt att känna igen
ansikten på långt håll eller tycker
att det mesta ser lite grått och
suddigt ut, säger Anne Odergren.
Den våta formen är betydligt
ovanligare och kan komma mer
akut. Då bildas nya blodkärl bakom näthinnan som läcker blod
och vätska in under gula fläcken.
Det skadar gula fläcken och gör
att synen försämras relativt
snabbt.
– De vanligaste symtomen är
att raka linjer ser krokiga ut. Man
kan också plötsligt se en suddig
fläck mitt i synfältet, säger Anne
Odergren.
Skador på näthinnan måste
lagas med laserkirurgi, annars
kan ögonvätska sippra in bakom
hinnan vilket ökar risken för näthinneavlossning. Näthinnan kan
också lossna för att glaskroppen
som håller den på plats skrumpnar med stigande ålder (se artikel
på sidan 11).
En allvarlig ögonsjukdom som
drabbar en del personer med diabetes är diabetesretinopati, förändringar i ögats näthinna som
på sikt kan leda till sämre syn och
i vissa fall blindhet – om den inte
upptäcks i tid. En tredjedel av alla
1177 Vårdguiden nr 3 2014
med diabetes har någon form av
näthinneförändringar. Av dem
riskerar mellan 10 och 35 procent
att få synskador på grund av detta.
Sjukdomen beror på att de höjda blodsockervärdena påverkar
kroppens blodkärl, bland annat i
ögats näthinna.
– Eftersom man ofta inte märker
något av detta förrän det är för sent,
är det viktigt att personer med diabetes undersöker näthinnan regelbundet genom ögonbottenfotografering, understryker hon. Även för den som får bestående
synskador som inte kan botas
finns det hjälp att få. I varje landsting finns minst en syncentral
som oftast är knuten till en ögonklinik (se artikel på sidan 21). Där
erbjuder man tekniska hjälpmedel
och träning i att använda den syn
man har kvar optimalt. n
Göran har opererats för grå starr
”Jag är lite synhalt”
Göran Lundström, 75 , har nyligen gått igen­
om en ögonoperation för att bli av med grå starr,
katarakt.
– Jag är lite synhalt, nu är mitt tidigare sämsta
öga det bästa. Men snart kommer jag att se lika
bra på båda.
Göran är pensionerad teknikjournalist men
arbetar fortfarande med teknikmässor. När han
var på rutinkontroll hos ögonläkaren upptäckte
man att han hade grå starr på båda ögonen. Han
fick en remiss till en ögonklinik. Det öga som
han såg sämst med opererades först.
– Ingreppet tog bara 10–15 minuter och gjorde
inte alls ont.
Göran har bruna ögon och en intensiv blick
bakom glasögonen. Hans högra pupill syns klart
medan det vänstra har en tunn slöja.
– Jag ser också lite dimmigt med det ögat, säger
han.
Det ögat ska opereras om fyra veckor, något
han ser fram emot.
– Den nya linsen som jag fick i det högra ögat
vid första operationen ger en väldig vithet, medan starrögat gör att det mesta ser gult ut.
När vi promenerar förbi butiker med starka
lampor i skyltfönstren kisar han och drar fram
solglasögonen ur kavajfickan.
– Dem har jag lärt mig att alltid ha med.
Grå starr försämrar även färgseendet och Gö­­
ran måste fortfarande konsultera kolleger när det
gäller färgval och ljussättning till utställningarna.
– Senast fick jag höra att jag inte ser blått,
skrattar han.
När bägge ögonen är opererade kommer synen att bli mer likvärdig.
– Jag har skrivit en bok om stereobilder, men
idag kan jag inte se djupet i dem. Det kommer jag
nog att kunna göra då. n
1177 Vårdguiden nr 3 20147
»
tema Ögon
ÖGONBRYT
B
rytningsfel kan uppstå om ögats
optiska delar inte fungerar optimalt. Då blir bilden suddig,
eftersom ljuset inte bryts exakt
på näthinnan utan bakom eller framför. Om
din optiker säger att du behöver glasögon
med till exempel −2 dioptrier, innebär det att
du är närsynt. Om du behöver +2 är du översynt eller har ålderssynthet.
Siffran är ett mått på ögats brytkraft, det
vill säga förmåga att bryta ljuset och ge en
korrekt bild av omgivningen. Över +4 och
under −10 räknas som mycket kraftiga synfel.
Brytningsfel kan innebära att du är närsynt,
översynt eller har ett så kallat astigmatiskt
synfel. Ålderssynthet är också ett brytningsfel.
Närsynthet är ofta ärftlig och brukar utvecklas i tonåren, inte alltid i samma takt på
båda ögonen. Översynthet är det vanligaste
synfelet hos barn och kan ibland vara svårt att
upptäcka vid vanlig synkontroll. Synfelet är
ärftligt och ger ibland huvudvärk eller läs- och
skrivsvårigheter.
Astigmatiskt synfel beror på ojämnheter
i ögats hornhinna som gör att ljusstrålarna
bryts olika på olika ledder. Ögonen känns
ofta ansträngda, man kan se dubbelt och
huvudvärk är vanligt. Astigmatiker är dessutom ofta närsynta eller översynta och deras
synfel förändras inte mycket över tid.
Ålderssynthet uppträder oftast i 40 till 45
års ålder och beror på att ögats egen lins stelnar. Det gör det svårare att se bra på nära håll.
Brytningsfel kan oftast korrigeras med
glasögon eller linser. Det satsas mycket på
forskning och utveckling när det gäller laserbehandling och kirurgi för att korrigera brytningsfel.
– Med laserbehandling kan man korrigera
närsynthet, översynthet och astigmatism och
därmed minska behovet av glasögon eller
kontaktlinser. Laserbehandling kan däremot
inte förhindra ögats normala åldrande. Har
du genomgått en laserbehandling för att se
8
bra på långt håll behöver du ändå läsglas­ögon
från 45 till 50 års ålder, säger Anne Odergren,
chefsläk­are vid Sankt Eriks ögonsjukhus.
Inte heller alla brytningsfel kan korrigeras
med laser. Vid kraftiga synfel opererar man
i stället ofta in en tunn, flexibel så kallad
ICL-lins som minskar eller tar bort synfelet.
ICL- linser liknar vanliga kontaktlinser men
är anpassade för att kunna sitta inne i ögat
strax framför den naturliga linsen.
– Metoden lämpar sig bäst för personer
mellan 20 och 40 år som vill slippa glasögon
eller kontaktlinser. Vissa kan ändå behöva
svagare glasögon vid vissa tillfällen efter
operationen, men de flesta klarar sig utan
fram tills ålderssyntheten kommer, säger
Anne Odergren.
Ålderssynta som använder läsglasögon kan
bara se med full skärpa på nära håll, men med
så kallade progressiva glas kan man se bra på
flera avstånd. En annan lösning är monovision. Då har du en kontaktlins på ena ögat för
närseende samtidigt som du ser bra på långt
håll med det andra ögat.
En åldersstel lins kan också kompenseras
genom en relativt enkel operation, så kallad
RLE-operation.
– Även om riskerna för komplikationer
vid laserbehandling och kirurgi är minimala,
så är inget ingrepp helt utan risk. Eventuella
kom­­plikationer är därför något man bör diskutera med sin opererande läkare innan man
bestämmer sig för kirurgi, säger Anne Odergren.
På senare år har några aktörer erbjudit kontroversiella kurser där man påstår att deltagarna ska få lära sig att träna bort brytningsfel. Men det finns inga vetenskapliga belägg
för att man kan bota brytningsfel med hjälp
av synträning. Ögats brytningsförmåga beror
på hur stort och långt ögat är. På samma sätt
som du inte kan få längre ben genom att
springa mycket, kan du heller inte ändra ögats
anatomi genom ögonträning. Synen är inte färdig vid födseln, utan
utvecklas under barndomen. Att träna ögat
tidigt är därför ett effektivt sätt att få bra synförmåga. Det gäller både skelning och brytningsfel.
– Det fungerar upp till 10-årsåldern, men
det är betydligt lättare i 4- till 5-årsåldern än
om barnet hunnit bli lite äldre, säger Mona
Engström, ortoptist vid Globen Ögonklinik.
Behandlingen går ut på att det skelande ögat
eller det ögat med störst brytningsfel ska
tvingas anstränga sig lite extra. Det sker genom
att man sätter en lapp för ögat med bra syn.
Utan lappbehandling väljer hjärnan bort
det skelande ögat eller ögat med störst brytningsfel. Om det pågår under en längre tid
hämmas synutvecklingen och man får ett
öga med nedsatt syn.
– Lappen tar inte bort skelningen eller
brytningsfelet. Den är till för att träna syn­
utvecklingen på det sämre ögat, säger Mona
Engström.
Själva skelningen kan korrigeras med operation eller behandlas med så kallade prismaglas.
Spädbarn skelar ofta tillfälligt, innan
samordningen mellan ögonen är färdigutvecklad. Skelning hos barn kan vara ärftlig,
och den kan också uppstå när barnet spänner
ögonmusklerna för att kompensera något
annat brytningsfel. Då kan det räcka med
glasögon för att skelningen ska bli bättre.
Hos en del vuxna som börjar skela har
skelningen oftast legat dold sedan barn­
domen. Den kan ge sig till känna om du blir
stressad eller till exempel får diabetes eller
högt blodtryck. Även långa arbetspass framför datorn kan göra att man får problem av
sin dolda skelning.
– Skelning har egentligen inte blivit vanligare. Att problemet ändå ökat väldigt mycket
beror på att vi anstränger synen mer idag
genom att titta på dator- och mobilskärmar
länge. Det har gjort att en dold skelning
framträder hos allt fler i vuxen ålder, säger
Mona Engström. n
1177 Vårdguiden nr 3 2014
– I början var det lite besvärligt, så då fick det bli en
liten muta. Du fick en Barbiedocka då, eller hur?
Agnes skiner upp och nickar så hennes blonda
lockar hoppar.
Det är eftermiddag när vi träffas på ögonkliniken
men nu sätter Agnes på sig lappen för att ortoptisten
ska kunna undersöka synen på det sämre ögat. Hon
klättrar upp i stolen och får en skiva i knäet med samma bokstäver som finns på tavlan på väggen mitt­
”Lappen fungerar både om
barnet skelar eller har väldigt
olika syn på ögonen.”
Lappen tränar
Agnes öga
Agnes Gusting, 5 år, har klistermärken på sin ögonlapp.
Varje morgon sätter hon på lappen och sedan tar hon av den
själv efter vilan på förskolan.
Lappen har hon numera utanpå glasögonglaset. Det känns
bättre än att ha den på huden, tycker hon.
– Men då är det viktigt att du inte tjuvtittar åt sidan med det
bra ögat, för då får inte ditt sämre öga träna ordentligt, säger
Mona Engström, ortoptist vid Globen Ögonklinik i Stockholm.
Agnes nickar och ler mot Mona. Ögonlappen har blivit en
vana nu, berättar Agnes mamma Cecilia Gusting. Agnes synfel upp­täcktes vid fyraårskontrollen och sedan dess har hon
haft glasögon och ögonlapp.
emot. När Mona pekar på en bokstav på väggtavlan,
visar Agnes samma bokstav på sin skiva.
Ortoptisten är nöjd med hur Agnes synfel förbätt­
rats sedan hon började med ögonlapp.
– Lappen fungerar både om barnet skelar eller har
väldigt olika syn på ögonen. På det sättet tvingas det
sämre ögat att jobba och bli bättre. Vi föds ju inte
med bra syn, utan den utvecklas i och med att vi använder den, säger Mona Engström.
– Agnes har alltid gillat att rita, pyssla och lägga
pärlplattor, men hon verkade inte ha några problem
när hon pysslade och ritade så vi misstänkte aldrig
att det var något fel, säger Cecilia.
Skelning syns ofta men inte alltid, och andra synfel är oftast helt osynliga.
– Om barnet ser bra på det ena ögat kan det vara
särskilt svårt att upptäcka. Därför är fyraårskontrollen så viktig, säger Mona Engström.
Vid dagens besök får Agnes även titta genom en
prismastav och se in i ett apparat som hjälper ortoptisten att bedöma synfel.
– Det är en grön stjärna där inne, ropar Agnes.
– Bra Agnes, säger Mona Engström. Då var vi klara
för idag. n
1177 Vårdguiden nr 3 20149
»
tema Ögon
jag måste komma in direkt. Jag hade inga onda
aningar utan trodde att det skulle ordna sig.
På sjukhuset konstaterade man att Ulrika
hade drabbats av näthinneavlossning och hon
blev inlagd direkt för akut operation.
Glaskroppen hade lossnat och rivit med sig
näthinnan. Nu fäste man näthinnan och bytte
ut glaskroppen mot vätska.
– Efter operationen var jag svullen, gul och
blå men det var skönt att det var över, för det
trodde jag ju då. Jag hade inte hunnit grubbla
så mycket, inte fattat att jag var sjuk.
Men bara några dagar efter den första opera­
tionen var det dags igen.
– Det var som att en gardin åkte ner för ögat.
Redan en månad senare måste ingreppet
”Det är som att titta genom
en sådan där plastpåse
som man lägger frukt och
grönsaker i.”
Ulrika fick näthinneavlossning
”Läkaren sa att jag
skulle bli blind”
– Det for omkring en massa svartsot och
grums i ögonen. Hos optikern fick jag beskedet att det berodde på åldersförändringar i
ögats glaskropp. Sedan gick jag till en ögonläkare som sa att jag skulle bli blind, men det
kunde jag inte ta in.
Ulrika Ernestam Östberg är konstnär och
bildlärare. De senaste åren har varit en omvälvande period i hennes liv. Hon drabbades av
näthinneavlossning, men det tog lång tid för
henne att inse hur allvarlig situationen var. De
första symtomen som plötsligt dök upp vintern 2010, försvann lika snabbt, men några
10
månader senare inträffade något nytt.
– Det var skolavslutning och vi skulle ha fest.
När jag tog på mig något neonfärgat minns jag
att färgerna reflekterades på ett konstigt sätt.
När jag kom hem efter festen var det som om
det satt två vattendroppar i nederkanten på
vänster öga, i högra delen av synfältet.
När ”vattendropparna” var kvar nästa dag
kontaktade Ulrika en ögonmottagning, men
de hade ingen tid förrän tre veckor senare.
– Då ringde jag Vårdguiden som kopplade
mig direkt till Sankt Eriks ögonakut. De sa att
göras om två gånger, då med gas i stället för
vätska. Vid ytterligare en operation den sommaren bytte man till olja. Trots det fortsatte
Ulrika sitt hektiska liv med tonårsbarn, undervisning och utställningar.
– Men den hösten, när jag opererats för
femte gången, förstod jag hur allvarligt det var.
Jag fick ligga kvar på sjukhuset en vecka och
vila. Jag saktade ner, blev sjukskriven en tid
och kämpade för mitt öga.
I januari 2012 skulle oljan ha gjort sitt och
ögat tömdes, men nu såg Ulrika den svarta
gardinen igen och ögat måste åter fyllas med
olja för att hålla näthinnan på plats.
– Man ser inte så bra genom olja, det är som
att titta genom en sådan där plastpåse som
man lägger frukt och grönsaker i. Jag kan bara
läsa bokstäver som är minst en decimeter höga,
men rörelse, färg och kontraster ser jag även
med det opererade ögat.
Med båda ögon ser Ulrika dubbelt, men om
hon sätter en lapp för ögat, eller en lins som tar
bort synen, då kan hon se bra med det andra.
– Men då har jag inget sidoseende, det är
handikappande ibland.
Idag går Ulrika Ernestam Östberg på regelbundna kontroller en gång om året. Eventuellt
kan oljan behöva bytas ut så småningom. Hon
har hittat tillbaka till både sitt konstnärskap
och rollen som lärare.
– Jag har bland annat en kurs för synskadade
och i höst ska jag ha utställning, säger hon. n
1177 Vårdguiden nr 3 2014
... hick ...
Skrämmas, dricka vatten baklänges eller lova en krona
för varje ny ”hick” – det finns mängder av knep
för att bota hicka. Men varför får vi egentligen hicka?
TEXT KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION HELENA ÖHMAN
Hicka kan du få till exempel när du äter
eller dricker för fort eller om du dricker
alkohol eller drycker med kolsyra i. Du
kan även få hicka när du skrattar häftigt
eller andas in kall luft. Ofta beror hickan på
att något irriterar diafragman, den stora
andningsmuskeln i nedre delen av bröstkorgen. När diafragman plötsligt drar ihop
sig tar man ett snabbt ofrivilligt andetag,
men sedan avbryts inandningen hastigt
och själva hickljudet uppstår.
Det finns några få sjukdomar som kan
ge långvarig och besvärlig hicka. Exempelvis kan sjukdomar i magsäck, lungor
eller hjärta påverka diafragman. Hicka är
en ganska vanlig biverkning av en del läkemedel, till exempel medicin mot hals­
bränna och vissa nikotinläkemedel.
Men ibland får man hicka utan att det
går att hitta någon orsak. Hicka är för det
allra mesta helt ofarlig och går över av sig
själv. Har du däremot ofta hicka som håller i sig länge, mer än några timmar, kan
du kontakta en vårdcentral.
Du kan alltid ringa 1177 och fråga
om råd.
Även om det inte finns några
bevisade botemedel mot
hicka, kan du alltid prova
någon av de här huskurerna:
• Drick kallt vatten, helst
från glasets bortre kant,
det vill säga medan du
lutar dig kraftigt framåt.
•S
välj en tesked lingonsylt eller
strösocker.
• Be någon skrämma dig – eller lova dig
en krona om du hickar en gång till …
• Tryck tummen hårt mot gommen strax
innanför framtänderna.
• Håll för näsan och drick sakta ett glas
vatten.
• Bit i en citron.
• Håll andan så länge du kan.
• Dra i tungan, håll den utsträckt och
räkna till 50.
• Gurgla dig med vatten så länge du kan.
Lycka till! Och berätta gärna på 1177 Vård­
guidens facebooksida vilken metod som
fungerade bäst … n
1177 Vårdguiden nr 3 201411
Elias nya säng
Det är andra gången Elias är här,
på Hjälp­medel Stockholm. Förra
gången var det för att prova ut en
rullstol. Det är den han briljerar
med när han skrattande snurrar,
stegrar och dansar sig fram i vänt­
rummet. Men idag har han kommit
för att prova sängar.
TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO JONAS HALLQVIST
Elias, som är född med en cp-skada, har kommit hit tillsammans med sin mamma och sin arbetsterapeut Brittis
Andersson på Habiliteringscenter Nacka.
Elias har just fyllt fem år och sover fortfarande i sin
gamla spjälsäng. Den börjar bli i minsta laget, och framför allt är det tungt och slitigt för hans mamma, som
varje morgon och kväll lyfter honom i och ur sängen.
Hon har ont i ryggen.
Gertrud Ersson är hjälpmedels­konsulent på Hjälpmedel Stockholm. Hon ska hjälpa till att hitta rätt säng
till Elias. Tillsammans går de igenom vad de har för behov.
– En höj- och sänkbar säng skulle underlätta vid natt­
­ningen och öka Elias självständighet, säger Elias arbets­
terapeut Brittis Andersson.
I rummet står en stor säng. Gertrud sänker den till
botten­läge med manöverkontrollen, och Elias får prova
att klättra över från rullstolen till sängen. Sedan får han
själv trycka på knapparna. Fascinerad låter han sängen
åka upp och ner. Han höjer upp huvudändan och trycker
sedan upp fotändan också, så långt det går.
– Manöverdosan är låsbar. Varje funktion går att låsa
för sig, säger Gertrud Ersson.
– Det var tur det, annars skulle hans syskon kanske
vilja prova hela tiden, säger Elias mamma.
Efter att ha testat och funderat en stund klarnar be­
sluten. Det blir en mindre säng i stället, med halvhöga
gavlar och grindar. Den blir lagom stor, och det känns
tryggt med grindarna.
När beställningen på hjälpmedlet har skickats in är det
bara att vänta. Vissa hjälpmedel kan man få nästan direkt.
Andra, som Elias säng, kan dröja upp till sex veckor. Men
då levereras den direkt in i familjens sovrum.
De flesta hjälpmedel får man låna gratis. Så är det med
Elias säng. Men vissa tillbehör får man själv betala. Till
dem hör madras­sen. Den får Elias mamma köpa. Dess­
utom får hon och Brittis Andersson hjälpas åt att kapa
den till rätt storlek. Om detta bryr sig inte Elias ett dugg.
Han har med lite hjälp nu tagit sig från sängen tillbaka
till rullstolen.
– Nu ska jag åka till förskolan, säger han och ser väldigt glad och bestämd ut. n
Hjälpmedel på 1177.se
Har du någon form av funktions­
nedsättning finns en rad hjälpmedel
som kan underlätta vardagen. På
1177 Vårdguidens webbplats finns ny
och nyttig information under Tema
hjälpmedel. Du hittar temat under
rubriken Fakta och råd på startsidan.
Här kan du leta bland hela landets
12
utbud och hitta fakta om mer än
60 000 olika hjälpmedel, hur du ska
göra om du behöver ett hjälpmedel
och hur det går till att prova ut ett.
Du kan välja att bara se de hjälp­
medel som finns där du själv bor
eller se vilka som finns i andra delar
av landet, om du till exempel har en
anhörig i en annan del av landet,
som du vill hjälpa.
Informationen är uppdelad i olika
områden, som syn, hörsel och rör­
else. Du hittar det nya temat på
1177.se/hjalpmedel
Hjälpmedels­konsulent
Gertrud Ersson lär
Elias hantera fjärrkontrollen. Fascinerad
låter han sängen åka
upp och ner.
Så får du
hjälpmedel
Om du behöver ett hjälpmedel kan du
kontakta vårdcentralen eller din vård­
givare. Beroende på vilket slags hjälp­
medel det gäller får du sedan kontakt
med någon som kan bedöma ditt behov
och skriva ut hjälpmedlet.
Rörelse
Om du behöver ett rörelsehjälpmedel,
som en rollator eller en höj- och sänk­
bar stol, kanske man först behöver göra
ett besök hemma hos dig. Tillsammans
med den som skriver ut ditt hjälpmedel
kan du sedan besöka en hjälpmedels­
central om du behöver prova ut ett
hjälpmedel.
Det finns två hjälpmedelscentraler
i Stockholm. Hjälp­medel Stockholm
i Älvsjö och Sodexo Hjälpmedelsservice
i Sundbyberg. Förutom rörelsehjälp­
medel har de också utprovning av medi­
cinsk apparatur, som andnings­apparater
och epilepsilarm.
Hörsel
Behöver du ett hjälpmedel för att du har
nedsatt hörsel kan du kontakta en audio­­
nom eller hörselmottagning. På en hör­
selmottagning kan den som har nedsatt
hörsel få hjälp med att till exempel prova
ut en hörapparat. Man kan även få andra
hörselhjälpmedel, exempelvis lampor
som blinkar när telefonen eller dörr­
klockan ringer.
Syn, kommunikation,
kognition
Om du har starkt nedsatt syn kan du
och den som skriver ut dina hjälpmedel
besöka en syncentral. Det finns en syn­
central i Långbro och en vid Sabbats­
bergs sjukhus.
KommSyn, vid Telefonplan, finns till
för personer som har nedsatt syn eller
en funktionsnedsättning som gör det
svårt att kommunicera med andra, eller
som gör att man behöver särskilda
hjälpmedel för att få vardagen att fung­
era. Du besöker KommSyn tillsammans
med den som skriver ut hjälpmedlen,
och du kan även ta med dig din dator,
läsplatta eller mobiltelefon för att få
hjälp med att hitta bra program eller
appar som kan förenkla din vardag.
13
Det är samma visa varje år
vid den här tiden: Alla nyser,
hostar och snyter sig.
Så vad kan man
göra för att slippa
ligga ner­bäd­dad
och snörvla?
TEXT KERSTIN OTTERSTÅL
Sov och koppla av
För att immunförsvaret ska fungera bra
behöver du goda sömnvanor. Det är lika
viktigt med sömnens kvalitet som att du
sover tillräckligt mycket. Även stress kan
sänka ditt immunförsvar. Läs mer om
stress på sidan 22.
Snuva virusen
pa
˚ snuvan
14
Hjälp immunförsvaret
LÅT BARNEN LEKA UTOMHUS
Det finns nästan lika många huskurer som det finns virus.
Och alla är lika bra – eller lika dåliga. Extra vitaminer,
vitlökskapslar, ingefära och diverse andra preparat har
ingen bevisad verkan.
– Hittar man något som man tycker lindrar ska man
förstås använda det, säger Lars Lindquist, infektions­
läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
– Men någon kur som bevisligen stärker kroppens för­
svar mot infektioner och motverkar förkylningar finns inte.
Däremot vet man ganska väl vad som sänker kroppens
immunförsvar. Så det bästa du kan göra för att vinna
kampen mot virus och bakterier är att hjälpa din kropp
att hålla immunförsvaret så starkt som möjligt. Om du
dess­utom försöker undvika smitta har du en bra chans
att slippa höstförkylningen. Man räknar med att förskolebarn får mellan sex och
åtta luftvägsinfektioner per år. Det hänger ihop med att
deras immunförsvar inte är färdigutvecklat.
– Infektionerna bygger upp immunförsvaret och är
en del av livets skola, säger Malin Rydh-Rinder, barn­
läkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm.
Barn som har regelbundna sovvanor och som vistas
mycket utomhus får bättre skydd mot infektioner, visar
en del studier. Att barn som leker mer utomhus är fris­
kare kan också bero på att smittan sprids sämre ute.
Men utomhuslekar gör även att barnen rör sig mera,
vilket gör att hela kroppen mår bättre.
Andra sätt att hejda smittan från att spridas hemma
och i förskolan är att lära barnen att nysa i armvecket
och att tvätta händerna ofta.
1177 Vårdguiden nr 3 2014
FOTO: SUSA N N E K RO N H O LM /JO H N ER
Om du röker
– sluta med det
Rökning är inte bara skadligt för hjärtat,
blodkärlen och lungorna, det är också
dåligt för immunförsvaret.
Flimmerhåren som forslar bort slem från
slemhinnorna jobbar betydligt sämre hos
den som röker. I stället bildas en gegga
i luftvägarna, som virus och senare kanske
även bakterier trivs i. Därför blir de som
röker sjuka lättare, och får dessutom ofta
svårare följdsjukdomar av förkylningar
än de som inte röker.
KLARA DIG UTAN ANTIBIOTIKA
De allra flesta höstförkylningar beror på virus, och mot virus
hjälper inte antibiotika. Om kroppen själv får bekämpa sjukdomen
blir ditt immunförsvar starkare. När immunförsvaret har vunnit
kampen över virusen har de vita blodkropparna lärt sig att känna
igen och komma ihåg angriparna. Du går alltså stärkt ur striden.
Men även om du får en infektion som orsakas av bakterier kan
det vara bra att undvika antibiotika.
Om du tar antibiotika riskerar du att även slå ut en del av de
tarmbakterier som är viktiga för balansen i mag-tarmkanalen.
Följden kan bli svåra diarréer som torkar ut kroppen och sätter
ned immunförsvaret.
Så håller du dig frisk
Det är snuvan och nysning­
arna som smittar! Under
hösten är mängder av virus
i farten. Ju färre virus du
utsätter dig för, desto mindre
är risken att du blir sjuk.
Några tips:
•C
ykla eller gå till jobbet
eller skolan i stället för att
trängas på bussar och
i tunnelbanan.
• Tvätta händerna noga,
både när du varit ute på
stan och innan du äter.
• Använd våtservetter eller
handsprit om du inte
kommer åt tvål och vatten.
• Försök att inte peta med
fingrarna i mun, näsa eller
ögon.
• Var noga med hygienen
hemma, dela inte handduk,
tvätta ofta.
Om du ändå skulle drabbas
av ett elakt virus – stanna
hemma och ta hand om dig!
Släpa dig inte till jobbet och
smitta andra.
FOTO: U LF H U E T T
Virus kan överleva i upp emot sju
timmar på till exempel ett dörr­
handtag eller ett trappräcke. Både
virus och bakterier smittar också
när vi är nära varandra, tar i hand,
kramas eller pussas.
– Ett sätt att minska risken för att
bli sjuk är att undvika smitta, säger
infektionsläkare Lars Lindquist.
– Under 2009, när svininfluensan
kom, blev alla mer medvetna om
vikten av att undvika smitta, inte
minst genom att tvätta händ­erna
noggrant. Möjligen bidrog det till
att både influensan och förkylning­
arna fick mindre spridning.
MER INFORMATION
1177.se – sök på förkylning,
smitta eller virus
FOTO: JA KO B FR I DH O LM /JO H N ER
UNDVIK SMITTAN
Ät bra mat och rör på dig
För att hålla kroppens försvar i trim gäller i övrigt samma
råd som för att hålla hjärtat friskt och undvika livsstilssjuk­
domar: Ät näringsriktig mat med mycket frukt och grönt.
Träna, promenera, motionera, så mår kroppen bättre.
Även om det inte hjälper mot virusen kan du minska risken
att bli allvarligt sjuk i följdsjukdomar.
1177 Vårdguiden nr 3 201415
Depression, stress, dålig sömn eller alkoholmissbruk kan ligga bakom att en
människa börjar glömma mer än vanligt. Men ett försämrat minne kan också vara
ett tecken på demens. Ett tillstånd som kräver en helt annan form av behandling.
Hur ska man veta skillnaden? TEXT HELENE LUMHOLDT ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON
mänskligt
Att glömma är
Alla glömmer vi. Ibland sådant vi borde komma ihåg, som portkoden, och ibland saker som
inte spelar någon roll, som vilken färg vi hade
på strumporna i förrgår.
Många äldre berättar hur de allt eftersom åren
går får svårare och svårare att minnas saker
som namn, boktitlar och andras födelsedagar.
Sådant som lämnat känslomässiga avtryck
finns däremot kvar inom dem. De minnena är
lätta att plocka fram.
– Saker som gjort starkt intryck, händelser
som präglat oss emotionellt stannar kvar,
medan man däremot kan glömma bort vad
man åt till frukost. Om det inte var en väldigt
speciell frukost förstås, säger Bengt Winblad,
professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.
I takt med att vi åldras blir vår kropp skröpligare. Vi hör och ser inte lika bra som när vi
var yngre. Vi är inte lika viga, inte lika starka
och inte lika snabba som förr.
– Alla våra kroppsfunktioner försvagas när
vi blir äldre. Blodflödet försämras och musk­
lerna blir stelare, konstaterar Bengt Winblad.
Detsamma gäller minnet. Informations­
överföringen i hjärnan fungerar inte på samma nivå som förr. Ålder är den absolut största
riskfaktorn för glömska. Men det är stor skillnad mellan att bli smått disträ på ålderns höst
och på att bli dement.
Demens är ett samlingsnamn på olika symtom som uppstår som resultat av skador i hjärnan. Beroende på var i hjärnan skadan uppstått
ser symtomen olika ut. Demens handlar också om mycket mer än enbart glömska. Andra
16
symtom, som personlighetsförändringar,
kroppslig stelhet, oro och sömnstörningar kan
uppträda innan glömskan blir påtaglig.
Demenssjukdomar delas upp i olika katego­
rier, beroende på hur skadan uppstått.
Den allra vanligaste demensformen är Alz­
heimers sjukdom. Den står för ungefär sextio
procent av alla demenssjukdomar. Det är också den sjukdom som de flesta tänker på när man
talar om demens. Mot den kan man ta vissa
symtomlindrande mediciner. De hjälper ett
”Det är stor skillnad
mellan att bli smått disträ
på ålderns höst och på att
bli dement. ”
tag men i det långa loppet tar sjukdomen ändå
över. Någon bot finns inte. Forskarna vet inte
vad som orsakar alzheimer. De tror att det är
ett giftigt äggviteämne – amyloid, som angriper
nervcellerna i hjärnan och får dem att för­t vina,
men vet inte varför.
Vad de kunnat se är att det finns ärftliga varianter av alzheimer. Fast det är mer korrekt att
säga att det är risken för att drabbas som är
ärftlig. Långt ifrån alla som bär på anlagen utvecklar sjukdomen.
– Jag undersökte en man som bar på riskgener
från både mamman och pappan, men inte vi­
sade några som helst tecken på alzheimer. Och
han var hundra år, berättar Bengt Winblad.
Den ärftliga varianten kan drabba unga
människor, redan i trettioårsåldern. Den betyd­
ligt vanligare, icke ärftliga formen, drabbar
framför allt personer över 65 år.
Vare sig man är ung eller gammal, har en de­
mens­sjukdom eller inte, är det viktigt att man
får en diagnos. Ju förr desto bättre.
Det är viktigt eftersom glömskan kan ha helt
andra orsaker än en demenssjukdom och därför kräva helt andra åtgärder.
– Den som är deprimerad drabbas ofta av
försämrat minne. Den som stressar mycket
likaså. Alkoholmissbruk och dålig sömn kan
också göra att man blir glömsk. Dessutom
finns det en del mediciner som ger sämre
minne som biverkning, säger Bengt Winblad.
Men forskarna har på senare tid också upp­
täckt att demenssjukdomarna inklusive alz­
heimer har samma riskfaktorer som många
andra sjukdomar.
– Flera studier har visat att högt blodtryck,
för höga kolesterolvärden, förstadier till diabetes, övervikt och att man rör sig för lite, ökar
risken för demenssjukdomar. Det är risker
som går att påverka, faktorer som är behand­
lingsbara. Det gör en tidig diagnos än viktigare, säger Bengt Winblad.
Att man minskar risken för glömska bara genom att leva ett hälsosamt liv är åtminstone ett
litet ljus i mörkret, liksom att metoderna för
att ställa diagnos har förfinats och förbättrats.
– Idag mäter vi funktioner i hjärnan på flera
sätt, inte bara genom EEG utan genom till exempel blodflöde och sockeromsättning i hjärnan. Vi kan ta prov på ryggmärgsvätskan och
1177 Vårdguiden nr 3 2014
analysera olika ämnen som speglar hjärnans
funktion. De proverna, tillsammans med olika
neuropsykologiska tester, gör att vi idag kan
ställa en säker diagnos kanske tio år tidigare än
vi kunde förut, säger Bengt Winblad.
Han tycker att alla som oroar sig för sin
glömska ska söka hjälp, för att få reda på vad
som är vad.
– Om jag kände mig orolig, om jag till exempel inte hittade i mina vanliga omgivningar,
skulle jag söka direkt. Ju tidigare diagnos desto
större möjlighet att påverka, säger han.
Att de naturläkemedel och
det som marknadsförs som
medicinsk mat skulle ha någon
positiv inverkan på våra minnesfunktioner ställer han sig
däremot skeptisk till.
– Det finns inte tillräckliga
vetenskapliga bevis för att det
skulle fungera. Det är bara dyrt.
Att äta nyttigt i vardagen tror
han desto mer på, liksom på att leva
ett sunt, stimulerande och gott liv. Där
har vetenskapen gett åtskilliga bevis.
– Att äta god, allsidig kost är bra. Särskilt för äldre som äter allt mindre, är det
extra viktigt att äta bra.
Att rörlighet, både fysisk och mental, har
positiv påverkan på vårt minne är han också
säker på.
– Aktivitet är bra för nervcellerna. Att sitta
ensam hemma och bara titta i taket är inte bra,
men det vi gör behöver inte vara så märkvärdigt.
Det kan vara att titta på tv, lösa sudoku och
korsord eller dricka kaffe med grannen. Allt
som aktiverar våra nervceller är bra. De behö­
ver hålla igång för att inte förtvina. n
När ska jag oroa mig?
Vad kan påverka minnet?
Vad är en minnesmottagning?
• Har ditt eller en närståendes minne
plötsligt påtagligt försämrats?
• Att hålla nervcellerna i form. Var aktiv,
lös korsord, läs böcker, sjung och dansa
eller titta på fotboll och ta en öl med
kompisarna.
I Stockholms län finns 12 minnesmottag­
ningar vid olika geriatriska kliniker:
Huddinge, Södertälje, Capio Dalen,
Handen, Nacka, Stockholmsgeriatriken
Sabbatsberg, Bromma, Danderyd, Jakobs­
berg, Löwenströmska, Nynäshamn och
Norrtälje. Man vänder sig i första hand till
sin husläkare eller vårdcentral.
En minnesutredning kräver ofta flera
besök och består av både fysiska prover
som blodprov och hjärnröntgen och
psykologiska tester som prövar patient­
ens förmåga att ta emot och hantera
information.
• Påverkar och skapar glömskan problem
i vardagen?
• Har du eller en närstående plötsligt
börjat ändra beteende, bli mer ilsken,
väldigt orolig eller rastlös?
• Om du eller en närstående är frisk i
övrigt, sover bra på natten, inte upplever
någon särskild stress och ändå har börjat
glömma självklara saker, som vägen
hem från jobbet eller namnet på barnen
ska du kontakta vårdcentralen.
• Att arbeta med särskilda minnesträn­
ingsprogram kan hjälpa så länge man
håller på, men påverkar knappast för­
mågan i ett längre perspektiv.
• Att äta en god och allsidig kost.
• Att få rätt behandling av andra
sjukdomar.
• Att hålla en lagom vikt.
• Att få en tidig diagnos.
1177 Vårdguiden nr 3 201417
Barn som har föräldrar eller syskon med svåra sjukdomar tar
ofta på sig skulden för situationen och gör allt för att under­
lätta för sina föräldrar. Därför är det viktigt att de får stöd och
möjlighet att ställa frågor och prata om sina känslor.
TEXT MONICA KLASEN MCGRATH FOTO PERNILLE TOFTE
Barn tar ofta
på sig skulden
När en mamma får stroke eller
en pappa cancer kan livet bli
svårt för barnen. Det gäller förstås även om en förälder blir
svårt skadad i en olycka, får en
psykisk sjukdom eller har ett
missbruk.
– Om barn inte får information och stöd när deras föräldrar
blir svårt sjuka, kan de göra sig
egna, ibland värre föreställningar om vad som sker och varför.
Det säger Ludmilla von
Zweigbergk, folkhälsovetare
inom Stockholms läns landsting. Hon arbetar med att omsätta FNs konvention om barns
rättigheter inom vården.
Skydda föräldern
Barn kan avstå från att prata om
sådant som de tror kan göra föräldrarna ledsna eller oroliga,
och i stället tänka att de måste
vara duktiga och hjälpa till för
att inte göra det ännu svårare för
föräldrarna.
– Barn försöker skydda sina
föräldrar och föräldrar försöker
skydda sina barn. Men ofta förstår barn mycket mer än de visar. Därför kan man behöva motivera barnen att fråga om saker
som de undrar över, och att berätta hur de känner. Att barnet
får veta att föräldern blir väl omhändertagen kan också kännas
skönt och ge trygghet, säger
Ludmilla von Zweigbergk.
Vården har skyldighet
En sjuk förälder kan också behöva
stöd i sin föräldraroll. De kan till
exempel få stöd i hur de kan prata
med sitt barn om sin sjukdom.
Klarar man inte själv av att prata
med sitt barn kan vårdpersonalen göra det, antingen tillsam-
MER INFORMATION
• folkhalsoguiden.se/barnsom­
arnarstaende
Informationen är i första hand
avsedd för personal inom vår­
den, men innehåller tips om
litteratur, länkar med mera för
både föräldrar och barn.
Barnets rätt
Barn som lever med
närstående som har en
allvarlig fysisk sjukdom
eller skada, en psykisk
störning eller funktions­
nedsättning, som miss­
brukar alkohol eller andra
droger, eller har en närstå­
ende som plötsligt avlider,
ska särskilt uppmärksam­
mas och har enligt lag rätt
till information, råd och stöd.
Barnets rätt stadgas både
i FNs konvention om barnets
rättigheter (Barnkonventio­
nen) och sedan år 2010 även
i Hälso- och sjukvårdslagen
och i Patientsäkerhetslagen.
Sajter med information om stöd till barn
Stödverksamheter
• anhoriga.se – Nationellt kunskapscentrum
för anhöriga
• umo.se – Ungdomsmottagningen på nätet
I Stockholm finns det många
ställen där barn kan få stöd och
hjälp om deras föräldrar är sjuka,
skadade, har en funktionsned­
sättning eller missbruksproblem.
• kuling.nu – Mötesplats för barn som har en
förälder med psykisk sjukdom • livlinan.org – Webbplats som ger stöd och
information till unga som lever nära någon
med psykisk ohälsa
18
mans med föräldern eller enskilt med barnet. Även små
barn, som ännu inte kan prata,
känner av att något är fel med
föräldern.
– Då kan föräldern behöva råd
kring vad de ska tänka på i förhållande till barnet. De kan också behöva egen avlastning.
Vården har en skyldighet att
ta reda på hur patientens livs­
situation ser ut och om det finns
barn i familjen. Det är också en
förutsättning för att kun­­na hjälpa
och stödja bar­nen. n
• bup.se – Barn och ungdomspsykiatrin
i Stockholms län
• cancerfonden.se/sv/prata/samtalsvan
– Här kan man få kontakt med annan person
med erfarenhet av att vara närstående
• näracancer.se – Webbplats för dig som är
ung och står nära någon som har cancer BRIS stödtelefon. För barn:
Telefon 116 111. För vuxna, om
barn: Telefon 077-150 50 50
• bris.se
1177 Vårdguiden nr 3 2014
för barn i Stockholms län
”Jag ville inte belasta familjen” »
Ersta Vändpunkten. För barn
Fridlyst i Huddinge kommun.
HANBA. Stödverksamhet för
Randiga huset. För barn som
som lever i ett hem där någon
missbrukar alkohol eller droger.
• erstadiakoni.se/vandpunkten
För barn som har missbrukande
eller psykiskt sjuk förälder.
Telefon: 08-535 376 48
barn som närstående i Haninge
kommun.
• hanba.se
har mist en förälder eller annan
närstående.
• randigahuset.se
Källan. Gruppverksamhet för
familjer där en förälder har en
psykisk sjukdom eller funktions­
nedsättning.
• schizofreniforbundet.se/kallan
Maskrosbarn. Ideell förening
som stödjer ungdomar som har
föräldrar som missbrukar eller är
psykisk sjuka.
• maskrosbarn.org
Stödgruppen för barn i familjer
där en förälder har en neurolog­
isk sjukdom eller skada, till ex­
empel MS, epilepsi, stroke.
Telefon: 08-517 740 73
Trygga barnen. För barn med
föräldrar som missbrukar droger
eller alkohol.
Telefon: 0727-11 71 72
• tryggabarnen.org
1177 Vårdguiden nr 3 201419
”Jag ville
inte belasta
familjen”
När Elinas mamma skadades svårt i en trafikolycka förändrades allt.
– Mamma försvann över en natt och pappa lämnades ensam med sin
egen sorg och med två små barn. Vi hade behövt någon utomstående
som hade kunnat hjälpa oss att sätta ord på och uttrycka våra känslor.
TEXT MONICA KLASEN MCGRATH FOTO PERNILLE TOFTE
En tidig höstkväll för sjutton år sedan, då
Elina Sundströms mamma var på väg hem
i bilen efter en fotbollsmatch, krockade hon
med en älg. Kollisionen blev kraftig och
Elinas mamma fick en så allvarlig nackskada
att hon förlamades från bröstet och ner.
Hemma väntade Elina, som då var fem år,
hennes tvåårige bror och deras pappa. Det
skulle dröja sju månader innan mamman
kom hem till sin familj igen, och då var livet
för alltid förändrat.
20
– Det är konstigt, men jag har nästan inga
minnen alls från den där första tiden. Mamma
hade alltid funnits där och vi levde ett tryggt
liv i villaområdet. Från den ena dagen till
nästa förändrades allt. Det var en chock som
nog var svår att hantera för en femåring.
Allt var kaos
Hemma hos Elina pratade man inte så mycket
om känslor och visade ännu mindre.
– Efter olyckan fick pappa samla ihop sig
för att över huvud taget klara av vardagen.
Alla gjorde nog sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Men jag ville inte släppa ut mina
känslor, trots att allt var kaos inom mig.
Å ena sidan var Elina glad att hennes mamma
hade överlevt, å andra sidan hade hon fort­
farande mycket oro och sorg att bearbeta.
– Men att vara ledsen för min egen skull
kändes förbjudet. Det var ju mamma det var
synd om. Först som tonåring förstod jag att
allt inte var svart eller vitt, antingen eller.
Elina hittade sin egen strategi, vilket var att
antingen hålla sig undan eller att bjuda till
och försöka vara glad.
– Jag läste någonstans att familjen är som
en flock där det måste finnas balans. Om alla
är ledsna fungerar inte livet. Min roll blev att
inte ställa till mer besvär, det fanns inte rum
för mer sorg i familjen, jag trodde nog att
någonting skulle brista om jag hade släppt
fram alla känslor. En medmänniska
När Elina var 14 år gick hon till en sjukgymnast som förstod att hon behövde prata.
– Sjukgymnasten blev som en terapeut för
mig. Hon bekräftade mina känslor, hjälpte
mig sortera och sätta ord på dem på ett sätt som
ingen annan riktigt hade gjort tidigare. Jag
har ofta tänkt att det inte behöver vara en terapeut eller psykolog som blir det viktiga stödet.
Det räcker att det är en medmänniska som
visar omtanke och förstår hur man har det.
Elina säger att både hon och hennes föräldrar hade behövt få stöd långt tidigare.
– Mitt i chocken hade det behövts någon
som kunde ägna tid åt bara oss barn, så att
våra föräldrar kunde få tid att bearbeta och få
verktyg att hantera situationen.
Ödmjuk inför livet
Känslan av att vilja vara till lags har följt med
Elina upp i vuxen ålder. Hon har haft svårt att
ta konflikter och känner ofta skuld.
– Jag tror det beror på att jag tidigt stod tillbaka och inte levde ut mig själv. Det har varit
svårt att få syn på det och bryta mönstret. Att
våga släppa fram mina egna känslor och visa
dem för andra.
Men Elina säger att hennes erfarenheter
också är av godo.
– När man har varit så nära att förlora någon,
tror jag att man känner sig ödmjuk inför det
man har fått, och inför livet självt. n
1177 Vårdguiden nr 3 2014
motion!
FOTO: CAIAI MAG E /JOH N E R
Ge dig själv tid för
Det finns lika många sätt att
motionera på som det finns hinder,
både faktiska och mentala. Men
ge dig själv tid att träna – då orkar
du så mycket mer!
TEXT HELENE LUMHOLDT
För många, till exempel hårt arbetande småbarnsföräld­
rar, kan tidspressen och logistiken vara tungt vägande
skäl att inte komma till skott med träningen.
Men när det gäller motion finns det dessbättre inga hopp­
lösa fall. Det finns faktiskt ingen som på grund av tidsnöd
inte kan hitta någon liten glipa i sitt späckade schema.
Risken är förstås att träningen blir ytterligare en stressfaktor, ytterligare ett ”duktighetsmåste” som ska pressas
in mellan möten och matlagning. Men skillnaden mellan träning och alla andra måsten är att den ökar vår kapa­
citet att klara av allt annat.
Detta vet vi nog alla, åtminstone i teorin. Vi vet att vi
blir friskare, piggare och lever längre om vi rör på oss.
Möjligheterna till motion i vardagen är många, en del
så självklara att vi inte längre tänker på dem, en del nyupp­
funna och smarta. Alla har de en sak gemensamt: Lite är
mycket bättre än inget! n
14 smarta tips i vardagen
• Cykla till jobbet. Är det för långt
kanske du kan cykla en del av
sträckan.
• Jogga eller promenera till eller
hem från jobbet.
• Ta trapporna i stället för hissen.
• Kliv av bussen eller tåget en
station tidigare.
• Köp en motionscykel, varför inte
begagnad, och träna framför ny­
heterna eller favoritserien.
• Träna styrka med hantlar eller
annat tungt framför tv:n eller när
du väntar på att maten ska bli
färdig.
• På flera håll finns utomhusgym
och olika styrkeredskap. Gå in på
Stockholm.se och sök på utegym.
• Passa på att springa en sväng
eller gå en snabb runda medan
ditt barn tränar fotboll, spelar
teater eller blockflöjt, i stället för
att bara sitta och vänta.
• Gå en sväng med en kollega
på lunchen. Anmäl dig till steg­
räkningstävlingar och annat som
kan öka din motivation.
• Många gym har barnpassning.
Kan vara en lösning för dig som
annars inte kan komma hemifrån.
• Många idrottshallar ordnar
familjegymnastik, både inom- och
utomhus. Ibland är det gratis.
• Turas om med din partner: Medan
den ena steker pannkakor och
dukar hinner den andra både
springa tvåkilometersrundan och
duscha.
• Skaffa barnvakt hemma genom
att turas om med grannen eller
kompisen – eller genom att
erbjuda mor- och farföräldrar en
exklusiv ensamstund med barn­
barnen.
• För den som är morgonpigg kan
en joggingrunda i arla morgon­
stund, innan barnen har vaknat,
vara ett alternativ. Då är det tyst
och lugnt ute och luften är aldrig
friskare än i gryningen.
1177 Vårdguiden nr 3 201421
Släpp stressen!
Har du svårt att få tiden att räcka till? Känner du dig pressad av krav, både från dig själv
och från din omgivning? Eller börjar du tappa orken och lusten, även till sådant du brukade
tycka var roligt? Stress kan ta sig många uttryck. Lär dig känna igen symtomen och hitta
ditt eget sätt att hantera den. TEXT ANNA SJÖKVIST ILLUSTRATION JANETTE BORNMARKER
E
n del känner igen sig i beskrivningen av att ständigt känna sig
jagade, som ett villebråd alla vill
åt. Andra känner sig otillräckliga
och maktlösa i sin situation och
blir pressade av det.
– I dag har stressen blivit ett normaltillstånd, säger Aleksander Perski, stresspsykolog på Stressmottagningen. Många stressar
mycket mer än vad de egentligen orkar med,
men vi har börjat vänja oss vid det höga tempot i samhället och klagar inte.
22
– Däremot har vi blivit bättre på att känna
igen symtomen på stress, säger Aleksander
Perski, och många söker vård tidigare i dag än
för ett antal år sedan.
Ofta klarar vi av en viss grad av stress i våra
liv. Men när stressen blir för stor och i synner­
het för utdragen utan möjlighet till återhämt­
ning, kan vi bli sjuka.
Vilka personer som blir sjuka av stress har
förändrats mot för ett antal år sedan. Då var
det personer i medelåldern med ansvarsfulla
positioner som arbetar för mycket. I dag är
det allt fler unga, och i synnerhet kvinnor,
som mår dåligt av sin stress.
– Det är ofta personer som tar mycket
ansvar för andra, berättar Aleksander Perski.
Kombinationen av att känna höga krav, ha
dålig kontroll och att känna sig ensam i sin
situation är den vanligaste orsaken till stress.
– Men vi ser också att många som kanske är
arbetslösa eller utförsäkrade blir sjuka av
stress. För dessa personer handlar det mer
om att de inte har hittat sin plats i tillvaron.
Det är också stressande. n
1177 Vårdguiden nr 3 2014
Tips om du känner dig stressad
• Skriv ner vad som stres­
• Säg nej till aktiviteter som
• Sov! Sömn är en av de
• Ät regelbundna måltider,
• Välj dina strider. Fundera
• Rökstopp. När du i stres�­
• Rör på dig regelbundet,
• Hitta ditt eget sätt för
sar dig. Ta även med
sådant som kan kännas
roligt, men ändå bidrar till
att göra livet stressigt.
på vad som är viktigt, och
vad som inte är det. Foku­
sera på det som du kan
ändra på och acceptera
det du inte kan förändra.
du inte vill medverka i.
Prioritera dig själv. Försök
att undvika långa förkla­
ringar och dåligt samvete.
siga situationer försöker
koppla av med en cigarett
ökar i själva verket stres­
sen i kroppen. Nikotinet
ökar pulsen och hjärtat
slår snabbare.
bästa investeringarna
i hälsa och behövs för
kroppens och hjärnans
återhämtning.
promenader räcker. Då
sover du också bättre.
Motion är nästan oslag­
bart som mirakelmedel
mot stresskänslor.
så näringsriktiga som du
förmår. Allra bäst är också
enkla mellanmål för jämn
blodsockerbalans.
återhämtning. Gå en pro­
menad, lyssna på musik
eller lär dig någon form av
avslappningsövning du
kan avbryta med när du
känner att du varvar upp.
• Gör bara en sak i taget -
resultatet blir som regel
sämre om du försöker
hinna flera saker samti­
digt, vilket kan öka
stressen.
• Träna på att göra saker
långsammare som att gå,
tala och äta långsammare.
Välj medvetet den längsta
kön i affären och tänk att
det får ta den tid det tar.
Kroppen kämpar
eller spelar död
TEXT ANNA SJÖKVIST / INGRID ROOS
S
Varningssignaler
• Du är trött på morgonen även när du har sovit länge
och ostört flera nätter i rad.
• Du har svårt att somna på kvällen och vaknar kan­
ske tidigt på morgonen, utan att kunna somna om.
• Du känner dig likgiltig och struntar i vad som händer
omkring dig, eller känner dig nedstämd och orolig.
• Du har lätt att fastna i negativa tankar.
• Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
• Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller
hjärtklappning.
• Du känner dig uppgiven, trött och tung. Det gör att
du isolerar dig och minskar på sociala kontakter.
• Du har tappat lusten för sex.
• Du får lättare och oftare infektioner.
• Du har svårare att koncentrera dig och glömmer
lättare bort saker.
• Du upplever att tiden aldrig räcker till och höjer
därför tempot och försöker göra flera saker samtidigt.
• Eftersom tiden inte räcker till väljer du bort vila,
fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med vänner.
• Du tar till alkohol, nikotin, koffein, socker eller sömn­
medel för att orka med vardagen, eller som tröst.
tress är kroppens uråldriga
reaktion för att komma undan och överleva en fara. För
att kunna fly eller ta en strid
reagerar kroppen med ökad
puls, förhöjt blodtryck och häftigare
andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras när stresshormoner, bland annat adrenalin, pumpas
ut. För stenåldersmänniskan var det
nödvändigt att samla kraft för att kunna
ta sig ur faran och överleva. Det rörde
sig då om kortvariga stress­toppar och
när faran var över återgick kroppen till
sitt normala tillstånd.
Ett annat vanligt sätt att reagera på för
mycket stress är när vår hjärna uppfattar
att faran är alltför stor och att vi inte har
någon chans att ta oss ur situationen. Då
hjälper kroppen oss genom att försöka
bli osynlig, eller försvinna. Det är en upp­
given stressreaktion som ofta ger svimningskänsla, trötthet, yrsel, svaghet i
musklerna och symtom från magen.
Idag är farorna av helt andra slag och
stresstopparna varar ofta under längre
perioder. Om stressen blir långvarig kan
reaktionerna göra att vi blir sjuka. Im­
mun­försvaret blir överbelastat och vi
drabbas lättare av infektioner och problem med magen. Långvarig stress kan
också orsaka eller bidra till högt blodtryck, värk i axlar och nacke samt hjärtoch kärlsjukdomar.
Som tur är klarar vår kropp och själ
vanligtvis ganska stora påfrestningar.
Det är när upprepade försök att lösa problem inte fungerar, eller när det känns
som hela vår existens angrips, som vi rea­
gerar så starkt. Om du ofta reagerar med
stress i din vardag – även utan anledning,
för att kroppen går på högvarv – kan
stressen bli skadlig.
För att kroppen och hjärnan ska fun­
gera och må bra behövs en balans mellan
de krav som du själv eller någon annan
ställer på dig och dina möjligheter att
leva upp till dem. Om du under en längre
tid lever med för höga krav utan möjlighet till återhämtning riskerar du att
stressen gör dig sjuk.
Stressjukdomar kan ta lång tid att läka.
Därför är det viktigt att du så tidigt som
möjligt försöker ta hand om stress och
obalans i ditt liv. Det finns andra hjälpmedel än piller, kaffe och alkohol för att
klara vardagen. Värktabletter och lugn­
ande eller antidepressiva medel kan hjälpa
på kort sikt, men kan även ha negativa
effekter som gör det svårare på lång sikt.
Om du ofta upplever stress och om du
till exempel får sömnproblem, ångest
eller hjärtklappning kan du kontakta en
vårdcentral eller din företagshälsovård.
Förutom att träffa en läkare kan du få
prata med exempelvis en terapeut eller
psykolog, eller en fysioterapeut eller
sjukgymnast. n
1177 Vårdguiden nr 3 201423
På Autismcentrum för små barn
får Amelie, fem år, träna på att
kommunicera med andra. Här med
behandlaren Bella Berg.
Träning med bra
Amelie, fem år, fick sin autism­­­
diagnos för två år sedan. Det
var personalen på förskolan
som såg symtomen.
Bland annat var det Amelies
svårighet att få ögonkontakt
med andra som gjorde förskolans personal uppmärksam på
att hon kunde ha autism. Och
så brydde hon sig inte om faror, som att klättra över grindar och ställa sig upp på bord.
– Amelie lekte gärna med
andra barn, men hade svårt att
vara den som tog kontakt
först och drog sig undan när
det inte gick, säger Amelies
mamma.
Barn med autism kan ha svårt att leka med
andra barn. De förstår inte lekens oskrivna
regler och har svårt att förstå känslor som
människor visar med sina ansiktsuttryck.
På Autismcenter för små barn får barn med
autism hjälp att träna bort sina svårigheter,
helt eller delvis.
TEXT TIMOTHY TORE HEBB FOTO ULF HUETT
Autism är en funktionsnedsättning som kan vara besvärlig att
upptäcka – av flera skäl. Som förälder är det smärtsamt att inse att
dottern eller sonen inte är som
andra småbarn. Alla barn är ju
unika och utvecklas i så olika
takt. Då är det lätt att blunda och
inte vilja lyssna på den egna magkänslan eller på andras försiktiga
antydningar.
Det är inte heller lätt att upptäcka autism när barn är riktigt
24
små, eftersom det kan visa sig
som brister i att kommunicera
med ögonkontakt, med ansiktsuttryck eller annat kroppsspråk.
Andra symtom på autism kan
vara att barnet fastnar i beteenden
och intressen, eller har problem
med att använda, förstå och ut­
tala ord.
– Autistiska barn har ofta svårt
att härma vuxna och andra barn.
Det leder till att det blir extra besvärligt att lära sig av andra. Det
När Amelie var tre år gjordes
en utredning på Barn- och
ung­domspsykiatrin, BUP, efter
att BVC skickat en remiss dit.
– Träningen nu går främst
ut på att hjälpa henne att lära
sig beteenden som andra barn
i hennes egen ålder redan har.
Vi tränar till exempel på att hon
ska se andra i ögonen när hon
leker, säger Amelies mamma.
Hon får leka Följa John, och
då tränar hon även på att se att
de andra hänger med. Då får
Amelie vara John och bestämma.
Det handlar om att bli bättre på samspel med andra barn
Olika
Ol
ika
säger Bella Berg, psykolog och
behandlare på Autismcenter för
små barn, som ligger på Rosenlunds sjukhus på Södermalm.
Här tar man emot barn upp till
fem år med autism, som har lindrig utvecklingsstörning eller
ingen alls, men som behöver hjälp
att lära sig förstå andra människor
och omvärlden.
Bella Berg understryker flera
gånger hur viktigt det är att jämföra sitt barns beteenden med
motsvarande beteenden hos andra barn i samma ålder. Det är då
autism upptäcks.
Många vill inte se
Men många vill inte inse att det
egna barnet har autism. Man kan
bortförklara det med att ”alla barn
tycker väl inte om att se andra
människor i ögonen” eller att
”alla barn pratar väl inte tidigt”
eller ”mitt barn är nog bara väldigt
trotsigt”.
En känslig fråga blir därför hur
en anhörig eller vän kan berätta
för en förälder att barnet kanske
har autism. Bella Berg tycker att
man kan säga ungefär så här:
”Det går att få hjälp om ett barn
har svårt att leka med andra barn
i samma ålder.”
– Man behöver inte ge diagnosen, det får experter göra. Men
det är viktigt att på ett försiktigt
sätt påpeka det som föräldern
inte vill se, säger hon.
Det korrekta namnet för autism
är autismspektrumtillstånd. Att
det handlar om ett spektrum av
tillstånd betyder att man kan ha
allt från lindriga till allvarliga sym­
tom. Det kan göra det särskilt
svårt att upptäcka lindrig autism
1177 Vårdguiden nr 3 2014
resultat
Fyra vanliga
tecken
på autism
och vuxna. Liksom att komma
ifatt genom att repetera viktiga beteenden som inte utvecklas naturligt genom lek
med andra barn. Hela tiden
gäller det att förstärka den
goda utvecklingen, genom att
Amelie får välja belöning själv.
Hon tränar 20 till 30 timmar
varje vecka, och då står förskolan för mellan fyra och fem
timmar varje dag, medan föräldrarna tränar med henne en
timme om dagen.
– Vi vill att hon ska utvecklas
så mycket som möjligt utifrån
sina egna förutsättningar. n
1. Om ditt barn inte pratar
vid två års ålder är det
klokt att gå till BVC och
be att de utreder barnet.
2. Du bör definitivt gå dit
om barnet vid två års
ålder inte följer din pek­
ning, din blick och inte tit­
tar tillbaka för att dela en
händelse med dig.
3. Ett tecken på autism är
även om barnet har svårt
att leka med andra barn
i sin egen ålder.
barn
hos barn om de inte samtidigt
har en utvecklingsstörning.
– Men alla med autism har brister när det gäller att ta kontakt
och umgås med andra, säger Bella
Berg.
Hon berättar att autism ofta
märks vid just lek, eftersom ett
barn med autism ofta inte förstår
hur det ska bete sig då. Det gäller
till exempel att ta initiativ till att
leka, men också att vänta på sin
tur. Det är därför autism ofta
upptäcks på förskolan.
Svårt för förändringar
Autism syns på andra sätt också:
– Barnet kan tycka att det är
jobbigt att byta aktivitet, som att
lägga sig, klä på sig eller gå till dagis. Det handlar inte om att barnet visar sitt missnöje, utan att
barnet blir mycket argt, får vre-
desutbrott och har riktigt svårt
för förändringar, säger Bella Berg.
Många autistiska barn har trots
allt stor kunskap om hur de ska
bete sig, de kan till exempel veta
hur man hälsar på andra. Men de
ser inte vitsen med att använda
den kunskapen spontant.
Det gäller att få dessa barn att
förstå att det är värt besväret att
göra likadant som andra. De
behöver hjälp att inse att livet blir
trevligare när de umgås med
andra barn och vuxna.
– De måste uppleva att deras
liv blir bättre och roligare om de
även låter andra bestämma i till
exempel en lek. Då först börjar de
samarbeta. Utmaningen är nämligen att väcka barnets intresse
för att utvecklas, säger Bella Berg.
När barnen börjar träna är de
ovana och kan protestera genom
4. Du ska också söka stöd
om barnet protesterar på
ett extremt upprört sätt i
många situationer, när det
går utöver småbarnstrots.
”Känslan av att Morgan
rann mellan fingrarna
på oss var fruktansvärd” »
att bli mycket arga och ledsna.
Bella Berg kan behöva anstränga
sig oerhört för att motivera ett
autistiskt barn till att leka med
andra barn. Därför måste hon
vara särskilt dramatisk och rolig
när hon till exempel leker tittut.
– Först när barnet tycker att det
är värt besväret att leka tittut kan
vi gå vidare och leka kurragömma.
Nya träningsmoment måste
komma i rätt ordning, säger hon.
Att lära sig härma
Om man får hjälp med att lösa ett
problem kan det ibland leda till
att andra problem också blir lösta.
– Att lära sig härma kan till
exempel innebära att man börjar
leka med dockor och bilar, men
också klarar av att klä på sig. Om
man lär sig fråga och lyssna kan
man också lära sig mycket på
egen hand, säger Bella Berg.
Under en timme i veckan får
föräldrar och förskolepersonal
lära sig hur de kan träna barnet.
Sedan kan man fortsätta att träna
med barnet, hemma och i för­
skolan.
Bella Berg betonar att det är bra
att göra träningen till en del av
vardagen. Då blir den ett naturligt inslag som inte kräver någon
större ansträngning.
– Med en förändrad inställning
kan nästan all träning bli en självklar del av vardagen. Hit hör till
exempel att se andra i ögonen och
att be snällt för att få titta på tv.
Vilka chanser har ett barn med
autism att utvecklas?
– Barn som inte har en utvecklingsstörning och som tränar
mycket kan klara grundskolans
läroplan med hjälp av stödinsatser.
Andra trivs bättre i en särskola
eller specialskola, säger hon. n
1177 Vårdguiden nr 3 201425
”Känslan av att Morgan
rann mellan fingrarna
på oss var fruktansvärd”
»
26
M
organ Westberg fick diagnosen autism som barn. I dag
är han 19 år, väldigt empatisk och läser in psykologi på
gymnasiet.
När Morgan Westberg var två och ett halvt år gammal
skärmade han av sig från omvärlden och blev stum. Det
kom som en chock för föräldrarna, som fram till dess
hade sett sin son utvecklas som andra barn. Morgans
pappa Mårten Westberg berättar:
– Morgan utvecklades rätt normalt fram till dess att
han var två och ett halvt år, och då lärde han sig ändå
både svenska och engelska samtidigt. Han var dagisets
lilla sångfågel.
– Det började med att han slutade sjunga. Sedan försvann engelskan, och sedan svenskan. Efter det försvann intresset för kompisarna och han började själv­
stimma mer och mer. Från att ha varit en social, två­
språkig två och ett halvt-åring var det bara utförsbacke
i ett halvår.
En psykolog följde Morgan på förskolan och kom
fram till att det med största sannolikhet var autism han
hade.
– Morgans mamma, Antoinette, läste en bok om en
annan mamma som gick igenom samma sak och hittade
KBT, berättar Mårten. Sedan letade hon på nätet och
hittade den intensivterapi som vi sedan satte igång att
träna Morgan med.
I dag är det samma terapi som Stockholms läns landsting erbjuder på Autismcenter för små barn, men när
Morgan var liten fick föräldrarna skaffa resurserna på
egen hand. Under ett och ett halvt år tränade de tillsammans med förskolepersonalen, ungefär 30 timmar i
veckan.
– Känslan av att han rann mellan fingrarna på oss var
fruktansvärd, berättar Mårten. Men när han började träna
på sin treårsdag var det första gången han lärde sig något
på ett halvår.
– Det gick fort för honom att lära sig nytt i början och
det frigjorde oerhört med energi, vilket gjorde att vi
orkade träna mycket tillsammans med personalen på
förskolan.
Morgan har tydliga minnen av hur han tränade, hur
han bland annat fick anstränga sig hårt för att förstå hur
andra människor kände, utifrån hur de såg ut. För att
träna upp den förmågan fick han peka på en glad gubbe
eller en sur gubbe, beroende på vad behandlarna ville att
han gjorde.
– Jag minns att jag var arg och inte ville, men de fick
mig att vilja till slut, genom att göra roliga saker och ge
mig godis. Sedan, när jag fick uppskattning, började jag
tycka om det, säger Morgan, som tackar sitt goda långtidsminne för att han kommer ihåg det.
Som sjuåring började Morgan i en vanlig klass i en
vanlig skola, där lärarna var krävande och eleverna duktiga. Han hade en stödlärare då.
– Att vara i en vanlig klass fick mig att kämpa för att
vara som alla andra, menar Morgan. Det gjorde att jag
utvecklades.
Efter femman klarade sig Morgan utan stödinsats.
– Jag kan tacka de där åren, när jag fick jobba hårt för
att prata igen och lära mig hur världen fungerar. Annars
hade jag i dag inte kunnat göra allt det som andra
19-åringar kan göra.
– Nu läser jag in några ämnen för att kunna studera på
universitetet, bland annat psykologi. Sedan vill jag resa,
gärna till Hawaii, och flytta hemifrån.
MER INFORMATION
• 1177.se/autism
• habilitering.se/autismcenter-sma-barn
1177 Vårdguiden nr 3 2014
Aktuellt i vården
men du kan inte själv boka tid. Däremot kan
du byta tid om den du har fått inte passar.
Om du känner en knuta eller ser en liten
inbuktning i bröstet ska du däremot inte vänta
tills du får en kallelse till mammografiscreening, utan kontakta en vårdcentral eller beställa
tid på en bröstmottagning.
Du som har skyddad identitet kan inte få
någon kallelse. Du kan i stället ringa Screeningverksamheten vid Regionalt Cancercent­
rum, telefon 08-123 138 20, för att få hjälp.
När du har varit på undersökningen får du
ett svarsbrev hemskickat inom ett par veckor.
Om undersökningen visar något avvikande
eller inte räcker för en säker bedömning, blir
du kallad till ny undersökning, oftast inom
en vecka.
Sedan mammografiscreeningen infördes
har dödligheten i bröstcancer minskat. Så
missa inte chansen att gå på mammografi!
FOTO: STE V EN KRUG /JO H N ER
I Stockholms län kallas alla kvinnor mellan
40 och 74 år till mammografiscreening, en
röntgenundersökning av brösten. Med
mammografi kan man upptäcka de allra flesta fall av bröstcancer, långt innan tumören
kan kännas med handen. Bröstcancer är den
vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor.
De flesta blir friska efter behandling om
bröstcancern upptäcks tidigt.
Att undersöka en stor grupp friska personer
för att upptäcka allvarliga sjukdomar i tidigt
stadium kallas screening. Stockholms läns
landsting har screeningprogram även för
tjock- och ändtarmscancer, livmoderhalscancer och bråck på stora kroppspulsådern.
Kvinnor som är mellan 40 och 49 år kallas
till mammografiscreeening var 18:e månad,
och kvinnor som är mellan 50 och 74 år kallas vartannat år. Det kostar inget för dig att gå
på undersökningen i screeningprogrammet,
Ta hjälp mot
alkoholen
Cirka 200 000 stockholmare drick­er
ohälsosamt mycket alkohol. Men
bara var tjugonde söker hjälp. Att
minska sin alkoholkonsumtion
behöver inte vara svårt, särskilt
inte om man gör det i tid.
En del kan konsten att dricka
lagom, men många hamnar i grå­
zonen, det som kallas riskbruk.
För mycket för att vara bra för
häl­san, men inte ett utvecklat be­
roende.
Om du funderar på om du dricker
för mycket kan du ringa Alkohollinjen
och få svar på dina frågor. Behöver du
hjälp att minska din konsumtion kan du få
hjälp på en riskbruksmottagning. Det finns en
i centrala Stockholm, på Riddargatan 1. Sedan
i våras finns även en mot­­tagning i Sickla,
Nacka. Den riktar sig främst till ungdomar
mellan 18 och 25 år, och personer som är 65
och över. Tanken med det är att rikta sig mot
grupper som ändrar sin livsstil – unga som
inte har fastnat i sina vanor ännu, och nybliv­
na pensionärer, som ibland kan kompensera
FOTO: K A LLE LI N D/ T T
Mammografi – ja tack!
ett hektiskt arbetsliv med ökad alko­
holkonsumtion.
Under hösten kommer en tredje
riskbruksmottagning att öppna i
Mörby Centrum.
På en riskbruksmottagning får
du hjälp att kartlägga dina alkohol­
vanor och din hälsa. Du sätter dina
egna mål och får stöd att nå dem
genom bland annat motiver­ande
samtal, läkemedel som minskar
suget och olika metoder för att änd­
ra dina alkoholvanor.
– Det svåraste är ofta att ta steget och
be om hjälp. Men ju tidigare du tar hjälp,
desto större är chansen att du kan lära dig
dricka lagom igen, säger Sven Andreasson,
överläkare på Riddargatan 1, som är Stock­
holms första riskbruksmottagning.
MER INFORMATION
• 1177.se/alkohol
• Alkoholhjalpen.se
• Alkoholprofilen.se
• Alkohollinjen: 020-84 44 48
Behöver du en god man?
Om du är gammal, sjuk eller har en funktionsnedsätt­
ning som gör att du behöver hjälp med att sköta din
ekonomi, kan du ha rätt att få en god man.
En god man kan hjälpa dig med att betala räk­
ningar och bevaka din rätt genom att se till att du
får den hjälp du behöver i din vardag. För att du
ska kunna ansöka om god man måste du själv vilja
få den hjälpen.
Om du inte kan ge ditt samtycke på grund av din
sjukdom eller skada, kan dina anhöriga ansöka om
god man, men det behövs ett läkarintyg som talar
om att du inte kan ge ditt samtycke. Även om du
har en god man har du rätt att själv sköta de saker
som du vill och kan klara av. Den gode mannen
ska bara hjälpa dig med sådant som du behöver få
hjälp med.
Hos överförmyndaren i din kommun får du infor­
mation om hur du ansöker om god man. I din ansö­
kan, som sänds till tingsrätten, beskriver du i vilken
omfattning du behöver hjälp. Sedan är det tings­
rätten som beslutar om du får en god man eller inte.
Du kan själv välja om du vill ha en närstående
eller en utomstående person som god man. Över­
förmyndaren gör en noggrann kontroll av den per­
son som ska bli din gode man. Du betalar den
gode mannen för hans eller hennes arbete. Om du
inte har råd kan kommunen stå för kostnaden.
Överförmyndaren bestämmer hur stort arvodet
ska vara.
Behöver du komma i kontakt med överförmynda­
ren i din kommun, gå till kommunens webbplats
och sök på ”god man”.
1177 Vårdguiden nr 3 201427
Håll dig frisk i höst!
Undvik virus genom att vara utomhus så mycket du
kan. Nys i armvecket, tvätta händerna ofta och stanna
hemma om du blir sjuk. Läs mer på 1177.se eller ring
1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning.
1177 Vårdguiden. Där när du behöver det.