Hur svenskt är det svenska glaset?
Inom den svenska glasnäringen finns en lång tradition av invandring från 1500-talet
fram till millennieskiftet. Genom ett intervjuprojekt med utländska glasarbetare på
1990-talet upptäckte jag mångfalden av nationaliteter vid de småländska glasbruken.
Samtalen med dessa arbetare aktualiserade en rad frågor och visade att ytterligare
dokumentation, problematisering och analys av invandringen till glasindustrin borde
göras. Sålunda beslutade jag att fördjupa mig i förhållandena vid Kosta efter andra
världskriget. Detta företag hade sedan grundandet 1742 mottagit hundratals invandrare och hade under hela efterkrigstiden varit Sveriges största glasbruk med hantverksmässig tillverkning.
Min licentiatavhandling Kosta glasbruk – en etnisk smältdegel? Arbete och arbetskraftsinvandring 1943-1973 blev färdig 2009. Det främsta syftet var att undersöka
vilka arbetsuppgifter invandrarna fick jämfört med svenskarna på bruket. Tidigare
forskning hade nämligen visat att utländska arbetare inom tillverkningsindustrin generellt tilldelades de sämsta uppgifterna. Min undersökning visade att detta i hög grad
stämde även på Kosta. Dock kunde jag genom att förklara orsakerna bakom invandrarnas positioner konstatera att det i liten utsträckning rörde sig om diskriminering.
Skiljelinjen gick snarare mellan yrkesmän och okvalificerade glasarbetare än mellan
svenskar och invandrare.
Doktorsavhandlingen Arbetskraftsinvandringen till Surte glasbruk 1943-1978 beräknas vara klar 2015. Denna har två forskningslägen, nämligen glasindustri och migration med tyngdpunkt på arbetskraftsinvandring efter andra världskriget. För att kunna
diskutera immigranternas arbetsuppgifter på Surte redogör jag först ingående både
för själva glastillverkningen och för arbetsorganisationen på bruket. Liksom i Kostaavhandlingen söker jag svar främst på följande frågor:
•
•
•
•
•
•
•
Varför rekryterade glasbruket utländsk arbetskraft?
Hur omfattande var immigrationen?
När kom invandrarna?
Varifrån kom invandrarna?
Varför flyttade de till Sverige?
Vilka var deras kvalifikationer?
Vilka arbetsuppgifter tilldelades de?
Inspirerad av sociologen Denis Franks forskning om invandrare inom tillverkningsindustrin och historikern och sociologen Charles Tillys teori om ojämlikhet analyserar
jag till sist svaren på ovan nämnda frågor för att förklara invandrarnas positioner. Avslutningsvis kommer jag också att föra en diskussion om skillnader/likheter mellan
Surte och Kosta. Med sin produktion av flaskor och burkar hörde Surte till emballageglasbruken. Tillverkningen inom denna kategori var helt mekaniserad medan den
på småglasbruket Kosta enbart var manuell. Intressant blir dessutom att söka en förklaring till varför utomnordisk arbetskraft dominerade på Kosta och nordisk arbetskraft på Surte.
Gunnel Holmér
2014-06-18
0
