BOKPRESENTATION FÖR
TONÅRINGAR I PARTILLE BIBLIOTEK
Ett aktionsforskningsinspirerat arbete
Marli Pettersson
Lena Folkesson
kursledare
Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom
uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier.
MAJ 2011
Innehållsförteckning
1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat
3
2. Förutsättningar
2.1 Styrdokument
2.2 Utvecklingshistoria Partille bibliotek i korthet
2.3 Min frågeställning
3
3
4
5
3. Arbetsprocessen
3.1 Aktion
3.2 Verktyg
5
5
6
4. Resultat
5. Reflektion
8
9
Litteraturlista
11
2
1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat.
Under hösten 2010 och våren 2011 har jag tillsammans med andra barn och ungdomsbibliotekarier från Västra Götalandsregionen deltagit i en fortbildningskurs i
aktionsforskningsinspirerat arbete. Kursen syftar bl.a. till att deltagarna utifrån sin
egen verksamhets förutsättningar genomför ett utvecklingsarbete som bör leda till ny
professionell kunskap.
Under kursens gång har deltagarna genom kontinuerliga kursuppgifter prövat olika
verktyg inom sina respektive förbättringsområden. Verktygen möjliggör en
systematisk granskning av den aktion som prövas. Handledning där kursuppgifter
behandlas och diskuteras har varit en röd tråd som löpt genom hela kursen.
Agneta Hansson beskriver i sin forskningsöversikt aktionsforskning som en strategi
för samhällsforskning. Hon pekar på några typiska drag för aktionsforskning:
Praktisk inriktning. ”Verkliga” problem i organisationer och på arbetsplatser kan
belysas och bearbetas.
Förändring. Som forskare deltar man aktivt i förändringsprocessen. Förändring ses
som ett sätt att få större kännedom om fenomen och företeelser och även ett sätt att
lösa problem praktiskt.
Cyklisk process. Genom att återkoppla till det område eller fenomen man vill förbättra
eller förändra får man förståelse och ny kunskap som i sin tur kan leda till nya
förändringar som utvärderas och ger ett utgångsläge till fortsatta aktioner.
Deltagande. I forskningsprocessen är deltagarna i centrum. Aktörernas deltagande
bygger på samarbete, gemensamt lärande och kompetensutveckling.
Helhetsförståelse av problem. Aktionsforskning ska leda fram till praktisk
problemlösning och teoriutveckling (Hansson, 2003, sid.54).
Aktionsforskning förutsätter en nära koppling mellan teori och praktik. I sitt bidrag i
antologin Aktionsforskning i praktiken påpekar Johan Berlin att aktionsforskningens
användningsområde oftast är fokuserat på att implementera nya tillvägagångssätt och
att utveckla och förändra befintliga arbetssätt (Rönnerman, 2004,sid.212).
De verktyg som finns att tillgå för att strukturera och systematisera förändringsarbetet
är dagboksskrivande, observationer, samtal/intervjuer, handledning och
dokumentation. Verktygen hjälper forskaren och utövaren att få distans, nya
perspektiv och ny kunskap (Rönnerman, 2004, sid. 24).
2. Förutsättningar
2.1 Styrdokument
På internationell nivå är det UNESCOS Folkbiblioteksmanifest som ger riktlinjer för
folkbibliotekets verksamhet. Där står bl.a. att folkbiblioteket ska verka för att skapa
och stärka läsvanor hos barn redan i tidig ålder samt att stimulera barn och ungdomars
fantasi och kreativitet.
3
Barnkonventionen (FN:s konvention om barns rättigheter) är ett viktigt dokument som
de flesta barn- och ungdomsbibliotekarier arbetar utifrån. I dokumentet statueras barns
rättigheter till lek, yttrandefrihet, tankefrihet, tillgång till information och frihet att
uttrycka sig.
På nationell nivå är det främst Bibliotekslagen som reglerar bibliotekens verksamhet
för barn och unga. I § 9 kan man läsa att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn
och unga. De ska ha tillgång till böcker, informationsteknik och annat som är
anpassade för dem. Språkutveckling och stimulans till läsning ska understödjas.
I dokumentet Kulturpolitik för Västra Götaland, 2005, under rubriken Vision för
kulturen kan man läsa att särskild vikt ska läggas vid barn och ungdomars delaktighet i
kulturlivet. Regionen ska stödja kulturaktiviteter som riktar sig särskilt till barn och
unga under skoltid och fritid.
I handlingsplanen för Partille bibliotek sägs att särskild uppmärksamhet ska ägnas
barn och unga. I samarbete med BVC, förskola, skola och andra organisationer och
föreningar vars verksamhet riktar sig till barn och unga, skall biblioteket sträva efter
att stimulera språkutveckling och intresse för läsning.
2.2 Utvecklingshistoria Partille bibliotek i korthet
År 2010 firade biblioteket 100 år i Partille.
1910 invigdes Jonsereds bibliotek i Arbeterskehemmet.
På 30-talet startar ABF biblioteksverksamhet i Partille.
År 1966 invigs ett nytt kommunalt bibliotek i Porthälla skola. Det blir ett integrerat
folk- och skolbibliotek. 1969 invigs Vallhamra bibliotek efter samma modell. 1987
öppnar Furulunds bibliotek, även det ett integrerat folk- och skolbibliotek.
Så småningom läggs Jonsereds och Furulunds biblotek ned. Idag återstår biblioteket
Partille och filialbiblioteket i Vallhamra.
På hösten 2007 invigdes Kulturum i Partille. Under samma tak ryms bibliotek,
kulturskola, Ungdomens Hus, scener för mindre och större arrangemang samt café.
Samtidigt förses bibliotekets bestånd med RFID-teknik.
Biblioteken har alltid varit nära knutna till skolan och hållit sig väl framme i den
tekniska utvecklingen. Ända sedan 1970-talet har det funnits en barnbibliotekarie på
varje enhet. Sagostunder har funnits på varje enhet. Idag är det endast
huvudbiblioteket i Partille som erbjuder sagostunder. Barnbibliotekarierna har sin
arbetsplats i Partille. Filialen i Vallhamra har idag begränsat sitt öppethållande till 20
timmar i veckan och bibliotekarierna från huvudbiblioteket turas om att bemanna
filialbiblioteket.
Det finns i nuläget 2,5 barnbiliotekarietjänster i Partille bibliotek.
Idag samarbetar barnbibliotekarierna med BVC, förskola, skola och studieförbund.
Tidigare ansvarade barnbibliotekarierna för bokning av kulturarrangemang för barn
och unga men idag åligger den kulturutvecklaren i kommunen att sköta det.
Barnteater, kulturprogram för skolklasser etc. äger rum i Kulturums lokaler.
De senaste åren har barn-och ungdomsbibliotekarierna erbjudit lovaktiviteter i
biblioteket som t.ex. skriv- och dramakurs, spökkväll och författarbesök.
4
2.1 Min frågeställning
Jag upplever att vi når de yngre barnen och mellanåldrarna relativt bra genom BVC:s
föräldraträffar, 6-årsgrupper och klassbesök. Kontakten med ungdomar från högstadiet
är mer sporadisk.
Kan en bokpresentation och visning av bibliotekets ungdomsavdelning, Alkoven, som
är vår nya unga vuxna-hylla och andra intressanta avdelningar vara en användbar
metod för att förbättra kontakten med tonåringar?
Min frågeställning lyder alltså: Vad händer när jag bjuder in en grupp tonåringar till en
bokpresentation och visning av biblioteket?
3. Arbetsprocessen
3.1 Aktion
Min aktion går ut på att erbjuda en klass från år 9 en bokpresentation i biblioteket.
Med hjälp från skolbibliotekarien på en närliggande skola får jag kontakt med en
lärare för år 9 som är intresserad av att låta eleverna komma på besök till biblioteket.
Klassen består av 26 elever. Klassens lärare och jag kommer överens om att klassen
delas i två grupper; en förmiddagsgrupp och en eftermiddagsgrupp och att de besöker
biblioteket samma dag.
Datumet för besöket ligger en bit framåt i tid, vilket ger mig utrymme att välja titlar
och läsa in mig ordentligt inför presentationen.
Jag väljer ut 12 skönlitterära titlar. Gemensamt för böckerna är att det är unga
personer, både tjejer och killar, i huvudrollen och att det sker en inre utveckling hos
personerna. En av titlarna är en framtidsskildring, en dystopi, där huvudpersonerna är
två killar och två tjejer. De övriga titlarna kan sägas vara realistiska nutidsskildringar.
I böckerna skildras hur det är att vara ung, olika svårigheter huvudpersonerna ställs
inför men att det går att ta sig igenom och det sker en utvecklingsprocess.
Min tanke när jag gjorde urvalet är att ungdomarna kanske kan identifiera sig med
någon av karaktärerna eller känna igen sig. I ”Att läsa skönlitteratur med tonåringar”
undersöker Gunilla Molloy svenskundervisningen i ett par svenska högstadieskolor.
Hon menar att skönlitteraturen speglar och diskuterar konflikter. Genom att läsa
skönlitteratur lär man sig något om livet om dess möjligheter men även om dess
konflikter (Molloy, 2003, sid. 295).
I magisteruppsatsen ”Tycker du som jag?” undersöker Kristina Löcsey vad sju
ungdomar anser om en bibliotekaries bokval. När det gäller urval av litteratur refererar
hon till Lena Kåreland som nämner att vuxna och ungdomar har olika referensramar.
Enligt Kåreland är det en stor skillnad mellan en vuxens och en tonårings bedömning
av en bok. De unga strävar efter att bli vuxna men är just tonåringar på väg att bli
5
vuxna. Följaktligen vänder sig kanske inte en del av titlarna riktigt till åldersgruppen
(Löcsey, 1999, sid. 60).
Kommer någon av titlarna att väcka intresse hos ungdomarna?
Titlarna jag har valt finns angivna i bilaga 1.
I början av mars kommer de inbjudna ungdomarna till Partille bibliotek. Vi träffas i
Vinterträdgården, ett rum där det växer höga, gröna träd och möblerna utgörs av
bekväma korgstolar. Jag valde rummet för att jag tycker det är en inbjudande miljö.
Morgongruppen består av3 pojkar och 6 flickor, totalt 9 elever.
Eftermiddagsgruppen är fler och låter mer när de kommer. De är 7 pojkar och 9
flickor, totalt 16 elever. Hela gruppen utgörs av 25 ungdomar, en elev var sjuk.
Jag hälsar dem välkomna och berättar om min undersökning för dem och frågar om de
vill bli intervjuade ungefär vecka efter besöket. Båda grupperna tycker det är OK.
Därefter sätter vi oss och jag presenterar böckerna för dem. Efter presentationen delar
jag ut lånekort till de som har önskat det. Jag visar ungdomsavdelningen och deckare
och fantasy på vuxenavdelningen.
3.2 Verktyg
De verktyg jag valt att använda är loggbok och gruppintervjuer. Björndahl påpekar att
man i valet av metoder tar ställning till vad som passar bäst utifrån den
problemformulering man vill ha besvarad. Andra faktorer som också har betydelse är
de resurser som finns tillgängliga, exempelvis tid och ekonomi, samt hur stor
erfarenhet man har av vissa metoder (Björndahl, 2007, sid. 107).
Typen av loggbok som jag valt är en processloggbok. I en processloggbok registrerar
man observationer av den pedagogiska processen och reflekterar över den information
som samlats in. En processloggbok är indelad i tre rubriker: Vad hände? Vad kände
jag? Vad lärde jag mig?(Björndahl, 2007, sid. 66-67). Det tilltalar mig att jag konkret
och strukturerat kan beskriva för mig själv vad som händer, mina känslor och den
lärdom jag kan dra ur det skedda.
Att valet föll på gruppintervjuer har att göra med att jag upplevde att den tid jag hade
att förfoga över var för knapp. Skulle jag intervjua alla ungdomarna individuellt hade
det medfört ett alltför omfattande och tidskrävande material att bearbeta. Jag använder
mig av en intervjuguide med tre öppna frågeställningar. Inom varje frågeställning
ställer jag ett antal uppföljningsfrågor. Intervjuformen balanserar mellan krav på
öppenhet inför den information som man erhåller samt krav på att fokus hålls på de
teman och frågor som är viktigt att ge svar på. Denna intervjuform passar för
gruppintervjuer där syftet är att få fram så mycket information som möjligt om en
frågeställning (Björndahl, 2007, sid. 92).
Direkt efter de båda besöken skriver jag i min loggbok.
6
Ur loggboken: Förmiddagsgruppen: Vad kände jag? Gruppen ger ett lugnt intryck,
de lyssnar uppmärksamt under presentationen. Vi satt alla ner ganska nära varandra
och det kändes avslappnat.
Vad lärde jag mig? En mindre grupp ger möjlighet att bli lite mer personlig. Det är
kanske inte det viktigaste att presentera, många olika titlar, utan istället förmedla
glädje. Att vara välkomnande. ”Se” de du möter. Inte bli för långrandig utan hålla
intresset uppe.
Eftermiddagsgruppen: Vad kände jag? Större grupp, fler pojkar. Det lät mer om
dem när de kom. Orolig för att det blir struligare vid presentationen. När vi väl satt
oss blev det lugnt. Kände att gruppen var uppmärksam och lyssnade. Blev glad när
fler lånade av de presenterade titlarna. Kände mig mer splittrad vid visningen när
flera ville ha min hjälp.
Vad lärde jag mig: Fördomsfullt av mig att tänka att det ska bli struligare för att det
är en lite större grupp med fler killar och utan lärare! En del av killarna verkade mer
uppmärksamma än vad tjejerna syntes vara. Med en lugn och tillitsfull approach från
min sida får jag något positivt tillbaka. Lita på din känsla!
En vecka efter ungdomarnas besök åker jag till deras skola för att intervjua dem.
Jag har förberett mig genom att utforma en intervjuplan. Jag vill använda mig av
öppna intervjufrågor. Lantz påpekar att beroende på vilken intervjuform som ska
användas kan intervjuplanen vara mer eller mindre strukturerad. I den öppna intervjun
anges frågeområdena och följdfrågor ställs (Lantz, 1993, sid. 61-62).
Lantz tar även upp några problem som är förknippade med öppna frågeområden. En
svårighet är att bestämma när varje frågeområde ska anses vara tillräckligt belyst
(Lantz, 1993, sid. 61).
Jag genomför två gruppintervjuer om ca.30 minuter vardera. Före intervjuernas början
antecknar jag hur många pojkar respektive flickor som ingår i varje grupp. I första är
det 4 flickor och 7 pojkar. I andra gruppen är det 6 flickor och 5 pojkar. Totalt deltog
22 elever vid intervjuerna. Jag informerar dem om att jag använder bandspelare, att jag
kommer att sammanställa svaren i löpande text och att de garanteras anonymitet. Det
kommer även att finnas möjlighet för dem att ta del av min rapport när den är avslutad.
Ytterligare ett problem som kan förekomma vid en gruppintervju är att inte alla deltar
och svarar på frågorna. Det förekommer vid båda intervjutillfällena. I båda grupperna
var det några ungdomar som inte pratade alls. Mitt helhetsintryck är ändå att de flesta
bidrog med synpunkter.
När jag avslutat intervjuerna upptäcker jag att inget har fastnat på band. Jag sätter mig
då direkt och skriver ner allt jag kommer ihåg från de båda intervjuerna. Det innebär
naturligtvis att viss information tappas bort.
Jag känner att tiden inte räcker till för en ny intervju. Jag tror även att den positiva
attityd jag möter från eleverna skulle mattas något om de skulle behöva svara på
frågorna ytterligare en gång.
7
4. Resultat
I min frågeställning undrar jag vad som händer när man bjuder in en grupp tonåringar
till en bokpresentation och visning av biblioteket. För att få svar på vad ungdomarna
tycker koncentrerar jag mig på följande tre frågeområden när jag intervjuar de två
grupperna:
Vilken är din syn på biblioteket?
Hur upplevde du besöket/presentationen?
Vad är viktigast för dig när du väljer litteratur?
Inom varje frågeområde ställer jag följdfrågor. Materialet jag får under intervjuerna
sammanställer jag i löpande text under respektive rubrik. Citat från ungdomarna har
jag markerat med kursiv stil.
Ungdomarnas syn på biblioteket.
Ungdomarnas intryck av Partille bibliotek kan sammanfattas med orden: modernt,
stort, fräscht och mycket böcker. På frågan hur ett bra bibliotek ska vara: tyst (kille),
mysig stämning(tjej), fräscht, inte dammigt(kille), möjlighet att fika(kille). Det ska
även finnas mycket böcker.
Hur ungdomarna upplevde besöket/presentationen
Flera av ungdomarna tycker att rummet (Vinterträdgården) var fint och mysigt. De
som varit med i förmiddagsgruppen tycker att det var bra att presentationen var på
morgonen; då är man pigg. Bra att få böckerna presenterade och få reda vad som
finns. I skolan är det vi läser kopplat till det vi håller på med i svenskan(tjej).
Flera konstaterar att det var bra med mycket böcker att välja på. Skolbiblioteket har ett
begränsat utbud. Lagom med information om böckerna för att bli nyfiken och
intresserad(kille). Det var många deppiga böcker(tjej).
På frågan vad som kunde varit annorlunda svarar någon att presentationen var för
lång. Det hade varit mysigt att få kaffe under tiden (kille). En av flickorna efterlyser
fler vuxentitlar, främst deckare. En av flickorna föreslår att bibliotekarie och lärare
planerar mer för att få reda på vilka genrer, titlar etc. som eleverna önskar bli tipsade
om.
Vad som är viktigt när ungdomarna väljer litteratur
Samtliga uppger att omslaget är avgörande för om de väljer en bok eller inte. Det ger
ett första intryck. Andra faktorer som spelar in är baksidans text och det första raderna.
Även kompisarnas tips är betydelsefulla i val av bok. Det man hör och läser om boken
och om det är en favoritförfattare (tjej).
Vad väljer de då helst? Deckare och fantasy är populära genrer. Science fiction och
Sherlock Holmes är andra favoriter bland några av ungdomarna.
8
Om jag inte har tillgång till min dator, om vi är på resa eller så, läser jag vad som
helst till och med tjejböcker som Systrar i jeans (kille).
Ungdomarnas syn på hur ett bra bibliotek ska vara är ganska ”traditionell”. Det ska
vara tyst, miljön ska vara mysig och det ska finnas mycket böcker. Möjlighet att kunna
fika tycker man också är viktigt. När det gäller bokpresentationen så var de
övervägande positiva till att få böckerna presenterade för sig. Där tror jag en av de
bidragande orsakerna är den inbjudande miljön, den lilla gruppen och ett positivt och
uppmärksamt bemötande.
Vad gäller ungdomarnas val av litteratur märker jag att många av ungdomarna börjat
orientera sig mot vuxenlitteraturen, främst gäller det deckare och fantasy.
Utifrån mina reflektioner i loggboken kan jag konstatera att några av mina fördomar
glädjande nog kom på skam. Jag trodde kanske att en grupp som inte känner mig och
är utan lärare skulle ”strula” till det. Det hände inte utan istället blev det två fina möten
med ungdomarna.
Jag fick även förslag på hur man kan arbeta vidare med bokpresentationer för
ungdomar i biblioteket. Tillsammans kan bibliotekarie och lärare förbereda ett
biblioteksbesök så att det blir mer givande för ungdomarna.
5. Reflektion
Att pröva nya arbetssätt på en grupp tror jag att jag kommer att använda mig mer av
framöver. Det är givande och jag får en del svar på vad som fungerar eller inte.
Dessutom ger möten med ungdomarna mig en kontaktyta för framtida inviter och
arrangemang i bibliotekssammanhang. Jag anser att det är värdefullt att ungdomarna
är delaktiga och kommer med synpunkter i dessa möten. Det kan ge mig som
bibliotekarie kunskap om vad de unga värdesätter. Den kunskapen kan jag använda
mig av i min profession. I framtiden ser jag gärna att vi når ungdomar på fritiden mer,
då är en framkomlig väg att få kontakt med dem via skolan först.
Att mötas i en mindre grupp ger mer utrymme för mig att ”se” de unga. Att
uppmärksamma alla, att förmedla en positiv anda och vara inbjudande tror jag
genererar en positiv känsla hos besökarna. Rydsjö och Elf hänvisar i sin
kunskapsöversikt av barn- och ungdomsbibliotek till flera arbeten som visar att många
ungdomar tycker att de på biblioteket blir sedda som en grupp och inte som individer
(Rydsjö, 2007, sid. 140). Här påtalas även att ett gott bemötande är en viktig del av
bibliotekets marknadsföring (Rydsjö, 2007, sid. 157).
Mia Börjesson, som har lång erfarenhet av arbete med tonåringar, menar att man som
vuxen har ett val. Antingen kan man se på tonåringen som ett viljelöst offer eller som
en människa med stora resurser, möjligheter och chanser. Du kan se det goda hos
tonåringarna och tro på deras inneboende möjligheter. Det handlar om att våga ha
tilltro (Börjesson,2010, sid.8).
Att fortsättningsvis förbereda en bokpresentation med läraren där eleverna är mer
delaktiga i urval av litteratur de vill få presenterat för sig är att satsa mer på kvalitet än
kvantitet. Från bibliotekets och skolans håll är man mån om att nå så många så många
9
möjligt. Ofta präglas ett klassbesök i biblioteket av ett ”nyttoperspektiv”. Många lån
förbättrar bibliotekets utlåningsstatistik och från skolans håll följs gärna besöket av
uppmaningen ”alla ska låna en bok”. Men jag tror att en upplevelse som genererar lust
och nyfikenhet ger fler framtida läsare och biblioteksbesökare. Det kräver mer arbete
av både bibliotekarie och lärare men på sikt tror jag att det ger ett mer tillfredställande
resultat.
I de två gruppintervjuerna framkom det bl.a. att många av ungdomarna börjat orientera
sig mot vuxenlitteraturen. Vi har i biblioteket inrett en ny avdelning, Alkoven, där
litteratur som är både ungdoms- och vuxenklassad finns på hyllorna. Avdelningen är
främst avsedd för unga vuxna. Efter vad som framkommit i intervjuerna så tror jag att
vi fortsättningsvis kommer att utveckla avdelningen.
Under arbetets gång har jag skrivit i min loggbok. Det har varit tankar och funderingar
kring aktionen och frågeställningar som uppkommit. Björndahl skriver att syftet med
en loggbok är att skapa djupare förståelse av vad som skett. Vardagen är så mättad
med händelser att det sällan blir tid att reflektera över det man sysslar med.
Användandet av en loggbok hjälper till att systematisera tid för reflektion över den
egna praktiken (Björndahl, 2007, sid. 62). Det är ett enkelt verktyg att använda för att
få syn på vad jag gör och hur jag reagerar på olika situationer i arbetet som jag
fortsättningsvis kommer att använda mig av i mitt arbete.
10
Litteraturlista
Bibliotekslag (1996:1596). SFS
Björndahl,C. (2007) Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm, Liber
Börjesson, M. (2010) Motivation och medkänsla: Om att samtala med tonåringar.
Varberg, Argument
Handlingsplan biblioteket (2008) Partille kommun, Kultur-och fritidsförvaltningen
Hansson, A.(2003) Praktiskt taget. Aktionsforskning som teori och praktik- i spåren av
LOM. Sociologi Göteborgs studies in Sociologi no 14
Kulturpolitik för Västra Götaland (2005) Västra Götalandsregionen
Lantz, A.(1993) Intervjumetodik. Lund, Studentlitteratur
Löcsey, K.(1999) Tycker du som jag? Vad sju ungdomar anser om en bibliotekaries
bokval. Högskolan i Borås, Magisteruppsats 1999:61
Molloy, G. (2003) Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund, Studentlitteratur
Rydsjö, K. & Elf, A.C. (2007) Studier av barn- och ungdomsbibliotek: En
kunskapsöversikt. Stockholms stadsbiblioteks skriftserie 14
Rönnerman, K.(red) (2004) Aktionsforskning i praktiken- erfarenheter och
reflektioner. Lund, Studentlitteratur
Unescos folkbiblioteksmanifest(1994). Svenska Unescorådets skriftserie 2/1995
11
Bilaga 1.
Titlar vid bokpresentationen
Ardelius, G. Bara kärlek kan krossa ditt hjärta
Casta, S. Den gröna cirkeln
Jedvik, H. Snart är jag borta
Jägerfeld, J. Här ligger jag och blöder
Karnstedt, T. Låtsaskungen
Karnstedt, T. Tro, hopp och jävelskap
Niemi, M. Skjut apelsinen
Nordin, S. Det händer nu
Palmgren, J. Engångsligg
Sveland, M. Att springa
Thydell, J. Ursäkta att man vill bli lite älskad
Zusak, M. Jokern
12
