1(2)
Senioruniversitetet i Stockholm
Naturlandskapet och människan 15 p Moment I
Vt 2015
A Yrgård
Påminnelse om mineral- och bergartsövning
Nästa gång, den 2/3, introduceras enligt programmet mineral- och bergartsövningen, alltså ”stenlådan” med det tillhörande gula häftet ”Våra vanligaste stenar i urval”. Introduktionen upptar inte hela
förmiddagen, men en påtaglig del. Meningen är att du ska komma igång med detta praktiska moment och sedan öva på egen hand. Vi återkommer till mineral- och bergartskännedomen den 23/3 då
vi testar kunskaperna och förbereder Utöexkursionen. Den som eventuellt önskar examinera kursen
måste vara bekant med strukturen i stenlådans värld, hur man undersöker och bestämmer stufferna,
vad de heter och vilken nytta människan har av dem.
Tag med följande ”laboratorieutrustning”, i den mån du har tillgång till sådan:
• Magnet. En vanlig kylskåpsmagnet, lucklåsmagnet eller liknande går bra
• En liten glasburk eller –flaska att göra repor i
• Porslinspropp (el-säkring), eller oglacerad porslinsbit att skrapa med
• Kniv att rispa med. Kan ersättas med stålspik, t ex stift till X-krok, eller annat föremål av
samma hårdhet som en bra kniv.
• Lupp eller enkelt förstoringsglas
SNA Berg och jord
Eftersom vi tar upp Sveriges och Skandinaviens berggrund, kan det vara en fördel att ha Berg och jord
till hands, då det kommer att göras hänvisningar till denna bok och dess bilder och kartor. Men den
är ju lite tung att kånka på…
Både stenlådan och SNA Berg och jord återkommer inför exkursionen till Utö
Övningsuppgifter gällande det tektoniska systemet
och berggrunden i övrigt
Nedan följer ett antal tentamensfrågor som är vanliga på grundkurser i naturgeografi. Förhoppningsvis kan frågorna rikta uppmärksamheten mot centrala begrepp och sammanhang och därmed
tjäna som ledning i studierna.
Kunskapen om plattektoniken är fundamental för förståelsen av litosfärens utveckling. Tidigt uppstod
begreppet oceanbottenspridning. Vad menas med oceanbottenspridning, och hur vet man att en sådan process verkligen äger rum.
Hur kan man bevisa att landmassorna ”vandrat” över jordens yta och intagit olika lägen under årmiljonernas gång. Exempelvis låg vår del av världen nära ekvatorn för ca 400 milj år sedan.
Jämför Island, Chile, Hawaii och Kalifornien vad gäller plattektonik och dess konsekvenser. Beskriv
och förklara likheter och skillnader.
2(2)
Jämför Röda havet, Rift Valley och Atlanten vad gäller plattektonik och dess konsekvenser. Beskriv
och förklara likheter och skillnader.
Läs in dig på kartan över litosfärplattorna och plattgränserna. Jämför en sådan karta med andra tematiska kartor, visande klimat, relief, befolkningsfördelning mm. Vilka mönster och samband kan
man se? Tänkbara förklaringar till mönstren?
Magmatiska, metamorfa och sedimentära bergarter ingår i en sambandsmodell som brukar kallas
bergartscykeln. Beskriv och förklara denna modell.
Övningsuppgifter gällande Baltiska skölden och Sverige
Beskrivningen av berggrundens och landskapets utveckling i tid och rum är innehållsrik och känns
snart komplicerad. Vii rör oss ju i fyra dimensioner. Landskapet kan vara sammansatt av element
från vitt skilda tidsperioder. Det krävs mycket tid och eftertanke för att sätta sig in förhållandena.
Förslagsvis läser du sid 16-66 kursivt för överblickens skull och koncentrerar du dig på följande begrepp:
Baltiska skölden, urberg, prekambrium, yngre täckberg (kambrosilur och yngre), det subkambriska
peneplanet, förkastningsbrant, horst, gravsänka, sprickdal, sprickdalsterräng (sprickdalslandskap)
bergkullterräng, bergkullslätt.
Beskriv och förklara kortfattat ovannämnda begrepp. Var i Sverige finner vi exempel? Ange plats eller
område med geografiska namn, t ex ”Skånes åsar äro horstar”, som det stod i en äldre, klassisk geografibok. På vilket sätt kan ovannämnda företeelser vara en tillgång resp en begränsning för människan? Exempel?
Berggrundsgeologi, berggrundsmorfologi och terrängtyper (du kan även säga landskapstyper) är
några förekommande begrepp. Förklara innebörden och skillnaden mellan begreppen.
Skåne tillhörde tidigare Danmark, men i nutiden Sverige. Landskapet räknas också till den s k
Öresundsregionen. Hur ser du på Skåne genom geologens glasögon?
”Stenlådan”
Stenlådan står inom citationstecken. Egentligen kallas prover från berggrunden för ”stuffer”. Med
”stenar” menas i en klassisk skala berggrundsfragment med diametern 2 cm – 2 dm, alltså ”stenar”,
sådana som barn kastar i vattnet... Vår låda borde alltså kallas ”stufflådan”.
Skillnaden mellan mineral och bergarter? Vad menas med ”malm”?
Hur känner du igen mineral och bergarter i stenlådan? Vilka användningsområden finns för dessa mineral och bergarter?
