Hästberg
REGIONALT INTRESSE
Leksands socken (Härads fjärding)
Beskrivning
En blandby i ett varierat kuperat
landskap. Bebyggelsen består av
spridda gårdsklungor och enstaka
gårdar belägna dels på en avsats i
västsluttning, dels i högt läge på
åsrygg. Uppifrån åkermarken på Lokberget är vid utblick åt tre väderstreck över stora skogshav. Österut
skymtar t o m byarna Ullvi och Hälla
vid Dalälven. Genomfartsväg löper
utanför byn åt väster i dalkitteln.
De flesta gårdarna har bibehållen
kringbyggd gårdsbild med månghussystemet bevarat, 3 gårdar har fyrkantformen kvar. Manbyggnaderna är i osedvanligt liten grad ombyggda eller
förändrade utan har kvar mycket av
en ursprunglig prägel.
Åkermarken ligger samlad dels på den
välvda åsryggens södra del, dels i
dalkitteln vid genomfartsvägen ett
stycke söder om byn. De högt belägna
inägorna är oregelbundna med många
små åkerholmar, odlingssträngar och
rösen. Till allra största delen är
marken ännu i hävd. En gård har aktivt jordbruk.
framträder en intressant bild av
grannskapet. I längden för "årliga
räntan" 1571 står 2 skattebönder för
Hästberg under namnet Spaxboda och
ortsnamnet Hästberg återfinns ej i
längden (mer om detta under Heden).
I Älvsborgs hjälpskatteregister 1571
redovisas 1 skattebonde, vilken därtill är taxerad såsom den näst rikaste i hela Leksands socken.
Mantalslängden 1668 uppger 4 nominati och Holstenssons karta 3 gårdstecken. I direkt anslutning till byn
finns mot norr Anbodarna, vilka första gången framträder, i 1670 års revningslängd. Jaktplatskartan från
1697 har 7 gårdsmarkeringar (se sid
184. Ansboda är också nämnt på kartan, dock har en vikskada försämrat
möjligheterna att uppskatta antalet
markeringar. 1714 finns belägg för
Två gårdar har eftersatt underhåll
med början till förfall. Ett par
fritidshus i främmande utformning
har tillkommit på senare tid.
Historik
Enligt en sägen upptecknad av Sigvard
Montelius efter Olof Ingers (född
1894) skall en bonde vid namn Vit´n
haft fäbodar i Hästberg på 1200-talet. Sanningshalten i denna tradition
är idag omöjlig att avgöra. Högst
troligt är i alla fall att Hästberg
ursprungligen är ett gammalt fäbodställe.
I den äldsta skattelängden 1539 återfinns Hästberg med en bofast skattebonde, högst sannolikt fanns här då
också fäbodar. Vid ett studium av
de olika längderna under 1500-talet
190
att Anbodarna var fäbodställe till
Yttermo. Vid storskiftet på 1 8 2 0 talet finns i Anbodarna en fäbodstuga, med tillhörande åkermark samt
möjligen två bofasta gårdar. Fäboddriften nedläggs redan under 1800talets senare hälft. Två gårdar ligger ännu kvar vilka numera inräknas
i Hästberg.
För Hästberg uppger mantalslängden
1766 10 nominati och 1830:9 (9 gårdar). I blandbyn finns 2 fäbodgårdar med åker (Yttermo). 1970 är ingen av dessa kvar. Sista fäbodvistelse är ca 1 8 7 0 . 1970 var 5 gårdar
bebodda. Hästberg är en av två gamla biandbyar som i sin tur hade ett
väl utbildat fäbodväsen dock med fä-
Två gårdar fr v
Tildas Per och
Mases Anders Anderssons (tidigare Grop Erik Olssons) i högt läge
på Lokbergets
sydspets.Bilden
är tagen åt söder. Det höga
läget har karaktär av finnby,
med ur stenrik
morän uppbruten
åker.
Vid två Masesgårdar (den högra ursprungsgård) i
det södra trevägskorset har livsmedelsbussen
stannat.
191
bodställen långt bort på skogen mot
Älgberget.
Genom byn löper den gamla vägen mellan Rälta och Åkerö. Förutom bygatan
har den idag karaktär av kärrväg.
Åt norr löper den i en sväng väster
om Lokberget, förbi platsen för Spaxboda.
Värdering
En intressant blandby med markerat
kuperat läge och väl bibehållen bebyggelse av äldre karaktär. Ett område av stort kulturhistoriskt och
miljömässigt värde, där ett bevarande är angeläget.
