Kvalitetsredovisning ht-2001 gläntans förskola avd

GLÄNTANS FÖRSKOLA
Kvalitetsredovisning
- Avdelningarna Klövern och Violen
Kvalitetsredovisning hösten 2010 våren 2011 Gläntans förskola
Avdelning Violen: 19 barn i åldern 1-3 år – 3,75 tjänster
Avdelning Vitklövern: 23 barn i åldrarna 3-4 år – 3,4 tjänster
Avdelning Rödklövern: 16 barn i åldern 5 år – 1,75 tjänster + 0,50 resurs
Flickor och pojkar
Mål:
Ett av våra prioriterade områden är att vidga flickors och pojkars könsroller för att
de senare i livet skall ha större valmöjligheter, inte minst vad det gäller skolan och
yrkeslivet. Både flickor och pojkar bör få möjligheter att träna samtliga av de
färdigheter som krävs för att bli en komplett människa.
Så här gör vi:
Vi försöker att ha ett medvetet förhållningssätt som gynnar vårt arbete med
jämställdhet. Vi strävar efter att ge alla barn, oavsett kön samma förutsättningar
för att utvecklas.
Förhållningssätt och dialog ser vi som mycket viktigt i detta arbete
Resultat/måluppfyllelse:
Personaltätheten på Vitklövern har varierat mycket p.g.a. sjukdom och studier.
Därför har man inte medvetet kunnat arbeta med detta, förutom i den vardagliga
verksamheten.
Under våren har Rödklövern arbetat med flick- och pojkgrupper i olika
temaarbeten och projekt.
Slutsats/åtgärder:
Vi behöver utveckla vårt genustänkande och även diskutera detta på våra APträffar, och i samverkan med barnens föräldrar.
Språklig medvetenhet
Mål:
Språklig medvetenhet är ett prioriterat arbetsområde. Vårt mål är att skapa en god
språkmiljö så att barnen lär sig att lyssna och uttrycka sig, samt utveckla sina
sociala och kommunikativa kompetenser.
Så här gör vi:
Vi arbetar med sånger, rim och ramsor, använder oss av bilder, språk-, sång- och
sagopåsar för att göra det konkret för barnen.
Vi har haft regelbundna sångsamlingar med Anna-Lena under läsåret.
På grund av stora barngrupper på Violen, Vit- och Rödklövern är det viktigt att
dela barnen i små grupper under samlingar, och andra aktiviteter.
1
Vi går på biblioteket regelbundet och lånar böcker och vi läser saga varje dag.
Vid måltiderna har vi givande samtal. Vi ger barnen tid att prata färdigt och prata
en i taget. Vi försöker få dem att säga fullständiga meningar.
TRAS – Tidig Registrering Av Språkutvecklingen; vi arbetar aktivt med TRAS.
På Rödklövern gjorde vi ett "pratbord" med de tystlåtna barn som annars inte kan
göra sig hörd i stor grupp.
Resultat/måluppfyllelse:
Språksamlingarna har i den mån de har förekommit fungerat bra. Barnen har varit
intresserade och aktiva och det har gynnat deras utveckling.
Våra gemensamma sångsamlingar är en del av den språkliga utvecklingen. Vi kan
se hur barnen tar till sig texter och rörelser. De barn som endast sitter och iakttar
under samlingen, kan ofta visa att de har tagit till sig innehållet vid andra
tillfällen.
När matsituationerna är lugna är språkmiljön stimulerande och barnen får
möjlighet att prata, diskutera och lyssna.
Pratbordet på Rödklövern gav ett gott resultat.
När vi delar in i små arbetsgrupper på avdelningarna kommer barnen till tals och
ges möjlighet att föra dialog och uttrycka sina känslor.
Arbetet med TRAS ger oss möjlighet att kartlägga varje barns språkliga
utveckling samt barnens sociala och kommunikativa kompetenser.
Slutsats/åtgärder:
Vi arbetar vidare med TRAS, då vi ser det som ett bra verktyg inför våra
utvecklingssamtal och för att följa barnens utveckling. Vi vill ha regelbunden
uppföljning gemensamt med andra förskolor på östra området.
Vi fortsätter att använda språk-, sång- och sagopåsar och vidareutvecklar dem. En
önskan är att börja använda drama som ett verktyg.
Vissa dagar när det blir upp till 8-9 barn / vuxen och bord blir språkstimulansen
inte tillfredsställande
För att få bra språksituationer krävs det små grupper för att alla skall komma till
tals och känna sig bekväma i språket. Vi behöver även tänka på hur vi bäst hjälper
de barn som har annat modersmål än svenska.
För att kunna hjälpa och stötta barn med annat modersmål än svenska behöver det
upprättas en handlingsplan som är övergripande för hela kommunen. Vi behöver
även resurser i form av tolkstöd.
2
Matematik i förskolan
Mål:
Vi arbetar för att barnen skall uppfatta matematiken som lustfylld och rolig.
Barnen skall utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i
meningsfulla sammanhang och naturligt i vardagen, samt utveckla förståelse för
matematiska begrepp.
Så här gör vi:
Vi arbetar medvetet med matematik. Vi upptäcker tillsammans med barnen
matematik i vardagen, ute och inne, och tar tillvara på situationer som uppstår.
Vi arbetar vidare med observationsmaterialet MIO för att följa barnens
matematiska utveckling.
MIO Matematiken - Individen- Omgivningen
Resultat/måluppfyllelse:
Vi har sett att barnen på olika sätt fått lust till matematik; de vill prova, de pratar,
räknar och benämner.
Vi ser MIO som ett bra verktyg där vi ser brister och kan hjälpa barn som behöver
extra stöd.
Slutsats/åtgärder:
Vi fortsätter att utveckla arbetet med matematik i planerade aktiviteter och i
vardagen. Vi har tillverkat material i form av mattepåsar och matteburkar.som vi
använder oss av.
Vi strävar efter att delge varandra den kompetensutveckling vi får samt att ta till
vara på våra studenters kunskaper och reflektioner.
Ett bra sätt att lyfta matematiken är att återuppta vår matematikvecka och planera
denna noggrant.
Föräldrasamverkan
Mål:
Vi arbetar för att skapa ett nära och förtroendefyllt samarbete med föräldrarna. Vi
skall ha regelbundna utvecklingssamtal och föräldramöten.
Så här gör vi:
Vi strävar efter att genomföra alla utvecklingssamtal inom en kortare period. Från
och med hösten 2010 erbjuder vi ett utvecklingssamtal/år som förläggs på våren.
Vi använder den digitala fotoramen som finns på varje avdelning.
3
Vi har en informationstavla och en veckoplanering i hallen där vi skriver viktiga
meddelanden till föräldrarna.
Vi informerar föräldrar om läroplanen vid inskolningen och MIO/TRAS-schemat
under ett senare samtal då vi utvärderar inskolningen.
Ett föräldraråd finns för samverkan mellan hem och förskola.
Under hösten hade vi ett föräldramöte med låg föräldranärvaro.
Under våren arrangerade föräldraguppen ett föräldramöte för både skolan och
förskolan, även där låg föräldranärvaro.
I december bjöd vi in föräldrarna till luciafirande som vi i år firade utomhus.
Under kommunens hemsida finns en länk till vår förskola där man kan hitta viktig
basinformation om verksamheten.
Föräldragruppen har under våren haft en arbetsdag på vår gård där de krattat, oljat
in möbler och rensat i buskar och rabatter.
Resultat och måluppfyllelse:
Utifrån dialog med föräldrarna och utvecklingssamtalen upplever vi att vi har en
bra relation till föräldrarna.
Informationstavlan och veckoplaneringen upplevs som viktig av föräldrarna.
Föräldrarna och även vi som personal har varit positiva till att se delar av
verksamheten i bilder.
Föräldrarådet har träffats en gång i höst och en gång i vår tillsammans med rektor
och en representant för personalen.
Luciafirandet uppskattades inte av föräldrarna. Vi ser över detta på höstens
planering.
Slutsats/åtgärder:
Utöver den dagliga kommunikationen möts föräldrar och personal vid
utvecklingssamtal, föräldramöten och Öppet Hus. Vid behov har vi extra möten
med berörda föräldrar.
Vi bör bli bättre på att belysa vår läroplan i vardagen. Ett steg till detta är att
läroplanen nu finns tillgänglig på vår hemsida. Föräldrarna behöver informeras
om den nya reviderade läroplanen som kommer att gälla från den 1 juli 2011.
I förskolans handlingsplan för inskolning presenterar vi vår läroplan, samt frågar
om det finns ett annat modersmål i barnets familj. Detta skall dokumenteras.
4
Vi måste sträva efter att hålla den planerade tidsplanen för utvecklingssamtalen.
Vid sjukdom eller annan orsak måste vi hitta en handlingsplan för att inte
samtalen skall bli eftersatta.
Till hösten tar vi nya tag med hemsidan, det bör vara minst 3 ansvariga.
Barn i behov av särskilt stöd
Mål:
Vi arbetar för att alla barn som är i behov av särskilt stöd och stimulans skall få
det. Vi tar hänsyn till barns olika förutsättningar och behov. Vi arbetar för att alla
barn skall få erfara den tillfredsställelse det ger att få göra framsteg, övervinna
svårigheter och uppleva sig vara en tillgång i gruppen.
Så här gör vi:
Vi försöker anpassa verksamheten, i den mån det går, utifrån barnets behov av
extra stöd och stimulans.
Vid övergång till annan verksamhet följer vi upp barnet med mottagande
personal.
Vi har utvecklingssamtal med specialpedagog, rektor och föräldrar.
Vi har kontinuerlig kontakt med resursteamet.
Vid behov gör vi individuella handlingsplaner och vi har personliga mappar om
varje barns utveckling.
Det är viktigt att dokumentera varje barns behov av stöd samt att föräldrarna är
informerade om detta behov.
Resultat/måluppfyllelse:
Tack vare TRAS och MIO upplever sig personalen ha blivit bättre på att upptäcka
barn i behov av stöd.
Det kan behövas extra resurser för att barn i behov av särskilt stöd skall kunna få
den hjälp de behöver. Tyvärr hinner vi inte med alla barnen i den utsträckning vi
skulle vilja och behöva.
Vid inskolningar skall vi fråga om barnet/en har något annat modersmål än
svenska. Gemensamt i kommunen kommer det att utarbetas en handlingsplan för
undervisning av barn med annat modersmål.Vi skulle önska snabb feedback och
handledning till personalen i arbetet med barnen enligt våra ansökningar till
resursteamet detta upplever vi har förbättrats.
5
Barns inflytande och ansvar
Mål:
Barnen skall ha en bra arbetsmiljö. Vid temaarbete skall vi vara lyhörda och
spinna vidare på barnens idéer och tankar samt skapa förutsättningar till dessa.
Delaktighet och tilltro till den egna förmågan skall grundläggas och växa. De
äldre barnen skall ges möjlighet att själva utvärdera sin verksamhet.
Så här gör vi:
Vi bygger vidare på barnens lekar och idéer som intresserar dem. Genom att
komplettera med material får barnen lust att fortsätta leken, vilket också möjliggör
en vidare utveckling.
Vi arbetar medvetet med att stärka barnens självkänsla. Vi strävar efter att barnen
skall utveckla sina empatiska och sociala förmågor.
På Vit- och Rödklövern har barnen ”val”, då varje barn får välja en aktivitet
utifrån egna önskemål och hålla fast vid den under cirka 20 min.
Resultat/måluppfyllelse:
Vi ser att barnen behöver mer träning på att ta ansvar, t.ex. genom att städa upp
efter sig. Ansvaret utvecklas med stigande ålder.
På Vit- och Rödklövern har ”valet” lett till att många barn har blivit duktiga på att
välja, turtagning och att sitta i lugn och ro med det man har valt. Barnen har hittat
nya saker att göra och nya kompisar att leka med.
Slutsats/åtgärder:
Vi skall förbättra och utveckla metoder för att barnen själva, efter egen förmåga
och stigande ålder, skall utvärdera sin verksamhet. Vi behöver pedagogiska
diskussioner angående detta för att vidareutveckla barnens inflytande och ansvar.
På Rödklövern har vi utvärderat i form av att barnen gestaltat i bild.
Övrigt
Utevistelse:
Vi har en stor fin gård, som vi utnyttjar stora delar av dagarna. Det är även nära
till skog och natur. Vi vill vidareutveckla vår utomhuspedagogik och ge
information till föräldrar om utevistelsens betydelse. Vår utomhusmiljö stimulerar
barnens lek och ger möjlighet att uttrycka och bearbeta känslor, erfarenheter och
upplevelser. Vi upplever att leken fungerar bättre och går lugnare tillväga när vi är
utomhus.
Varje vecka går vi till skogen på "trollis" där vi även jobbar i tvärgrupper över
avdelningarna.
6
Utbildningar:
Under hösten och våren har det varit många utbildningar som till exempel: Jag
kan kurs med Ben Furman, medvind, samverkansutbildning, implementering av
den reviderade läroplanen, samt en dag med läroplan/dokumentation. Många av
dessa utbildningar kom med väldigt kort varsel och nära inpå varandra och det
ledde till: Svårt med vikarieanskaffning när många vikarier behövs samtidigt i
hela kommunen samt dåligt med reflektionstid efteråt. Det ledde i sin tur att
verksamheten blev lidande.
Vi anser att utbildningarna skall vara välplanerade och mer tid till reflektion.
Arbetsmiljö:
När vi gör förändringar i personalfördelningen påverkas både barn och personal.
Det här är ett förbättringsområde. Övergripande rutiner för huset finns att läsa i
den lokala arbetsplanen, bilaga 4.
Violen och Vitklövern har haft många inskolningar och även ny personal på
avdelningen. Rödklövern har delvis ny personal och har haft två inskolningar
under hösten. Resurs till gruppen har satts in p.g.a. barn i behov av särskilt stöd.
Personaltätheten har varierat mycket p.g.a. sjukdom och studier. Vi har försökt
spara in på vikariekostnader vilket har lett till ökad arbetsbelastning.
Arbetsorganisation:
På arbetsplatsträffarna skall vi arbeta utifrån den lokala arbetsplanen.
Avdelningsansvariga ansvarar för att dagordning finns till mötena. Måste förbättra
oss! Alla skall veta innan vad som kommer att tas upp på mötet.
Vi kommer att ha planerade pedagogiska diskussioner som kommer att ansvaras
av de olika avdelningarna.
Samverkan med Bringsta och fritidshemmet har fungerat bra. Vi vill fortsätta med
gemensamma pedagogiska caféer och ha några arbetsplatsträffar gemensamt.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling:
Planen ska revideras till hösten.
Barnantal / Personalantal:
Vi upplever att metoden för att räkna barn/personal kan vara väldigt missvisande
eftersom siffrorna på papperet inte alltid överensstämmer med verkligheten. I
nuläget har vi många 15-timmars barn. Eftersom 15-timmarsbarnen räknas som
50 % så leder detta till att vi får lägre personaltäthet. Konsekvenserna av detta blir
då: Svårt att få tillfredsställande scheman som täcker hela dagen från 06:00-18:00,
samt att de barn som är i behov av särskilt stöd och behöver mindre grupper för
att klara av verksamheten blir drabbade. Stora barngrupper är inte gynnsamt för
någon.
Temaarbetet:
Vi har under året haft ett gemensamt tema arbete i hela huset -Djur och natur. Vi
har vävt in temaarbetet mot strävansmålen det har varit roligt och lärorikt för både
barn och vuxna.
7
Viktiga händelser under läsåret
Pedagogiskt café Bringsta/Gläntan med Lena Stark Mickelsson – Jag kan
Luciafirande
Öppet hus
Förskolans dag
Information om den nya reviderade läroplanen
Föreläsning av Ben Furhman "Jag kan"
Pedagogiskt cafe- Genus
Gläntans förskola
2011-01-14
8