Virtue – Naturvetenskap i Skolan HT

Virtue – Naturvetenskap i Skolan HT-2015, (LBIO08) Susanne Ström
Inledning
Undervisningen inom biologi på gymnasieskolan syftar till att elverna ska få en djupare
förståelse och kunskap inom biologins begrepp, teorier, modeller och
arbetsmetoder. Eleverna ska utveckla sin förståelse för biologins betydelse i
samhället och vikten av att skydda jordens ekosystem genom ekologin. Eleverna
ska ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt perspektiv på vår omvärld
med evolutionsteorin som grund. Och elevernas upplevelser, nyfikenhet samt
kreativitet skall tas tillvara (skolverket.se). Vad kan vara bättre för kreativiteten
och nyfikenheten att själv få komma ut i naturen och följa och se, samt ta del av
hur livet växer och påverkas av omgivningen. Att sedan gå igenom detta,
diskutera och rapportera och att sätta in detta i ett större samanhang.
Syftet med det här Virtueprojektet är just det, att få eleverna engagerade och ge
dem själva möjligheten att planera, genomföra och rapportera om ett ekosystem
i miniatyr på skivan av ett Virtuerack.
Målet med projektet är att kunna använda datan vi får ut i mer än ämnet biologi
och samtidigt få ett tvärvetenskapligt perspektiv genom att få in detta i ämnena
kemi, matematik, historia och samhällskunskap, för att eleverna ska få ett större
samanhang och större förståelse för hur vår livsstil påverkar både närmiljö,
större ekosystem och för en lång tid framöver.
Planering i klassrummet
Eftersom målet med hela projektet är att få klassen intresserad och engagerad är
syftet att vi genom diskussion i klassrummet skall planera tillsammans kring vad
det är vi vill undersöka. Hur vi ska genomföra experimentet, samt vilka kontroller
vi ska ha. Målet är att vi ska tänka vetenskapligt. Jag kommer om det är behov för det att ge
exempel på hur Virtueracken har användts av tidigare klasser. Exempel på det är:
Att måla skivorna med olika typer av båtfärg, fartygsfärg om vi får tag i det, tillsätta
cayennpeppar, chili, lakris, rispa skivorna samt inkludera ett par kontroller, dvs obehandlade
skivor. Kan vi hitta på något som fungerar mot havstulpaner, dvs. något som kan konkurrera
med dagens båtfärger men som är bättre för miljön.
Sätta ned racken med några veckors mellanrum för att se skillnader i påväxt vid samma brygga.
Jämföra skuggsida med sydläge. Eller bara jämföra vad som växer strax under ytan jämfört med
djupare ner på kanske 2m djup?
Sätta ut racken vid olika typer av botnar, stenbotten, sandbotten, vind- och våg-skyddat läge,
oskyddat läge. I en hamn med mycket småbåtrstrafik jämfört med ev. renare vatten. Men mina
förslag ska helst bara få igång en diskussion, jag hoppas att eleverna själva kommer på något
nytt.
Material och Metod
Virtueracken. Varje Virtuerack består av:
• 1 mittrör (”VP-rör” 10 mm)
• 6 distansrör
• 10 virtueskivor
• 1 rep, ca 2m
• 2 buntband
• 1 namnskylt
Detta rack sätt ihop genom att repet träs igenom de smalare mittrören, lås genom att trä
igenom ett buntband i dent nedre hålet. Sedan monterat ett 10 cm distansrör följt av två
virtueskivor, ett distansrör, två virtueskivor tills alla dessa delar är på plats. Monteringen
avslutas med buntband i det övre hålet och försluts ytterligare med en knop över och under de
två buntbanden. Racket märks med namnbrickan och i den nedre delen fästes något som får
fungera som tyngd, t.ex. en sandfylld pet-flaska, denna ska inte nå ner till botten. Distans och
mittrören kan återanvändas för senare försök.
Mer förberedelser. Skivorna skall vägas före de sänks ned i havet så att vi kan väga dem vid
upptagningen. Vi tar med termometer för att mäta vattentemperaturen och finns det tid tar vi
med vattenprov för att ha före och eftervärde
på pH samt osmolariteten.
Material som behövs vid upptagning av
racken.
Ting som är nödvändiga att ha är någon form
av kärl för att transportera racken/skivorna till
skolan från havet/sjön/vattendraget i.
Plastlådor eller dunkar med lock, glass- eller
godislådor fungerar utmärkt. Det som är viktigt
är att hålla organismerna nerkylda, så en eller
ett par kylboxar är bra och ska skivorna inte
Bild. Johanna Blom
undersökas på en gång så måste de förvaras i
kylskåp (men utan tättslutande lock så att organismerna kan andas). Det är även möjligt att
transportera skivorna på fuktigt tidningspapper om det inte finns tillgång till bra kärl. Det är
viktigt att ta med vatten från provområdet som förvaras kallt så att man kan byta vatten som
skivorna ligger i.
Andra ting som kan vara intressanta att anteckna på plats vid bryggorna där racken har suttit
och som kräver olika utrustning är termometer för att anteckna temperatur. Med en vit skiva
och ett rep kan man mäta siktdjup.
Material som behövs på labbet efter upptagning.
För att studera var som växer på skivorna på Virtueracken behövs egentligen bara ett par
stereoluppar, men vi har tillgång till ett mikroskop som kan kopplas till en dator så vi kan bilder,
eller visa på storbildsskärm för hela gruppen samtidigt för att kunna diskutera tilsammans kring
det man ser.
På labbet behövs förutom mikroskop även burkar eller petriskålar att lägga skivorna i då de
skall undersökas ett och ett under lupp/mikroskop. Bra belysning är ett måste om man ska
kunna se bra. Sedan kan det vara bra att ha pincetter att plocka med och engångspipetter att
spola försiktigt med. Det behövs linjaler för att mäta upp det område inom vilket
biodiversiteten skall beräknas.
För att bestämma arter eller släkten av de djur man hittar på skivorna finns det en mängd olika
bäcker och bestämningsnycklar, ett exemplel är; "Livet under ytan - en marin artguide"
Malmberg, Klas, (2013).
På labbet i skolan finns mer avanserad utrustning för att mäta osmolariteten- salthalten och pH
på vattnet.
Analys av resultat
Det första vi gör efter att vi har tagit upp skivorna inne på laboratoriet blir att vöga dem och dra
ifrån den vikt vi hade innan vi satte ut plattorna, eftersom skivorna med påväxt även innehåller
relativt mycket vatten så blir det inte ett helt korrekt värde, men vi antecknar det.
Ett relativt enkelt sätt att beräkna ett index för biodiversitet är att inom ett bestämt omräde
räkna det totala antalet arter samt det totala antalet individer inom samma område. Antalet
arter dividerat med antalet individer ger ett index för biologisk mångfald.
Exempel på beräkning: En 4 x 4 m2 stort område av en åker har 300 morötter som växer
där, dvs. alla är av samma art. Denna åker har ett mycket lågt index på 1/300 eller 0,003
biologi.
Eller en 4 x 4 m2 stort område i skogen har en tall , en ormbunke, ett barrträd, en mossa
och en lav, detta blir totalt 5 olika arter och 5 individer. Indexe för den biologiska
mångfalden blir här max , 5/5 = 1.
Viktigast av allt är sedan att försöka artbestämma vad vi har på våra skivor. Till vår hjälp får vi ta
den litteratur vi har på skolan och biblioteket och lyckas vi inte så tar vi hjälp genom att lägga ut
en förfrågan på virtuedata.se.
Siktdjupet är helt enket det djup då man inte längre kan se en vit skiva som sänkts ned i vattnet,
längden på repet som krävs mäts och antecknas.
Diskussion
Vi har nu analyserat data och jämför resultaten från de olika provtagningarna/utsättningarna.
Här kommer nästa intressanta del, att höra vad eleverna tror att skillnaderna beror på. Det blir
sällan som man tänkt sig innan, men vad kan våra resultat bero på? Vart har det växt mest?
Varför växer det mer på ovansidan än undersidan? Vart har vi störst biodiversitet? Har vi stor
biodiversitet? Varför, varför inte? Lever det som vi tittar på, eller är det bara skal kvar? Är det
många arter på samma skiva eller bara ett fåtal som dominerar. Om det är en art som
dominerar vad kan det bero på? Kan vi finna fram information om när de olika arterna släpper
ut sina larver?
Vi har antecknat temperaturen vid isättandet av racken samt upptagandet och antecknar
skillnaderna och vi ser om våra data för osmolaritet och pH verkar vara normala för de vatten vi
har vart i. Om temperaturen i havet höjs, vilka konsekvenser får det för djurlivet och
växtligheten?
Jag få eleverna att reflektera över om det kan ha skett förändringar på senare til. Är det arter
som har färsvunnit? Vad kan de bero på, temperaturskiftningar, gifter, tungmetaller, försurning,
övergödning, konkurrens från nya arter? Finns det nya arter och hur har de kommit hit och
viktigast, hur tror vi att de påverkar de inhemska arterna?
Syftet med projektet är att vecka intresse och att eleverna själva ska vilja planera och sedan
följa upp sitt eget vetenskapliga experiment. Datan som vi får in kan kopplas ihop med kemi när
eleverna pratar om pH, osmolaritet eller fotosyntesen. Vi ska försöka få ihop ett samarbete
med lärarna i historia för att knyta ihop med de förändringar som har skett i våra vatten och hur
viktiga haven och andra vattendrag har varit för mat och transport samt industrin. Detta kan
även knytas ihop med samhällskunskapen, hur det ser ut i dag och kanske hur vi måste förändra
vår påverkan. Det är målet. Att skapa ett intresse för miljön i vår närhet, att få eleverna att
tänka på hur delas livsstil och deras val påverkar det vi har runt oss, och som är så viktigt för
vårt liv och vår kultur. Jag vill och hoppas att de ska se helheten att allt de vi gör påverkar och
lämnar avtryck, avtryck som kanske aldrig försvinner. Men jag vill också att de ska se att det
finns möjligheter till förändring. Och det blir det vi får fokusera på, vad kan vi göra själva. Hur
kan vi påverka industrin genom att välja andra varor. Vi kan inte bara fokusera på alla
förändringar som har skett, det är viktigt att få igång en diskussion om vad vi kan göra för att
visa att det finns hopp.
Referenser
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/bio?tos=gy&subjectCode=bio&lang=sv
http://www.virtuedata.se/
http://science.gu.se/samverkan/skolkontakter/grundskolan/virtue
http://www.amnh.org/