Resultatrapport över uppföljning av fallet
Partille Centrum
Sammanställd av Östen Axelsson för
Gösta Ekmans laboratorium för sensorisk forskning
September 2009
Östen Axelsson
08-530 602 89
[email protected]
1. Inledning
Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten över den uppföljning som gjorts av fallet
Partille Centrum inom forskningsprogrammet ”Ljudlandskap för bättre hälsa”. Syftet med studien var
att undersöka om de åtgärder som Partille Bo genomför avseende Partille Centrum har uppnått
avsedda förbättringar. Denna rapport avser endast psykoakustiska ljudlandskapsvandringar.
2. Metod
Deltagare
Fredagen den 8 maj 2009 sände vi en inbjudan till 266 boende i Partille Centrum om att delta i vår
studie. Av dessa bodde 180 personer på Galoppvägen 2-13, 58 på Gamla Kronvägen 17 och 28 på
Hubertusvägen 3 i Partille (Bilaga A). Det var viktigt att deltagarna i vår studie var myndiga och hade
normal hörsel varför vi begränsade vårt urval till samtliga boende som var födda mellan 1945 och
1990. På detta sätt ville vi undvika äldre personer som drabbats av hörselnedsättning på grund av
ålderdom. Deltagarna ersattes med 300 kr var, vilket framgick av vår inbjudan.
Totalt rekryterade vi 30 personer (10 män, 20 kvinnor) i åldern 18-63 år med ett genomsnitt på 36 år.
Av dessa bodde 20 deltagare på Galoppvägen 2-13, 8 på Gamla Kronvägen 17, och 2 på
Hubertusvägen 3 vilket motsvara den fördelning man har rätt att förvänta sig av en slump (χ22 = .75, p
= .69). Det vill säga att ingen adress var över eller underrepresenterad bland deltagarna trots att
dessa var självrekryterade. I genomsnitt hade deltagarna bott i området i 4 år och 11 månader med
en variation mellan 3 månader och 26 år (median = 2 år).
Även åldersfördelningen var jämn. Personer födda mellan 1960 och 1974 var dock något
underrepresenterade medan personer födda mellan 1975 och 1984 var något överrepresenterade.
Detta speglar att personer i den ålder då man ofta har familj och barn att ta hänsyn till hade svårare
att ta sig tid att delta medan yngre och äldre personer hade lättare att avsätta tid till att delta i
studien. Statistiskt avvek dock inte åldersfördelningen bland deltagarna signifikant från vad man har
rätt att förvänta sig av en slump (χ82 = 7.83, p = .45). Således förefaller vårt urval av deltagare vara
representativt för de boende i området med hänsyn taget till ålder och adress.
Procedur och design
Vi genomförde vandringar kring Galoppvägen i Partille Centrum under perioden 18-22 maj 2009.
Sammanlagt genomfördes 14 vandringar varav de flesta under måndag 18 och tisdag 19 maj.
Vandringarna genomfördes med grupper om 1-3 deltagare.
Deltagarna fick själva välja när de ville delta under veckan. Inga tider förbestämdes utan vi anpassade
oss, så gott som möjligt, till deltagarnas egna önskemål om tider som passade dem. Dock begränsade
vi oss till dagtid mellan kl 10:00 och 19:00 vilket är den tid på dynget man har dagtidstrafik på E20
enligt data från vägverket. Morgonrusning upphör vid 9-tiden på morgonen och efter 19:00 sjunker
trafiktätheten till kvällsnivå. Det uppstår dock en liten trafiktopp vid 4-tiden på eftermiddagen, vilket
vi också kan konstatera från våra egna mätningar av ljudnivåerna i området.
Inför vandringarna bestämdes 6 olika platser vid vilka mätningar skulle genomföras; 4 punkter inom
Partiell Centrums bostadsområde och 2 referenspunkter inom Coops exploateringsområde längs E20
öster om Partille Centrum på väg mot Stockholm. Coops exploateringsområde är särskilt lämpligt
som referens då detta område har exakt samma trafikexponering som Partille Centrum från både
Gamla Kronvägen och E20. Området har ingen bullerskärm och är helt öppet utan någon som helst
bebyggelse.
Sida 2 av 5
Först tog vi ut en linje vinkelrätt mot E20 tvärs igenom Partille Centrums bostadsområde. Utmed
denna linje valde vi ut tre platser: (A) mellan bullerskärmen vid E20 och bostäderna på Galoppvägen
7, (B) inne på gården mellan Galoppvägen 7 och Galoppvägen 2, samt (C) uteplatsen vid
piskställningen mellan Galoppvägen 2 och Gamla Kronvägen 17. Inom bostadsområdet valde vi en
fjärde punkt (D) vid den nya lekplatsen utanför Galoppvägen 11 C och i höjd med Galoppvägen 4 A.
Inom Coops exploateringsområde valde vi två referenspunkter: (E) vid E20 på ungefär samma
avstånd från motorvägen som vid punkt A, samt en punkt (F) ca 90 m från E20 i höjd med punkt C vid
Partille Centrum (Bilaga B och C).
När människor lyssnar på olika ljud kan det uppstå effekter på grund av i vilken ordning man lyssnar
till ljuden. Om man först lyssnat till ett svagt ljud och sedan till ett starkt kan man uppleva det
starkare ljudet som mycket starkare än vad man annars skulle ha gjort. På motsvarande sätt kan man
uppleva ett svagare ljud som mycket svagare än vad man annars skulle ha gjort om man hör det
svagare ljudet efter ett strakt ljud. För att undvika sådana ordningseffekter i vår mätning fick
deltagardan besöka de olika punkterna (A – F) i olika ordning. Varannan vandring påbörjades vid
Partiell Centrums bostadsområde och varannan inleddes vid Coops exploateringsområde. Inom dessa
påbörjades varannan vandring nära E20 (punkt A eller E), och varannan på avstånd från E20
(punkterna B – D eller F). Punkterna B – D Besöktes antingen i ordningen B, C, D eller D, C, B
beroende på vad som var mest praktiskt då dessa tillsammans bedömdes representera en gårdsmiljö.
Vid var mätpunkt (A – F) fyllde deltagarna i ett standardprotokoll som mäter hur man upplever sin
ljudmiljö (bilaga). Protokollet omfattar en mätning av vilka ljud man hör, en övergripande skattning
av hur bra ljudmiljön är, en skattning av 8 ljudlandskapsattribut, en bedömning av om ljudmiljön är
som förväntat, samt en övergripande skattning av hur bra den visuella miljön är. Samtidigt som
deltagarna skattade sin upplevelse av ljudmiljön genomfördes en ljudnivåmätning vid mätpunkten.
Var ljudnivåmätning tog 2 minuter och värdena LAFmin, LAFmax samt LAeq,2 min lästes av. Var vandring tog
ungefär en timme att genomföra.
3. Resultat
Upplevda ljudkällor
Plats A dominerades av buller från vägtrafiken på E20. Övriga ljudkällor som fläktbuller, annat buller,
människor och naturljud hördes i det närmaste inte alls. Vid plats B hörde medianpersonen mycket
vägtrafik, inget fläktbuller eller annat buller, och lite ljud från människor och natur. Vid plats C hörde
medianpersonen en del trafikbuller, inget fläktbuller, lite annat buller, inga ljud från människor och
lite naturljud. Vid plats D hörde medianpersonen en del trafikbuller, inget fläktbuller, lite annat
buller, inga ljud från människor, och en del naturljud. Kommentar: utanför bostadsområdet pågick
byggarbete som emellanåt hördes in på gården.
Plats E dominerades av buller från vägtrafiken på E20. Vid plats F hörde medianpersonen mycket
vägtrafik, och lite naturljud. Övriga ljudkällor hördes i det närmaste inte alls.
Ljudlandskapskvalitet
Medianpersonen upplevde ljudlandskapskvalitén vid plats A som mycket dålig. Plats B upplevdes som
dålig, medan plats C och De upplevdes som varken bra eller dålig. Plats E upplevdes som mycket dålig
och F som dålig.
Attributskattningar
Attributskattningarna visar att platserna upplevdes som relativt neutrala i avseende på
händelserikedom. Variationen i denna dimension var också mycket låg. I avseende på behaglighet var
variationen något större men ingen plats uppnådde positiva värden i behaglighet. Analysen
Sida 3 av 5
Figur 1. De boendes attributskattningar av ljudlandskapet vid plats
A-F med avseende på hur behagliga respektive händelserika de är.
resulterade också i två kluster av platser med platserna A, E och F i ett kluster och
innergårdsplatserna B, C, och D i ett kluster (Figur 1).
Förväntningar
Samtliga platser var som medianpersonen förväntade sig. I de fall en deltagare inte fann platsen som
förväntat var denne i regel förvånad över att bulleråtgärderna inte tog bort mer ljud än de gjorde. En
typisk kommentar var: ”Man hör mycket trafik trots bullerplanket”.
Den visuella miljön
Med avseende på den visuella miljön upplevdes Partille Centrum som varken bra eller dålig, med
undantag för plats C som upplevdes som bra. Plats E och F uppfattades som mycket dålig, respektive
dålig.
Ljudnivåer
För var plats har vi beräknat medelvärdet av de LAeq,2min värden som vi uppmätte vid vandringarna
(Tabell 1). Vid den trafikexponerade sidan av Partille Centrum var ljudnivåerna i genomsnitt 67,3 dBA
bakom bullerplanket, och på innergården pendlade de genomsnittliga värdena mellan 50 och 55 dBA.
Minimivärdena på innegården snuddade nätt och jämt vid gränsvärdet för tyst sida 45 dBA
(gränsvärdet gäller dock LAeq,24h). Vid plasterna E och F uppmättes de genomsnittliga ljudnivåerna till
72,6 respektive 60,8 dBA. Detta innebär att bullerplanket reducerar ljudnivåerna med ca 5 dBA, och
byggnaderna vid Partille Centrum skärmar bort 5-10 dBA beroende på var på gården man gör
mätningen.
Tabell 1. Ljudnivåer uppmätta vid plats A-F
Plats
LAFmin (dB)
A
58,5
B
45,5
C
44,5
D
46,3
E
52,8
F
47,4
LAFmax (dB)
79,8
72,0
73,9
71,6
81,3
70,9
Sida 4 av 5
Medel LAeq,2 min (dB)
67,3
55,0
50,7
53,7
72,6
60,8
4. Diskussion
De åtgärder man hittills har vidtagit vid Partille Centrum har haft en positiv effekt på ljudmiljön.
Bullernivåerna från E20 har reducerats, men man har trots detta inte uppnått en god ljudmiljö.
Exponeringen vid fasad mot E20 bakom bullerplanket ligger ca 10 dBA över den nivå (LAeq.24h 55 dB)
som man kan anse vara acceptabel. Nivåerna på innegården ligger även de 5-10 dBA över de nivåer
som motsvarar definitionen av tyst sida (LAeq.24h 45 dB). De boende i Partille Centrum upplever inte
heller att de har fått en god ljudmiljö utomhus.
Om man ser till de ljudkällor som de boende rapporterade att de hörde på innergården vid
vandringarna ser man att de hör på tok för mycket vägtrafik och alldels för lite ljud från människor
och natur. Resultatet ger intryck av att innergården inte lockar de boende att vistas där och inte
heller lockar den till sig småfåglar som människor ofta uppfattar som ett positivt ljud. Inte heller
uppskattade de boende innergårdens visuella miljö som på sin höjd var bra vid plats C. som hade lite
mer vegetation än de övriga platserna.
5. Förslag till åtgärder
Det finns flera åtgärder som Partille Bo skulle kunna genomföra i syfte att förbättra boendemiljön i
Partille Centrum. Den första och enklaste åtgärden är att förbättra grönskan på innegården genom
att planera fler träd. Buskar, och häckar. samt anlägga fler rabatter. Fokus bör ligga på växter som bär
frukt och bär som attraherar småfåglar. Detta bidrar inte bara till en estetiskt mer tilltalande miljö
utan förbättrar också ljudlandskapet då människor i regel uppskattar naturljud.
En annan åtgärd är att bygga igen utfartsöppningen mellan Galoppvägen 3B och 5A. Denna öppning
släpper in en hel del trafikbuller från E20 till innergården vilket syns i våra mätningar. De akustiska
mätningarna gav något högre värden vid plats B och de boende rapporterade att de hörde mer
vägtrafik. Upplevelsemässigt var plats B också sämre än plats C och D som upplevdes som neutrala.
Under vandringarna föreföll denna utfart främst användas av posten samt av en och annan bilist som
for igenom till parkeringarna utanför Partille Bos kundcenter. Öppningen förefaller därför onödig.
Det är också angeläget att minska okynnestrafik på Galoppvägen. Många har insett det bekväma i att
åka in och parkera på Galloppvägen då man uträttar ärenden i Allum eller vid Partille torg. Kanske
man kan tänka sig en vägbom vid infarten som endast öppnas för de boende och för
räddningstjänsten.
Det är också angeläget att vägverket vidtar åtgärder för att dämpa reflektioner i ”tunnelöppningen”
vid E20:s underfart vid Allum. Dessa reflektioner bidrar till högfrekvent buller som studsar in bakom
bullerskärmen och in på innergården vid Galoppvägen. Flera boende anmärkte på dessa
högfrekventa ljud bakom bullerskärmen vid vandringarna. Normalt ska högfrekventa ljud inte höras
bakom en bullerskärm då det är dessa som bullerskärmen skärmar av.
Sida 5 av 5
Bilaga A
2009-05-07
Östen Axelsson
Projektledare
Psykologiska institutionen
Gösta Ekmans Laboratorium
Andersson, Kent
Gamla Kronvägen 17 F
433 33 Partille
Hur bra är din ljudmiljö?
Under perioden 18-22 maj genomför Stockholms universitet en studie av hur ni som bor i
Partille centrum upplever ljudmiljön i ert område. Du som har normal hörsel och är
intresserad av att delta kommer att få följa med en av våra forskare på en vandring i ert
område och beskriva din upplevelse med hjälp av ett frågeformulär. Vi beräknar att
vandringen kommer att ta 1 timme, och genomförs vid en tidpunkt på dagen som passar dig,
inklusive kvällstid. Som tack för hjälpen ersätter vi dig med 300 kr.
Du anmäler ditt intresse om att delta i studien till vår projektledare Östen Axelsson. Du kan
antingen anmäla ditt intresse per e-post till [email protected], eller genom att ringa
Östen på 08-530 602 89 eller 076-818 34 23. Under undersökningsperioden 18-22 maj nås
Östen endast via e-post eller mobiltelefon.
Uppge: (1) ditt namn, (2) hur vi kan komma i kontakt med dig, samt (3) vilken dag och tid
under perioden 18-22 maj som du kan delta i studien. När vi fått in tillräckligt många
anmälningar samordnar vi ert deltagande på bästa sätt.
Studien kommer att ge oss värdefull kunskap om effekten av de åtgärder som vidtagits i ert
område. Denna kunskap kommer vi att använda i syfte att ytterligare förfina våra metoder för
att förbättra förutsättningarna för människors hälsa och välbefinnande.
Parallellt med vår studie kommer våra partners från Göteborgs universitet och Chalmers
tekniska högskola att genomföra en enkätstudie bland er boende i Partille centrum. Det
innebär att ni inom kort också kommer att få en enkät sänd hem till er.
Med vänliga hälsningar
Östen Axelsson
Projektledare
Stockholms universitet
Prof. Birgitta Berglund
Föreståndare
Frescati Hagväg 9
106 91 Stockholm
Telefon: 08-15 86 59
Telefax: 08-16 55 22
E-post: [email protected]
1 (1)
Partille Centrum
G
en
nväg
o
r
K
amla
17H
17F
17G
17E
17D
17C
17B
6B
17A
C
6A
4B
2D
D
2C
2B
4A
2A
B
Gal
3A
7C
7B
5C
3B
5B
11B
gen
ä
v
opp
9C
11A
9B
9A
7A
A
5A
rskär
Bulle
m
Bilaga B
E20
Bilaga C
Plats B
Plats C
Plats D
Plats E
Plats F
Foto: Östen Axelsson, (c) 2009
Plats A
