2006-04-03
BILAGA 2
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Verksamhet:
Vindkraftpark i Kattegatt utanför Skottarevet i
Falkenbergs kommun
Sökande:
Favonius AB
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Icke-teknisk sammanfattning
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) enligt miljöbalken (MB) avser vindkraftsetablering i
Kattegatt utanför Falkenberg i Falkenbergs kommun. MKB:n ska enligt 6 kap. 3 § MB
identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd
kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och
kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt dels
på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är vidare att möjliggöra en
samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön.
Beskrivning av verksamheten
Sökanden ansöker om att etablera 30 stycken vindkraftverk, en transformatorstation och
eventuellt en mätmast i ett område utanför Skottarevet i Kattegatt, som närmast 7,6 km från
Stafsingestrand, 9,2 km från Skrea Strand och 10,0 km från Grimsholmen utanför Falkenbergs
kust, Falkenbergs kommun samt 15 km från Steninge i Halmstad kommun. Området är
lokaliserat strax norr om farleden in till Falkenbergs hamn. Verken, som skall placeras i en
rombformation med avklippta hörn, har en generatoreffekt på 3 - 6 MW/st, en navhöjd på max
110 m och en rotordiameter på max 125 m. Vindenergitillgången på platsen är bra, ca 6 200
kWh/m2 på 80 m höjd. Vindkraftverken beräknas producera ca 474 000 MWh el per år om ett
verk av storleksordningen 4,5 MW etableras, vilket motsvarar elförbrukningen hos ca 23 700
villor räknat på en normalvilla med eluppvärmning (20 000 kWh per år). Om
vindkraftsparken etableras kommer Falkenbergs kommun att bli självförsörjande på elenergi
utvunnen från naturliga kretslopp. Elomsättningen i Falkenbergs kommun var år 2003 ca
540 000 MWh.
II
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Alternativ lokalisering och utformning
Sökanden har utrett ett antal alternativa platser för vindkraftsetableringen. Förutom
huvudalternativet som beskrivits ovan, vilket benämns det Norra, har även en lokalisering på
samma avstånd från kusten men strax söder om farleden in till Falkenbergs hamn utretts,
benämnt det Södra alternativet. Vidare har ett område innanför Skottarevet och ett utanför
(benämnda det Inre och det Yttre alternativet), ett område på Marsten samt två landalternativ
utretts, se bild A nedan.
Rött område – Inre alternativet
Lila område – Norra alternativet
Grönt område – Marsten alternativet
Gult område – Södra alternativet
Blått område – Yttre alternativet
Turkost område – Land alternativen
Bild A, Skottarevets olika lokaliseringsalternativ
Sökanden har även utarbetat ett antal alternativa utformningar för vindkraftparken för i de
Norra och Södra alternativen. Samtliga alternativa lokaliseringar och utformningar är mer
utförligt beskrivna i kapitel 5 i MKB:n.
III
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Allmän påverkan från vindkraftverken
Byggnation och trafik
För att förankra vindkraftverken vid havsbotten krävs någon form av fundament. När det
gäller fundament för vindkraft till havs kan man dela in dessa i två huvudprinciper; antingen
fästs fundamentet vid botten genom en fast inspänning eller så görs fundamentet så tungt att
det hålls på plats av sin egenvikt/gravitation. En ny typ av fundamentkonstruktion är det så
kallade hybridfundamentet som kombinerar både fast förankring och gravitation. Vilket
fundament man skall använda sig av beror på vad den geotekniska undersökningen visar.
Efter att den marinarkeologiska utredningen hade genomförts fick man kunskaper om
bottenförhållandet i området. Utifrån dessa uppgifter finner man i dagsläget tre olika möjliga
fundament till vindkraftsparken. Dessa är monopile-, gravitation- och hybridfundament.
Vindkraftsparken kan utrustas med en transformatorstation till havs. Transformatorstationen
kan monteras på något av ovanstående fundament men utöver detta kan ett
fackverksfundament användas. Ledningen från Norra alternativet, Romb med avklippta hörn
ansluts till mottagningsstationen Falkenberg Norra.
Om en mätmast (fackverksmast) blir aktuell kan den förankras med vilken som helst av
samtliga ovan nämnda metoder.
Att installera vindkraftsparken beräknas ta ca 12 månader. Konstruktionsarbetet som medför
sedimentspridning kommer att förläggas i perioden juli till december. Under denna tid
kommer upp till 5 - 15 olika fartyg vara verksamma i området. Arbetet kommer normalt att
utföras 24 timmar om dygnet och 7 dagar i veckan. Trafiken kommer att bestå av
specialfartyg för bottenarbeten, utskeppning av delar och montage samt personaltransporter i
samband med skiftbyte. Trafikvolymen beräknas till mellan 700 och 2 000 turer varav 15 %
är tung trafik och resten är persontransporter eller mindre båtar.
IV
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Med 1 - 2 planlagda servicetillfällen och 4 - 8 övriga tillsynsbesök per år och vindkraftverk,
kan trafiken uppskattas till 100 - 300 turer/år för alternativen Norra Romb, Norra Triangel och
Södra Romb. Den planlagda huvudservicen måste förläggas till stilla perioder och tar ca 1
dag/verk. Den planerade trafiken kommer sannolikt att utgöra 10 - 25 % av den årliga
trafiken.
Oljor och kemikalier
Ett vindkraftverk innehåller ca 300 - 400 liter olja om verket är av den typ som har växellåda.
Därutöver innehåller vindkraftverkets hydraulsystem ca 50 - 150 l hydraulolja. Om det skulle
bli fel på maskinen och olja läcker ut samlas detta upp i maskinhuset. Risken för påverkan på
omgivningen från oljan är mycket liten.
Påverkan på allmänna intressen
Remisser har skickats till Luftfartsverket, Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Tele2 AB, Telia
Mobile AB, Telia Sonera AB, Teracom AB och Vodafone Sverige AB. Endast försvaret har
haft något att erinra mot etableringen. Vid framtagandet av riksintresseområden för vindkraft
har försvaret godtagit vindkraftsetablering i aktuellt område.
Säkerhet
Drifterfarenheter från tusentals vindkraftverk runt om i världen visar att det är mycket
osannolikt att blad eller andra delar kastas från ett vindkraftverk eller att ett vindkraftverk
skall falla ned. Risken bedöms som försumbar.
Vindkraftverk kan vid vissa speciella omständigheter släppa isbitar ifrån vingarna. Ett
lämpligt skyddsavstånd vid isbildning uppgår enligt Boverket till navhöjden plus tre gånger
rotordiametern d.v.s. ca 500 m. Med hänsyn till vindkraftsparkens lokalisering bedöms ingen
olägenhet uppkomma. För att förhindra iskast kan vindkraftverken utrustas med isdektektorer
som känner av när is har bildats på vingarna.
V
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Det pågår en stor översyn av utformningen för hindermarkering av vindkraftverk till havs och
de exakta villkoren är därför inte kända nu. Verken skall förses med hindermarkering som
beslutas i samråd med Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen.
En riskanalys har gjorts av SSPA Sweden AB. SSPA Sweden AB har utrett påverkan på
sjötrafiken såsom fartygstrafik, fiskebåtstrafik samt fritidsbåtstrafik. SSPA Sweden AB har
beräknat kollisionsrisken för fartygskollison till 14 år/kollision för de norra alternativen samt
15 år/kollision för det södra alternativet. Kollisionsrisken för fritidsbåtar samt fiskebåtstrafik
är svårare att uppskatta eftersom dessa inte har några speciella rutter. Området kommer dock
att avlysas från yrkesfiske samt för fartygstrafik. Fritidsbåtar kommer att få vistas i området.
Drift, underhåll och avveckling
Vindkraftanläggningar av denna storlek står under kontinuerlig driftövervakning. Denna
driftövervakning gäller så väl hela anläggningen som de enskilda vindkraftverken inklusive
kablar och annan elutrustning. Fjärrövervakningen är i första hand kopplad till en fast
telekommunikationsförbindelse med optisk fiber integrerad i sjökabeln ut till anläggningen.
Som extra säkerhet kommer fjärrövervakning via GSM eller radiolänk vara möjlig.
Planlagda besök sker för service och kontroll av anläggningen och de enskilda
vindkraftverken 2 - 4 gånger per år samt vid garantibesiktningar och liknande uppföljningar.
Vid besök på plats sker transport av personal på lämpligt sätt. Val av transportsätt beror på
åtgärdsbehov, aktuella väderförhållanden och säkerhetsmässiga avväganden. Normalt förses
vindkraftverk till havs med inbyggd servicekran. Detta möjliggör utbyte av alla tyngre
maskinkomponenter som ett servicefartyg kan leverera.
Vid driftövertagandet utbildas ägarens personal av leverantören beträffande vindkraftverkens
handhavande, funktion och dess säkerhetsföreskrifter.
När ägaren tagit beslut om avveckling tas verken ner för återvinning och skrotning. Detta sker
med samma metoder och typ av utrustning som vid montering av verken. I princip kommer
allt material ovan havsbotten (plast, metall, vätskor) att kunna återvinnas.
VI
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Påverkan från vindkraftverken
Vågor och strömmar
Om ett monopilefundament används minskar medelströmmen med 6 % inom
vindkraftsparken. Om ett gravitationsfundament används istället minskar strömningen med
12 % inom parken. Genomströmningen kommer inte påverkas nämnvärt om ett
monopilefundament används. Om ett gravitationsfundament används kan detta medföra en
liten påverkan, men bedömningen är att inte heller denna är av betydande grad.
Monopilefundament medför att vågenergin kommer att blockeras med 6 %. Detta medför att
våghöjden minskar med 3 % jämfört med förhållanden utan vindkraftsparken. Om ett
gravitationsfundament används kommer 11 % av vågenergin att blockeras. Detta ger en
sänkning av våghöjden med 6 % jämfört med förhållandet utan vindkraftsparken. Våghöjden
kommer efter parken att successivt öka igen. Inne vid stranden på ett vattendjup av ca 5-10 m
har våghöjden en minskning med 1-2 % beroende på vilket fundament som används. En
minskning av den våginducerande vattenhastigheten vid botten sker också inom
vindkraftsparken. Inne vid stranden på 5-10 m djup är minskningen 1-2 % beroende på vilket
fundament som används
Bottenförhållanden
Botten i området består av lera med inslag av grovt sediment och lokala block i öster, lera och
silt i den centrala delen och mjuk lera i den västra delen av området.
Bottenstrukturen kommer att förändras lokalt om fundament etableras i området eftersom hårt
bottensubstrat tillkommer. Lerbotten i fundamentens närhet kommer att påverkas av de nya
organismer som kan förväntas kolonisera fundamenten. De stora ytorna mellan verken
bedöms förbli opåverkade.
Om monopilefundament används kommer bottenytan som går förlorad att vara ca 0,07 % av
bottenarealen inom vindkraftsparken. Användningen av gravitationsfundament tar i anspråk
ca 0,16 % av bottenytan.
VII
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Emissioner till luft
Vindkraftverk bidrar inte med några utsläpp till luften förutom från de maskiner och fordon
som används under etableringen, avvecklingen, service, felavhjälpning och kontroll.
Ljud
Driften av vindkraftverk medför att ett svischande ljud uppkommer, vilket kan påverka
närområdet. Med skärpning av Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller har ett
riktvärde för maximal ljudnivå 40 dB(A) vid bostäder etablerats som praxis. De
ljudberäkningar som gjorts visar att vindkraftsparken inte kommer att innebära att riktvärdet
överskrids vid några bostäder.
Skugga
Det stora avståndet till närmaste bostäder medför att inga störande rörliga skuggor kommer att
uppkomma vid bostäder.
Växter och djur på land
Där kabeldragningen sker kan växter och djur påverkas. Inga uppgifter pekar på att några
rödlistade arter förekommer inom den tänkta kabelkorridoren. Påverkan på flora och fauna
bedöms som försumbar.
Bottenflora och -fauna
Konstruktionsbuller
Under etableringsfasen kan konstruktionsbullret ge upphov till en kortvarig påverkan på
kräftdjur.
VIII
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Sedimentspridning
Sedimentspridningen kan ge en lokal övergödning om grumlande arbeten sker sommartid.
Om arbetena istället sker under vintern ger sedimentspridningen upphov till minskad
produktion av växtlighet vilket är att föredra i kustnära vatten.
Konstruktionsarbetet kommer att innebära temporära lokala förändringar för fastsittande
bottendjur och infauna. Någon bestående negativ påverkan förväntas inte.
Driftljud
Några ekologiska konsekvenser bedöms inte uppkomma pga driftljudet.
Skuggor och ljus
Bottenfaunan bedöms inte påverkas av rörliga skuggor, reflektioner eller ljus från
vindkraftsparken eftersom vattendjupet överstiger siktdjupet.
Elektromagnetiska fält
Runt kablarna uppstår ett elektromagnetiskt fält. Fältet är koncentrerat till kabelns närområde
och är mycket svagt. Fältets eventuella ekologiska påverkan bedöms därför vara försumbar.
Miljöskadliga ämnen
En analys av bottensedimentet har gjorts med avseende på miljögifter. Den sammanfattande
bedömningen är att man utan risk för betydande belastning för den marina miljön kan bygga
vindkraftverk samt lägga ner kabel inom aktuellt område.
Habitatförändringar
En vindkraftsetablering i det norra området innebär en förändring av miljön eftersom botten
idag saknar hårt substrat.
Fiskerestriktioner
Inom de områden där trålning förekommer kan fiskerestriktioner inom vindkraftparken
medföra en reducerad strörningsfrekvens hos bottenfaunan.
IX
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Fisk
Allmänt om ljud i vatten
Fiskar uppfattar ljud av olika frekvenser samt med olika känslighet. Karpfiskar och sillfiskar
är de mest hörselkänsliga. Fiskar med ingen eller liten simblåsa såsom plattfiskar, havskatt,
makrill, lax och öring har mycket begränsad hörsel.
Konstruktionsbuller
En etablering under hösten medför mindre bullerpåverkan. Trots detta bör åtgärder vidtas för
att minska bullret så att skador på torsk, sill och skarpsill undviks. 30 - 100 m från
fundamentets etablering kommer all fisk att undfly temporärt. För att fisken inte skall ta
varaktig skada kan man använda sig av initial dämpning vid konstruktionsarbetet. Om arbetet
sker på hösten (juli - dec) förväntas inga långvariga skador på fiskarna, eftersom dessa
återvänder till området när ljudnivåerna har avtagit.
Lax och öring lekvandrar mot de halländska åarna under hösten. Eftersom höga ljudnivåer
inte uppfattas av lax och öring som befinner sig 5 - 6 km från kusten kommer sannolikt inte
vindkraftsparken ha någon betydande effekt på lax- och öringsleken.
Sedimentspridning
Fisk brukar undvika områden där muddring sker för att sedan återkomma efter att arbetena
har avslutats. För att minska effekterna från sedimentspridningen bör grumlande arbeten
utföras juli-dec. Detta för att inte påverka viktiga fiskarters lek- och larvspridningsperiod.
Driftljud
Fiskar kan uppfatta driftljudet från vindkraftverk.
Erfarenheter vid havsbaserade vindkraftsparker är att fiskförekomsten runt verken ökar eller
är oförändrad. Man kan därmed dra slutsatsen att fiskar vänjer sig vid lågfrekvent buller och
att stressreaktionerna avtar för de flesta fiskarter.
Vandrande fisk som t ex lax, öring och makrill har låg hörselförmåga. Deras vandring bedöms
inte påverkas av driftljuden.
X
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Skuggor och ljus
De rörliga skuggorna från vindkraftverkan skulle eventuellt kunna påverka t ex pelagisk fisk,
inklusive småfisk och yngel, främst vid klart och lugnt väder. Detta väderförhållande är
mycket ovanligt så därför bedöms den rörliga skuggpåverkan som liten.
Elektromagnetiska fält
Bl a broskfiskar använder elektromagnetiska fält för orientering och födosök. Dessa fiskar kan
uppfatta mycket små skillnader i jordens magnetfält. Det finns inga uppgifter om
broskfiskarna tar skada av starka elektromagnetiska fält.
Teknik med växelströmskablar medför begränsat magnetfält i kablarnas omedelbara närhet.
Risken för påverkan bedöms som mycket liten.
Ålar vandrar i huvudsak inte vid Hallandskusten på sin väg till Sargassohavet för att leka,
varför någon effekt på ålvandringen inte kan förväntas.
Habitatsförändring
Erfarenheter från artificiella rev är att fiskförekomsten ökar runt reven. Detta kan antingen
bero på ökad produktion genom en högre biologisk aktivitet (d.v.s. fiskarna blir totalt fler),
eller genom att fisk från omgivningen samlas runt revet (aggregerar).
Fundamenten kommer att medföra en lokal ökning av produktionen av alger och fastsittande
fauna. Små kräftdjur och andra ryggradslösa djur kommer, i och med den skyddade miljö som
fundamenten och erosionskydd bildar, medverka till att antalet småfisk och fiskyngel ökar.
Detta ger i sin tur en ökning av större djur som t ex krabbor, trollhumrar, sjöstjärnor, gyltor,
smörbultar, simpor, tejstefisk och tånglake. De nya habitaten som bildas i det artificiella revet
kan även innebära en ökning av arter som havskatt, sjurygg och hummer.
Bottenfiskar som t ex torsk och vitling kommer troligtvis att aggregera sig vid fundamenten.
Även pelagisk fisk som t ex lax, öring, sillfiskar, taggmakrill och makrill kan befinna sig runt
fundamenten. Aggregation av stor fisk kommer troligtvis inte att medföra en utarmning av
juvenil fisk eftersom juvenil och liten fisk ges bättre möjligheter till både födosök och skydd
genom uppförandet av fundament och erosionsskydd.
XI
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Fiskerestriktioner
Vindkraftparken kommer att avlysas från yrkesfiske, vilket innebär att området blir ett slags
marint reservat. En stationär art som eventuellt kan komma att gynnas av etableringen är
havskräfta. Inom det norra området finns lekområde för torsk, därför kan ett reservat på denna
plats vara av värde för torsken och dess reproduktion. Reservateffekten på rörliga eller
vandrande arter beräknas dock bli relativt liten på grund av vindkraftsparkens begränsande
storlek.
Däggdjur
Konstruktionsbuller
De ljud som kan uppkomma vid uppförandet av verken kan innebära att fysisk skada på
hörseln kan uppkomma på marina däggdjur om de befinner sig mellan 60 - 80 m från
ljudkällan. Tumlare (hör höga frekvenser, känsliga för dessa) och knubbsäl (tåliga för
störningar) beräknas undfly området inom 7,4 km respektive 2 km.
Tumlare förekommer sparsamt i regionen, men om några tumlare befinner sig några kilometer
från ljudkällan kommer dessa att undvika området under konstruktionsarbetet.
Konstruktionsarbetet kommer inte att medföra några effekter på tumlarbeståndet.
Knubbsälar kommer att undvika området med konstruktionsbuller upp till 2 km från
ljudkällan. I närheten av Skottarevet finns inga sälbestånd. Knubbsälar i sydöstra Kattegatt är
mycket rörliga och konstruktionsbullret kan få till följd att sälarna inte födosöker i närområdet
under den period arbetena pågår. De ekologiska effekterna förväntas inte bli långvariga eller
av betydande slag.
Driftljud
De marina däggdjuren, tumlare (hör låga frekvenser dåligt) och knubbsäl (hör låga frekvenser
bra), uppfattar driftljudet på 50 m respektive 1 000 m. Eftersom dessa djur är ovanliga i
området får en eventuell undvikande respons inte några ekologiska effekter.
XII
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Fåglar
Fågelinventeringen har gett en tydlig bild av sjöfågelflyttningen. Denna sker i första hand
drygt 2 km ut från kustlinjen. Den dominerande arten är ejder. Påverkan bedöms som liten
eftersom endast ett fåtal fåglar befinner sig i området. Den utformning av parken som är att
föredra för fåglarna är en romb med avklippta hörn, eftersom denna är lättast att flyga runt.
Påverkan som vindkraftverken ger upphov till på fåglarna bedöms vara minimal.
Fladdermöss
En lokalisering av vindkraftsparken i det Norra alternativet innebär ingen störning för
fladdermöss eftersom det saknas markerande uddar som skulle kunna leda flyttstråken mot
vindkraftsparken.
Landskapsbild
Landskapsbilden kommer att förändras när vindkraftverken etableras. Vindkraftverk syns
eftersom de behöver öppna vida platser. Om denna påverkan är positiv eller negativ beror
bl.a. på individens uppfattning om vindkraftverk och dess energiutvinning. För att illustrera
förändringen har fotomontage gjorts. I fotomontagen har man visualiserat 30 vindkraftverk
med en navhöjd på 110 m och en rotordiameter på 120 m. Fördelen med större vindkraftverk
är att rotationshastigheten är lägre vilket medför ett mer harmoniskt intryck. Favonius har
även tagit fram en animering för att visa hur parken kommer att se ut med hinderbelysningen
som för närvarande krävs av Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket.
Landskapsanalysen som är gjord av Mellanrum Landskapsarkitekter förordar att
vindkraftparken lokaliseras i det Norra alternativet och utformas som en romb med avklippta
hörn eftersom detta alternativ ger den minsta påverkan på landskapsbilden.
XIII
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Kulturmiljö
Den aktuella platsen för vindkraftverken berör inte något riksintresse för kulturvård. Påverkan
som uppkommer på kulturmiljön är främst visuell.
I det norra området har arkeologerna vid en första inledande undersökning funnit 12 objekt
och 11 objekt i kabelkorridoren vilka man önskar undersöka för att kunna avgöra om objekten
är fornlämningar eller inte. Arkeologerna vill även undersöka ett område i kabelkorridoren
som har förutsättningar att vara en stenåldersboplats. En andra etapp av den
marinarkeologiska utredningen planeras till sommarperioden 2006.
Om det skulle visa sig att det finns fornlämningar som påverkas av något vindkraftverk eller
av kabeldragningen kommer verkets placering eller kabeldragningen att justeras för att
undvika påverkan eller skada på fornlämningen.
Friluftsliv och turism
Eftersom området inte är avlyst för fritidsaktiviteter med båt eller fiske är påverkan liten.
Påverkan som uppstår är främst visuell. Vindkraftetableringen bedöms inte påverka turismen
negativt.
Yrkes- och fritidsfiske
Yrkesfisket kommer att påverkas av avlysningen. I området/närområdet förekommer trålfiske,
kombinerat fiske, pelagiskt fiske samt kräftfiske.
Genom Västkustfiskarna avd 9 Halland har framkommit att det råder en tyst
överenskommelse bland yrkesfiskare om att inte fiska i stenbottenområdet från Falkenberg
ner till Halmstad. Påverkan på fiskeintressen i området kan således antas bli något mindre
omfattande än den formella avlysningen.
Området kommer att tillåta fritidsfiske utan fasta redskap. Någon negativ påverkan på
fritidsfisket bedöms inte uppkomma.
XIV
Miljökonsekvensbeskrivning Skottarevet
Verksamhetens sammanlagda miljökonsekvenser jämfört med nollalternativ
m.m.
Jämförelse mellan alternativen
Jämfört med nollalternativet är alla alternativ klart att föredra ur energinytta och
miljösynpunkt. Ur vindsynpunkt är det Norra eller det Södra alternativet att föredra.
Sammanfattningsvis bedöms Norra alternativet, Romb med avklippta hörn bäst förena kravet
på en hög energieffektivitet med kravet på en godtagbar miljöpåverkan. Miljön kommer att
besparas mycket stora mängder kväveföreningar, svavelföreningar och koldioxid både
regionalt, nationellt och internationellt om vindkraftverken byggs i Kattegatt utanför
Falkenberg.
Överensstämmelse med miljömålen
Vindkraftverk stämmer bra överens med miljömålen. Vindkraftverk bidrar till en minskning
av utsläppen till luft, mark och vatten. Minskade utsläpp förbättrar förutsättningarna att
uppfylla miljömålen.
Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna
Vindkraftverk ger inte upphov till några utsläpp till luften. Miljökvalitetsnormerna påverkas
därför inte negativt. Vindkraftverk bidrar till att minska utsläppen till luften, varför
miljökvalitetsnormerna påverkas positivt. Om ersatt marginalel produceras i område där
miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas, förbättras möjligheterna i det
området att uppfylla normen.
XV
