Utsöndringen
Utsöndringen
• Sker genom:
– Njurar
– Lungor
– Huden
Njurar
• Blodet renas från
ämnen som kroppen
behöver göra sig av
med.
Vad gör njurarna?
• Njurarna och urinvägarna
är viktiga för att kroppens
ska kunna rena blodet och
göra sig av med
restprodukter från
ämnesomsättningen.
Restprodukterna lämnar
kroppen genom urinen,
som bildas i njurarna.
Urinen transporteras
sedan genom urinledarna,
samlas tillfälligt upp i
urinblåsan och fortsätter
ut genom urinröret.
Njurar
• Artärerna som leder blod till njurarna kommer från
bukaorta. Venerna från njurarna tömmer blodet i nedre
hålvenen. Eftersom njurarna arbetar hela tiden behöver
de ständigt syre och näringsämnen. Så mycket som en
fjärdedel av den blodvolym som hjärtat pumpar ut varje
minut går till njurarna. Det innebär att cirka 1500 liter
blod passerar genom njurarna varje dygn.
Nefron
• Den lilla del i njuren som renar blodet och bildar urin
kallas nefron. Nefronet består av en njurkropp, som är
ett litet kärlnystan inneslutet i en dubbelväggig säck, och
en njurkanal som är ett rörsystem omgivet av små
blodkärl, så kallade kapillärer. Rörsystemet tömmer
urinen i njurbäckenet.
• Produktionen av urin
sker i flera steg. När
blodet passerar
genom kärlnystanet i
nefronet filtreras det.
Vätskan som då
avskiljs från blodet
samlas i den
omgivande säcken
(1). Säcken har direkt
kontakt med
rörsystemet, och
vätskan fortsätter
därför genom de
slingrande gångarna.
Nefron
• När vätskan rinner
genom rörsystemet
sugs vatten och
näringsämnen tillbaka
till de små blodkärlen,
kapillärerna, som
omger rörsystemet.
Restprodukter som
kroppen vill bli av
med tillförs från
kapillärerna till
rörsytemet (2).
Nefron
Nefron
• Rörsystemets sista del
kallas samlingsrör.
Samlingsrören från varje
nefron mynnar på
njurpapillerna. Den
slutliga urinen samlas
upp i njurbäckenet och
går sedan genom
urinledarna till
urinblåsan. (3).
Nefron
• Det finns ca 1 miljon
nefron i vardera
njure.
• Vätskan som
filtreras genom
kärlnystanet till
njurkapseln kallas
primärurin.
• Man utsöndrar ca
180 l primärurin per
dygn.
Urinämne
• urinämne, urea,
kvävehaltig
ämnesomsättningsprodukt som bildas vid
nedbrytning av bl.a.
proteiner. Urinämne
utgör ca 50 % av de
lösta ämnena i
primärurinen. Urinämne
bildas i levern i
urinämnescykeln och
utsöndras med urinen.
Sekundärurin
• Det som blir kvar efter
återföringen kallas
sekundärurin, vilket är
den egentliga urinen.
• Man bildar ca 0,5-2 l
urin per dygn. Varav
95% är vatten.
Urinvägarna
• Till urinvägarna räknas
urinledarna, urinblåsan
och urinröret. Varje
urinledare är 25-30
centimeter lång och går
mellan njuren och
urinblåsan. Urinledarens
första utvidgade del
kallas njurbäckenet och
samlar upp urinen från
alla samlingsrör i njuren.
Reglering av njurfunktionen
• Njurarnas verksamhet regleras
av hormoner, bla ADH.
• ADH, antidiuretiskt hormon,
vasopressin, hormon som
bildas i hypotalamus och som
frisätts från hypofysens baklob
och förs med blodet till
njurarna.
• ADH är en peptid bestående
av nio aminosyror. ADH verkar
på njurarna och ger minskad
utsöndring av vatten.
Reglering av njurfunktionen
• Vid högt saltintag eller
för litet vattenintag
bildas mer ADH och
därmed sugs mer
vatten från
njurkanalerna tillbaka
till blodet.
• Fysisk och psykisk
stress kan även det
leda till ökad
utsöndring av ADH.
Reglering av njurfunktionen
• Alkohol (etanol),
koffein och stort
vattenintag hämmar
utsöndringen av ADH
vilket i sin tur leder till
en ökad volym urin.
• Helt utan ADH skulle
vi producera ca 15 l
urin per dygn.
Lungor
• Via lungorna
utsöndras koldioxid
och vatten.
Huden
• Huden avger
vattenånga
och från
svettkörtlarna
i huden avges
vatten, salter
och urinämne.
