Brevmall för fönsterkuvert - Förbundet Sveriges Dövblinda

Enskede 2015-10-23
Att:
Laila Eklund, Jurist/Upphandlingschef
Ergul Araz, Upphandlare
Robin Ek, Jurist
Jörgen Keckman Eriksson, Upphandlare
För kännedom till HSF och Tolkcentralen
Rigmor Hedenström
Michel Dominick
Anna-Lena Christensson Österberg
Kjerstin Greve Löberg
Angående upphandlingen av ramavtal avseende tolktjänster till
personer som är döva, har dövblindhet samt har en hörselnedsättning i
Stockholms läns landsting
Den 15 oktober blev tilldelningsbeslutet officiellt och FSDB har tagit del av informationen
och finner att ert beslut grundar sig enbart på den ekonomiska ersättningen och inte på
inlämnade anbuds kvalité, kompetens och erfarenhet inom tolktjänsten.
Det är ett oseriöst förfarande att avgöra hela upphandlingen med hjälp av lottning. En
hypotetisk jämförelse: En upphandling gällande avancerad sjukvård där det kommer in
17 anbud, upphandlingsenheten rangordnar anbuden utifrån olika kriterier och sen ska
allt avgöras med lottning. Det spelar ingen roll om en anbudsgivare har 1 års erfarenhet
eller 15 års erfarenhet. Kvalitetsaspekten tas det ingen hänsyn till för att alla som har
dokumenterad utbildning har en likvärdig kompetens?
Kvalité är ett välanvänt begrepp i många sammanhang, och används vitt och brett inom
olika samhällsområden. Varför ska det tummas på kvalité?
Vi tycker att det är fel att ni inte vill erbjuda en tolktjänst av hög kvalité. Och vi upplever
också en oro att endast tre tolkbolag ska ha hand om tolkmetoden dövblindtolkning,
objekt två i ert tilldelningsbeslut. För att kunna erbjuda personer med dövblindhet en
bra tolktjänst och möjligheten att få rätt tolk till sina önskade uppdrag så är det
också riskabelt att ha endast tre bolag, vid tidigare upphandling fanns det 16 bolag i
Postadress
122 88 Enskede
Besöksadress
Sandsborgsvägen 52
Telefon
+46-8-39 20 40
E-post
[email protected]
rangordning. Det begränsar vår rätt till valfrihet för att vi vill kunna välja tolkar som uppfyller
våra behov av specifik kunskap och kvalité för att känna oss trygga i vår kommunikation. Nu
riskerar vi att tvingas avstå p.g.a. otrygghet.
De tre tolkbolag som ska ha hand om dövblindtolkning, har tidigare fått mycket klagomål
från tolkanvändare med dövblindhet. Klagomålen har skickats in till Tolkcentralen. Det
skapar en stark oro hos oss att vi som tolkanvändare kommer bli lidande, det kommer att
ske missförstånd, vi får inte all information som behövs och tolkanvändares psykiska
välmående kommer att försämras.
Vi ser också farhågor med inget inlämnat anbud på beredskapstolkning objekt 9 i
tilldelningsbeslutet, vid akuta situationer behövs dövblindtolkar snabbt på plats för att
tillgodose en trygg och säker kommunikation till exempel mellan sjukvårdspersonal och
personer med dövblindhet.
Det har kommit till vår kännedom att den ekonomiska ersättningen gällande
beredskapstolkning är alldeles för låg till förhållande till utfört arbete vilket gör att
tolkbolagen går med ekonomisk förlust genom att utföra tjänsten beredskapstolkning. Ska
det verkligen vara så?
Att personer med dövblindhet ska stå utan dövblindtolkar i en akut situation för att
landstinget har en för låg ekonomisk ersättning när det gäller beredskapstolkning? Det
sätter våra liv och säkerhet på spel! Det är landstingets skyldighet att enligt Hälso- och
sjukvårdslagen erbjuda beredskapstolkning till medborgare som har dövblindhet för att de
ska känna sig trygga i att man får tillgång till den kommunikation man behöver för att till
exempel kunna få rätt vård vid en akut situation.
Det finns en ökad risk för tolkbrist, och det gör att personer med dövblindhet riskerar att få
ställa in sina åtaganden för att Tolkcentralen inte kan utföra sitt uppdrag.
Personer med dövblindhet får ofta avslag på sina ansökningar för LSS och/eller
neddragningar på timmar för LSS, där kommunerna inte anser att kommunikation är ett
grundläggande behov. Tolkanvändare med dövblindhet har då trots allt kunna använda
tolktjänsten för att få tillgång till en bra kommunikation med andra. I och med den nya
upphandlingen kommer isoleringen och utanförskapet att växa för tolkanvändare
med dövblindhet!
Personer med dövblindhet riskerar att bli mer isolerade i sin vardag om vi inte får tillgång till
kvalificerade dövblindtolkar som har kompetens att arbeta tillsammans med oss. För
undvika missförstånd i kommunikationen med andra så avstår man sina planer för att man
inte längre har möjligheten att få den dövblindtolk som kan utföra uppdraget på bästa sätt.
Vi har rätt att få kvalificerade och kompetenta dövblindtolkar när vi behöver det enligt
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige
har ratificerat.
Förbundet Sveriges Dövblinda och FSDB Stockholms och Gotlands län
Bilaga 1: FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning
2
Bilaga – Hänvisning till FN-konventionen för personer med
funktionsnedsättnings artikel 2, 9, 19. 20 och 21.
Artikel 2 Definitioner
För de syften som avses i denna konvention gäller följande definitioner:
”kommunikation”, innefattar bl.a. språk, textning, punktskrift, taktil kommunikation, storstil,
tillgängliga multimedier, såväl som textstöd, uppläst text, lättläst språk och mänskligt tal,
alternativa och kompletterande former, medel och format för kommunikation samt tillgänglig
informations- och kommunikationsteknik (IT).
”språk” innefattar bl.a. talade och tecknade språk och andra former av icke talade språk.
Artikel 9 Tillgänglighet
För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning
Att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden,
ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för
att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång
på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till
information och kommunikation, innefattande informations- och
kommunikationsteknik (IT) och – system samt till andra anläggningar och tjänster som är
tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden.
Dessa åtgärder, som ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer
mot tillgänglighet, ska bl.a. gälla
b) information, kommunikation och annan service, däribland elektronisk service och service
i nödsituationer.
2. Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för att:
e) erbjuda former av assistans och annan personlig service däribland ledsagare, lektörer
och yrkesverksamma teckenspråkstolkar för att underlätta tillgänglighet till byggnader och
andra anläggningar som är öppna för allmänheten
Artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället
Konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i
samhället med lika valmöjligheter som andra personer och ska vidta effektiva och
ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt
åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället bl.a. genom att
säkerställa att:
b) personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice både i
hemmet och inom särskilt boende och till annan service bl.a. sådant personligt stöd som är
3
nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering
och avskildhet från samhället.
c) samhällsservice och anläggningar avsedda för allmänheten är tillgängliga på lika villkor
för personer med funktionsnedsättning och svarar mot deras behov.
Artikel 20 Personlig rörlighet
Konventionsstaterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med
största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning bl.a. genom att:
a) Underlätta personlig rörlighet för personer med funktionsnedsättning på det sätt och
vid den tid de själva väljer och till överkomlig kostnad.
b) Underlätta tillgång för personer med funktionsnedsättning till hjälpmedel av kvalitét
och andra former av assistans och annan personlig service, inklusive att göra dem
åtkomliga till rimlig kostnad
Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information
Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer
med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten inklusive friheten att
söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på lika villkor som andra och genom alla former
av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2, däribland genom att:
a) Utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med
information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi
anpassad för olika funktionsnedsättningar.
b) Godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk,
punktskrift, alternativ och kompletterande kommunikation och alla andra tillgängliga
medel, former och format för kommunikation som personer med funktionsnedsättning
själva valt.
e) erkänna och främja användning av teckenspråk.
4