Bilaga 2
Underlag från Hälso- och sjukvårdsrapporten.
Förändringar i sjukdomspanoramat, sammanfattning av utvecklingen
Psykisk ohälsa/psykisk sjukdom
När det gäller allvarlig psykisk störning tycks förekomsten ligga relativt konstant, mellan 2-5
procent i befolkningen.
Däremot är psykisk ohälsa är ett mycket stort och ökande samhällsproblem. Antalet
öppenvårdade personer fortsätter stadigt att öka. Unga vuxna (18-24 år) är den grupp som
ökar mest inom öppenvården, ca 30% medan personer mellan 25 och 44 år är de som är mest
förekommande inom öppenvården. Från olika studier vet man att psykisk ohälsa är vanligare
hos personer med sociala problem samt att fler män från lågstatusområden slutenvårdas
jämfört med män från högstatusområden.
Hjärt- kärlsjukdomar
Hjärt- och kärlsjukdomar är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige och är den
vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor. Sedan början av 1980-talet har
incidensen i akut hjärtinfarkt minskat väsentligt i Stockholms län. Det absoluta antalet
hjärtinfarkter har däremot inte minskat i samma takt, beroende på befolkningsökningen och på
att befolkningen blivit äldre. Insjuknandet är betydligt lägre i länets norra delar jämfört med
de södra.
Stroke
Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till neurologiskt
handikapp. Drygt 5000 av Stockholms invånare drabbas av stroke varje år. Den viktigaste
påverkbara riskfaktorn är högt blodtryck. Risken för stroke ökar med åldern och om
incidensen ej minskar kommer en markant ökning av antalet drabbade att ske under den
närmaste 10 års perioden. Strokesjukdomen orsakar flest vårddagar på sjukhus bland
kroppssjukdomarna och kräver ofta långvarig rehabilitering
Cancer
Cancer omfattar ett stort antal diagnoser. Cancersjukdomarna svarar för mer än
20 % av dödsfallen och ca 25 % av den totala livslängdsförlusten. Ca 50 % av
cancerpatienterna är 70 år eller äldre. Med en befolkning som blir allt äldre kommer antalet
patienter som lever med cancer att öka.
Prognosen för överlevnad är för många cancersjukdomar helt beroende av tidig upptäckt.
Väntetider för diagnostik och behandling måste därför vara korta
Sjukdomar i rörelseorganen
Var tredje person har den senaste tiden haft smärtor från rörelseapparaten; leder, muskler och
skelett visar befolkningsundersökningar.
Inom rörelseorganens sjukdomar återfinns de stora vårdområdena reumatologi, ortopedi och
handkirurgi.
Den största andelen av sjukvårdens kostnader går till rörelseorganens sjukdomar (23 %). Den
totala kostnaden i SLL för patienter med t.ex. reumatoid artrit (kronisk ledgångsreumatism)
kan uppskattas till drygt 500 miljoner kronor var av 130 miljoner (26%) är direkta kostnader
1
för sjukvård och läkemedel de övriga 370 miljonerna är sjukskrivnings-, förtidspensions- och
produktionsbortfallskostnader.
Behoven vid rörelseorganens sjukdomar är stora och ökar nu ytterligare både genom en
åldrande befolkning och genom att fler patienter nu blivit behandlingsbara, vilket ställer större
krav på prioriteringar
Höftfrakturer
I relation till övriga länder har Skandinavien den högsta incidensen i hela världen av frakturer
i höften. Höftfrakturer är vanligast i 80-årsåldern.
Personer som fått en fraktur i höftleden har både ökad mortalitet och mortalitet jämfört med
befolkningen i övrigt. Endast 50 % av dessa har 1 år efter frakturen återfått det funktionella
status de hade före frakturen.
Diabetes
Förekomsten av diabetes ökar i befolkningen, särskilt diabetes typ 2 som följd av ökande antal
äldre och ökad förekomst av övervikt.
Diabetes är en av de folksjukdomar som medför störst sjukvårdskostnader. Dessa kostnader
kan påverkas genom väl strukturerat omhändertagande.
Möjligheterna att förebygga diabetes typ 2 är goda
Astma/allergi
Astma, allergi och annan överkänslighet hör till våra vanligaste kroniska sjukdomar.
Epidemiologiska studier pekar på en fortsatt ökning av insjuknandet. Ca 130.000 invånare i
länet har astma, varav ca 5.000-10.000 beräknas ha svår sjukdom. Eksem drabbar ca 300.000
invånare, och ca 25.000 av dessa beräknas ha svåra besvär. Allergisk snuva, sk hösnuva,
besvärar ca 400.000 invånare i Stockholms län.
Demens
Antalet nytillkomna personer med symtom (minnesrubbningar framför allt) där demens kan
misstänkas torde utgöra ca 5000. Med en åldrande befolkning väntas antalet öka.
2
