del 3 - Länsstyrelserna

53
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
BACKA-GRANHAGEN
Förekomst 10
Typ av förekomst: Dalfyllnad
Materialsammansättning: Grus
Teoretiskt uttagbar mängd material: ─
Total mängd material: 400 000 fm3
Naturvårdsklass: II
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Avlagringen utfyller området mellan två berg och uppvisar dessutom utlöpare på vardera
sidan. Den västra utgör av en ca 100 m lång, topografiskt väl markerad rygg. Den östra
utlöparen är en enbevuxen gruskulle med ett fornminne på krönet.
Material och täktverksamhet
En sedan lång tid avslutad täkt finns i den östra delen.
Kulturminnen
Det finns en gränsbestämd fornlämning på bildningen.
Naturvärden och planfrågor
Isälvsavlagringen, som i stort sett är orörd, har ett säreget läge med markerad topografi. Då
bildningen har ett högt naturvärde, bör någon ny exploatering ej förekomma.
54
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
BERGA
Förekomst 11
Typ av förekomst: Israndsbildning
Materialsammansättning: Sand och grus
Teoretiskt uttagbar mängd material: 100 000 fm3
Total mängd material: 1000 000 fm3
Naturvårdsklass: III
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Israndbildningen är belägen på bergen öster om E6:an, sydost om Hogstorp. Areellt sett är
bildningen stor, 1 200 m lång och 600 m bred. Den har dock en mäktighet på endast 1-3 m
och berg i dagen förekommer på flera ställen.
Bildningen är i huvudsak tallskogsklädd.
Material och täktverksamhet
Två igenväxta täkter finns i grusavlagringen, Eftersom förhållande vis lite material utvinns
per ytenhet, är området inte lämpligt för exploatering.
Enligt uppgift var materialet i de gamla täkterna dåligt rundat grus, som innehöll såväl
humus som järnutfällningar.
Kulturminnen
Det finns en arkeologisk boplats (Skredsvik 44) på bildningen som berörs vid en eventuell
exploatering.
Naturvärden och planfrågor
Den norra delen av området gränsar till ett vattenskyddsområde, Avlagringen har inte bedömts ha något särskilt naturvärde.
57
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
HOGANE
Förekomst 12
Typ av förekomst: Israndsbildning
Materialsammansättning: Sand
Teoretiskt uttagbar mängd material: 50 000 fm3
Total mängd material: 300 000 fm3
Naturvårdsklass: III
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Topografiskt kan avlagringen vid Hogane uppdelas i tre delar. Den största delen utgörs av en
rygg med en markerad sluttning mot de ca 15 m lägre liggande åkrarna i öster. En annan del
består av ett flackt område som genomskärs av Bäveån. Slutligen förekommer en svagt välvd
rygg, på vars krön framfartsvägen till gårdarna ligger.
Topografin är delvis betingad av urbergets formera. Avlagringen har alltså delvis inte
egenform.
Material och täktverksamhet
I avlagringens sydöstra del har, förutom i ett par husbehovstäkter, ca 150 000 fm3 sandigt
välsorterat material tagits ut. Täkten är igenrasad, men ytterligare ca 20 000 fm3 kan tas ut i
anslutning till densamma.
Kulturminnen
Området är upptaget i kulturminnesprogrammet.
Naturvärden och planfrågor
Avlagringen har endast måttligt geologiskt värde.
58
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
SÖRBO
Förekomst 13
Typ av förekomst: Israndsbildning
Materialsammansättning: Sand
Teoretiskt uttagbar mängd material: 200 000 fm3
Total mängd material: 300 000 fm3
Naturvårdsklass: III
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Avlagringen är bildad i anslutning till ett randmoränstråk och ligger uppe på en bergsplatå
sydväst om Torvrukemossen. Den är flack och har relativt ringa mäktighet.
Området täcks av skog, i huvudsak barrskog, och ar därför fritt från insyn vid eventuell
exploatering.
Material och täktverksamhet
En areellt omfattande exploatering har skett i grunda täkter På täktbotten förekommer såväl
grundvattenpölar som berghällar.
Materialet är grusigtsandigt; något grusigare i norr och sandigare i söder. Materialets mäktighet kan vara ringa i vissa partier, och det är lämpligt att kontrollera djupet ner till urberget
före eventuell exploatering.
Kulturminnen
Det finns en arkeologisk fyndplats på bildningen som berörs vid en eventuell exploatering.
Naturvärden och planfrågor
Avlagringen har ett måttligt geovetenskapligt värde.
Trots de begränsade förutsättningarna då det gäller volym och kvalitet, har bildningen ett
exploateringsvärde eftersom området har få andra grusförekomster.
59
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
TORVRUKAN
Förekomst 14
Typ av förekomst: Israndsbildning
Materialsammansättning: Sand, grus (morän)
Teoretiskt uttagbar mängd material: 200 000 fm3
Total mängd material: 500 000 fm3
Naturvårdsklass: III
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Bildningen har en mycket komplicerad uppbyggnad. Den består dels av ett brett ca 10 m
mäktigt ryggparti i ost-västlig riktning, som i sin västra del svänger tillbaka mot öster och dels
ett söder därom mot syd svagt sluttande fält. Detta begränsas av ett bergområde med flackt
liggande grunda grusavlagringar. Den västra delen av ryggen har en höjd på ca 10 m över
Torvrukemossen.
Berg i dagen är vanligt i området, Det markerar en ojämn berggrundsrelief, vilket försvårar
volymsbedömningen.
Markanvändningen är omväxlande betesmark och skogsmark.
Material och täktverksamhet
I avlagringen finns en pågående och två igenrasade täkter. Dessutom finns några äldre, mindre
husbehovstäkter.
En igenrasad täkt ligger i den västra delen, norr om lands vägen. Här har tagits omkring
100 000 fm3 sorterat sandigt grus material. Mitt emot denna, söder om vägen, finns en nedlagd täkt. Enligt SGU:s beskrivning innehöll den sand och mo med mycket grovt material i
ytan. Den enda pågående täkten finns längst i öster. Materialet är relativt osorterat grusigtsandigt med inslag av såväl moränaktigt material som partier med stenigt material, Här har
det förekommit bergtäkt. I ett flertal gamla täkter förekommer grundvattenpölar.
Fortsatt exploatering blir inte rationell om den endast omfattar material över grundvattennivån. Täkt under grundvatten ytan vore tekniskt möjlig. Eftersom sorteringsgraden är låg och
finmaterialhalten ställvis mycket hög, kan tvättsiktning krävas vid en exploatering.
Då bristen på grusmaterial r påtaglig inom närregionen, kan exploatering vara av intresse,
trots den dåliga materialkvaliteten.
Kulturminnen
Det finns en fornlämning på bildningen som berörs vid en eventuell exploatering.
Naturvärden och planfrågor
Avlagringen har endast måttligt naturvärde.
61
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
KÅLLEBRÅTEN
Förekomst 15
Typ av förekomst: Israndsbildning
Materialsammansättning: Sand, grus
Teoretiskt uttagbar mängd material: 50 000 fm3
Total mängd material: 200 000 fm3
Naturvårdsklass: III
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Isälvsavlagringen utbreder sig söder om Valemomossen. En svagt markerad rygg går i nordsydlig riktning längs avlagringens i övrigt jämna och blockfria yta.
Den västra delen av området är uppodlad och den östra bevuxen med blandskog.
Material och täktverksamhet
I den västra delen finns två igenväxta täkter. Materialet är grusigtsandigt med god sortering.
Kulturminnen
Det finns inga fornlämningar på bi1dningen
Naturvärden och planfrågor
Förekomsten har inte bedömts ha mer än måttliga naturvärden.
63
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
MYRE
Förekomst 16
Typ av förekomst: Israndsbildning
Materialsammansättning: Sand
Teoretiskt uttagbar mängd material: ─
Total mängd material: 200 000 fm3
Naturvårdsklass: II
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Bildningen ligger längs E6:an, ca 500 m väster om Grinneröds kyrka. Den norra delen av
avlagringen består av en ca 350 m lång ås i riktning NNO-SSV. Ryggen har en mäktighet på
8-10 m över omgivande åkrar.
Avlagringens södra ryggliknande del har en mäktighet på 10-12 m. I mellersta delen av
bildningen finns en svacka, i vilken E6:an är byggd.
Material och täktverksamhet
Grustäkt har skett norr om E6:an. Dessutom finns det en husbehovs täkt här. Ca 10 000 fm3
sorterad sand har exploaterats i en medelstor täkt. I den norra delen av bildningen dominerar
fin, blockfri sand. I den södra delen saknas skärningar, men materialet utgörs sannolikt av
sand.
För närvarande sker ingen exploatering i bildningen.
Kulturminnen
Det finns inga fornlämningar på bildningen.
Naturvärden och planfrågor
Exploatering bör undvikas med hänsyn till landskapsbilden.
64
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
ANFASTERÖD
Förekomst 17
Typ av förekomst: Israndsbildning
Materialsammansättning: Sand med underordnat grus
Teoretiskt uttagbar mängd material: ─
Total mängd material: 300 000 fm3
Naturvårdsklass: II
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Bildningen ligger på östra sidan v berget vid och söder om Lyckorna. Den plana överytan,
som upptas av en golfbana och bebyggelse, har markerade branter åt väster och öster. Den
västra branten är ca 30 m höge. Den södra delen av avlagringen är ställvis sannolikt grund,
och det förekommer berg i dagen.
Material och täktverksamhet
Det pågår ingen exploatering i avlagringen. Exploaterbart material varierade mellan relativt
välsorterad mo och sand i en täkt och mer osorterat sandigtgrusigt i en annan. I den senare
förekom även kantiga block Den ojämna berggrundsreliefen gör volymsbedömningen osäker.
Kulturminnen
Det finns inga fornlämningar på bildningen.
Naturvärden och planfrågor
Bildningen utgör ett markant inslag i landskapsbilden, men har i övrigt endast måttligt geovetenskapligt värde.
67
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
ARÖD
Förekomst 18
Typ av förekomst: Dalfyllnad
Materialsammansättning: Sand
Teoretiskt uttagbar mängd material: 600 000 fm3
Total mängd material: 1500 000 fm3
Naturvårdsklass: II
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Förekomsten ligger i den nästan öst-västliga sprickdalen mellan Kolbengtserödssjön och
E6:an. Avlagringens högsta partier sammanfaller med dalgångens smalaste del. Bildningen
når här 35-40 m över sjöns vattenytan. Proximalbranten mot sjön är mycket markerade
Avlagringen sluttar etappvis mot E6:an i öster och lägre liggande åkermarker.
Material och täktverksamhet
Det finns tre avslutade täkter i bildningen. Två ligger i den östra delen vid Kolbengtserödssjön och en i västra delen söder om Aröds å. Endast den förstnämnda, där materialet dominerades av moig sand, har varit av någon större omfattning På grund av finmaterialets begränsade användningsområde avslutades täktverksamheten 1987.
Mäktigheten i de västra delarna av bildningen är mycket begränsad då materialet till stor
del utgörs av utsvämmat sandmaterial.
Kulturminnen
Arkeologiska boplatser och Aröds kvarn berörs vid en eventuell exploatering av bildningen.
Naturvärden och planfrågor
Avlagringen är ett pedagogiskt och representativt exempel på en dalfyllnad. Sammantaget
geovetenskapligt värde är dock endast måttligt.
68
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
MYREN, HÅVHULT
Förekomst 19, 20
Typ av förekomst: Israndsbildning
Materialsammansättning: Sand
Teoretiskt uttagbar mängd material: 50 000 fm3 + 100 000 fm3
Total mängd material: 300 000 fm3 + 200 000 fm3
Naturvårdsklass: II
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Avlagringen, som består av två ryggar, ligger norr om Kolbengtserödssjön. Den norra är en
30 m hög skogsklädd kulle som ligger vid Myren. Den södra, vid Håvhult, är en 40 m mäktig
dalspärr i en 150 m bred ost-västlig dalgång. Markanvändningen är åker och betesmark
Material och täktverksamhet
För närvarande pågår ingen exploatering Enligt uppgift inne håller en tidigare husbehovstäkt i
den norra ryggen ett sorterat, sandigt material.
Grundvatten
I den östra branta sluttningens lägre partier förekommer, ett källflöde.
Kulturminnen
Det finns röjningsrösen på bildningen som berörs vid en eventuell exploatering.
Naturvärden och planfrågor
Avlagringen ligger i ett relativt slutet skogslandskap med ringa bebyggelse. Täktverksamhet
medför därför endast måttlig störning.
69
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
KOLBENGTSERÖD
Förekomst 20
Typ av förekomst: Dalfyllnad
Materialsammansättning: Sand
Teoretiskt uttagbar mängd material: 100 000 fm3
Total mängd material: 200 000 fm3
Naturvårdsklass: II
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Avlagringen ligger på östra stranden av Kolbengtseröd mot berget i öster. Den sammanbinds
med en större dalfyllnad i norr genom ett smalare bälte sand utmed berget. Ryggen, som är ca
50 m bred, sluttar svagt mot sjön och omgivande lermarker. Den norra dal fyllnaden utgörs av
ett triangulärt, åt väster lutande plan med en ca 200 m bred bas vid sjön och en ca 30 m hög
topp i dal gångens smalaste del. Sluttningen ner mot öster ar mycket brant Hela avlagringen
utgörs av odlad mark.
Material och täktverksamhet
Under brunnsgrävning vid gården Kolbengtseröd utgjordes det uppgrävda materialet av
sorterad sand. Det finns inga skärningar i avlagringen.
Kulturminnen
Det finns inga fornlämningar på bildningen.
Naturvärden och planfrågor
Bildningen ligger delvis inom strandskyddsområde. Områdena runt Kolbengtserödssjön har
en mycket tilltalande landskapsbild.
70
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
TOFTEN
Förekomst 20
Typ av förekomst: Israndsbildning
Materialsammansättning: Grus (delvis okänd)
Teoretiskt uttagbar mängd material: 50 000 fm3
Total mängd material: 100 000 fm3
Naturvårdsklass: II
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Den nordväst-sydostliga ryggen vid Toften är ca 500 m lång och 100 m bred. Avlagringen har
markerade sidor och är blockrik i ytan. Väster om den sydligaste delen av ryggen finns ett
mindre plan av troligen ursvallat finmaterial.
Volymen är svårbedömbar, då uppstickande berg förekommer i avlagringen, och indikerar
en ojämn berggrundsrelief.
Material och täktverksamhet
Vid eventuell framtida exploatering måste en materialundersökning utföras eftersom mycket
tyder på att bildningen innehåller en hel del moränmaterial och annat, i sammantaget sekunda
material. Medelmäktigheten uppskattas till 10 m.
Det har inte förekommit någon exploatering i ryggen. Av den exploaterbara mängden
material bedöms hälften vara grus och grövre, hälften är okänt till sin sammansättning.
Kulturminnen
Det finns inga fornlämningar på bildningen.
Naturvärden och planfrågor
Avlagringen har endast måttligt naturvärde.
73
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
BUSLÄTT-HOVA
Förekomst 20
Typ av förekomst: Dalfyllnad
Materialsammansättning: Okänt
Teoretiskt uttagbar mängd material: Okänt
Total mängd material: Okänt
Naturvårdsklass: III
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Beskrivning
Sydost om Sundsavlagringen går en mindre dalgång fram till garden Hova. I dalgångens norra
del och i en dalgång mot sydväst mot gården Buslätt finns ett plan liknande det som finns vid
Sunds herrgård. Proximalbranten i nordost är ca 16 m mäktig och distalbranten i sydväst är ca
30 m mäktig.
Material och täktverksamhet
Enligt uppgift täcks planet av en omkring 6 m mäktig lera och det är okänt vad som finns
under leran. Exploatering bedöms därför inte vara aktuell.
Det finns inga täkter i avlagringen.
Kulturminnen
Det finns inga fornlämningar på bildningen.
Naturvärden och planfrågor
Bildningen bedöms ha endast måttligt geovetenskapligt värde.
ÖVERSIKTLIGA BESKRIVNINGAR AV
ANGRÄNSANDE OMRÅDEN
75
ÖVERSIKTLIGA BESKRIVNINGAR AV ANGRÄNSANDE OMRÅDEN
Föreliggande sammanställning avser att ge en överblick över tillgångar av grus och berg i
grannskapet till Trestadsområdet. Några bergförekomster har inte anvisats utöver dem som
bryts i dagslägen, då detta inte ingått i uppdraget. Endast större grusförekomster, överstigande 100 000 fm3 exploaterbart material, har beaktats.
STENUNGSUNDS kommun
Sand och grus
Större exploaterbara förekomster 1 Stenungsunds kommun utgör avlagringarna vid Huverud och Sköllunga. Vid Huverud finns delvis efterbehandlade, stora täkter, men det finns
fortfarande en del material kvar. Reserverna här utgör material under grundvattenytan (0,5
miljon fm3), samt det material, som låses av nuvarande europaväg 6 (2.5 miljoner fm3). Detta
senare material kan hypotetiskt frigöras genom en omläggning av vägen öster om nuvarande
sträckning. Det är i huvudsak grus och grövre. I detta parti finns ett gravfält.
Vid Sköllunga finns en stor avlagring, som dock är exploaterad i stor utsträckning, särskilt
vad gäller det grövre materialet. Sand och silt finns sålunda i den västra och södra delen, samt
ställvis uppträdande även i övrigt. I det grövre materialet uppträder block, ofta ganska stora.
Exploatering pågick våren 1989. Återstående exploaterbara mängder över grundvattenytan är
2 miljoner fm3, varav hälften är sand. Under grundvattenytan kan finnas ytterligare 1 miljon
fm3, men avlagringens djup ner till berggrunden är inte känt. Det finns häll i den södra delen
av avlagringen.
Bergförekomster
Vid Gröteröd, 2 km NO om Stenungsunds centralstation, ligger en bergkrossanläggning, som
är i kontinuerlig drift, och år 1988 producerade omkring 200 000 ton makadam.
Bergkrossanläggningen är speciell i så måtto, att den inte ligger i direkt anknytning till
bergtäkten, utan transport av utsprängt material sker på allmänna vägar. Transportavståndet
till den nuvarande täkten, vid Gategården ÖSÖ om Gröteröd, är 1500 meter. I anslutning till
täkten finns en reserv av material som överstiger 1 miljon ton, alltså fem års produktion med
nuvarande täkt. Bergarten är en grå gnejs, tämligen fri från inslag av amfibolit eller andra
sekunda bergmaterial. Sådan inblandning är annars vanlig i området. Det bör här vara möjligt
att bryta också under grundvattenytan.
Det upplag av sprängmassor som ligger i anslutning till krossanläggningen, är av sekunda
kvalitet. Det kan dock användas till okvalificerade ändamål, ensamt eller inblandat i den
egentliga krossprodukten.
76
LILLA EDETS kommun
Grusförekomster
Avlagringarna vid Backamo ligger på bägge sidor av länsgränsen, och behandlas här i ett
sammanhang. Täktverksamhet sker i dag väsentligen i Älvsborgs län.
Vid Backamo ligger några av de största grustäkterna i västsverige, söder om vägen till
Lilla Edet, och öster om flygfältet. Ursprungligen delades avlagringarna upp av en djup sänka
med en mosse, men denna framträder inte så tydligt numer, eftersom täkterna drivits ner till
denna nivå. Intill den östra av dem drivs också en bergtäkt, se nedan.
I det västra partiet, inom O län, har exploaterbar volym uppskattats till 1 miljon fm3 i
Geologkonsults inventering av år 1989. Av detta är 400 000 fm3 finkornigt material. Det kan
finnas ytterligare material under grundvattenytan. (Observera, att siffrorna avser stråket av
bildningar vid Backamo, och alltså inte inskränker sig till själva Backamofältet). Inom P län
finns uppskattningsvis 300 000 fm3 material över grundvattenytan, och 6 miljoner fm3
under grundvattenytan. Därav ligger en miljon fm3 i området strax öster om flygfältet. Av det
material i Backamo som finns kvar att exploatera, är merparten sand, uppskattningsvis mer än
70 %.
Vid Man finns en stor avlagring, som är exploaterad till ganska betydande del. Exploaterbar mängd material över grundvattenytan uppskattas till 500.000 fm3, dock är detta material i huvudsak sand. Under grundvattenytan finns upp till 2 miljoner fm3, med åtminstone
30 - 40 % grusmaterial.
Delar av förekomsten vid är ännu inte exploaterade, trots att det här finns en stor täkt i
avlagringen. Över grundvattenytan finns här 200 000 fm3 exploaterbart material, dock är
detta övervägande, eller till 70 %, sand. Det finns dessutom helt ofyndigt material, silt och
lera, i skikt i avlagringen. Endast 20 % av materialet över grundvattenytan beräknas utgöra
verkligt grusmaterial.
Under gryndvattenytan kan finnas 100 - 500 000 fm3 material, beroende på hällytans läge.
Upp till 50 % av detta material bedöms vara grusmaterial, resten är sand.
Torskog, den enda större förekomst av naturgrus (alltså med markant inslag av grovt material)
i södra delen av Lilla Edets kommun, ligger i den höglänta terrängen 3 km väster om älven i
höjd med Lödöse varv.
Grusförekomsten utgör en svagt välvd utfyllnad i en trågformad sänka i den eljest ganska
jämnhöga bergytan, som dominerar terrängen. Högsta partiet ligger 126 meter ö.h.
Förekomstens dimensioner är 400 x 600 meter. Omgivningarna utgör skogsmark, dock med
ett enstaka boställe.
Det finns två tämligen små täkter i den nordöstra delen av avlagringen, Materialet har i
provgropar visat sig utgöra stenigt grus, ställvis med hög andel småsten. I den norra delen,
där täktverksamhet bedrivits, är det sandigt-siltigt.
77
Stora delar av förekomstens material ligger under grundvattenytan, som i täktplanen beräknats till omkring 119 meter ö.h., (täktplan av Bengt Johansson, upprättad 1986-02-17).
Exploaterbar mängd material över grundvattenytan bedöms i täktplanen till c:a 220 000
3
fm , och exploaterbart under grundvattenytan till 290 000 fm3.
Ett skäl till att denna förekomst inte ännu exploaterats hårdare är, att den har ett tämligt
ogynnsamt läge ur transportsynpunkt. De möjliga transportvägarna är smala och tämligen svår
framkomliga.
Bergförekomster
Det finns en bergkrossanläggning inom kommunen, nämligen vid Dunnebacken, i anslutning
till det stora grustäktområdet i Backamo. Bergtäkten ligger 500 meter söder om väg 167, strax
öster om länsgränsen.
Bergarten är en gnejs med grå mellanmassa och röda kalifältspataggregat, s.k. ögon. Tillgångarna av brytbart material är mycket stora på platsen, betydligt mer än 10 miljoner ton.
Provbrytning av materialet har f.ö. också gjorts N am Dunnebacken, närmare väg 167. Berget
har i denna nordligare del samma kvalitet som i täkten.
ALINGSÅS kommun (norra delen)
I den NÖ:a delen av Alingsås kommun, vid Stora Mellby, finns ett stråk med avlagringar som
representerar stora volymer, men kvaliten är genomgående mindre god. Materialet är sandigt,
med obetydliga inslag av sten. Stråket ligger i dalgången Nossebro-Stora Mellby-Sollebrunn,
och stora delar av avlagringarna är bebyggda, bl.a. med vägen mellan dessa orter, vidare med
gårds- och villabebyggelse.
Terrängen är tämligen låglänt, och flera täkter i stråket går under grundvattnet. I NO börjar
stråket vid Glossbo, och med ett kort uppehåll fortsätter det SV om gården Ängalund, där
stora mängder material har exploaterats, delvis under grundvattnet. Från Ängalund går stråket
nästan sammanhängande via Genneved till Nedregården med Galgbacken belägen på en åskulle i stråket. I denna del av stråket är c:a 100 000 fm3 material exploaterbart över grundvattnet, och c:a 700 000 fm3 material exploaterbart under grundvattenytan. Strax norr om
Bjärlanda, vid Båtegården, finns en delvis exploaterad förekomst, i vilken c:a 150 000 fm3
material kan exploateras över grundvattenytan, och ytterligare 600 000 fm3 under grundvattenytan (viss täktverksamhet under grundvattenytan har redan skett). Stråket fortsätter
sydväst om Sollebrunn med en åskulle vid Källebacken. Åskullen är väsentligen exploaterad över grundvattenytan; uppskattningsvis 50 000 fm3 material kan maximalt tas ut. Under
grundvattenytan kan kanske upp till 200 000 fm3 tas ut. Kvaliten är dålig, med sand och fingrus helt dominerande och inslaget av sten ringa.
78
GRÄSTORPS kommun
Förekomsterna av naturgrus är mycket små inom Grästorps kommun. Grusinventeringen av år
1982 beskriver sålunda 130 000 fm3 exploaterbart material. Kommunen är ett utpräglat bristområde vad gäller naturgrus.
VARA kommun
Den västra delen av Vara kommun är ett utpräglat bristområde vad gäller naturgrus. Sålunda
finns det endast en någorlunda stor förekomst väster om Europaväg 3, nämligen vid Stora
Levene. Här kan finnas maximalt 100 000 fm3 uttagbart material.
FÄRGELANDA kommun
I Färgelanda kommun finns ganska stora reserver av naturgrus, men de ligger främst i de centrala och norra delarna av kommunen. I ett nordsydligt stråk från Järbo i norr till Ödeborg i
söder ligger ganska stora åskullar i ett stråk. Det finns en större täkt i drift vid Illesäter, samt
andra medelstora och mindre täkter vid Säter och Jolsäter, samt söder om Högsäter Vid Gudhem och Åselid.
Kvaliten är genomsnittliga ganska svag, med grovt uppskattat 30 % grus med grövre
material, och 70 % sandigt grus och sand. Dock finns, kanske särskilt i lägre delar av kullarna,
ställvis bra material.
Större reserver av material finns vid Illesäter, norr och söder om den nu drivna täkten, sammanlagt 1 miljon fm3 över grundvattenytan, samt betydande mängder under densamma, beroende dock av djupet till berggrunden. Vid Säter finns minst 100 000 fm3 exploaterbart material, och vid Jolsäter c:a 500 000 fm3 material, som dock kan vara sandigt till större delen. I
stråket söder om Högsäter finns ackumulationer vid Rösäter och Gudhem, men det tycks inte
vara några större mängder som är exploaterbara av hänsyn till motstående intressen.
Samma gäller stråkets fortsättning åt söder, vid Ödeborg, där delar av samhället med kyrkan
är byggda på åsen, som här har en vacker ryggform.
Ytterligare mot norr i Färgelanda kommun finns stora ackumulationer av grus och sandmaterial vid Råggärd. Förekomsterna ligger i ett oregelbundet nordväst-sydöst-stråk från Stelebacken i sydöst, till Sörsäter i nordväst. Det finns också några friliggande förekomster i
Öjemossen, samt vid Starlanda, dock är i bägge dessa fall åtkomlighet och kvalitet stora,
kanske avgörande hinder för exploatering. Över huvud taget är materialsammansättningen
inte tillräckligt känd i detta område. Mindre täkter förekommer, delvis med grovt material,
men förekomsternas karaktär av randbildning talar för att både morän och sand kan utgöra
betydande, kanske dominerande inslag. I stråket nära Råggärd finns 2 miljoner fm3 material
över grund vattenytan, och en liknande mängd material under grundvattenytan.
79
Längst i norr inom Färgelanda kommun vidtar slutligen den mycket stora grusreserven som
representeras av Ödskölts moar. Förekomsterna av exploaterbart material i denna förekomst
ligger väsentligen i Bengtsfors kommun. Komplexet av bildningar har stora geovetenskapliga
värden. Avståndet till det egentliga Trestadsområdet är 60-70km, alltså mycket långt i förhållande till normala transportsträckor för grus och makadam.
SLAGG, RESTPRODUKTER M.FL.
ALTERNATIVA MATERIAL
81
S L A G G , R E S T P O R D U K T E R ,
A L T E R N A T I V A M A T E R I A L
M. F L.
En rad material vilka uppkommit som restprodukter vid teknisk eller kemisk produktion, har
intresse vid diskussionen av alternativ till naturgrus. En del av dem produceras nu i stora
mängder, eller kan förväntas uppkomma i framtiden i betydande volymer.
FERROKROMSLAGG
Produktionsställe: Vargöns Bruk
Årlig mängd: 100 000 ton
Användningsområden: Som ersättning för grus och makadam, men materialet har speciella
kemiska egenskaper, och lämpar sig för ett flertal ändamål.
Beskrivning: Kromslaggen uppkommer genom att basiska slaggbildare tillsätts vid en
metallurgisk process, vars ändamål är framställning av ferrokrom. Slaggbildarna binder till
sig en del kisel och aluminium, och den uppkomna slaggen är därför ett silikatmaterial med
magnesium och aluminium som viktigaste beståndsdelar, och dessutom mindre mängder järn.
(Jfr tabell 1). På grund av att separationen mellan malm, göt och slagg äro fullständig, finns
också partiklar med metalliskt krom och kromoxid.
Efter det att göten slagits ut, utfordras slaggen och får svalna. Klumparna av slagg krossas,
och krossprodukten genomgår en magnetseparation.
Det uppkomna slaggmaterialet kan användas som ersättning för sand, grus och makadam
vid anläggning av vägar och andra entreprenadarbeten. För närvarande används materialet för
dessa relativt okvalificerade ändamål i framförallt Trollhättan och Vänersborg.
Det har ganska goda tekniska egenskaper, med ett flisighetstal av 1.34, och ett sprödhetstal
av 48, motsvarande styrkegrad 2. Slipvärdet är lågt, med ett sliptal kring 100. Den kemiska
karaktären av basiskt material är en god egenskap i vissa sammanhang. Så t.ex. skyddas järn
(i rör, etc.) mot korrosion med samma mekanism som i betong, i vilken den basiska miljön
skyddar armeringsjärnen. Vidhäftningen till asfalt är så pass god, att materialet är fullt användbart för detta syfte. Lakningsförsök har givit vid handen, att utlakning av krom är ytterst
ringa. Så, t.ex. är tillskottet av krom till ett genomrinnande vatten i samma storleksordning,
som det tillskott som uppkommer från en naturlig jordart. Utvecklingsmöjligheter: Materialet
är starkt basiskt, och har därför kemiska egenskaper, som skulle kunna öka användningen.
Kemiskt har materialet likheter med olivin.
Detta mineral används som ett alternativ till kalk vid behandling av mark och vatten för att
höja pH, alltså motverka försurning. _Olivin har långtidseffekt, en egenskap som slagg skulle
kunna förväntas ha.
Även om alltså slagg har vissa lämpliga kemiska egenskaper för t.ex. markbehandling,
finns viktiga invändningar mot at sprida ut den i naturen. Slaggens innehåll av krom gör att
den av många uppfattas som olämplig i detta avseende. Man bör i sammanhanget notera, att
82
vissa kromföreningar - och dit hör dikromtrioxid, alltså oxid av trevärt krom - är kemiskt
passiva t.ex. i en åkerjord (under de betingelser för temperatur och kemisk miljö, om man kan
räkna med i Sverige). Med kemiskt passiv avses då, att kromoxiden t.ex. inte reagerar med
mark-vatten, som alltså inte får något tillskott av krom, och inte heller kan växande gröda
eller annan vegetation absorbera något av det krom som finns i marken. Krom kan vara ett
farligt miljö-gift i form av kromat, något som dock inte förekommer i slaggen. Hydrauliskt
bindemedel. Slagg har bindande egenskaper, ensamt eller med inblandad kalk. Hållfastegenskaperna är dåliga jämfört med vanlig cement av portlandcementtyp. Vissa processer kan
förbättra slaggens egenskaper i detta avseende, speciellt kan detta på ett enkelt sätt uppnås
genom bimsning. (Vid bimsning hälls slaggen direkt från ugnen ut i vatten, och kyls momentant. Den får därvid en porös men glasig struktur och blir kemisk mer reaktiv).
Slagg lämpar sig, trots vissa hydrauliska egenskaper, inte för användning till husbyggnad
eller dylikt, däremot kan vissa typer av markanläggning vara aktuella. Ett exempel kan vara
slutförvaringar, deponier, av material som läcker ut kemikalier, och alltså kräver inkapsling.
Speciella krav ställs på inkapslingen, och slagg kan bibringas en del av dessa. Slaggen är t.ex.
kemiskt reaktiv med sura ämnen, och kan därför aktivt motverka spridning av sådana tungmetaller (zink, koppar, kadmium, etc.) som endast kan lösas i surt markvatten, men fångas upp i
basisk miljö (genom utfällning till olösliga föreningar).
De hydrauliska egenskaperna gör slaggen potentiellt användbar för markstabilisering.
Kemisk råvara. Den speciella kemiska sammansättningen gör slaggen potentiellt användbar
som kemisk råvara. Slaggen innehåller hög halt av magnesium, alltså ämnen som ingår i
många användbara material.
Tabell 1. Kemisk sammansättning av ferrokromslagg. Huvudelement i viktsprocent.
Krom totalt
SiO2
CaO
MgO
A12O3
Järn totalt
2.5 - 3.5 %
30 - 33 %
2.4 - 3.0 %
33 - 36 %
24 - 27 %
1.5 - 2,8 %
BERGMJÖL
Produktionsställe: Bergkrossanläggningar
Årlig mängd: Total mängd bergmjöl kan inom några år förväntas uppgå till 100 000 ton. En
viss del därav blir restprodukter.
Användningsområden: Bergmjöl ingår i en del material som används vid asfaltverk och vid
annan vägbyggnad. Andra användningsområden är som ersättning för sand.
Beskrivning: Med bergmjöl avses finfraktionen av bergkross. De grövsta partiklarna är 1 mm.
Vid all krossning av berg uppkommer sådant material, och normalt får mycket eller allt an-
83
vändning.
Beaktat moränens dåliga tekniska egenskaper, är det inte alltid möjligt att åstadkomma
besparingar genom att t.ex. vid ledningsdragning återfylla den på platsen, eller använda den
vid vägbyggnad. Vid terrassering av större industri- eller villaområden, liksom vid anläggning
av bullerskärmande vallar bör man beakta möjligheten att använda morän.
De beskrivna förhållandena som gäller morän är i stor utsträckning tillämpliga på
torrskorpelera, alltså det övre skiktet i lersediment. Detta material liknar morän till sin
sammansättning och tekniska egenskaper. I dagligt tal används ofta - betecknande nog fortfarande samma term för dessa material, nämligen ”pinnmo”.
FLYGASKA
Produktionsställe: Kolkraftverk, så som Hovhultsverket i Uddevalla.
Årlig mängd: 1000 ton
Beskrivning: Flygaska kallas sådant stoft som uppkommit vid kolförbränning i värmekraftverk. Det avskiljs från rökgaserna genom speciella stoftavskiljare. I länder som England och
USA uppkommer stora mängder av detta material, och problemen med kvittblivning har medfört, att man funnit en del användning av materialet. Generellt är det dock ett problemmaterial, som endast i bästa fall får en fullvärdig användning.
Kemiskt är flygaska ett glasformigt aluminiumdominerat silikat, med bl.a. alkalimetaller.
En del tungmetaller, så som kadmium, kan ingå i mindre mängder.
Stoftet består av klotformade partiklar, 20 - 50 my i diameter. De är i allmänhet solida.
Dock uppkommer oftast några få procent ihåliga partiklar, som kan avskiljas, eftersom de
flyter i vatten. Dessa partiklar, cenosfärer, får användning i många tekniska sammanhang, så
som filler i väggspackel.
Huvuddelen av flygaskan utgörs dock av solida partiklar. Materialet har svaga hydrauliska
egenskaper. Det reagerar alltså blandat med kalk och vatten på ett sådant sätt, att ett cementliknande material uppkommer. Egenskapen kan användas för att åstadkomma tätande massa i
deponier, bl.a. under namnet Cefyll.
Flygaska har alltså en viss kemisk reaktionsbenägenhet, som framgår av beskrivningen av
dess hydrauliska egenskaper. Detta kan vara en negativ egenskap i så måtto, att det kan avge
en del ämnen till vatten, t.ex. markvatten i förekommande fall. Därvid kan tungmetaller, så
som kadmium avges.
Den aktuella flygaskan vid Hovhultsverket är ingen ren kolflygaska, och är ett jämförelsevis sämre material.
BYGG- OCH RIVNINGSMASSOR
Produktionsställe: Främst tätorterna
Årlig mängd: 15 000 – 20 000 ton
84
Användningsområden: (Potentiellt) bränsle, åeranvändning
Beskrivning: Byggnadsavfall innehåller rent teoretiskt åtskilliga värdefulla beståndsdelar,
som kunde (åter-)användas. I praktiken har många försök gjorts, men i allmänhet med klen
utdelning och utgör alltså inget restmaterial. I bergtäkten vid Porsen har t.o.m. en bristsituation förelegat tidvis, å att man avsiktligt framställt särskilt hög andel bergmjöl.
Det kan dock förväntas, att bergkrossar i framtiden svarar för en betydande del av
försörjning med grusets alternativmaterial i Trestadsregionen. Beaktat det ofta ganska höga
sprödhetstalet (som just mäter mängden uppkommet bergmjöl) i regionens bergarter, kan man
förvänta sig att bergmjöl i framtiden blir en restprodukt som medför problem.
Deponering av bergmjöl medför vanligen ingen miljöpåverkan. Materialet har likheter med
vanlig mineraljord, som ju uppkommit från bergarter under tidigare geologiska skeden (det
vanliga fallet är att istiderna krossade ner bergmaterial till mineraljord). Dock skiljer sig bergmjölet från vanlig jord i några viktiga avseenden. Det är okonsoliderat, vilket gör att det har
lägre stabilitet än jord. Det är tjälfarligt och har alltså dåliga tekniska egenskaper. Vidare
innehåller det en del näringsämnen, vilka så småningom lakas ut, så som fallet är i de naturliga mineraljordarna. Näringsämnena i fråga, kalium, kalcium och fosfor frigörs från kornytor
med mineral som kalcit, apatit fältspat och glimrar. Processen kan ta flera år, och gödningseffekten pågår motsvarande tid. Bergmjöl innehåller alltså en del näringsämnen för växtlighet,
och har ibland använts som gödningsämne med effekt för ”förrådsgödsling”, alltså med relativ lång tids verkan. Stora nackdelar är dels den relativt svaga effekten, med stora delar av
materialet helt passivt. Vidare innehåller gnejs eller granit kvarts, som pulvriserat ger ett
silikosframkallande mjöl.
Bergmjöl kan användas som fyllnadsmassa i markanläggningar, så som fotbollsplaner och
ledningsgravar.
Utvecklingsmöjligheter. Materialet, som volymmässigt kommer att bli viktigt inom Trestadsregionen, kan kanske ges bättre tekniska egenskaper. Metoder att stabilisera stenmjöl, helst
med hjälp av något annat restmaterial, skulle öka användbarheten avsevärt.
MORÄN
Morän kan tvättsiktas och alltså utgöra råmaterial till grus och makadam. I Trestadsregionen
saknas förutsättningarna för någon sådan produktion, av en rad skäl. Det finns få större
ackumulationer av morän, och i flera fall har dessa högt naturvärde. Vidare har erfarenhet av
tvättsiktning av morän gett vid handen, att denna process tycks sakna konkurrenskraft i västsverige under nuvarande betingelser. Den enda större anläggningen i västsverige, nämligen
vid Dösebacka norr om Kungälv, har sålunda lagts ner. Detta trots att verksamheten här hade
ovanligt goda förutsättningar i form av en hög nyttjandegrad, samt stor tillgång på råvara och
ett bra transportläge.
Per år är det ganska stora mängder morän som hanteras vid an läggningsarbeten, En del av
detta material måste fraktas bort och ersättas med annat, mer kvalificerat material, så som
sand eller bergkross - detta på grund av moränmaterialets dåliga tekniska egenskaper (tjälfar-
85
lighet, dålig dräneringsförmåga och dålig bärighet). Moränens tekniska egenskaper må
uppvisa vissa variationer i området, men det är rena undantag om den har annat än dåliga
tekniska egenskaper. Undantag härifrån kan dock bestå i svallade förekomster i de västra
delarna av Trestadsregionen.
Genomsnittlig sammansättning av byggnadsavfall framgår av tabell 2. Potentiellt värdefulla komponenter är brännbart material, liksom t.ex. gips. Detta senare material är dock ett
överskottsmaterial med ringa värde, och återvinning har en mycket svag lönsamhet (det
uppkommer i mycket stora mängder vid produktion av fosfatgödning, så som vid Bolidens
anläggning i Helsingborg).
Tabell 2. Genomsnittlig sammansättning av bygg och rivningsmassor uttryckt i viktsprocent
(observera den ibland stora skillnaden mellan viktsprocent och volymprocent). Data från
Statens Geotekniska Institut.
Gips
Murtegel
Trä i kombination med metall
Takpannor
Isoleringsmaterial
Trädgårdsavfall
Övrigt; plast, papper, etc.
33 %
10 %
9%
8%
15 %
7%
18 %
BOTTENASKA
Beskrivning:
Materialtypen har beskrivits i SGI:s inventering av alternativa material i O-län:
”Bottenaskor innehåller normalt måttliga halter av miljöpåverkande ämnen. Ingående spårämnen är i allmänhet svårlakade. Bottenaskas buffertkapacitet är lägre än flygaskas. Man bör
beakta att lakbarheten kan förändras med tiden, bl.a. till följd av försurningen.
Allmänt gäller att kolbottenaska är den restprodukt från förbränning som medför små
miljöstörande effekter vid nyttiggörande. Detta är en av anledningarna till att länsstyrelsen i
O-län accepterat användningen av bottenaska för mark och grundläggningsändamål. De
restriktioner som därvid gäller är att materialet ej bör användas närmare vattendrag än 25 m
och ej närmare vattentäkt än 50 m. Vidare skall alla projekt där bottenaska används redovisas
till länsstyrelsen.”
FÖREKOMSTER AV BERG FÖR KROSSNING
ÖVERSIKTSKARTA
(I övrigt hänvisas till separat rapport 1989:11
”Berg för krossning i Trestadsområdet”)
87
F Ö R E K O M S T E N
A V
B E R G
F Ö R
K R O S S N I N G
Översiktskartan över bergkvalitet i Trestad baseras på kända provningar samt tillgänglig geologisk kartläggning i kombination. I rapporten ”Berg för krossning i Trestadsområdet” beskrivs hur man generellt kan klassificera bergartstyperna i kvalitetsgrupper. Vissa bergarter,
som grovkornig granit (Hästefjordsgranit) varierar lite i kvalitetshänseende; just denna bergart
är genomgående av låg kvalitet. En del andra graniter liknar denna i kvalitetshänseende samt
är dessutom i vissa fall radonavgivande. Diabasen i Halle- och Hunneberg är en annan bergart
med enhetlig kvalitet, i detta fall hög sådan.
En stor andel av berggrunden utgörs av grå till rödaktiga gnejser, vilka generellt kan betecknas som medelgoda i kvalitet; de varierar dock en del, så att även god respektive dålig
kvalitet förekommer. Vissa bergartstyper växlar starkt i kvalitet; det gäller geologiskt suprakrustala gnejser. I det nord-sydliga stråket av sådana gnejser vid Väner-Ryr finns sålunda extremt goda respektive dåliga typer representerade jfr provningsresultaten för förekomsten
Skottene) i Uddevalla kommun finns ett ganska stort område med snabbt växlande suprakrustala gnejser. I detta område bör det finnas vissa förekomster av berg med god bergteknisk
kvalitet.
Se kartan bättre i rapportens original!
LITTERATUR- ORDLISTA
91
L I T T E R A T U R L I S T A
REGIONALA INVENTERINGAR
Bergsinventering O-län. Väg och Trafikinstitutet l988
Översiktlig berggrundsgeologisk undersökning för lokalisering av bergtäkten
i Trestad. Lennart Samuelsson, Sveriges Geologiska Undersökning, 1981.
Berg för krossning i Trestadsområdet. Stellan Ahlin, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1989.
Hushållningsplan för grus- och bergmaterial i Trestadsområdet. Samrådshandling. Konsultföretaget GF, 1989.
Grus i Uddevalla kommun.Geologkonsult, Arbetsmaterial hos Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län, 1989.
Natur i Älvsborgs län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1976.
Inventering av alternativa material i O-län. Statens Geotekniska Institut, 1988.
PLANHANDLINGAR
Gasledning Trollhättan-Uddevalla. Karta, Trollhättans kommun.
Program för utbyggnad av Trollhättans Cetraort. Trollhättans kommun, 1976.
Förslag till områdesplan för Norra Björke. Trollhättans kommun, 1980.
Förslag till områdesplan för Sjuntorp. Trollhättans kommun, 1981.
Förslag till områdesplan för Velanda. Trollhättans kommun, 1981.
Förslag till områdesplan för Åsaka. Trollhättans kommun, 1981.
Områden värdefulla för motion m.m. Trollhättans kommun.
Ritningar avseende utbyggnad av industriområdet vid Lillesjö,
Uddevalla kommun (arbetsmaterial)
INVENTERINGSMETODIK
Inventering av naturgrus och alternativa material - allmänna råd. Statens
Naturvårdsverk, Råd och riktlinjer 1983:5.
Grushushållningsplanering. Naturvårdsverket, allmänna råd 87,5
Grus och sand på land och i hav. Utredning från Statens industri- verk 1980:1.
92
REGIONAL JORDARTSGEOLOGI
Beskrivning till jordartskartan Vänersborg SO. Curt Freden, Sveriges
Geologiska Undersökning, Ae 48, 1970.
Beskrivning till jordartskartan Vänersborg NO. Curt Freden, Sveriges
Geologiska Undersökning, Ae 17, 1974.
Deglaciationen i norra Bohus län och södra Dalsland. Bengt T. Johansson,
Chalmers Tekniska Högskola A 38, 1982.
93
O R D L I S T A
Nedan förklaras några termer, som gäller geologi och geologiska material, och egenskaper hos
sådana material. En del av de ord som tas upp avser alldagliga benämningar, och är främmande
för det geologiska språkbruket. Framförallt behandlas de geologiska termer, som måste användas
också i en praktiskt inriktad text om geologi, som denna.
Amfibol
- typ av mineral, som är mörka, ibland svarta på grund av sitt innehåll av järn
och magnesium. I området är den vanligaste typen av amfibol, mineralet hornblände.
Amfibolit
- mörk, ofta svart bergart, som domineras av hornblände (egentligen amfiboldominerad bergart, se detta ord).
Bergkrosskvalitet
- kvalitetsindelning av berg efter ett diagram som baseras på slipvärde och
sprödhetstal.
Bottenaska
- aska efter förbränning av (främst) kol. Man skiljer på kvarliggande aska och
sådan som förs upp av rökgaserna (flygaska).
Delta
- avlagring utanför mynningen av en (nu eller tidigare existerande) flod.
Densitet
- fysikaliskt begrepp, massa/volym, alltså g/cm3.
Diabas
- grå bergart med mörka mineral och vit fältspat, med typiskt list eller nålformade kristaller. Tung, ganska hård. Finns i huvudsak ej inom området annat
än som moränblock.
Finmo
- jordart starkt dominerad av partiklar i storleksintervallet 0.06 mm till 0.02 mm.
Flygaska
- sådan aska som avskilj från rökgaserna vid koleldning.
Fältspat
- ett slags mineral, vanligen ljust, jämförelsevis lätt och hårt. Färgen är benvit
eller rosa, mer sällan grön, osv. Fältspater är volymmässigt dominerande i de
flesta av områdets bergarter.
Geologi
- läran om Jorden, berg- och jordarter, och deras uppkomst, sammansättning och
egenskaper.
Glimmer
- en sorts mineral med form av tunna flak eller skikt Sådana mineral är böjliga,
vilket annars är sällsynt bland mineral Eftersom de är mjuka, kan de ge bergmaterial dåliga tekniska egenskaper.
Gnejs
- bergart med kristallin uppbyggnad, tydlig parallellorientering och dominans av
kvarts och fältspat vad gäller mineralinnehåll.
94
Granit
- bergart med kristallin uppbyggnad, och dominans av kvarts och fältspat vad
gäller mineralinnehållet. I motsats till gnejs saknar graniten parallellstruktur,
den är s.k. massformig.
Grundvatten
- sådant vatten, som finns i terrängens inre eller yttre vattenmagasin (alltså berggrund, jordlager eller sjöar).
Grus
- partiklar av stenmaterial med diameter mellan 2 cm och 2 mm.
Grönsten
- mörk, hornbländerik bergart. (ung amfibolit) Termen är vanlig i geologiska
sammanhang, men något missvisande. Grönstenar är ibland gröna till färgen,
men oftast inte. I det här aktuella området är de grå eller svarta till färgen.
Hårdhet
- vid beskrivning av mineral bedöms hårdhet efter hur mineral förmår att (använda som spets) repa på ett annat mineral. I Moh’s hårdhetsskala rangordnas
mineraltyper efter hårdhet.
Inlandsis
- is som bildar ett täcke över ett större landområde, som idag över Grönland eller
Antarktis. Under istiden täcktes Skandinavien av en sådan inlandsis.
Isälv
- älv av smältvatten från en inlandsis.
Jordart
- geologiskt material, som är ringa, eller ej alls konsoliderat.
Järngnejs
- äldre, omodern benämning för magnetitförande gnejs. Termen användes under
1800-talet vid klassificering av områdets bergarter. Termen är missvisande och
bör ej användas.
Järnsten
- dialektalt uttryck för diabas, se detta ord.
Katt(-berg)
- term inom stenbranschen. Avser pegmatit, se detta ord.
Korvsjö
- isolerat parti av en vindlande å- eller älvfåra.
Kvarts
- mineral med vanligen vit eller ljus färg. Hårt och sprött. Kemisk
sammansättning: kiseldioxid.
Lera
- jordart med minst 15 % ler-komponent, alltså partiklar mindre än 0.002 mm.
Lättlera
- lera med låg halt ler-komponent, max. 30 %.
Meander
- karaktäristisk vindlande slinga hos ett vattendrag i flack terräng.
Mjäla
- jordart dominerad av partiklar i storleksintervallet 0.02 mm till 0.002 mm.
Morän
- jordart, vanligen helt osorterad, således med blandning av siltigt finmaterial,
grus, sten och block. Den osorterade blandningen har åstadkommits av inlandsisen.
95
Pall
- bottennivå för brytning i en bergtäkt, antingen tillfälligt eller slutligt (bottenpall). Pallen bildar en jämn yta, som skall kunna användas vid arbete och transporter.
Pegmatit
- grovkristallin, ofta fältspatrik bergart. Ljusa, ibland ljust röda partier i berggrunden. (Jfr kattberg).
Randmorän
- moränackumulation (-ansamling) som bildats längs med ett israndläge, alltså
ung. NNV-SSÖ i det här aktuella området.
Rullstensås
- se 'ås'. Det ingående materialet är vanligen väl rundat.
Sand
- jordart med partiklar mellan 2 mm och 0.2 mm, eller jord art starkt dominerad
av sådant material.
Silt
- finkornig jordart, motsvarar i huvudsak finmo eller mjäla enligt den svenska
jordartsindelningen.
Skut
- bland sprängsten förekommande block.
Sliptal
- norm för nötningsmotståndskraft. S. anger mängden bortslipat stoft från
stycken av ett material, som utsätts för en normerad nötning.
Slipvärde
- norm för nötningsmotståndskraft. Slipvärdet representerar en slags omarbetning av sliptalet.
Sprödhetstal - avser klassificering av grus- eller stenmaterial, och anger % 'mjöl' vid normerad krossning.
Stenmjöl
- den mjöliga delen av bergkrossmaterial.
Storsten
- d.s.s. block, vanligen av sprängsten.
Styrkegrad
- en klassificeringsnorm för sten och grusmaterial. Bästa värde är 1, sämsta >3.
Se avsnittet om berg- material.
Textur
Trapp
- d.s.s. kornfogning i bergarter.
- äldre, omodern benämning för diabas (se detta ord).
Ås
- ryggformad avlagring av jordmaterial, uppkommen genom isälvars sedimentation. I geologiskt språkbruk används inte 'ås' som beteckning för en
bergrygg.
TABELLER
97
Tabell 3. Materialförekomster av grus i Trollhättans kommun.
--------------------------------------------------------------------------------------------------FöreUppskattad volym *103 fm3
komst
Benämning
Total
Uttagbar
nr
Grov Växlande
Sand
Okänd
---------------------------------------------------------------------------------------------------1
Ladugårdsbyn 2 000
─
─
─
─
2
Hultet
200
─
─
─
─
3
Håjum
500
─
─
─
─
4
Torpa
500
─
─
─
─
5
Velanda
500
─
─
─
─
─
─
─
─
6
Ryren
350
7
Sjökullen
250
─
─
─
─
8
Granslätt
200
─
─
─
─
9
Bagghultet
50
─
─
─
─
10
Väne-Åsaka
50
─
─
─
─
11
Vittene
50
─
─
─
─
98
---------------------------------------------------------------------------------------------------Olämpligt Styrke- Typ av
NaturAnmärkUnder
material
grad
avlagvårdsningar
gvy
ring
klass
----------------------------------------------------------------------------------------------------Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
II
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
99
Tabell 4. Materialförekomster av grus i Vänersborgs kommun.
----------------------------------------------------------------------------------------------------FöreUppskattad volym *103 fm3
komst
Benämning
Total
Uttagbar
nr
Grov Växlande
Sand
Okänd
-----------------------------------------------------------------------------------------------------12
Bollungen200
<50
─
─
─
stråket
13
Brålandastråket
4 000
─
─
─
─
14
LerdalenKantenborg
2 500
─
150
─
─
15
Torvrukan
300
─
─
─
─
16
Skottene
250
<50
─
─
17
Stora AlmåsLoviseberg
800
─
─
─
─
18
Grunnebo
250
─
100
─
─
19
Öxnered
800
─
─
─
─
20
Lilleskog
800
─
─
─
─
100
---------------------------------------------------------------------------------------------------Olämpligt Styrke- Typ av
NaturAnmärkUnder
material
grad
avlagvårdsningar
gvy
ring
klass
----------------------------------------------------------------------------------------------------Åskullar
III
-
Randmorän
III
100
Randmorän
II
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
III
-
Isälvsavl.
II
101
Tabell 5. Materialförekomster av grus i Uddevalla kommun.
----------------------------------------------------------------------------------------------------FöreUppskattad volym *103 fm3
komst
Benämning
Total
Uttagbar
nr
Grov Växlande
Sand
Okänd
-----------------------------------------------------------------------------------------------------1
Backamo
20 000
400
200
400
─
250
─
15
35
─
Grinneröd
1 000
─
─
─
─
4
Sund
4 000
─
─
─
─
5
Aspekärr
400
─
25
25
─
6
Torpet
300
─
50
─
─
7
Fagerhult
1 000
80
40
80
─
8
Råsseröd
600
─
150
150
─
9
Glimmingen
500
─
50
50
─
10
BackaGranhagen
400
─
─
─
─
11
Berga
1 000
─
─
─
─
12
Hogane
300
─
20
30
─
13
Sörbo
300
─
200
─
─
14
Torvruka
500
─
200
─
─
15
Kållebråten
200
─
25
25
─
16
Myre
200
─
─
─
─
17
Anfasteröd
300
─
─
─
─
18
Aröd
1 500
─
300
300
─
19
Muren
300
─
─
50
─
20
Båvhult
200
─
100
─
─
21
Kolbengtseröd
200
─
─
100
─
2
Backa
3
102
---------------------------------------------------------------------------------------------------Olämpligt Styrke- Typ av
NaturAnmärkUnder
material
grad
avlagvårdsningar
gvy
ring
klass
----------------------------------------------------------------------------------------------------lera
Delta
II
-
morän
2 000
Israndbildning
III
-
Delta
II
-
Delta
I
Kyrka
-
morän
Israndbildning
III
-
silt
Dalfyllnad
III
-
-
Delta
III
200
-
Israndbildning
III
-
lera
Israndbildning
III
-
-
Dalfyllnad
II
-
järnutfällningar
Israndbildning
III
Vattenskydds omr.
norr om bildningen
-
morän
Israndbildning
III
Förslag till förordnande
av Bäveån
100
lera
Israndbildning
III
morän
Israndbildning
III
50
-
-
Israndbildning
III
-
-
Israndbildning
II
-
silt
Israndbildning
II
200
silt
Dalfyllnad
II
-
morän
Israndbildning
II
-
morän
Dalfyllnad
II
-
morän
Dalfyllnad
II
Ojämn bergrelief
Ev. klass I
Strandskydd
103
Tabell 5. Materialförekomster av grus i Uddevalla kommun. (forts.)
----------------------------------------------------------------------------------------------------FöreUppskattad volym *103 fm3
komst
Benämning
Total
Uttagbar
nr
Grov Växlande
Sand
Okänd
-----------------------------------------------------------------------------------------------------22
Toften
100
25
─
─
25
23
Buslätt-
?
─
─
─
?
104
---------------------------------------------------------------------------------------------------Olämpligt Styrke- Typ av
NaturAnmärkUnder
material
grad
avlagvårdsningar
gvy
ring
klass
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
morän
Israndbildning
II
-
lera
Dalfyllnad
III
Täckt av 6 m lera
LÄNSSTYRELSEN I ÄLVSBORGS LÄN (MILJÖVÅRDSENHETEN) HAR TIDIGARE
PUBLICERAT FÖLJANDE FORTFARANDE TILLGÄNGLIGA RAPPORTER. VARJE
RAPPORT KOSTAR 20 KRONOR
1974:1
1976:2
1976:6
1976:7
1977:3
1979:1
1979:2
1979:4
1980:1
1980:2
1980:3
1980:4
1980:6
1980:7
1980:8
1980:9
1980:10
1981:1
1981:2
1981:6
1981:7
1981:8
1981:9
1982:1
1982:2
1982:3
1982:4
1982:5
1982:6
1982:7
1983:2
1983:3
1984:1
1984:2
1984:3
1984:4
1985:1
1985:2
1985:3
1986:3
1986:4
1986:5
1987:1
1987:2
1987:3
Botanisk inventering Baktrågen
Kroppefjäll - Naturbeskrivning, utvärdering
Fritid i Älvsborgs län
Kroppefjäll, Torsten Örtenblad
Naturinventering av Lärkemossen-Fåglumsmossen
Tösse skärgård naturbeskrivning och förslag till åtgärder för bevarande
Ödskölts moar - geologisk inventering och naturvårdsbedömning
Vassgårdenområdet - geologisk inventering och naturvårdsbedömning
Försurning av grundvatten i Älvsborgs län
Försurning av sjöar i Älvsborgs län
Ornitologisk inventering av våtmarksbiotoper i Göta älvs dalgång 1977
Grusinventering - Bengtsfors kommun
Grusinventering - Dals Eds kommun
Stora Le i Dalsland en limnologisk undersökning 1979
Ivägsåsen och Moarne, geologisk inventering
Skjutbanor i Älvsborgs län, inventering
Grusinventering - Melleruds kommun
Jämförande inventering av våtmarker i Västgötadelen av Älvsborgs län
Försurningseffekter på sötvattenmollusker
Hjortens udde, geomorfologisk naturvårdsinventering
Jämförande inventering av våtmarker i Dalsland
Naturinventering av Stora Tresticklaområdet
Översiktlig naturinventering av vissa vattendragssträckor
Miljövårdsplanering i Älvsborgs län
Modell-bilar-båtar-flyg i Älvsborgs län, inventering
Grusinventering - Färgelanda kommun
Grusinventering - Åmåls kommun
Kvartär- och berggrundsgeologisk Guide över Dalsland
Djup och Tansjön - en limnologisk undersökning 1981
Grusinventering - Ulricehamns kommun
Naturinventering av Tingvallamossen
Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt
Tillförsel och transport av näringsämnen i Dalbergså, Dalsland
Bredfjället – Väktorområdet
Göta älvs dalgång - geovetenskapligt underlagsmaterial
Dalslands kanal - en utvärdering av recipientundersökningar
Lövskogsinventering i Marks kommun 1984
Lövskogsinventering i Tranemo kommun 1984
Fåglar och fågelbiotoper i Vänern
Bottenfaunan i Laxsjön och Östebosjön 1984 - Två metallbelastade sjöar
i Dalslands kanal
Grundvattnets försurningskänslighet i Marks kommun
Lövskogsinventering i Lerums kommun 1985
Lygnern 1984 - och för hundra år sedan
Naturinventering av Åsundenområdet
Torrängar och rikkärr i Ätradalen
LÄNSSTYRELSEN I ÄLVSBORGS LÄN (MILJÖVÅRDSENHETEN) HAR TIDIGARE
PUBLICERAT FÖLJANDE FORTFARANDE TILLGÄNGLIGA RAPPORTER. VARJE
RAPPORT KOSTAR 20 KRONOR (forts.)
1987:4
1987:5
1987:6
1987:7
1987:8
1987:9
1987:10
1987:11
1987:12
1987:13
1988
Viskadalen - en naturinventering
Dättern - ornitologisk inventering
Grus och berg i Lerums kommun
Ängar och hagar i Älvsborgs län – Vårgårda
Lövskogar i Alingsås
Lavarna och luften på Dal och i Trestad
Grus och berg i Ale kommun
Freonanvändning i Älvsborgs län – 1986
Gingri-Mölarp – Naturinventering
Åsunden, Yttre Åsunden och Torpasjön - en limnologisk undersökning 1985
Vänern 1987 - rapport om tillstånd & belastning