Stroke - Learnify

ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
Vad händer i kroppen?
Vad är stroke?
Stroke är ett samlingsnamn på de hjärnskador som orsakas av blodpropp eller
blödning i hjärnan. Skadan visar sig som en plötslig förlust av olika
funktioner som styrs från hjärnan. Stroke kallas också slaganfall, hjärnslag,
cerebral insult eller cerebrovaskulär lesion, CVL. Under senare år har man
även introducerat benämningen hjärnattack som en motsvarighet till
hjärtattack. Avsikten med detta är bland annat att göra allmänheten
uppmärksam på behovet av att skyndsamt söka sjukhus för diagnos och
behandling.
Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de
främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna. Den
drabbar framför allt äldre människor och leder därför ganska ofta till döden. I
västvärlden är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och
tumörsjukdomar.
Stroke kan ge många olika symtom
Om man misstänker att man själv eller någon anhörig har drabbats av stroke
ska man ringa 112 efter ambulans.
För att hjärnan ska kunna fungera normalt behöver den bra blodcirkulation,
som tillför syre och näring samt fraktar bort slaggprodukter. Om man får
stroke kan man drabbas av plötsliga förlamningar, domningar, talsvårigheter
eller medvetanderubbningar på grund av en blödning eller blodpropp i
hjärnan. Ibland kan symtomen vara lätta och gå över helt. Andra gånger kan
de vara allvarliga och ge livslånga handikapp.
Blodpropp eller blödning är orsaken
Stroke orsakas av
•
•
•
•
blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsådror
blodpropp som uppkommer vid förträngningar i hjärnans blodkärl
blödning inuti hjärnan
blödning på hjärnans yta, subaraknoidalblödning.
När man får ett slaganfall dör hjärnceller i ett område i hjärnan. Man talar om
en hjärninfarkt på samma sätt som man talar om en hjärtinfarkt när en del av
hjärtmuskulaturen dör.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
1 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
En blodpropp kan täppa till blodcirkulationen
Stroke beror omkring åtta gånger av tio på att en blodpropp täpper till
blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Proppen kan bildas i ett trångt
blodkärl i hjärnan själv, så kallad trombos. Proppen, eller den så kallade
embolin, kan också komma farande från en förträngning på ett halskärl, en
karotisstenos, eller från hjärtats förmak eller kammare.
En blodpropp från hjärtat beror oftast på en störning i hjärtrytmen, ett så
kallat förmaksflimmer. Andra orsaker till att en blodpropp ger sig iväg från
hjärtat kan vara en hjärtinfarkt, en inopererad klaffprotes i hjärtat eller andra
hjärtsjukdomar. Proppen som kan bildas i hjärtat efter en hjärtinfarkt och åka
iväg till hjärnan är inte samma propp som orsakat själva hjärtinfarkten. En
sådan propp kan aldrig fara iväg utanför hjärtat. Däremot kan blodet levra sig
på hjärtväggens insida vid infarktområdet och det är en bit av detta levrade
blod som kan ge sig iväg till hjärnan och orsaka stroke.
Småkärlssjuka är när ett mindre blodkärl i hjärnan täpps till. Då har man i
allmänhet inte lika allvarliga besvär som när man får annan typ av stroke.
Hjärnblödning
I knappt två av tio fall beror stroke på hjärnblödning, antingen från blodkärl
inne i hjärnan, så kallad intracerebral blödning, eller på hjärnans yta, så
kallad subaraknoidalblödning.
Hjärnblödningar inne i hjärnan orsakas oftast av högt blodtryck eller
missbildade blodkärl. Blödningar från blodkärl på hjärnans yta orsakas för
det mesta av ett medfött pulsåderbråck, ett så kallat aneurysm.
Stroke drabbar framför allt äldre
Varje år insjuknar knappt 30 000 svenskar i stroke. Två tredjedelar av dem
drabbas för första gången. Ungefär en fjärdedel av de drabbade dör.
Medelåldern bland de drabbade är 75 år. Åtta av tio är över 65 år. I norra
Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet
man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella
genomsnittet.
Män är yngre när de drabbas
Män har en något större risk att drabbas än kvinnor i samma ålder, men
eftersom kvinnor blir äldre än män finns det ändå fler kvinnor som har gått
igenom en stroke.
I åldrarna under 75 år insjuknar omkring en tredjedel fler män än kvinnor i
stroke. Medelåldern för män som drabbas är 73 år och för kvinnor 77 år.
TIA – en varningssignal
TIA, transitorisk ischemisk attack, är störningar i hjärnans blodcirkulation
som går över. Det betyder att man får symtom som liknar dem man får vid
stroke, men som försvinner helt inom ett dygn.
Man tror att TIA beror på att en liten propp täpper till blodcirkulationen i ett
litet kärl i hjärnan en kort stund, men att blodcirkulationen snart blir normal
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
2 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
igen och att det därför inte hinner uppstå någon bestående skada. TIA är en
varningssignal och man bör utreda om det finns orsaker som kan behandlas,
som till exempel en förträngning på halspulsådern. Man bör få
proppförebyggande medicin omedelbart. Ungefär 8 000 personer drabbas av
TIA varje år. Även när man misstänker att man drabbats av TIA ska man
kontakta läkare snabbt.
Faktorer som ökar risken för stroke
De viktigaste riskfaktorerna för stroke är
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
högt blodtryck
ärftlighet för hjärt- kärlsjukdomar
hög ålder
tidigare genomgången stroke eller TIA
diabetes
förmaksflimmer
förträngning på halspulsådern
rökning
manligt kön
höga blodfetter som ökar åderförkalkningen
hög alkoholkonsumtion.
Riskfaktorerna är nästan exakt samma som de som gäller för hjärtinfarkt och
kärlkramp, men vid stroke spelar blodtrycket en större roll. Kolesterolvärdet
spelar en större roll för risken att drabbas av hjärtinfarkt.
Kan man själv minska risken?
Flera av riskfaktorerna kan man påverka själv. Man kan sänka blodtrycket
något genom regelbunden motion, bra matvanor och minskad övervikt. Det är
också bra att sluta röka. Motion, bra mat, viktkontroll och rökstopp minskar
även risken för andra hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Matvanorna har betydelse
Maten har betydelse för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Nästan
alla skulle må bra av att äta mat som innehåller mindre fett och kolesterol
samt mer protein och kostfibrer.
•
•
•
•
•
Ät mer grönsaker, frukt, bär, grovt bröd och fullkornsgröt.
Dra ner på feta mejeriprodukter och feta kött- eller
charkuteriprodukter.
Byt det hårda matfettet i matlagningen mot mjukt eller flytande fett,
som till exempel olivolja, rapsolja eller linfröolja.
Använd mindre socker och salt.
Ät proteinrik mat, till exempel fisk och magert kött.
Ärftlighet
Stroke ingår i gruppen hjärt-kärlsjukdomar, och de är ofta ärftliga. Ungefär
hälften av alla svenskar dör av hjärt-kärlsjukdomar, framför allt stroke och
hjärtinfarkt. Dessa sjukdomar beror i sin tur på olika tillstånd som är ärftliga,
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
3 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
som högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Dessutom har vi ofta vanor
med oss hemifrån som kan påverka risken att drabbas i mer eller mindre grad.
Symtom och diagnos
Stroke – ett allvarligt tillstånd
Idag anser man att stroke bör behandlas på sjukhus så fort som möjligt.
Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen av hjärnskador och handikapp.
Därför har man alltså i USA föreslagit namnet "hjärnattack" för stroke.
Tanken är att betona att det kan vara lika bråttom att få vård vid stroke som
vid en misstänkt hjärtinfarkt. Det går inte heller alltid att bedöma direkt om
man har drabbats av en propp eller en blödning. Ibland måste blödningar
opereras snabbt. Nyligen har även införts propplösande behandling vid vissa
fall av stroke. Om denna behandling skall kunna komma ifråga måste den
påbörjas inom tre timmar från första symtomet.
När kan man misstänka stroke?
Stroke eller TIA visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som
styrs av hjärnan. Symtom som kan vara orsakade av stroke eller TIA är
•
•
•
•
•
plötsliga domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben,
speciellt om det bara gäller den ena kroppshalvan
plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå – kallas afasi
eller dysfasi
plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen
plötsliga svårigheter att gå, plötslig yrsel, svindel eller försämrad
balans och koordination
plötslig, kraftig huvudvärk utan klar orsak.
Vilka symtom en stroke ger beror framför allt på i vilken del av hjärnan som
skadan sitter. Proppar och blödningar kan ge lite olika symtom. Blödningar
ger till exempel oftare symtom som huvudvärk, illamående, kräkningar och
påverkat medvetande.
Skada i höger hjärnhalva
Den högra hjärnhalvan kontrollerar rörelser i vänster kroppshalva och har
hand om uppgifter som analys och att bedöma avstånd, storlek, hastighet eller
position.
En skada i höger hjärnhalva orsakar ofta en förlamning eller nedsättning av
känseln i den vänstra kroppshalvan. Den kan också orsaka problem med
sinnesintryck och med att orientera sig i rummet. Det kan leda till svårigheter
med att bedöma avstånd och att plocka upp föremål, knäppa knappar eller
knyta skorna. Det är också vanligt med personlighetsförändringar.
Den som drabbas av stroke får ofta något som kallas neglekt. Neglekt uppstår
framför allt när man skadar höger hjärnhalva. Ordet neglekt kommer av
engelskans neglect, som betyder negligera, strunta i. Personer med neglekt
har svårt att uppfatta, eller ignorerar helt, saker som befinner sig till vänster.
De kan också ha svårt att uppfatta sin egen vänstra kroppshalva. Neglekt kan
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
4 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
till exempel göra att man bara äter maten på högra sidan av tallriken eller
bara rakar halva ansiktet.
Skada i vänster hjärnhalva
Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra
hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att man till
exempel får svårt att tala eller förstå talat språk, afasi. Man kan också få svårt
att till exempel läsa, skriva eller räkna. Liksom vid skada på den andra
hjärnhalvan kan man drabbas av förlamning och försämrad känsel i den
motsatta kroppshalvan.
Tal- och skrivsvårigheter – afasi och dysfasi
Svårigheter med att förstå tal och att själv uttrycka sig är vanliga symtom vid
stroke. Det kallas afasi. Oftast tyder detta på att skadan sitter tinningloben i
den så kallade dominanta hjärnhalvan. Om man är högerhänt är det oftast den
vänstra. Afasin kan yttra sig på många olika sätt och vara av väldigt olika
svårighetsgrad.
Ibland är det meningsfullt att skilja på så kallad impressiv afasi, då den
drabbade har svårt att förstå vad folk säger men klarar att uttrycka sig själv,
respektive expressiv afasi då man tvärtom har svårare att uttrycka det man
vill ha sagt. Oftast har man en blandning av bägge problemen.
Dysfasi står för en lindrigare tal- och språkstörning. Samtidigt finns
svårigheter med att läsa, skriva och räkna. Man kan tänka sig det som att den
drabbade hör ordet, men kan inte jämföra det med sitt minnesförråd av ord
och betydelse, som delvis gått förlorat i hjärnskadan.
I många fall förbättras tal- och språksvårigheterna spontant redan efter ett par
dagar eller veckor.
Lillhjärnsskada
Proppar eller blödningar i lillhjärnan ger ofta balansproblem och ibland
ofrivilliga ögonrörelser.
Hjärnstamsskada
Skador i hjärnstammen kan påverka medvetandet och olika nervbanor och ge
upphov till förlamningar i ena kroppshalvan eller försämrad känsel. Man kan
också bli förlamad i ansiktet. Andra besvär kan vara svårigheter att svälja på
grund av förlamning i svalget och svårigheter att prata på grund av
förlamning av tungan.
Blödning i blodkärl på hjärnans yta
Om man drabbas av svår och plötslig huvudvärk finns det anledning att
misstänka en så kallad subaraknoidalblödning, det vill säga en blödning i
blodkärl på hjärnans yta. Ofta mår man också illa och kräks. Ibland får man
sänkt medvetandegrad. Tillståndet kan vara livshotande.
Blödningen beror oftast på att ett pulsåderbråck har brustit. Ett pulsåderbråck
är en utvidgning på en pulsåder, som för det mesta uppstår på grund av en
medfödd försvagning i blodkärlets vägg.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
5 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
Blödning inne i hjärnan
Symtomen är ofta desamma som vid blodpropp i hjärnan, se under rubriken
”När kan man misstänka stroke” ovan. Vid större blödningar har man oftare
huvudvärk, illamående, kräkningar och en sänkning av medvetandegraden.
Det kan vara omöjligt att avgöra om det rör sig om en blödning eller en propp
utan röntgenundersökning.
Snabb utredning på sjukhuset
De flesta fallen av stroke eller misstänkt stroke bör utredas på sjukhus
omedelbart. Utredningen syftar till att
•
•
•
•
•
kartlägga symtomen i detalj
bestämma exakt var skadan sitter och vad den beror på
bestämma om det rör sig om en blödning eller en propp
utesluta om det kan handla om någon annan sjukdom som ger
liknande symtom, som epilepsi, hjärnhinneinflammation, tumör eller
migrän
bedöma vilka funktioner som är drabbade och vilket behov av
rehabilitering man har
Undersökningar som ingår i utredningen är till exempel:
•
•
•
•
•
•
•
Kartläggning av tidigare sjukhistoria och intervju av patient och
närstående om det som hänt.
Kroppsundersökning. Speciellt undersöks hjärta, blodcirkulation och
nervsystem.
Blodprov för att kontrollera blodvärde, blodplättar, infektionsprover,
blodsocker, blodfetter och ibland hjärtinfarktprover.
EKG för att avgöra om en rubbning av hjärtrytmen, hjärtinfarkt eller
annan hjärtsjukdom kan ligga bakom.
Datortomografi, skiktröntgen, av hjärnan. Undersökningen bör göras
inom de första 24 timmarna. Ett alternativ kan vara undersökning
med magnetkamera.
Bedömning av förlorade förmågor som till exempel förflyttning,
balans, sväljning, tal och intellektuell förmåga.
Ultraljudsundersökning av halskärlen. Bör göras inom två veckor.
Ibland kan det behövas ytterligare undersökningar, som
ultraljudsundersökning av hjärtat, kärlröntgen, prov på ryggmärgsvätskan
(lumbalpunktion) eller speciella blodprover.
De som är yngre än 45-50 år när de drabbas av stroke bör få de
bakomliggande orsakerna speciellt noggrant utredda. Orsakerna kan
nämligen vara andra än när det gäller äldre personer och i vissa fall
behandlingsbara.
Datortomografi och magnetkamera
Datortomografi, skiktröntgen, är en rutinundersökning som bör göras så fort
som möjligt efter det att man kommit till sjukhus, särskilt om man har
drabbats av en misstänkt hjärnblödning. Hjärnan avbildas i tunna skikt.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
6 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
Blödningar hittas praktiskt taget alltid, medan proppar ibland inte syns under
de första dygnen.
Magnetkameran använder inte röntgenstrålar. I stället byggs bilden upp av att
kroppens vävnader påverkar starka magnetfält i kameran. Med
magnetkameran kan proppar upptäckas något tidigare än med datortomografi.
Magnetkamera saknas ofta på de mindre sjukhusen.
Läs mer om datortomografi och magnetkameraundersökning i Infomedica.
Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar.
Undersökning vid misstänkt hjärnblödning
Om läkaren misstänker en subaraknoidalblödning så bör det göras en
datortomografiundersökning eller undersökning med magnetkamera av
hjärnan så fort som möjligt. Oftast syns blödningen då. Om det inte syns
någon blödning undersöks ryggmärgsvätskan med en så kallad
lumbalpunktion, LP. Har man drabbats av en subaraknoidalblödning är
vätskan blandad med blod.
Om man har en hjärnblödning bör man få en remiss till en neurokirurgisk
eller neurologisk klinik för vidare utredning. Där tar man ställning till vilken
behandling, operation eller annan metod, som är mest lämplig. Om man har
drabbats av en blödning inuti hjärnan kan det bli nödvändigt att operera för
att avvärja ett livshotande ökat tryck inuti skallbenet.
Vård och behandling
Snabbt till sjukhus vid misstänkt stroke
Vården och behandlingen vid stroke syftar till att minska sjukdomens följder
för den drabbade. Forskningen visar att vård vid speciella strokeenheter ger
bättre resultat än vård på traditionella vårdavdelningar. På strokeenheterna
kombineras ofta akutvård och rehabilitering.
Det är mycket viktigt att snabbt komma till sjukhus för utredning och
behandling.
Blödningar och proppar behandlas ofta olika
Det är viktigt att snabbt ta reda på om det rör sig om en blödning eller en
propp. Behandlingen är nämligen olika på flera sätt. Om man har fått en
blodpropp ges proppförebyggande medicin, acetylsalicylsyra, för att
förebygga nya proppar. För att begränsa skadorna i hjärnan är det viktigt att
närings- och syretillförseln till hjärnan är så bra som möjligt. Därför
kontrolleras blodtryck, hjärtaktivitet, andning och eventuell diabetes
noggrant. För dem som har förlamningar eller sänkt vakenhet är det viktigt
att förebygga proppar i benen, lunginflammation och trycksår med hjälp av
god omvårdnad.
Nyligen har man i Sverige börjat ge proppupplösande medicin i vissa fall av
hotande hjärninfarkt på samma sätt som man gjort länge vid hjärtinfarkt. Det
är en behandling som måste ges inom de första tre timmarna efter det
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
7 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
symtomen börjat och som bara används om vissa speciella villkor är
uppfyllda, då den ökar risken för hjärnblödning något. För att denna
behandling ska kunna ges till en ökad andel av de strokedrabbade blir det i
framtiden ännu viktigare att de som får stroke kommer till sjukhus snabbt.
Komplikationer vid stroke
Om man bortser från de direkta följderna av hjärnskadan, som förlamningar
och talsvårigheter, finns även andra indirekta komplikationer vid stroke.
Exempel är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hjärnödem, svullnad i vävnaderna i och kring hjärnskadan.
Blodproppar i benen och/eller i lungan. Propparna orsakas av att man
inte rör på sig och använder sina muskler tillräckligt.
Lunginflammation på grund av sängliggande, dålig förmåga att hosta
och att man ”sväljer fel”.
Trycksår på grund av förlamning, försämrad näringstillförsel och
dålig blodcirkulation.
Frakturer och andra komplikationer som uppstår när man ramlar.
Depression och svårigheter att kontrollera känsloyttringar.
Urinvägsbesvär som beror på att hjärnan kontrollerar urinblåsan
sämre.
Förstoppning på grund av för lite motion och för lite dryck.
Smärta från leder och andra kroppsdelar på grund av förlamning och
stillaliggande.
Hjärnsvullnad
Hjärnödem, en vätskeansamling i hjärnan, är en allvarlig komplikation.
Hjärnan sväller som en följd av att mängden vätska ökar. Det gör att trycket
kan öka inne i skallen och att blodcirkulationen kan minska. Risken att
drabbas av hjärnödem är som störst två till fyra dagar efter insjuknandet. Det
finns ingen aktiv medicinsk behandling som kan förhindra hjärnödem vid
slaganfall.
Blodpropp i benen
Stroke och andra sjukdomar hos äldre som gör att man blir sängliggande ökar
risken för proppar i benen. En propp i benet kan lossna och ge sig iväg till
lungorna, vilket är livshotande. Tidig gång- och ståträning, stödstrumpor och
sjukgymnastik minskar risken för den här typen av proppar. Blodförtunnande
medicin kan också vara bra.
Lunginflammation
Lunginflammation kan vara en allvarlig komplikation i svåra fall av stroke.
Den kan bero på att man svalt fel och fått ner mat eller dryck i luftrören eller
att man inte kan hosta som vanligt. Behandlingen består i att man får
antibiotika och febernedsättande läkemedel, eftersom feber kan förvärra den
hjärnskada man får vid stroke. En sjukgymnast kan hjälpa till med
andningsgymnastik.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
8 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
Trycksår
Risken för trycksår ökar som en följd av bland annat förlamning, nedsatt
känsel, feber och inkontinens. Näringsbrist, vätskeansamlingar och dålig
blodcirkulation kan också medverka till att trycksår uppstår.
Epileptiska anfall
En del kan få epileptiska anfall i samband med stroke, men risken för
bestående epilepsi är liten. Vid upprepade anfall kan medicin behövas.
Depression
Under de första månaderna efter det att man har insjuknat i stroke drabbas
omkring en tredjedel av depression. Det är viktigt att behandla depressionen
så att den inte påverkar möjligheterna till rehabilitering negativt. Läkemedel
mot depression samt psykologiskt stöd från personal och närstående kan
hjälpa.
En annan sak än depression är den ökade psykiska känslighet som man ofta
drabbas av efter en stroke. Man har svårt att kontrollera sina känslor och
gråter lätt, vilket kan kännas mycket generande. Antidepressiv medicin kan
hjälpa mot detta.
Hur går det på längre sikt?
Allt fler överlever det akuta slaganfallet. Trots det så avlider lite mer än en
fjärdedel av dem som drabbas av stroke snart efter insjuknandet eller inom
några månader.
I en stor svensk undersökning konstaterades att de som överlevt en stroke
hade stora behov av stöd och hjälp ännu två år efter insjuknandet. Drygt
hälften uppgav sig vara beroende av stöd från anhöriga. En femtedel av dem
som var helt oberoende före insjuknandet i stroke behövde efteråt så mycket
hjälp att de måste vistas på sjukhem eller servicehem. Dock kunde mer än
hälften av dem som bott i eget boende före sin stroke återvända hem. Många
av de drabbade hade tal-, läs- och skrivsvårigheter två år efter anfallet.
Ofta lägger vi i första hand märke till de rent fysiska handikappen, men det är
också vanligt med skador på psyket och intellektet. Det kan störa
kommunikationsförmågan och leda till nedstämdhet och
personlighetsförändringar.
Mediciner kan minska risken för stroke
Följande mediciner kan användas när man försöker förebygga återfall i
stroke:
•
•
Blodtryckssänkande mediciner mot högt blodtryck.
Proppförebyggande medicin, framför allt acetylsalicylsyra, ASA
(som Trombyl) eller warfarin (Waran) som minskar blodets
levringsförmåga och minskar risken för proppar om man har
förmaksflimmer. Dipyridamol (Persantin) och klopidogrel (Plavix) är
två proppförebyggande mediciner som har likartad effekt som ASA.
De används ibland i stället för, eller i kombination med ASA.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
9 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
•
Stroke - slaganfall
Kolesterolsänkande medicin som Simvastatin, Zocord eller
Pravachol. Sänkta blodfetter kan minska risken för att återinsjukna
efter TIA eller hjärninfarkt.
Läs mer om högt blodtryck i Infomedica. Länk finns i kapitlet Fördjupning
och länkar.
Operation av förträngning på halspulsådern
Stroke och TIA orsakas ibland av proppar som kommer från förträngningar
på halspulsådern, så kallad karotisstenos. Orsaken till förträngningen är för
det mesta åderförkalkning. Om en ultraljudsundersökning visar att kärlet är
förträngt med omkring tre fjärdedelar eller mer rekommenderas ofta en
operation, som alltså tar bort källan till propparna.
Förmaksflimmer ökar risken för stroke
Om man har rubbningar av hjärtrytmen, förmaksflimmer, blir det inga
ordentliga sammandragningar i hjärtats förmak. Det gör att blodproppar
bildas lättare. Propparna kan sedan ge sig iväg och fastna i ett blodkärl i
hjärnan. I en del fall kan man ge en elektrisk stöt, el-konvertering, genom
hjärtat och återställa den normala hjärtrytmen. Men ibland återgår hjärtat till
det ojämna förmaksflimret ganska snabbt.
Om man har förmaksflimmer som inte går över kan man minska risken för
proppar med medicin som minskar blodets levringsförmåga, warfarin. Men
då måste fördelarna vara större än den ökade risken för blödning. Den här
typen av medicinering kräver regelbundna kontroller och att man är aktiv i
sin behandling.
Läs mer om förmaksflimmer i Infomedica. Länk finns i kapitlet Fördjupning
och länkar.
Långsiktig uppföljning efter stroke
Den långsiktiga uppföljningen efter stroke sker för det mesta hos en
allmänläkare på en vårdcentral. Den innebär att man försöker förebygga olika
komplikationer och förhindra att man insjuknar igen. Dessutom sker ofta en
rehabilitering hos till exempel sjukgymnast, arbetsterapeut eller logoped.
Vid regelbundna återbesök kontrolleras bland annat
•
•
•
•
•
om den strokedrabbade har haft nya symtom från nervsystemet som
TIA, stroke eller krampanfall.
om komplikationer som till exempel depression, smärta,
muskelspasmer och ledstelhet har tillstött.
om den som fått stroke tar sina förebyggande mediciner utan besvär
eller biverkningar och om det finns någon anledning att ompröva
medicineringen.
om nya riskfaktorer har tillkommit.
hur den strokedrabbade klarar dagliga sysslor som att äta, klä sig,
tvätta sig och förflytta sig. Man kan ibland behöva uppföljning vad
gäller träningen av rörelsefunktioner, kognitiva funktioner eller
förmågan att utföra dagliga aktiviteter.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
10 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
•
•
•
•
•
Stroke - slaganfall
hur samverkan mellan olika vård- och rehabiliteringsinsatser inom
landsting och kommun fungerar.
hur aktiv den strokedrabbade är när det gäller träning och att delta i
sociala aktiviteter. Uppmuntran och stöd kan behövas.
att den som har drabbats av stroke får bra rådgivning och information
om sjukdomen, praktiska förhållanden och daglig livsföring.
Kommunikationen med den strokedrabbade kräver speciella hänsyn
eftersom sjukdomen ofta innebär svårigheter med kommunikation,
orientering och uppmärksamhet.
hur de närståendes situation ser ut och hur relationen mellan den
strokedrabbade och de närstående fungerar.
att den som har drabbats av stroke har fått upplysning om olika
patientorganisationer.
Den som har drabbats av stroke ska i så stor utsträckning som möjligt kunna
fortsätta att uppleva livet som meningsfullt tillsammans med sina nära och
kära. Det handlar om att kunna klara vanliga aktiviteter som att förflytta sig,
kommunicera, umgås med vänner och ägna sig åt fritidsaktiviteter. Därför är
rehabilitering och omvårdnad en viktig del av behandlingen.
Rehabilitering
Livet efter stroke
Att drabbas av stroke innebär i allmänhet en stor förändring i livet. Både den
som drabbas och de närstående måste anpassa sig till den nya situationen.
Ofta behöver man professionell hjälp för att kunna återskapa ett
tillfredsställande vardagsliv. Efter en tids vård och rehabilitering på sjukhuset
fortsätter rehabiliteringen i allmänhet i hemmet. För yngre personer i
arbetsför ålder kan även arbetsinriktad rehabilitering vara aktuell.
Att komma hem igen
För många känns det skönt att komma hem igen efter sjukhusvistelsen. I
hemmet är det lättare att styra över sin egen tillvaro och många tycker att det
är skönt att kunna använda personliga saker och ha nära till vänner och
grannar. Om man inte har för stora funktionshinder kan hemmet ofta
anpassas. För andra kan det gamla hemmet bli en begränsning. Därför väljer
en del att byta till en bostad som är bättre anpassad till de nya
förutsättningarna. Många behöver hjälp av närstående eller hemhjälp för att
kunna klara av vardagen. Ofta tar det lång tid att anpassa sig till den nya
situationen.
Att lära känna det nya
Personer som drabbas av stroke upplever ofta sig själva och sin omvärld på
ett nytt sätt. Förmågan att röra sig och kommunicera kan ha påverkats och det
kan till en början vara svårt att hantera förändringarna. Att lära känna sitt nya
jag är ofta en förutsättning för att man ska kunna fungera bra i vardagen.
Genom att våga prova olika aktiviteter kan man lära känna sina resurser och
begränsningar. På så sätt kan man även träna upp sina tidigare förmågor på
nytt eller hitta lösningar på problem som uppstår.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
11 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
Det finns en risk att närstående eller hemhjälp hjälper till för mycket och på
det sättet hindrar den strokedrabbade att lära sig hantera det nya. En
stimulerande och lagom stödjande miljö underlättar förbättringar. Att be den
som drabbats av stroke att beskriva hur man upplever situationen kan bidra
till att närstående bättre förstår hur man kan ge lagom mycket assistans och
uppmuntran. Särskilt svårt kan det vara om den som drabbats av stroke har
svårt att tala eller skriva och inte kan berätta hur han eller hon upplever sin
situation. Ofta behövs det lugn och ro och gott om tid för att hitta ett nytt sätt
att kommunicera med varandra.
Rehabilitering i hemmet
Det blir allt vanligare att den mer långsiktiga rehabiliteringen sker i hemmet.
Rehabiliteringspersonal, som arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder,
gör täta hembesök i början och samarbetar i allmänhet med läkare,
sjuksköterska, kurator och kanske en psykolog. Hembesöken glesas så
småningom ut allteftersom den strokedrabbade och de närstående upplever
att de kan hantera sin vardag på egen hand eller med hjälp av hemhjälp. Om
det behövs kan den strokedrabbade fortsätta att delta i
rehabiliteringsaktiviteter utanför hemmet, som sjukgymnastik och
arbetsterapi. Personer i arbetsför ålder är ofta i behov av arbetsinriktad
rehabilitering. Den sker i allmänhet i anslutning till en rehabiliteringsklinik.
Hemmet är en bra miljö för rehabilitering eftersom träningen kan anpassas
till intressen och vanor på ett bättre sätt än i sjukhusmiljön. De närstående
kan också ta en mer aktiv del i rehabiliteringen. Hänsyn måste dock tas till de
närståendes integritet och intresse för att delta i träningen.
Målet med rehabiliteringen i hemmet är att den som drabbats av stroke ska
uppleva delaktighet och tillfredsställelse i sitt vardagsliv. En tillfredsställande
vardag kan nås genom
•
•
•
•
att man tränar upp nedsatta funktioner
att man lär sig nya sätt att utföra olika aktiviteter
att bostadsmiljön anpassas
att personlig assistans och stöd i vardagen anpassas efter individuella
önskemål och behov.
Att träna upp nedsatta funktioner
Under de första veckorna eller månaderna efter insjuknandet i stroke sker i
allmänhet en förbättring av de funktioner som blivit nedsatta på grund av
hjärnskadan. Träning och aktivitet kan bidra till förbättringen.
Träningen är i början oftast inriktad på att förbättra kroppens olika
funktioner, till exempel språket, minnet, varseblivningen, uppmärksamheten,
insikten om de egna begränsningarna samt förmågan att utföra dagliga
aktiviteter.
Träningen anpassas till förmågan
I hemmet sker träningen ofta genom vardagsaktiviteter som upplevs som
meningsfulla av den strokedrabbade. Har man svårt för att stå eller gå på
grund av en förlamning i vänster kroppshalva så tränar man till exempel
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
12 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
genom att stå vid diskbänken när man diskar eller gå till affären och handla
mat. Det är i allmänhet en sjukgymnast som ansvarar för träning som går ut
på att förbättra rörelseförmågan.
Träningen ska vara lagom utmanande. Det betyder att man varken ska välja
för svåra eller för lätta aktiviteter. Det är arbetsterapeutens och
sjukgymnastens uppgift att tillsammans med den strokedrabbade och
närstående hitta lämpliga, lagom utmanande träningsaktiviteter och program
som kan utföras på egen hand. Detsamma gäller för logopeden, som har
ansvaret för träningen av talet och språkförmågan.
Osynliga förmågor ofta svårare träna upp
Ibland kan det ta längre tid att träna upp de nedsatta förmågor som är
osynliga, som till exempel försämrat minne och försämrad uppmärksamhet
eller insikt. Träningen inriktas då först på att man ska lära känna sina egna
begränsningar, för att sedan kunna träna upp förmågan mer aktivt. Ett sätt att
bli medveten om sina begränsningar är att konfronteras med dem i aktiviteter
som man tidigare klarade av utan problem. Vet man om sina begränsningar
kan man också göra någonting åt dem.
Att lära sig nya sätt att göra saker
Förbättringen av nedsatta hjärnfunktioner börjar avta några månader efter det
att man insjuknat i stroke. Förbättringar sker sedan framför allt genom att
man lär sig att kompensera för sina begränsningar och tränar upp
skickligheten i att använda de förmågor man har kvar. Man kan på det sättet
fortsätta att bli bättre under flera år efter insjuknandet.
Redan tidigt efter insjuknandet i stroke måste man lära sig att fungera på ett
nytt sätt i de dagliga aktiviteterna. En del tvingas använda en hand när de äter
eller använda rullstol i stället för att gå. Personer som har språkliga
nedsättningar måste lära sig att kommunicera på ett nytt sätt. Ibland lär
arbetsterapeuten ut olika sätt att kompensera bristande förmåga. Ibland
uppfinner den som drabbats av stroke eller de närstående egna lösningar på
hur man kan utföra en aktivitet på ett nytt sätt.
Bostaden kan anpassas
Genom att anpassa bostaden på olika sätt kan man underlätta vardagslivet.
Ibland räcker det med hjälpmedel som en duschpall eller ett stödhandtag och
ibland behövs det mer omfattande bostadsanpassningar som borttagning av
trösklar och badkar. Det är i allmänhet arbetsterapeuten som ansvarar för
bostadsanpassning och utprovning av tekniska hjälpmedel.
Hjälp och stöd i vardagen
Det är vanligt att den som drabbas av stroke behöver någon form av hjälp och
stöd i vardagen. Hjälpen måste anpassas så att personen med stroke känner
delaktighet i vardagslivet och inte hindras i sin fortsatta förbättring.
Närstående och hemhjälp behöver ofta handledning av
rehabiliteringspersonal i hur de på bästa sätt kan hjälpa den strokedrabbade i
olika situationer. Det gäller att ge lagom mycket stöd eller hjälp till
självhjälp. Ofta hjälper omgivningen till för mycket i sin iver att visa kärlek
och omtanke och det gäller att hitta en balans.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
13 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
Att bli nöjd med livet igen
Det kan vara jobbigt och ta lång tid att återerövra vardagslivet efter en stroke,
både för den drabbade och för närstående. I många fall behöver de närstående
avlastning och stöd av barn, vänner eller hemhjälp för att orka. Det finns en
risk att både den som drabbats av stroke och de närstående isolerar sig. Det
kan leda till att man helt enkelt blir mindre nöjd med livet.
Personen med stroke behöver ofta hjälp med att utveckla nya intressen
utanför hemmet och att återuppta sina gamla roller, som till exempel rollen
som pappa eller morfar. En del som drabbas av stroke har lättare än andra att
anpassa sig till det nya och kunna se livets möjligheter och rikedom. Andra
behöver lite mer stöd och hjälp.
Fördjupning och länkar
Läs mer i Infomedica
Läs också om
•
•
•
•
•
•
•
•
Datortomografi
Förmaksflimmer, attackvis
Förmaksflimmer, kroniskt
Hjärtinfarkt
Hjärtsvikt
Högt blodtryck
Kärlkramp i hjärtat
Magnetkameraundersökning
Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank
I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller
vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten
till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till
läkargruppen.
Läs mer i Handboken
Läs om afasi i Handboken för hälso- och sjukvård. Handboken är främst
riktad till vårdpersonal, men är användbar även för patienter och anhöriga.
Socialstyrelsen
På Socialstyrelsens webbplats på Internet kan man läsa om de nationella
riktlinjer som finns för strokesjukvård. Där finns även nationella riktlinjer för
behandling av andra hjärt-kärlsjukdomar.
Nationella riktlinjer för hjärt-kärlsjukdomar
http://www.sos.se/fulltext/114/2001-114-5/2001-114-5.htm
Nationella riktlinjer för strokesjukvård
http://www.sos.se/fulltext/0000-030/0000-030.HTM
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
14 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
Patientorganisationer
STROKE - Riksförbundet
Box 6115
129 07 Hägersten
08-97 06 30
[email protected]
www.strokeforbundet.org
Afasiförbundet i Sverige
Kampementsgatan 14
115 38 Stockholm
08-545 66 360
[email protected]
www.afasi.se
Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR
Box 3284
103 65 Stockholm
08-677 70 10
[email protected]
www.nhr.se
Riksföreningen Hjärnkraft
Box 47017
100 74 Stockholm
08-447 45 30
[email protected]
www.hjarnkraft.nu
Hicat
Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den
innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som
handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man
kan beställa hemlån av böcker och artiklar i samband med att man söker i
databasen. det spelar ingen roll var i Sverige man bor.
http://www.hi.se/hicat/
Pion
Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram
titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer,
med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland
eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De
som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan
kan lånas på det lokala biblioteket.
http://www.pion.net/
Fass
Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller
information om läkemedel.
http://www.fass.se/
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
15 (16)
ägs av Sveriges landsting och Apoteket
Stroke - slaganfall
Redaktion
Manusförfattare
Anders Hernborg, distriktsläkare, Laholm
Avsnittet om rehabilitering:
Kerstin Tham, arbetsterapeut, institutionen för klinisk neurovetenskap,
arbetsterapi och äldrevårdsforskning, Huddinge universitetssjukhus
Faktagranskning
Hans-Göran Hårdemark, överläkare, Neurologiska kliniken, Akademiska
sjukhuset, Uppsala
Avsnittet om rehabilitering:
Birgitta Bernspång, arbetsterapeut, institutionen för samhällsmedicin och
rehabilitering, Umeå universitet
Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion,
medicinske chef och redaktionsråd.
www.infomedica.se
Reviderad: 2003-11-07
© Infomedica. Skriv gärna ut materialet och sprid det, och länka gärna till oss. Ange alltid Infomedica som källa om texten citeras.
Materialet får inte ändras eller kopieras in i annat material, varken i trycksaker eller på webbsidor.
16 (16)