•
F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp
•
F17 Kostnader och resultatplanering
• F18 Självkostnadskalkylering
•
F19 Bidragskalkylering
RoKht14, F16‐19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren
Produktkalkylering
1
Kostnads ‐
ställe
Kostnads‐
slag
Ex. på:
kostnadsslag:
Råmaterial
Materialomkostnad
Hyreskostnad
Direkta kostnader
Indirekta kostnader
Direkta kostnader
kostnadsställe:
Avdelning
Produktgrupp
Aktivitet
Indirekta kostnader
Kostnads‐
bärare
kostnadsbärare:
Avdelning
Produktgrupp
Produkt
Aktivitet
De särkostnader som kan mätas utan alltför stora kostnader
Samkostnader och de särkostnader som är svåra att mäta
RoKht14, F16‐19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren
Direkta och indirekta kostnader
2
Kostnads‐
ställe
Kostnads‐
slag
RoKht14, F16‐19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren
Självkostnadskalkyl
Indirekta kostnader
Direkta kostnader
Kostnads‐
bärare
Tillverkningskostnad för produkter:
Tillverknings‐
avdelning
TO
Direkt material (DM)
Direkt lön (DL)
Tillverknings‐
omkostnader (TO)
TO‐pålägg
DM, DL
Produkt‐
kalkyl
3
Direkt material (DM)
+ Direkt lön (DL)
+ Pålägg för tillverkningsomkostnad (TO‐pålägg)
= Tillverkningskostnad (TVK)
+ Pålägg för förs. och adm. kostn. (Affo‐pålägg)
= Självkostnad (SJK)
RoKht14, F16‐19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren
Produktkalkyl (kronor per styck)
4
Ett företag tillverkar två olika produkter, A och B. I budgeten för år 2005
finns följande uppgifter:
Produkt A
Produkt B
Direkt materialåtgång
50 kg/st
20 kg/st
Materialpris
20 kr/kg
50 kr/kg
Direkt timåtgång
20 tim/st
30 tim/st
Timlön i direkt arbete
80 kr/tim
120 kr/tim
Tillverkningsvolym
2 000 st
500 st
De fasta tillverkningsomkostnaderna beräknas uppgå till 11 miljoner
kronor. Företaget använder direkt lön i kronor som påläggsbas. Beräkna
tillverkningskostnaden för de två produkterna.
Vad hade tillverkningskostnaden för A resp. B blivit om vi valt att
använda direkt material i kg som fördelningsbas?
Vad blir i det senare fallet självkostnaden för Produkt A och B om
affärsomkostnaderna uppgår till 8 miljoner och vi räknar med att sälja
1 900 av A och 550 av B. Affo-pålägget beräknas på total
tillverkningskostnad.
RoKht14, F16‐19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren
Självkostnad – övning
5
1.
Välj påläggsbas, idealt bör detta vara en
kostnadsdrivare
2.
Beräkna omkostnaderna som ska fördelas.
3.
Beräkna den totala påläggsbasen:
Antal x påläggsbas/st
4.
Beräkna påläggsatsen:
påläggssats = omkostnader/total påläggsbas
5.
Beräkna pålägget per styck:
pålägg/st = påläggssats x påläggsbas/st
RoKht14, F16‐19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren
Fördelning på produkter ‐ sammanfattning
6
Kostnadsfördelning i tillverkningsföretag
RoKht14, F16‐19, Produktkalkylering, Sten Ljunggren
Nu är det inte riktigt så enkelt, som i mina förenklade exempel
Men de principer som jag gått igenom, gäller fullt ut även om vi har en mer komplicerad bild.
7
ABC‐kalkylering ‐ aktivitetsbaserad kalkylering
Kritiken mot traditionell kalkylering
Produkten US
Direkt material
10 $
Direkt lön
10 $
TO‐pålägg
Tillverkningskostnad
500 % på DL
50 $
70 $
Nyckeltal, Sten Ljunggren
Produktkalkyl, USD/st
8
9
Nyckeltal, Sten Ljunggren
Susanne är chef för avdelningen som producerar produkt US. Hon har kostnadsansvar för posten tillverkningskostnad.
Produkten US
Direkt material
10 $
Direkt lön
10 $
TO‐pålägg
500 % på DL
Tillverkningskostnad
50 $
70 $
Hon har räknat ut att om hon sparar in 1 $ per styck på direkt lön (högre arbetstakt), så ökar materialförbrukningen med 2 $ per styck (ökat spill).
Nyckeltal, Sten Ljunggren
Produktkalkyl, USD/st
Vad kommer Susanne att kunna rapportera för tillverkningskostnad per styck till ledningen, om hon genomför den förändringen?
Avdelningen producerar årligen en miljon av Produkt US. Hur kommer resultatet för hela företaget United US att påverkas om Susanne genomför sin förändring?
10
ABC‐kalkylering ‐ aktivitetsbaserad kalkylering
Nyckeltal, Sten Ljunggren
• Fler direkta kostnadsslag
• Fler och andra kostnadsdrivare (påläggsbaser)
• Företagsspecifik
11
Volymrelaterade kostnadsdrivare
• Antal producerade styck
• Antal direkta arbetstimmar
• Direkt lön i kronor
• Antal kg direkt material
• Direkt material i kronor
• Antal maskintimmar
• Antal artiklar
• Antal komponenter
• Antal tillverkningsorder
• Antal kunder
• Antal beställningsorder
• Antal leverantörer
Nyckeltal, Sten Ljunggren
Strukturrelaterade kostnadsdrivare
12
ABC‐kalkylering – i princip
Aktiviteter ‐fler
Kostnadsställe
Enkel divisionskalkyl
Kostnadsslag
Produktslag
Fler direkta kostnader
Produktenhet
Nyckeltal, Sten Ljunggren
Fördelade omkostnader
‐ Andra påläggsbaser
Aktivitetskostnader
13
ABC ‐ övning
Direkta kostnader
Tillverkat antal
Antal seriestarter
Produkt A
600 000 kr
3 000 st
60 st
Produkt B
1 400 000 kr
4 000 st
70 st
De fasta tillverkningsomkostnaderna beräknas uppgå till 1,3
miljoner kronor. Företaget använder ABC-kalkylering och
fördelar omkostnaderna efter antal seriestarter. Vad blir
tillverkningskostnaden per st för Produkt A och B?
Vad blir tillverkningskostnaden för produkt A och B om
företaget fördelar tillverkningsomkostnaderna i förhållande till
de direkta kostnaderna?
Nyckeltal, Sten Ljunggren
Ett företag tillverkar två olika produkter, A och B. I budgeten för
år 2005 finns följande uppgifter:
14
•
Metoden minskar de visade kostnaderna för enkla, standardprodukter och ökar dem för specialanpassade produkter
•
Den ursprungliga kritiken från Kaplan och Johnsson är inte riktigt relevant för ett mer utvecklat självkostnadssystem som det svenska, eller tyska.
•
Upprepade undersökningar visar att många företag varit intresserade, men att väldigt få börjat använda ABC‐
kalkylering.
Ytterligare en avlagring från andra tider och platser (som linjär programmering, kalkylmässig kostnad ….), som kanske kommer att försvinna ur läroböckerna med tiden?
Nyckeltal, Sten Ljunggren
Kritiken mot ABC
15
