Urvalsförädling och tillväxteffektivitet hos laxfiskar
Antti Kause1), Declan Tobin2), Dominic Houlihan2), Sam Martin2), Esa A. Mäntysaari1), Ossi Ritola3), Tuija
Paananen3) och Kari Ruohonen4)
MTT Forskningscentralen för jordbruk och livs medelsekonomi, 31600 Jockis, [email protected]
School of Biological Sciences, Department of Zoology, University of Aberdeen, Aberdeen, AB24 2TZ, UK
3)
VFFI, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Tervo, 72210 Tervo
4)
VFFI, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Åbo, 20520 Åbo
1)
2)
Inledning
VFFI och MTT upprätthåller urvalsförädlingsprogram för regnbågslax och sik. I
urvalsprogrammet för regnbågslax finns det två urvalslinjer. I förädlingslinjen KASVU har
fiskarna förädlats till snabbväxande och den lämpar sig bra för handelsmässig produktion av såväl
rom som fiskkött. I KASVU-linjen har man fått fiskarnas tillväxthastighet förbättrad med ca 10%
per generation, och under hela förädlingsprogrammet ca 40%. I förädlingslinjen MARTO väljer
man ut hög könsmognadsålder. I MARTO-linjen har man under en generation kunnat fördubbla
andelen honor som blir könsmogna sent. Genom att föda upp dylik fisk är det möjligt att
producera kött-fisk som är storvuxen och av god kvalitet utan försämring av kvaliteten på
fiskköttet som könsmognaden förorsakar. Förädlingsvärdet för tillväxt, könsmognadsålder,
skinnets färg, kroppsformen och fiskköttets färg är med i urvalsindexet för fiskar uppfödda i havsoch insjövatten i båda linjerna.
Den uppnådda förbättringen av tillväxthastigheten genom urval är ekonomiskt nyttigt,
eftersom den möjliggör en större tillväxt under tillväxtperioden. Om man å andra sidan vill hålla
produktionen på standardnivå, möjliggör ett fiskmaterial som växer snabbare samma tillväxt
under en kortare tid eller så får man samma tillväxt med färre antal fiskindivider.
Det skulle dock vara nyttigt om vi kunde förbättra även fiskarnas biologiska effektivitet,
t.ex. som en förbättrad fodereffektivitet. På detta sätt skulle man med samma fodermängd få
producerat en större mängd fisk. En förbättring av fodereffektiviteten skulle även minska på
miljöbelastningen. Ytterligare skulle det vara bra om fiskens tillväxt framför allt skulle vara en
tillväxt av de ekonomiskt värdefullaste delarna – muskulaturen och rommen -, och inte en tillväxt
av det rensavfall som avlägsnas i samband med rensning eller av fettet.
Man kan förbättra fodereffektiviteten i förädlingsprogrammet genom att välja ut snabb
tillväxt och liten foderförbrukning. På detta sätt skulle fisken växa snabbare, men äta mindre.
Eftersom det är arbetsdrygt att mäta foderförbrukningen, är det av intresse att fråga hur mycket
regnbågslaxens fodereffektivitet förbättras när man väljer ut enbart tillväxt. Å andra sidan är det
intressant att undersöka hur mycket förbättringen av fodereffektiviteten effektiviseras om
foderförbrukningen mäts och väljs ut. Genom att jämföra dessa olika urvalsstrategier kan man
undersöka nyttan med att mäta foderförbrukningen och urvalet.
I denhär undersökningen utredde vi hur stora genetiska förändringar man kan uppnå i
fodereffektiviteten för regnbågslax (=dagstillväxt/dagsfoderförbrukning) och i kroppens
uppbyggnad med hjälp av urvalsförädling. Vi undersökte 1) om man kan förbättra
fodereffektiviteten genom att välja ut enbart snabb tillväxt, 2) hur mycket förbättras
fodereffektiviteten om man samtidigt väljer ut snabb tillväxt och liten foderförbrukning,
och 3) hur kan man förbättra tillväxteffektiviteten genom att förändra kroppens
uppbyggnad.
Metoder
Fodereffektiviteten undersöktes i ett EU finansierat projekt 'Protein and Growth Efficiency in
Salmonid Selection (PROGRESS), Q5RS-2001-0994, som Kari Ruohonen koordinerar.
Foderförbrukningen mättes från fiskarnas röntgenbilder. På testdagen matade man foder åt
fiskarna, som innehöll små glaskulor som syns på röntgenbilderna. Efter utfodringen nedsövdes
fiskarna och röntgenfotograferades. De glaskulor som fanns i varje fisks tarmkanal räknades från
röntgenbilden och på detta sätt fick man uppskattat den ätna fodermängden. Mätningsmaterial om
1
kroppsuppbyggnaden hos regnbågslaxen fick man tillika från VFFI:s vattenbruks JALOurvalsprogram.
Urval av tillväxt förbättrar fodereffektiviteten
Beräkningar baserade på urvalsindex-teorin visade, att enbart urval av snabb tillväxt leder till
förbättring av fodereffektiviteten. Utgångspunkt för uträkningarna var, att genom att välja ut
enbart tillväxt förbättras tillväxten med 9,3 % per generation. Denna genetiska förändring är
nästan av samma storlek som man i verkligheten uppnått i urvalsprogrammet för regnbågslax
(Kause et al. 2005). Genom att välja ut enbart tillväxt stiger foderförbrukningen 4,7-5,8 %,
eftersom tillväxt är genetiskt kopplad till foderförbrukningen. Eftersom foderförbrukningen stiger
mindre än tillväxten, förbättras fodereffektiviteten automatiskt. På detta sätt stiger
fodereffektiviteten 2,7-4,2 % enbart genom att välja ut tillväxt.
Man kan dra två slutledningar av dessa resultat. Fodereffektiviteten kan förbättras genom att
välja ut snabb tillväxt, eftersom snabb tillväxt är genetiskt kopplad till god fodereffektivitet. Även
hos andra husdjur förbättras fodereffektiviteten om man väljer ut tillväxt. För det andra, när
tillväxt väljs ut är ökningen som sker i fodereffektiviteten ca 2-3 gånger mindre än ökningen i
tillväxthastigheten.
Fördelarna med att välja ut foderförbrukningen
Genom att samtidigt välja ut snabb tillväxt och liten foderåtgång effektiveras inte urvalet av
fodereffektiviteten, eftersom den genetiska korrelationen mellan tillväxt och foderförbrukning är
så stark (r=0.91). När den ekonomiska tyngdpunkten i urvalsindexet är 75 % för tillväxt och -25
% mot foderåtgång, är det genetiska framsteget som sker i fodereffektiviteten maximal. Då är
fodereffektiviteten 4,3 % högre än innan urvalet (genom urval enbart av tillväxt 4,2 %).
Tilläggsnyttan är alltså marginell.
Man kan av resultaten dra slutsatsen, att genom att mäta och välja ut foderförbrukningen
med röntgenmetoden får man inte en önskad fördel i form av förbättrad fodereffektivitet.
Eftersom mätningen av foderförbrukningen är arbetsdryg och nyttan av det inte är stor, har man
beslutat att fodereffektiviteten förbättras inom urvalsprogrammet för regnbågslax genom att välja
ut snabb tillväxt.
Förbättring av tillväxteffektiviteten genom att förändra kroppsuppbyggnaden
Då mätningsuppgifter om rom- och filéutbyte (%) och filéns fetthalt finns att tillgå, kan urvalet
riktas direkt på dessa egenskaper. På detta sätt kan man höja fiskens effektivitet, eftersom man
förbättrar tillväxten framför allt i de ekonomiskt viktiga kroppsdelarna. Dessa uppgifter finns
dock inte alltid, eftersom man inte föder upp fiskarna ända till könsmognadsåldern eller man inte
har möjlighet att filera fiskarna. Då måste urvalet riktas t.ex. på huvudstorlek och rensningssvinn,
och på detta sätt genom urval minska på deras andel av hela kroppens vikt.
Slutledningar
Den odlade regnbågslaxens fodereffektivitet kan förbättras genom urvalsförädling. I det
nuvarande urvalsprogrammet görs detta genom att välja ut snabb tillväxt, som även förbättrar
fodereffektiviteten. Utvecklingsarbetet att förändra kroppsuppbyggnaden med ett urvalsprogram
är långt hunnet, och kroppsuppbyggnaden är följande nya egenskap som tas med i
urvalsprogrammet.
Källor
Kause, A., Ritola, O., Paananen, T., Wahlroos, H., & Mäntysaari, E.A. 2005. Genetic trends
in growth, sexual maturity and skeletal deformations, and rate of inbreeding in a breeding
programme for rainbow trout. Aquaculture 247: 177-187.
Kause, A., Tobin, D., Houlihan, D.F., Martin, S.A.M., Mäntysaari, E.A., Ritola, O. &
Ruohonen, K. 2006. Feed efficiency of rainbow trout can be improved through selection:
Different genetic potential on alternative diets. Journal of Animal Science, i tryck.
2
