KOLOSKOPISK ÖVERVAKNING AV PATIENTER MED LÅNGVARIG ULCERÖS KOLIT. Rekommendationer från arbetsgruppen inom Svensk Förening för Gastroenterologi och Gastrointestinal Endoskopi. Deltagare: Olle Broström, Södersjukhuset1 Anders Ekbom, Uppsala Akademiska sjukhus samt Jörgen Rutegård, Örnsköldsviks sjukhus Sammankallande: Robert Löfberg, Huddinge sjukhus Risken för utveckling av kolorektal cancer är ett av de viktigaste problemen i långtidsuppföljning av patienter med ulcerös kolit. cancerrisken vid extensiv utbredning av koliten ökar efter 8-10 års duration av sjukdomen och är 10-15% efter 25 år. Övervakning med koloskopi av patienter med långvarig ulcerös kolit har blivit en utbredd metod för selektion av högriskpatienter för kolektomi. Metoden har dock kritiserats och dess värde för patientgruppen har ifrågasatts. I denna sammanställning ges en översikt av problemet och rekommendationer för koloskopisk övervakning. Hur hög är cancerrisken? Kolorektal cancer framstår som en av de enskilt största orsakerna till överdödlighet vid långtidsuppföljning av kolitpatienter (1). I tabell 1 finns en sammanställning av den kumulativa risken för kolorektal cancer vid 20 års duration av extensiv kolit i fyra studier (2-5). Variationen är stor, från 1.8 till 14%, sannolikt till viss del beroende på slumpen, men skillnader i omhändertagandet av patienterna kan också spela en roll. En kumulativ risk på cirka 1% per år tio år efter diagnos är dock en realistisk skattning om man sammanfattar resultaten i de skilda studierna. Tabell 1. Kumulativ risk för kolorektal cancer 20 år efter diagnos hos patienter med pankolit vid diagnos. Gilat (1988) (2) Ekbom (1990) (3) Gyde (1988) (4) Langholtz (1992) (5) 13.8 % 8.0 % 7.2 % 1.8 % Högriskpatienter 1. Extensiv ulcerös kolit definierad som inflammatoriska förändringar vid kolonröntgen eller koloskopi sträckande sig till eller proximalt om hö flexur (2-4). 2. Patienter med duration ≥ 8 år (2-4). 3. Patienter med tidig debut (< 20 år) (3). 4. Patienter med primär skleroserande kolangit (6). Vid beräkning av duration bör man ta det första skovet med en längre period av blodtillblandade diarreér som debut, oavsett om diagnosen ställts vid senare tillfälle. Idag är koloskopi rutinmetod och den endoskopiska utbredningen måste bli vår bedömningsgrund trots avsaknad av cancerriskstudier där utbredningen bedömts enbart med koloskopi. Vid bedömningen bör tydliga tecken på aktiv eller genomgången inflammation gälla, dvs förändringar som skulle ha setts på en väl utförd kolonröntgen. Hur stort är problemet i Sverige? 1 Sverige har vi för närvarande en prevalens av ulcerös kolit på cirka 400 per 100 000 invånare. Om man begränsar patientgruppen till de med intakt kolon som någon gång i förloppet har haft extensiv kolit och en duration mer än 10 år är prevalensen cirka 50 per 100 000 invånare. Detta skulle innebära ett fall av kolorektal cancer vartannat år per 100 000 invånare, dvs cirka 40 fall per år i Sverige. Principer för koloskopisk övervakning Uppföljningsprogrammen bygger på regelbundna koloskopier med multipel biopsitagning för histologisk bedömning av kolorektalslemhinnan i avsikt att selektera högrisk-patienter som utvecklar dysplasi för profylaktisk kolektomi. Dysplasi, definierat som cellulära, äkta preneoplastiska förändringar (7), förekommer i cancerutvecklingen i ca 80% av fallen. Dysplasi indelas i låg- och höggradig. Ibland finns också för ögat synliga förändringar, s k DALM (dysplasia-associated lesion or mass), som är starkt associerade till redan existerande eller kommande cancer. Vid koloskopiövervakning bör kompletta undersökningar till cekum vara regeln då ca 40% av de dysplastiska förändringarna återfinnes i högerkolon. Hos ca 50 % med låggradig dysplasi kommer höggradig dysplasi eller cancer att föreligga inom fem år (8). Dysplasidiagnostiken är emellertid svår (tabell 2). Tabell 2. Problem vid dysplasidiagnostik 1. "Sampling error”, dvs risk att vid biopsitagning missa förändringar 2. Intersom intraobservatörsvariation bland bedömande patologer 3. Svårigheter att bedöma ev. dysplasi vid samtidig inflammation i slemhinnan. Flödescytometrisk DNA-analys av cellkärnor är en metodik för att påvisa förändrat DNA-innehåll 1 (aneuploidi), vilket ger ett mer objektivt mätresultat. DNA-aneuploidi förefaller vara en tidigare markör än dysplasi men metoden befinner sig ännu i en utvecklingsfas (9,10). Erfarenheter Inklusions- och analyskriterier i publicerade koloskopiska övervakningsprogram har varierat och jämförelser är svåra att göra. Det är viktigt att skilja mellan första undersökningsomgången (screening), då utfallet av dysplasi och cancer kan vara högt, särskilt i selekterade material, och senare pågående övervakning (surveillance), då utbytet blir lägre. Nytta Av de erfarenheter från större och långvariga program som hittills redovisats (11-13) kan man dra slutsatserna att koloskopisk övervakning med multipla biopsier är ett användbart instrument för att välja ut patienter med hög risk för cancerutveckling. Risken för död i kolorektal cancer bland patienter under koloskopisk övervakning är låg, men dock inte obefintlig. Komplett inklusion av alla potentiella högriskpatienter och god följsamhet (compliance) framstår tillsammans med ett noggrant genomfört uppföljningsprotokoll som de viktigaste komponenterna för en framgångsrik verksamhet. Flera program pekar på en reduktion i kolorektal cancermortalitet bland övervakade jämfört med icke övervakade patienter. Denna kanske viktigaste slutpunkt när nyttan av koloskopisk övervakning ska värderas har dock ännu inte analyserats i kontrollerade studier, framför allt av praktiska skäl. Fall-kontroll studier (bl a från Uppsala-Stockholm) är under sammanställning. Praktiska rekommendationer 1. Patienter som haft extensiv kolit någon gång i förloppet med en duration överstigande 8 år räknat från första skov rekommenderas koloskopi med multipla biopsier åtminstone vartannat år. I Stockholm och Örnsköldsvik har patienter med > 20 års duration koloskoperats årligen. 2. Patienter klassade som maximal vänstersidig kolit eller som distal kolit bör koloskoperas efter 8 år för att utesluta ev. progress. 3. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot patienter som debuterat i tidig ålder (<20 år) och/eller de som har primär skleroserande kolangit. 4. Koloskopin bör göras i ett skede då patienten inte har ett aktivt skov eftersom inflammation i slemhinnan negativt påverkar patologens möjlighet att bedöma eventuell förekomst av dysplasi. Förbehandling med p.o. steroider, tex 15-20 mg prednisolon i successiv nedtrappning kan vara indicerad för vissa patienter. 5. Två biopsier tages från slemhinnan ca var tionde centimeter vid koloskopi (motsvarande 6-10 olika lokaler kolon/rektum). 6. Vid misstänkt DALM tages extra biopsier. 7. Fynd av ≥ låggradig dysplasi bör konfirmeras av ytterligare en patolog. 8. Patienter med multipla, spridda inflammatoriska polyper utgör en problemgrupp från övervakningssynpunkt. Profylaktisk kolektomi kan övervägas som alternativ. 9. Fynd av stjälkade adenom kan handläggas som vanligt (polypektomi). Bredbasiga adenom bör likställas med DALM. 10. En förutsättning för övervakning är att patienten är införstådd med att kolektomi kan komma att bli aktuell. En form av "kontrakt" (muntligt) göres lämpligen när övervakningen initieras. 11. En övre åldersgräns för avbrytande bör relateras till operabilitet och ej viss ålder i sig. 12. Ett noggrant kallelsesystem samt en skonsam undersökningsteknik är väsentliga förutsättningar för ett fungerande program. Vikten av noggrann information och ett bra patientomhändertagande av kliniker, endoskopister och assistenter kan inte underskattas. Operationsindikationer Absoluta: 1. Cancer 2. DALM med låg- eller höggradig dysplasi 3. Höggradig dysplasi i slät slemhinna Relativa: 1. Fynd av låggradig dysplasi i flera lokalisationer eller vid upprepade undersökningar 2. DALM med förändringar obestämbara för dysplasi, sannolikt positiva. Operationstyper Total proktokolektomi bör rekommenderas antingen med anläggande av ileostomi eller med bäckenreservoir. Ileorektal anastomos hos patienter opererade på grund av kolondysplasi är förenad med en ökad risk för senare dysplasi och även cancer i kvarvarande rektalslemhinna. Referenser 1. Broström 0. Prognosis in ulcerative colitis. Med Clin North Am 1990; 74:201.17. 2. Gilat T, Fireman Z, Grossman A, et al. Colorectal cancer in patients with ulcerative colitis. A population study in central Israel. Gastroenterology 1988; 94:870-7. 3. Ekbom A, Helmick C, Zack M, Adami HO. Ulcerative colitis and colorectal cancer. N EngI J Med 1990; 323:1228-33. 4. Gyde SN, Prior PI, Allan RN, et al. Colorectal cancer in ulcerative colitis - a cohort study of primary referrals from three centers. Gut 1988; 29:206-17. 5. Langholz E, Munkholm PI, Davidsen M, Binder V. Colorectal cancer risk and mortality in patients with ulcerative colitis. Gastroenterology 1992; 103:1444-51. 6. Broomé U, Lindberg 0, Löfberg R. Primary sclerosing cholangitis in ulcerative colitis: a risk factor for the development of dysplasia and DNAaneuploidy. Gastroenterology 1992:102:1877-80. 7. Riddell RH, Goldman H, Ransohoff DF, et al. Dysplasia in inflammatory bowel disease. Standardized classification with provisional cljnical applications. Hum Patnol 1983; 14: 931-66. 8. Connell WR, Lennard-Jones JE. Williams CB, et al. Factors affecting the outcome of endoscopic surveillance for cancer in ulcerative colitis. Gastroenterology 1994: 107:934-44 9. Melville PM, Jass JR. Shepherd NA, et al. Dysplasia and deoxyribonueleic acid aneuploidy in the assessment of precancerous changes in chronic 2 ulcerative colitis. Observertions and correlations. Gastroenterology 1988:95: 668-75. 10. Löfberg R, Broström 0, Karlén P, Tribukait B. Öst Å. DNA-aneuploidy in ulcerative colitis reproducibility. topographic distribution and relation to dysplasia. Gastroenterology 1992; 102:1149-54. 11. Lynch DÅF, Lobo AJ, Sobala GM. Dixon MF. Axon ATR. Failure of colonoscopy surveillance in ulcerative colitis. Gut 1993; 34:1075-80. 12. Löfberg R. Broström 0, Karlén P, Tribukait B. Öst Å. Coloroscopic surveillance in longstanding total ulcerativc colitis - a 15-ycar follow up study. Gastroenterology 1990; 99:1021-31. 13. Jonsson B, Åhsgren L, Andersson W, Stenling R, Rutegård J. Colorectal cancer surveillance in patients with ulcerative colitis. Br J Surg 1994; 81: 689-91. 3