Vad är
Kritisk mot
Rapport: Läromedel
upphovsrätt ... behövs för skolans läromedelskritik
digitalisering...
Ledaren – sidan 2
Debatt – sidan 3
MANUS
sidan 5 och 7
NR 1
MARS
201 5
S V E R I G E S
L Ä R O M E D E L S F Ö R F A T T A R E S
Våga prata
läromedel!
F Ö R B U N D S
Kirsti Hemmi: Bra läromedel
är det bästa stöd en lärare
kan ha för att underlätta sitt
arbete och för att fortbilda
sig.
En råkall januaridag får
SLFF:s kansli besök av
Kirsti Hemmi, docent i
matematikdidaktik vid
Mälardalens Högskola
och gästforskare på Uppsala universitet. Hon är
här för att berätta om sin
avhandling i bevisföring,
matteprojektet i Västerås
men också om synen på
läromedel i Finland.
Bevis i matematik
År 2006 la Kirsti fram sin avhandling som behandlade hur
nybörjarstudenter på Stockholms universitet såg på bevisföring inom matematiken.
Studenterna var en heterogen
grupp med undervisningsmässigt olika bakgrunder. Bevisföring har traditionellt ansetts
som en svår del av matematiken, varför man gärna undviker
att prata om det.
Det intressanta i undersökningen var att undervisande
lärare på universitetet själva
berättade att de försökte undvika att ta upp bevisföring
fast studenterna ville få mera
förståelse för detta moment.
Klyftan var alltså stor mellan
studenternas intresse och lärarnas uppfattning om studenternas behov och förväntningar.
Avhandlingen väckte intresse
bland matematiker och gym-
FOTO: ANITA HYTTINEN
T I D S K R I F T
nasielärare och numera har
bevisföring fått mera utrymme
i gymnasiekursplanerna i matematik. Många av de studerande
på lärarutbildningarna har senare också skrivit examensarbeten om matematiska bevis.
Kirsti menar att bevisföring
ibland görs till något svårare
än vad det behöver vara. Hon
berättar att hon frågade sina
egna barn, som då var 8, 13 respektive 15 år, ifall summan av
två udda tal alltid blir jämn och
ifall det går att bevisa att det alltid är så. Åttaåringen återkom
med en skiss som fungerade
som ett bevis för att detta alltid
är fallet. Kirsti ställde samma
fråga till honom när han var i
13-årsåldern, men ville då att
han skulle bevisa detta algebraiskt med en matematisk uträkning. Han tyckte att det var en
svår, men mycket spännande
uppgift som han inte kunde
lösa utan hjälp.
Räkna med Västerås
Därifrån kommer vi in på det
som Kirsti arbetar med just nu.
År 2011 fick hon tillsammans
med en kollega, Andreas Ryve,
professor, i uppdrag av Västerås
kommun att ansvara för ett
stort matematikprojekt, ”Räkna
med Västerås”. Projektets syfte
är att förbättra matematikundervisningen i kommunen och
Fortsättning på sidan 4.
Brinner för romanen
Hur du publicerar e-böcker
sidan 6–7
sidan 10–11
4
Allmänt
Fortsättning från sidan 1.
Hemmi: Våga prata läromedel!
det har inneburit att Kirsti och
hennes kollegor har samarbetat
med ett antal skolor i Västerås.
Alla kommunala grundskolor
i Västerås har på olika sett berörts av projektet.
I början av projektet hade
många lärare svårt att berätta
om sin undervisning på ett
konkret plan.
– De flesta hade med sig tjusiga men abstrakta planeringar,
när vi i själva verket ville att de
mycket konkret skulle berätta
om hur de genomförde sina
lektioner och hur de använde
olika resurser som läromedel
i sina planeringar. Det dröjde
ett bra tag innan lärarna kunde
slappna av och verkligen börja
berätta om hur de gjorde i
praktiken, säger Kirsti.
Projektet startade med att
forskarna tillsammans med lärarna gjorde en grovplanering
av undervisningen över en hel
årskurs. Forskarna trodde att
lärarna skulle ta med sig sina
läromedel för att kunna hämta
inspiration till planeringen,
men så var det inte.
– I vissa skolor verkade det
som om läromedel nästan var
tabu då man deltog i fortbildning, vilket kan bero på att
matematikläromedel ofta omtalas i negativa ordalag – i skol-
debatten och bland pedagoger
och lärarutbildare. På ett av de
initiala mötena med ämneslärarna då vi diskuterade lärarnas
planeringar var det till sist en
lärare som lite skamset sa att
hon var ganska läromedelsberoende. Först efter det kom en
vettig diskussion igång, skrattar Kirsti. Nu, efter några år har
vi ett helt annat samtalsklimat
i kommunen gällande läromedel. De informationsträffar vi
ordnar för kommunens lärare,
om den senaste forskningen
kring matematikläromedel, är
nu välbesökta.
Finland vs Sverige
Kirsti berättar också om en del
skillnader mellan Finland och
Sverige när det gäller synen på
läromedel. I Finland erbjuds
lärare stöd i sin planering från
t.ex. vissa resurscenter, och då
tar lärarna med sig sina läromedel dit.
För övrigt ingår en lärarhandledning när en lärare i Finland
köper en klassuppsättning läromedel.
– Alla lärare har alltså varsin egen handledning, inte
som här att man får springa
runt och leta efter lärarhandledningen i olika lärares hyllor
och skåp, menar Kirsti. Många
av de finska lärarhandledningarna är mycket detaljerade och
innehåller allt från kursplaneringsförslag till metodtips och
övningar för enskilda lektioner.
– Det är särskilt viktigt för
nya lärare, så klart, men även
mer erfarna lärare kan använda
dessa handledningar som en
slags kompetensutveckling och
källa till inspiration och förnyelse, hävdar Kirsti.
Vi pratar vidare om vikten
av läromedel. Kirsti berättar
om forskningen i USA där
man under de senaste 20 åren
tydligt har visat att det inte går
att utveckla matematikundervisningen utan läromedel. Bra
läromedel hjälper lärarna att
strukturera undervisningen
och ger möjlighet till flexibilitet. Det är heller inte möjligt för lärare att själva hinna
komma på alla goda pedagogiska idéer samtidigt som de
undervisar heltid. Hon jämför
igen med Finland och säger att
i Finland har de fler både nationella och internationella utvärderingar där de också tittar
på läromedlens betydelse. I en
undersökning gick det t.ex. att
urskilja att de elever som använt ett visst läromedel klarade
sig bättre i vissa avseenden än
andra elever.
I Sverige förekommer inte
den typen av undersökningar
men Kirsti har märkt ett större
intresse för dessa på senare
tid. Hon önskar sig en mer avslappnad diskussion kring läromedel i skolorna.
– Bra läromedel är det bästa
stöd en lärare kan ha för att
underlätta sitt arbete och för
att fortbilda sig. Samtidigt är
det också mycket viktigt för likvärdigheten i utbildningen för
eleverna, avslutar Kirsti.
Projektet är nu inne på sitt
fjärde och sista år och ska därefter utvärderas av Per Kornhall
som också kommer att skriva
en rapport om projektet. Kirsti
och Andreas ska försöka skriva
en bok om projektet tillsammans med Per Kornhall. Boken
är tänkt att kunna användas
som lärobok för lärarutbildningen och för skolförvaltningar, Skolverket och SKL
samt vid kompetensutveckling
för lärare. I boken kommer alla
erfarenheter och kunskaper
från projektet att samlas. SLFF
hoppas att det blir en riktigt bra
lärobok och välkomnar Kirsti
som framtida medlem.
Wiwi Ahlberg
ordförande SLFF
Fakta: Hemmi
Kirsti Hemmi är uppvuxen i Finland, utbildad klasslärare åk 1–6 med specialisering inom matematik och musik vid Uleåborg univer-
sitet. Hon flyttade till Sverige 1981 och fortbildade sig till ämneslärare på 90-talet. Hon fortsatte att läsa matematik och disputerade
2006 vid matematiska institutionen på Stockholms universitet med avhandlingen Approaching proof in a community of mathematical practice. Kirsti har arbetat i två år på Myndigheten för skolutveckling och Skolverket som projektledare för nationella matematiksatsningar. Hon är en ofta anlitad föreläsare både på universitet och för verksamma lärare. Nu är hon docent på Mälardalens högskola och gästforskare vid Uppsala universitet sedan september 2014 samt aktuell som projektansvarig tillsammans med Andreas
Ryve för projektet Räkna med Västerås.
MANUS MARS 2015
