Sammanfattning………………………………………………………………….2
1. Vad är kosttillskott………………………………………………………3
2. Livsmedelsföretagets skyldigheter………………………………………3
3. Genomförande…………………………………………………………...4
4. Inspektion………………………………………………………………..4
4.1 Verksamhet………………………………………………………….4
4.2 Spårbarhet…………………………………………………………...5
4.3 Hållbarhet…………………………………………………………...5
4.4 Varuseparering/presentation……………………………………….. 5
5. Märkningskontroll………………………………………………………..6
5.1 Märkningskontroll…………………………………………………..6
5.2 Rekommenderade doser…………………………………………....7
6. Diskussion……………………………………………………………….8
Sammanfattning
Under tiden december 2015 till och med april 2016 genomförde
miljöstaben i Arvika kommun en projektinriktad kontroll på de
verksamheter som säljer kosttillskott. I Arvika finns tre apotek
och två hälsokostbutiker som ingått i projektet. Därutöver säljer
de flesta matvarubutiker ett litet sortiment av kosttillskott med
enstaka produkter. Besök skedde även vid tre verksamheter som
bedriver internetförsäljning av kosttillskott. Inget av gymmen i
Arvika besöktes då de inte var aktuella för projektet (de säljer
produkter med högt energi- eller proteininnehåll som inte klassas
som kosttillskott). Sammanlagt besöktes 16 verksamheter.
Ingen av verksamheterna har egen produktutveckling.
Supervaruhuset märker en del produkter själva. Utöver
Supervaruhuset ansvarar ingen annan verksamhet för
märkningen av produkterna.
En matvarubutik fick påpekande på att bästföredatum passerats.
Apoteken och hälsokostbutikerna fick påpekanden på hur
kosttillskotten presenteras i butikerna (blandade med receptfria
läkemedel). I dessa verksamheter samt hos två av
internetförsäljarna förekom också försäljning av produkter med
halter långt över rekommenderade doser. Ett apotek fick
påpekande för otillåtet hälsopåstående. Detta är överlämnat till
den kommun där produkten produceras. Företagen med
internetförsäljning har en del tvivelaktiga påståenden på nätet.
Denna tillsyn svarar dock Konsumentverket för då den inte
ligger inom livsmedelstillsynens ansvar. Supervaruhuset fick
även påpekanden på utformningen av märkningen på den fysiska
produkten.
Projektet genomfördes av Carin Bengtsson, Annika Larsson och
Maria Johansson .
2
1. Vad är kosttillskott
Kosttillskott är ett komplement till vanlig kost (2 § LIVSFS
2003:9). För att en produkt ska klassificeras som kosttillskott,
måste den utgöra koncentrerade källor för näringsämnen eller
andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan och ska
endast komplettera den vanliga kosten. Kosttillskott måste enligt
definitionen vara förpackade.
Kosttillskott ska intas i små doser och kan till exempel vara
koncentrerade till en tablett, kapsel eller portionspåsar med
pulver. De kan också ha en flytande form som oljor, tinkturer
och ampuller med vätska. Vissa kosttillskott kan behöva lösas
upp i vätska innan de intas, till exempel brustabletter eller
pulver. Tuggummi kan också i vissa fall vara kosttillskott,
beroende på innehåll och syfte.
Snarlika produkter som inte klassas som kosttillskott
Begreppet ”kosttillskott” används av allmänheten ofta för helt
andra produktkategorier än de som avses i lagstiftningen.
Exempelvis kan olika typer av livsmedel för idrottare,
sportprodukter eller måltidsersättningar som ger betydande
energitillskott ibland inrymmas under begreppet kosttillskott,
vilket är oriktigt.
Kosttillskott är i sin märkning också snarlika homeopatiska
produkter, läkemedel och medicinsktekniska produkter vilka
faller under annan lagstiftning.
2. Livsmedelsföretagets skyldigheter
Det är livsmedelsföretagaren som har ansvaret för att släppa ut
säkra och rätt märkta livsmedel på marknaden. Många företag
saknar dock kunskap om kraven i livsmedelslagstiftningen för
kosttillskott. Detta kan medföra att deras produkter inte blir
säkra. Den erfarenhet som finns från de senaste årens kontroll av
kosttillskott pekar på några riskfaktorer som bör beaktas vid
bedömningen om ett kosttillskott utgör en risk för hälsan.
Riskerna som i första hand förknippas med kosttillskott är:
överdosering av vissa verksamma substanser i förhållande
till en dos som ger en ”lagom” effekt
3
innehåll av läkemedel eller av andra substanser som inte
får ingå i livsmedel
odeklarerade substanser
För kosttillskott saknas det ofta studier som avgör vid vilken dos
ett kosttillskott utgör risk för hälsan. Formellt har företagen
ansvar för att produkten är säker men i praktiken saknar många
både kunskap och dokumentation.
3. Genomförande
Projektet genomfördes av Carin Bengtsson, Maria Johansson,
och Annika Larsson.
Inriktningen på undersökningen har huvudsakligen varit kontroll
av förvaring, hantering, spårbarhet och märkning.
De flesta inspektionerna har varit oanmälda. Att inte alla
besöken skett oanmälda beror på att några av internetföretagen
har sin hantering i privatbostaden varför det varit nödvändigt att
boka tid för att säkerställa att kontroll kan ske. De flesta företagen har således inte fått reda på i förväg att kontroll skulle
ske. Inspektionerna genomfördes under december 2015 till och
med april 2016.
För att få en likvärdig bedömning vid alla inspektioner användes
en checklista som arbetats fram för ändamålet. (Bilaga 1)
Produkterna fotograferades ute på plats för senare
märkningskontroll inne på kontoret. Märkningskontrollen av
produkterna skedde gemensamt av livsmedelsinspektörerna för
att säkerställa bedömningen. Märkningskontrollen utfördes på
två produkter från varje anläggning. De produkter som
granskades var folsyra och/eller vitamin E. När dessa produkter
inte fanns tillgängliga har vitamin D granskats. Någon av
anläggningarna har inte haft någon av dessa kosttillskott och då
har granskning skett av annan produkt.
4. Inspektion
4.1 Verksamhet
Ingen av de kontrollerade verksamheterna tillverkar egna
produkter. Produkterna kräver varken kyl- eller frysförvaring och
de flesta verksamheter har alla sina produkter utplacerade på
4
försäljningshyllorna. Där lager finns är inte kosttillskotten
separerade från andra produkter.
Supervaruhuset har egen märkning av vissa kosttillskott. Detta
förekommer inte hos någon av de andra kontrollerade
verksamheterna.
4.2 Spårbarhet
Samtliga verksamheter kan uppvisa godtagbara rutiner för
spårbarheten. Det betyder att de har ett system och en rutin för
att produkter som återkallas av leverantörer plockas bort från
försäljningen.
4.3 Hållbarhet
Apoteken som är vana strikta regler kring försäljning av
läkemedel har rutiner för att inte sälja produkter med kort
hållbarhetsdatum. Apoteken säljer inte kosttillskott med kortare
hållbarhetstid än 6 månader. Man kontrollerar även att kunden
hinner konsumera hela förpackningen innan bästföredatum om
denne följer dosangivelsen på förpackningen.
Hälsokostbutikerna och Supervaruhuset har rutiner så att varorna
sorteras bort innan bästföredatum gått ut. Dessa rutiner bör
förbättras så att företagen säkerställer att kunden hinner
konsumera varan innan utgången av bästföredatum om denne
följer dosangivelsen på förpackningen.
Matvarubutikerna har ingen speciell rutin för hållbarheten av
sina kosttillskott vilket innebär att de egentligen säljer sina
produkter ända fram till bästföredatumet. Vid kontrollen inom
projektet hittades även en produkt där bästföredatum gått ut hos
Coop Extra Palmviken.
4.4 Varuseparering/presentation
Av läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:20) om handel
med vissa receptfria läkemedel framgår bl.a. att läkemedel ska
exponeras och förvaras på ett sådant sätt att det tydligt framgår
att produkterna är läkemedel.
5
I 9 § anges bl.a. att läkemedel ska förvaras åtskilda från andra
produkter än läkemedel.
Motsvarande reglering finns inte för apoteken, men i 17 §
Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:9) om detaljhandel
vid öppenvårdsapotek anges att receptfria läkemedel får förvaras
åtkomliga för konsumenter under förutsättning att läkemedlet är
lämpligt för sådan förvaring och att det sker under förhållande
som säkerställer konsumentsäkerheten. På apotek ska också
kompetent personal finnas tillgänglig för rådgivning.
På apoteken och hälsokostbutikerna förekommer det att
kosttillskott står uppställda tillsammans med receptfria
läkemedel under skyltning vitaminer eller kosttillskott eller
andra termer som t.ex. mage och hud. Miljöstaben har vid sin
kontroll ansett att detta utgör vilseledande presentation enligt
livsmedelslagstiftningen.
5. Märkningskontroll
5.1 Märkningskontroll
Det finns många regler kring märkningen av kosttillskott. Dels
att de ska vara märkta på svenska och med beteckningen
kosttillskott och med vilket näringsämne eller kategori av
näringsämnen produkten innehåller. De ska även vara märkta
med rekommenderad daglig dos och att denna dos inte ska
överskridas. Därutöver ska det stå att kosttillskott inte bör
användas som ett alternativ till varierad kost och att produkten
ska förvaras utom räckhåll för små barn. Allmänna märkningsregler för kosttillskott framkommer av bilden i bilaga 2.
Utöver de allmänna märkningsreglerna för kosttillskott finns mer
specifika regler som t.ex. hur märkningen av växter och
växtbaserade extrakt ska ske. Dessutom får endast de vitaminer
och mineraler som godkänts i rådets förordning (EG) nr
1170/2009 användas som vitamin- eller mineralkälla i
kosttillskott.
Information som anger eller antyder att ett livsmedel kan bota,
lindra eller skydda mot sjukdomar utgör medicinska påståenden.
Medicinska påståenden kan också medföra att ett kosttillskott
klassificeras som läkemedel av Läkemedelsverket. Sådana
påståenden är inte tillåtna om livsmedel, inbegripet kosttillskott.
6
Däremot får godkända hälsopåståenden om minskad riskfaktor
för sjukdom göras. Det måste då framgå att den specifika
substansen i ett livsmedel kan, men inte nödvändigtvis minskar
en av många riskfaktorer för den sjukdom som påståendet gäller
och att en ändring av en av dessa riskfaktorer kan, men inte
behöver ha en positiv effekt.
Kosttillskott, då främst prestationshöjande preparat, kan ibland
innehålla substanser som klassas som hälsofarliga eller är
dopingklassade. Substanserna är förbjudna och de regleras inte
av livsmedelslagstiftningen, även om de naturligtvis inte får
förekomma i livsmedel. Om man i kontrollsammanhang hittar
sådana substanser bör ärendet överlämnas till polisen. Projektet
har inte granskat denna typ av preparat varför detta inte
påträffats.
Kosttillskott kan även innehålla ”Nya livsmedel”. Med Nya
livsmedel avses substanser och växter som inte har konsumerats
i någon större utsträckning inom EU före den 15 maj 1997.
Sådana livsmedel får inte föras ut på marknaden om de inte är
godkända. Eftersom märkningskontrollen avsåg folsyra, Vitamin
E och Vitamin D har granskning av Nya livsmedel inte varit
aktuellt i någon större utsträckning inom ramen för projektet.
Inom projektet har ett påstående överlämnats till
Läkemedelsverket för granskning om påståendet utgör ett
medicinskt påstående som medför att kosttillskottet ska klassas
som Läkemedel. Påståendet medförde inte klassning som
läkemedel.
Ett hälsopåstående har överlämnats till den kommun där
produkten tillverkas eftersom vi gjorde bedömningen att
hälsopåståendet inte var godkänt. Kommunen har svarat att man
kommer förelägga producenten att ta bort hälsopåståendet
eftersom de delar vår uppfattning. (Bilaga 3)
Det förekom också produkter som saknade märkning på svenska
vilket innebar att dessa produkter inte får säljas vidare förrän de
försetts med korrekt svensk märkning.
5.1 Rekommenderade doser
Inom projektet har ett flertal kosttillskott upptäckts där halterna i
tabletterna av vitamin E och vitamin D är mycket höga. Ingen av
produkterna ligger enligt dosangivelsen över Tolerable Upper
Intake Levels, (UL). UL definieras enligt Efsa som den högsta
7
dagliga intagsnivån under lång tid, vid vilken negativa
hälsoeffekter hos friska, vuxna individer är osannolik.
Även om UL-värdena inte överskrids kan man ifrågasätta att
produkter innehåller halter som vid intag enligt dosangivelsen på
förpackningen ger doser som motsvarar 1000-2000 % av
rekommenderat dagligt intag (RDI). Enligt nyare forskarstudier
kan bl.a. ett kontinuerligt för stort intag av syntetisk E-Vitamin
vara skadligt.
Miljöstaben har gjort bedömningen att inte lägga saluförbud på
produkter som inte överskrider UL-värdet varför inga saluförbud
lagts med hänvisning till rekommenderade doser. Det har inte
heller ingått i projektet att verifiera att deklarerade halter i
produkterna överensstämmer med verklig halt.
6. Diskussion
Tidigare har kontroll av kosttillskott varit mycket begränsad.
Eftersom det ständigt dyker upp nya substanser och produkter är
det här en bransch som är svår att kontrollera på ett effektivt sätt.
Branschen är dessutom ovan vid kontroll och stor del av
försäljningen sker över internet. Det finns idag inget nationellt
anmälningssystem för kosttillskott varför varje kommun själv
måste kontrollera försäljningen av kosttillskott och fatta
saluförbud mot de enskilda företagen vid upptäckt av brister.
Kosttillskotten omfattas av ett omfattande och ganska besvärligt
regelverk när det gäller innehåll och märkning av produkterna.
Vid vår märkningskontroll har oftast märkningen på den fysiska
produkten varit tillfredställande. Däremot används ofta otillåtna
hälsopåståenden som också tenderar att vara medicinska
påståenden på företagens internetsidor. Det har också
förekommit att dosangivelserna är felaktiga på hemsidorna eller
att det inte framkommer att produkten är klassad som ett
läkemedel. Uppgifterna på hemsidorna ska granskas av
konsumentverket och inte av kommunerna. Konsumentverket
har små möjligheter att granska och följa upp de felaktigheter
som förekommer vid internetförsäljningen vilket försvårar
möjligheten att komma tillrätta med de tvivelaktiga påståenden
som används vid marknadsföringen av kosttillskott.
Även om det inom projektet inte ingått att granska
prestationshöjande preparat, som ofta kan vara den typen av
kostillskott med störst hälsorisker, har miljöstaben inte funnit att
8
denna typ av preparat saluförs av något av gymmen eller av
någon annan registrerad verksamhet inom kommunen.
Bilagor:
Checklista verksamheter med försäljning av kosttillskott
(bilaga 1)
Allmänna regler märkning kosttillskott (bilaga 2)
Felaktigt hälsopåstående (bilaga 3)
Lista besökta verksamheter (bilaga 4)
9
