Ett träd och dess liv

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Avdelningen för biologi
Maria Bjurström
Ett träd och dess liv
Förskolebarns uppfattningar om träd
A tree and its life
Preschool children’s ideas about trees
Examensarbete 15 högskolepoäng
Lärarprogrammet
Datum:
Handledare:
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
09-01-29
Johanne-Sophie Selmer
Abstract
The aim of this study was to investigate preschool children’s perceptions of trees in and it was
done through qualitative interviews. The children were drawing trees and told me what the
tree needs to grow and what happens to the leaves in autumn. In a playful way, they learned
more about trees and the purpose was also to examine whether they had acquired new
experiences and thoughts on the trees, photosynthesis and decomposition. Then the children
were interviewed again to see if their answers were different. The results showed that the
children gave different answers at the second interview. All the children knew from the
beginning that the tree has a stem and need water, but at the second interview results showed
that the majority of children had adopt the new knowledge and learned that the trees also need
nourishment and that the leaves on the ground is decomposed. Thus they had learned more
after our common playful lesson. The conclusion is that they adopted the new knowledge and
developed their ideas and experiences.
Keywords: preschool children, photosynthesis, decomposition, learning game
Sammanfattning
Syftet med denna undersökning var att ta reda på förskolebarnens uppfattningar om träd och
detta gjordes genom kvalitativa intervjuer. Barnen fick rita träd och berätta vad trädet behöver
för att växa och vad som händer med löven på hösten. På ett lekfullt sätt fick de sedan lära sig
mer om träd och syftet var också att undersöka om de sedan hade fått nya erfarenheter och
tankar om träd, fotosyntes och nedbrytning. Barnen intervjuades igen för att se om deras svar
var annorlunda. Resultatet visar att barnen gav annorlunda svar på många frågor vid det andra
intervjutillfället. Alla barn visste att trädet har en stam och behöver vatten redan från början,
men vid det andra intervjutillfället visade resultatet att flertalet barn tagit till sig ny kunskap
och lärt sig att trädet också behöver näring och att löven på marken bryts ner. De kunde alltså
mer efter vårt gemensamma lekande lärande. Slutsatsen blir att de tog till sig den nya
kunskapen och utvecklade sina tankar och erfarenheter.
Nyckelord: förskolebarn, fotosyntes, nedbrytning, lärande lek
Innehållsförteckning
1. INLEDNING...................................................................................................................................................... 1
1.2 SYFTE ............................................................................................................................................................ 3
1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR ..................................................................................................................................... 3
2. METOD ............................................................................................................................................................. 4
2.1 URVAL .......................................................................................................................................................... 4
2.2 DATAINSAMLINGSMETOD .............................................................................................................................. 4
2.3 PROCEDUR..................................................................................................................................................... 4
2.3.1 Första intervjun med barnen ................................................................................................................ 4
2.3.2 Lärande lek med barnen ....................................................................................................................... 5
2.3.3 Andra intervjun med barnen................................................................................................................. 5
2.4 DATABEARBETNING ...................................................................................................................................... 5
3. RESULTAT ....................................................................................................................................................... 7
4. DISKUSSION .................................................................................................................................................. 12
5. REFERENSLISTA ......................................................................................................................................... 15
BILAGA 1, INTERVJUFRÅGOR
BILAGA 2, BILDER FRÅN DEN LÄRANDE LEKEN
BILAGA 3, BARNENS TECKNINGAR
1. Inledning
I läroplanen för förskolan, Lpfö 98 står det att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt
lärande och barnens nyfikenhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära
ska stimuleras. Barnen ska också få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och
reflektera. Leken är viktig för barns utveckling och lärande och ett medvetet bruk av leken för
att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. Barn söker
och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom
att iaktta, samtala och reflektera. Ett ekologiskt förhållningssätt ska prägla förskolans
verksamhet och förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för sin egen
delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt
kunnande om växter och djur (Skolverket, 2006).
Genom att låta barnen upptäcka och uppleva naturen och t ex trädets kretslopp får de
förhoppningsvis en bättre förståelse för naturens betydelse och de lär dig att värna om den
(Lagerholm, 1989). Det är bra att ta in mer naturvetenskap i förskolan, för att tidigt försöka
fånga deras intresse för ämnet . Inom naturvetenskapen bör man undersöka, ställa hypoteser,
diskutera och dra slutsatser, vilket barn ofta är intresserade av. Ett bra material är a och o för
att fånga deras nyfikenhet och att använda sig av bilder är ett bra sätt för barnen att upptäcka
detaljer som de annars kanske inte skulle ha lagt märke till. Som pedagog kan man också
ställa frågor som vad, hur och varför för att få barnen att utveckla sitt tänkande (Björkman,
2008). Pedagogerna måste vara engagerade, kunna utmana barnen och ställa frågor som gör
att de utvecklar sitt tänkande (Björkman, 2005). Som pedagog behöver man inte heller alltid
veta svaret på allt, det går bra att säga att man inte vet vad trädet heter, men vi kan ta reda på
det tillsammans (Lagerholm, 1989).
Det är också viktigt att förklara syftet med olika aktiviteter, annars kan det bli att barnen bara
gör saker, utan att förstå varför. De behöver få knyta ihop sina tidigare erfarenheter med nya,
vilket är grunden till allt skapande enligt Lev Vygotskij (Björkman, 2005). Om inte barnen
förstår värdet eller syftet att göra en aktivitet, kommer det förmodligen inte att lära sig lika bra
som om de hade förstått syftet. Alla barn som svarar utgår från sina egna erfarenheter och
tankar, alltså finns inget rätt och fel, det är barnens tankar som är det viktiga (Doverberg &
Pramling, 2000). Detta var något som Piaget jobbade utifrån, han intervjuade barn och ansåg
att det ”felaktiga” svaret kan vara lika intressant som det ”rätta”, då det är det enskilda barnets
tankar som är det viktiga (Helldén, 1994). Många gånger är det väldigt fokuserat på att barnet
ska ha ”rätt” svar, speciellt i skolan. Det är nästan underförstått att det bara finns en sanning,
ett svar, men det är barnens svar som är det intressanta, hur de upplever det baserat på de
erfarenheter just det barnet har (Harlen, 2008).
När man jobbar med barn och naturkunskap är det också ett ypperligt tillfälle att ta in olika
naturvetenskapliga begrepp. En del barn väljer att besjäla olika fenomen, de ger dem liv, detta
kallas animism. Detta har tidigare ansetts som att barnen inte förstod fenomenen. Thulin
(citerad i Björkman, 2008) anser inte att detta stämmer, det är ett sätt för barnen att uttrycka
sig. Hon ser dock en del svårigheter med det också, speciellt om pedagogerna använder för
mycket besjälande uttryck för att förklara naturvetenskapliga fenomen. Det kan helt enkelt bli
för mycket, ibland kan man bara låta innehållet träda fram (Björkman, 2008). Ett annat vanligt
förekommande fenomen bland barn är de har en antropomorfistisk syn, de ger olika fenomen
mänskliga egenskaper, t ex att masken ska äta ett löv precis som en människa äter mat (Sträng
& Persson, 2003).
1
De senaste åren har det skett en förändring hur man ser på barn och deras lärande. Det handlar
inte längre om stadietänkande, att ett barn ska kunna en viss sak i en viss ålder, barn jämförs
inte heller längre på samma sätt. Nu försöker man se till just det barnet, barnet är en egen
individ. Det gäller att se till vad barnet kan, inte vad det inte kan och ta tillvara på deras
intressen. Fokusera på det positiva! Barn har egna kunskaper, erfarenheter och tänkande och
det är upp till pedagogerna att lyssna och se till just det barnet (Jonstoij, 2000). Det kan
många gånger vara avgörande för barnens utveckling hur en pedagog svarar på deras
funderingar. Barnen behöver bli motiverade att tänka ett steg längre och inte få ett kort
avgörande finalt svar. Som pedagog måste man lyssna in barnet, vad är det ute efter, vad är
behovet? Ju mer barnen upplever och får mer erfarenheter, desto mer frågor ställer de (Leicht
Madsen, 1999). Barnens tidigare erfarenheter och kunskaper påverkar hur de upplever en
situation och våra sinnen väljer ut vad som ska tas in- två personer som ser en situation kan
uppleva den på två helt skilda sätt (Harlen, 2008).
Förmågan att kunna se likheter och olikheter och sätta i sammanhang och att uppleva saker är
grunden för kunskap. Om ett barn inte får uppleva en sak är det mycket svårare att sätta det i
sammanhang, att koppla till andra erfarenheter. Får de däremot uppleva en sak fastnar det
lättare hos barnet och de kan lättare minnas händelsen.
Vi lever i ett föränderligt samhälle och vad vi behövde veta igår kanske inte gäller idag. Så
det gäller att ge barnen redskapen för att utveckla ett eget tänkande och kunna granska
information (Jonstoij, 2000). I Lpfö 98 står det: ”Förmåga att kunna kommunicera, söka ny
kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort
informationsflöde och en snabb förändringstakt.” (Skolverket, 2006, s 5)
Leken är väldigt viktig för barns lärande och utveckling och barnen lär med hela kroppen.
Piaget är en betydelsefull forskare, han har bidragit till forskning om hur barn tolkar
naturvetenskapliga fenomen. Han anser att erfarenhet, social interaktion, självreglering och
mognad är de största bidragande faktorerna till utvecklingen av barnens tankestruktur. Med
mognad menar han nervsystemets mognad och den behöver inte infall i en viss ålder, men alla
barn går igenom olika stadier. Erfarenheter har också betydelse för tankestrukturen, både av
ett fysiskt föremål och även vad man gör med föremålet. Den sociala interaktionen innebär att
kunna ta till sig information från ett annat barn. Självregleringen innebär att förstå sin
omvärld. Att lära sig något innebär en förändring av tankestrukturen. Det finns dock kritik
mot Piaget stadietänkande, en del forskare menar barnens förmåga att dra slutsatser och tänka
logiskt är mycket större än vad Piaget ansåg (Helldén, 1994). En annan teori Piaget hade om
barns lärande är assimilation och ackommodation. I assimilationsfasen har barnet fått
erfarenheter och intryck som passar i deras nuvarande föreställning. Om barnet upptäcker ny
kunskap, som inte passar in i deras tidigare föreställning, tvingas barnet ändra sina
föreställningar, för att det ska passa ihop med den nya kunskapen, barnet utvecklar sitt
tänkande vilket leder till lärande. Detta kallas ackommodation. Piaget har också kategoriserat
barns förklaringar, de kan vara nästan magiska, att saker och ting bara händer för att det är
skapat så. Barns förklaringar kan också vara teleologiska där de anser att saker händer för att
det finns en avsikt, t ex en älv har som avsikt att rinna mot havet (Sjøberg, 2005).
En psykolog vid namn Ausubel (citerad i Helldén, 1994) har mer tidsenliga teorier, det ska
handla om meningsfullt lärande och att man måste utgå från vad barnet redan vet. Det går inte
bara att se till innehållet, för att det ska bli ett meningsfullt lärande så måste barnet koppla
informationen till tidigare erfarenheter och då utvecklas tänkandet, speciellt i samvaron med
andra människor (Helldén, 1994). Denna syn brukar kallas konstruktivistisk modell för
lärande.
2
En annan konstruktivistisk psykolog var Lev Vygotskij, hans perspektiv skiljde sig ganska
mycket från Piagets (Sjøberg, 2005). Piaget tittade mer på kunskap ur handlingar, han ansåg
att barnet själv bildar en uppfattning om saker i sin omvärld, vilket då också kräver ganska
mycket aktivitet från barnet (Sträng & Persson, 2003). Vygotskij ansåg att språket och det
sociala var källan till kunskap (Sjøberg, 2005), speciellt det sociala samspelet med vuxna var
viktigt, då de kan hjälpa barnen att utvecklas vidare. Detta kallas Vygotskij för proximal
utvecklingszon, vad barnet kan uppnå med hjälp av en vuxen (Sträng & Persson, 2003).
Piaget märkte vid sina intervjuer att barn har olika syn på vad begreppet levande innebär. De
yngre barnen ansåg att det mesta var levande, solen ger ljus och därför lever den. De lite äldre
barnen trodde att levande var lika med en rörelse, om stenen rör sig lever den. I en tredje
fasen trodde barnen att om ett föremål rör sig spontant så lever det, vinden lever men inte
stenen. För att förstå samspelet i naturen är barns uppfattningar om liv viktigt (Helldén, 1994).
John Dewey är en amerikansk pedagog som myntade uttrycket ”learning by doing”, han
menade att för att lära sig saker måste se upplevas och få en förankring i verkligheten. Det är
också viktigt att utveckla ett kritiskt tänkande (Brügge m fl, 2007). För barn i förskolan finns
det ingen poäng att bara lära sig abstrakta saker om naturen, det gäller att uppleva den, på ett
mer konkret sätt (Leicht Madsen, 1999).
Att intervjua barn är väldigt viktigt i förskolan för att ta reda på vad barnen tänker och hur
saker går till i ”deras värld”. Att intervjua barn gör det också lättare att få fram barnens
tidigare erfarenheter. Det gäller också att visa respekt vid en intervju och vara en aktiv
lyssnare med intresse för den andra personen (Løkken & Søbstad, 1995).
1.2 Syfte
Mitt syfte var att ta reda på vad barnen kunde om träd; visste de vad ett träd behöver för att
kunna växa, vilka olika delar har ett träd, vad som händer med löven på hösten och vart tar de
vägen efter att ha legat på marken? Syftet var också att se om en lärande lek kunde bidra till
att de tog till sig ny kunskap om träd och dess fenomen och om detta visade sig vid det andra
intervjutillfället. Mina förhoppningar var att de skulle få ett intresse för naturvetenskap, kunna
titta efter detaljer och utveckla ett eget tänkande om olika fenomen.
1.3 Frågeställningar
Frågeställningarna som jag söker svar på är: Vad har förskolebarnen för tankar om träd? Har
de fått en djupare kunskap efter den lärande leken?
3
2. Metod
2.1 Urval
Jag har sedan tidigare kontakt med en förskola där det är 12 barn i femårsåldern. Av dessa 12
valde jag mer eller mindre slumpmässigt ut 6 barn. Vissa föräldrar hade inte lämnat in
godkännandet att deras barn får delta, så jag hade något färre än 12 att välja mellan. Jag valde
tre tjejer och tre killar, vissa som jag vet brukar prata ganska mycket och har många
funderingar och vissa som är lite tystare av sig. Vid det första intervjutillfället intervjuade jag
alla sex barn. Vid det andra tillfället var en av tjejerna borta, då valde jag att fortsätta med de
barn jag redan hade intervjuat, alltså tre killar och två tjejer som ingår i mitt arbete.
2.2 Datainsamlingsmetod
Som undersökningsmetod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer, men jag hade också
några grundfrågor som jag ställde till alla barn. Däremot ställde jag olika följdfrågor beroende
på deras erfarenheter och svar. Första kategorin gällde ett träds uppbyggnad, vilka delar ett
träd består av. Andra kategorin var om fotosyntesen och vad ett träd behöver för att växa.
Tredje kategorin innefattade frågor om vad som händer med löven på hösten och dess
nedbrytning. I fjärde kategorin gällde det en hypotes vad som händer med planterade frön som
står i ett fönster jämfört med planterade frön som står i en mörk garderob.
2.3 Procedur
Först lämnades det ut en lapp till alla föräldrar. Där stod det förklarat att jag skriver ett
examensarbete inom naturvetenskap/biologi. Jag skrev att jag skulle vilja intervjua deras barn
och eventuellt spela in det på band. De informerades också om att alla svar behandlas
anonymt och eventuella inspelningar kommer inte att sparas. De fick kryssa i en ruta, att det
gick bra att intervjua deras barn samt spela in på band, att det gick bra att intervjua men inte
spela in på band eller att de inte ville att jag skulle intervjua deras barn. Efter en påskrift
lämnades de tillbaka till förskolan. Jag fick inte in alla i tid, men nio stycken kunde jag
använda mig av för att välja ut några barn till de individuella intervjuerna. Min tanke var att
spela in intervjuerna för att lättare kunna koncentrera mig på mina frågor samt barnens svar.
Efter ett antal försök med fyra olika bandspelare valde jag istället papper och penna!
2.3.1 Första intervjun med barnen
Jag började med att frågade barnen om lov, om de ville bli intervjuade. De flesta ville det,
men speciellt en kille var inne i en lek och ville inte bryta. Jag avvaktade och frågade igen lite
senare, då ville han. Barnen känner mig väl sedan tidigare, vilket skapar en trygghet. De är
även vana att bli intervjuade då och då av den ordinarie personalen. Jag hade förberett ett rum
där vi inte skulle bli störda, hade block och penna till mig samt papper och pennor till barnen.
Barnen intervjuades en i taget och jag började med att berätta om arbetet och att jag skulle ta
reda på vad barnen visste om träd. Jag mjukstartade lite med att fråga om de brukar vara ute i
skogen och titta på träd och djur. Jag försökte tänka på ordningsföljden på frågorna, jag bad t
ex barnen att ganska direkt rita ett träd, för att de skulle komma igång med sitt tänkande och
att det skulle bli lättare att ha något konkret att prata om. De fick beskriva sitt träd, vilka delar
de hade ritat, stam, rötter, blad osv. Jag frågade dem sen vad ett träd behöver för att växa och
om ett träd är levande. Intervjun gick vidare med frågor om vad som händer med löven på
4
hösten, vart de tar vägen samt vad som händer sen när de ligger på backen. När jag ställde
följdfrågor för att jag inte förstod något var jag noga med att inte fråga anklagande eller på
något sätt som kunde uppfattas fel. Jag förklarade helt enkelt att jag inte förstod för jag aldrig
har varit med om det, eller att jag inte visste hur man gjorde. Jag avslutade intervjun med att
fråga om de tror att det kommer att bli någon skillnad på planterade frön som får stå i ett
fönster respektive i en stängd garderob. Varje intervju pågick 10-15 minuter.
(Se bilaga 1 intervjufrågor)
2.3.2 Lärande lek med barnen
Efter det första intervjutillfället sådde jag och barnen krassefrön i små muggar, sedan
avvaktade jag en vecka innan jag kom dit igen. Krassen hade då hunnit växa upp. En kruka
med krasse hade jag ställt i en garderob för att de skulle få se skillnaden mellan den som stod
ljust respektive mörkt. Alla 13 barn samlades i en lekhall, inte bara de barn som intervjuades.
Jag började med att äta lite av krassen, de blev nästan chockade och tyckte att det var
jättekonstigt att jag åt det. De var lite avvaktande till att smaka, men till slut gjorde de det, och
de gillade det! De fick äta på smörgåsrån. Den lärande leken fortsatte med att jag frågade dem
vilka delar ett träd har. Allt eftersom de ropade trädets delar, klädde jag ut mig till ett träd,
med rötter, stam, grenar, löv i olika färger och en ekorre och spindel som bodde i trädet (se
bilaga 2). Jag frågade dem sen vad trädet behöver för att leva och växa. Alla ropade ”vatten!”,
jag drack då vatten ur ett vattenglas och sen doppade jag rötterna i vattnet och förklarade hur
trädet får vatten. Sol kom någon på också och då tog jag upp en sol jag klippt ut i papper. Ett
annat barn sa att trädet behöver mat också och jag förklarade att trädet får näring från
stammen och att det händer något i bladen men hjälp av solen som kallas fotosyntes.
Jag har med flit använt vetenskapliga termer för att få in det på ett naturligt sätt. Jag berättade
att det jobbas inne i löven och sen släpper de ut syre som alla människor behöver för att
andas. Människorna andas sen ut koldioxid som löven tar upp och det går runt så hela tiden.
Jag andades in och ut och barnen provade också för att se om de kunde se syret eller
koldioxiden. De blev fascinerade när jag sa att vi inte skulle kunna andas och leva utan träden.
Barnen fick titta på bilder på olika träd och rötter. Vi fortsatte med att prata om vart löven tar
vägen på hösten. Jag hade med ett miniträd som jag hade planterat i en kruka med jord och
gräs (se bilaga 2). Jag visade hur löven faller och lägger sig på marken. Jag hade med en
pappersmask och en gråsugga som jag också klippt ur från ett papper, visade barnen hur
masken och gråsuggan äter på löven och smulade sönder löven för att visa att de bryts ner.
Spelade lite teater och sa att masken var så mätt och behövde bajsa, och ut kommer det näring
som trädet sen kan ta upp! Barnen fick titta på löv med förstoringsglas för att se om de kunde
se om något djur varit där och ätit.
2.3.3 Andra intervjun med barnen
Efter vår lärande lek intervjuades barnen igen. Proceduren gick till som vid första tillfället, de
tillfrågades om de ville svara på frågor. De fick återigen rita en teckning av ett träd och svara
på samma frågor, men med andra följdfrågor beroende på deras svar.
2.4 Databearbetning
Jag skrev ordagrant vad barnen sa under intervjuerna och renskrev så fort jag hade tillfälle.
Eftersom de fick samma frågor vid båda intervjutillfällena har jag jämfört deras svar, om de
har svarat annorlunda. Det var tråkigt att det inte gick att spela in intervjuerna på band, det
5
hade varit lättare att kunna fokusera på barnens svar, kanske hade jag ställt andra frågor och
fått andra svar då. Det gick dock ganska bra med penna och papper också, jag hann skriva
ganska bra och försökte skriva exakt som de sa och jag hade intervjuerna i färskt minne när
jag renskrev dem. Reliabiliteten anser jag vara ganska bra, alla barn har haft samma yttre
möjligheter, samma lokal, samma grundfrågor och de har alla varit med vid samma tillfälle då
vi hade lärande lek. Vid frågan om krassefröna kommer att växa eller inte om de står i
garderoben kan reliabiliteten ifrågasättas. Vid det andra intervjutillfället när de fick frågan
igen, fick de även först se krassefröna, vilket var lite ledande, de kunde då se att det var
skillnad på hur fröna hade växt.
6
3. Resultat
Figur 1. Barn som vet att trädet har en stam och
löv
5
4
Antal
barn
3
1a intervjun
2a intervjun
2
1
0
De flesta barn svarade att trädet har en stam, men även de som inte just sagt ordet stam är
medräknade, då de i alla fall har ritat en stam. Något barn kallade stammen för bark. Några
barn pratade om djur som bor i stammen t ex myror och ekorrar. Alla barn svarade att trädet
har löv. Det var inte så stor skillnad på svaren från första respektive andra intervjun, vilket
också kan ses på resultatet, alla fem barn svarade vid båda tillfällen att trädet har stam och
löv. Några barn ritar också äpplen i trädet.
Figur 2. Barn som vet att trädet har rötter
5
4
Antal
barn
3
1a intervjun
2a intervjun
2
1
0
Barnen pratade inte så mycket om rötter vid första intervjutillfället. Ett barn sa att det är det
som håller fast under, en annan benämnde det bara. Vid andra intervjun pratade de lite mer
om rötter, ett barn frågade hur jag hade gjort rötterna som jag hade på mig.
7
Figur 3. Barn som vet att trädet behöver
vatten
5
4
3
Antal
barn
1a intervjun
2a intervjun
2
1
0
Alla barn visste vid båda intervjutillfällena att trädet behöver vatten, att man vattnar dem,
trädet hämtar vatten från jorden eller via regnet.
Figur 4. Barn som vet att trädet behöver
solljus
5
4
Antal
barn
3
1a intervjun
2a intervjun
2
1
0
Vid första intervjun sa två barn att trädet behöver solljus. De andra barnen sa inget alls om
det. Vid den andra intervjun sa tre barn att trädet behöver solljus, de pratade inget mer om det,
bara att trädet behöver sol.
8
Figur 5. Barn som vet att trädet behöver
näring
5
4
3
Antal
barn
1a intervjun
2a intervjun
2
1
0
Vid första intervjun är det ett barn som säger att trädet behöver mat och bajs, ingen annan
nämner det. Vid andra intervjun är det flera barn som säger att trädet behöver mat och att det
kommer från bajs från djur och från maskar och löv.
Figur 6. Barn som anser att träd är levande
5
4
Antal
barn
3
1a intervjun
2a intervjun
2
1
0
Ett barn svarade att trädet lever fast den inte kan gå. De andra barnen var helt säkra på att träd
inte lever. Ett barn sa att de bara kan leva på film. Några andra menade att de inte lever då de
bara står där stilla. Det var ingen skillnad mellan intervjuerna, det var samma barn som sa vid
båda tillfällena att träd är levande, de andra höll fast vid att träd inte är levande.
9
Figur 7. Barn som vet att löven faller från
trädet på hösten
5
4
Antal
barn
3
1a intervjun
2a intervjun
2
1
0
Det var en självklarhet för alla barn att löven faller på hösten. Flera barn ansåg att löven faller
för att det blåser, vissnar eller helt enkelt för att det är höst. Det var inga direkta skillnader i
deras svar vid intervjutillfällena.
Figur 8. Barn som vet att löven bryts ner
5
4
Antal
barn
3
1a intervjun
2a intervjun
2
1
0
Vid första intervjutillfället tror alla att löven bara försvinner, försvinner med snön eller bara
blåser bort. Det var ett barn som var inne på att de ruttnar, men att de sedan läggs i en påse
och man går iväg med dem. Vid den andra intervjun säger ett barn att masken och
skalbaggarna äter upp löven och att det sedan blir nya löv. Ytterligare ett barn säger att
maskarna och gråsuggorna äter upp löven. De andra tre barnen håller fast vid att löven smälter
bort med snön, blåser bort eller ligger kvar på marken. Jag ställde en följdfråga till dem, vad
maskar äter. Då svarade alla tre att de äter löv.
10
Figur 9. Hypotes, fröna i fönstret
kommer att växa, inte de i garderoben
5
4
Antal 3
barn 2
1a intervjun
2a intervjun
1
0
Vid första intervjun sa ett barn att krassefröna som står i fönstret kommer att växa för att den
får sol. Det fanns också en motsatt hypotes från ett annat barn, att bara den i garderoben
växer. Ett barn trodde att det kanske skulle bli annan färg på fröna som stod i garderoben. En
annan trodde att fröna i fönstret skulle bli högre än de i garderoben. Det femte barnet ansåg att
fröna kommer att se likadana ut. Vid det andra intervjutillfället får barnen se krassekrukorna
där den som stått i fönstret växt och den i garderoben har inte växt. Barnen får alltså se
resultatet av krassefröna innan de svarar på samma fråga igen. När de ska förklara säger ett
barn att den i garderoben inte har växt för att den inte fick vatten, mat eller värme. Två barn
säger att den i fönstret har växt mer för att den har fått luft och att den inte gillar mörker. Ett
annat barn är inne på samma spår och säger att den inte får solsken om det blir mörkt. Det
femte barnet ser att det är skillnad, att de växt olika mycket och att anledningen till att den har
växt är för att vi ska kunna äta den på mackan.
Ett barn har gått på Knytte och Mulle och berättar väldigt mycket om löven och om trädets
”kök”, vilket jag efter efterforskningar på Internet förstått att man kan förklara fotosyntesen
med att trädet har ett kök. Barnen fick också en fråga om hur de skulle gå tillväga om de ville
veta mer om träd. De svarade att de skulle fråga sina föräldrar eller titta på trädet. En del
använde sig av andra begrepp vid det andra intervjutillfället. Ett barn sa att det finns ”syrap”
(syre) i trädet, så att människan kan leva. Två andra barn pratade också om att människor inte
ska dö och att människan inte får luft utan träd. Ett barn sa också att det finns ”kolsyra”
(koldioxid) i solen och det kommer mot trädet, om det inte gjorde det skulle vi inte kunna
andas. Barnen fick vid båda intervjuerna rita ett träd. Även på teckningarna kan man se
skillnader på före och efter. Barn 1 (se bilaga 3) har ritat grenar och rötter på sin andra
teckning, detta saknades på den första teckningen. På sin första teckning har barn 2 ritat smala
stammar, nästan som ett streck. På den andra bilden har hon gjort mycket tjockare stam. Barn
3 har ritat väldigt mycket andra detaljer men på den första teckningen är trädet
osammanhängande, det är gröna blad långt upp på bilden och längre ner i mitten är det
stammen, som inte heller är sammanhängande. På den andra teckningen är trädet visserligen
fortfarande osammanhängande, men man kan se att löven är en helt annan form nu. Trädet har
också fått en brun stam och rötter på sidorna. Barnet har även ritat blå bark runt om stammen.
Barn 4 har ritat rötter, stam och blad på båda teckningarna. Det som skiljer dem är att barnet
använt andra färger på andra teckningen, stammen är nu brun och kronan grön. Barnet har
också ritat tydliga grenar. Det sista barnet, 5 har på sin andra teckning ritat löven gröna istället
för blå och kronan har blivit grön med betydligt fler löv.
11
4. Diskussion
Barnen tyckte att det var väldigt roligt och intressant att lära sig mer om träd. I linje med Lpfö
98 har de fått utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Deras vilja och lust att
stimulerades i vår lärande lek och framför allt det som betonas i Lpfö 98, de har lärt sig saker
genom lek(Skolverket, 2006). De fick vara med och gissa vilka delar ett träd har, allt eftersom
jag klädde ut mig till träd med rötter, stam, grenar och löv. De fick också se bilder på träd,
maskar, gråsugga, jag hade med löv och ett litet träd, detta gjorde att de även kunde uppleva
med flera sinnen, det är lättare att lära sig saker på det sättet, än att bara prata om det, s.k.
”learning by doing” . Dewey, en amerikansk pedagog menade med det uttrycket att saker
måste upplevas för att kunna förankras i verkligheten(Brügge m fl, 2007). Det håller jag helt
och hållet med om, saker måste upplevas och det fick barnen också göra i samband med vår
lärande lek. Vi hade ju bara ett tillfälle när vi pratade om trädet men det hade blivit ännu
bättre om vi kunnat ha t ex levande maskar i en kruka som vi följt under några veckor. När vi
sen fortsatte med att prata om vad ett träd behöver visade jag en sol, drack vatten och pratade
om näring.
Det är bra att använda sig av vetenskapliga begrepp med barnen, att det i tidig ålder blir
naturligt (Björkman, 2008). Jag använde begrepp som fotosyntes, syre och koldioxid och
beskrev hela fenomenet och varför det är så viktigt. Detta märktes i den andra intervjun, ett
barn säger att det finns ”syrap”(syre) i trädet så människan kan leva. Ett annat barn säger att
det finns ”kolsyra”(koldioxid) i solen och det kommer mot trädet, annars skulle vi inte kunna
andas.
Jag tycker att barnen tog till sig allt vi pratade om, de fick en annan förståelse för sin och
trädets delaktighet i naturens kretslopp. Det var många som reagerade på att vi inte skulle
finnas till om det inte fanns träd. Detta märktes också vid det andra intervjutillfället, det var
då tre barn som tog upp att människan kan dö eller inte andas.
Det var ett jättebra tillfälle att få in mer naturvetenskap i förskolan, och det behöver inte vara
svårt! Vi har undersökt, ställt hypoteser och diskuterat, vilket kan bör göra inom
naturvetenskap i förskolan enligt Björkman (2008). En sak kom jag dock på i efterhand, vi
pratade en hel del om krassen, vad som skulle hända, men jag knöt aldrig riktigt ihop säcken
och förklarade att den i fönstret hade växt för den fick ljus. Jag kunde ha varit tydligare med
detta. Att knyta ihop gamla och nya erfarenheter är ju grunden för allt lärande enligt
Vygotskij (Björkman, 2005).
Från början hade jag tänkt ta med mer om trädets delar, knoppar, krona, bladnerver och
frukter men efter att ha känt av deras förkunskaper kände jag att det räckte med rötter, stam,
grenar och löv. Jag hade inte så långt tid på mig för att gå in på alla delar men om jag jobbade
som pedagog och skulle ha detta som t ex tema, hade jag kunnat utveckla det mycket mer och
tagit med mer detaljer efter hand.
Intervju som metod har varit bra, jag känner att jag fick en helt annan inblick i hur barnen
tänker och det gällde att fortsätta ställa frågor för att luska ut vad de egentligen menade med
en del svar. I likhet med Piaget (Helldén, 1994) var jag inte ute efter det ”rätta” svaret, det
intressanta var att undersöka hur just det barnet tänker och menade med sitt svar. När ett barn
pratade om blad och kök hade jag ingen aning om vad det var, jag frågade massa frågor och
bad henne rita ett kök. Jag lyckades inte ta reda på vad det var, jag fick sen söka på det på
Internet, då hittade jag svaret, att fotosyntesen kan förklaras så för barn. Jag fick fram deras
tidigare kunskaper och erfarenheter på ett bra sätt i samband med intervjuerna.
12
Det resultat jag har fått fram är att det skiljer sig en del från det första intervjutillfället till det
andra, de har fått en annan bild av vissa saker och det visar sig i deras annorlunda svar.
Barnen fick uppleva saker och sätta i sammanhang, vilket är grunden för all kunskap(Jonstoij,
2000). Den lärande leken vi hade verkar ha gett resultat. I den första frågan om träd har stam
och löv så var det inga konstigheter, alla barn visste det, de sa det eller ritade det på sin
teckning. Det är något som de flesta barn har erfarenheter av, det finns mycket träd i vår
omgivning och jag tror många föräldrar pratar med sina barn om träd. Att trädet har rötter var
inte lika självklart för barnen, de syns ju inte och då är det inte lätt att veta att de finns där
under marken. Om ett barn har sett rötter, t ex på ett omkullvält träd i skogen, blir det mer
självklart. Vid andra intervjutillfället hade ytterligare ett barn tagit till sig att trädet har rötter,
men det var fortfarande två stycken som inte nämnde det. Att ett träd behöver vatten var också
självklart för dem, alla visste det. Det kopplar jag ihop med att många barn har sett hur
blommorna vattnas hemma och att de vissnar om man inte gör det.
Nästa fråga om trädet behöver näring, var det endast ett barn som sa vid första intervjun. Vid
det andra intervjutillfället var det fyra barn som sa att trädet behöver mat, vilket gör det till
den frågan som det var störst skillnad mellan tillfällena. Barnen tog verkligen till sig det när vi
pratade om att trädet behöver mat- näring. Att ett träd behöver solljus visste två barn vid
första tillfället och tre barn vid andra tillfället. Det var inget de utvecklade, de sa bara att
trädet behöver sol. Detta är en fråga som jag skulle ha velat utveckla det med dem, påvisa mer
varför de behöver sol och vad som händer om de inte får det.
Vid det första intervjutillfället hade barnen olika erfarenheter om de fenomen vi pratade om.
De hade en bild av hur trädet såg ut och vad som händer med löven, det var deras
assimilationsfas(Sjøberg, 2005). När vi hade den lärande leken om träd, fick de en förändrad
tankestruktur. Några av barnen hade förstått att trädet behöver näring för att växa och fick då
ändra sin föregående uppfattning att trädet inte behöver näring, vilket enligt Piaget kallas
ackommodation(Sjøberg, 2005).
Nu hade jag ju också krassefrön i garderoben, men det går ju att ställa två blommor i fönstret
och en papperspåse över den ena, då blir det kanske ännu mer tydligare. Frågan om träd är
levande var ganska intressant. Det var samma barn som vid båda intervjuerna visste att träd är
levande. De andra barnen tyckte nästan att det var en konstig fråga, för dem var det helt
självklart att trädet inte lever då det står helt still. Ändå hade jag pratat med dem flera gånger
att trädet behöver olika saker för att leva och växa. De vet också att träd kan vissna och dö,
men de satte det inte i samband att trädet då först måste ha varit levande. Detta är något som
Piaget också kom fram till, de äldre barnen tror att levande är likställt med en rörelse,
eftersom trädet inte rör sig så lever det inte (Helldén, 1994).
Att löven faller på hösten var det inte några tveksamheter till, alla barn visste vid båda
tillfällena att löven faller på hösten. Däremot hade de lite olika tankar om varför, en del trodde
att de blåser ner, bara faller eller att de vissnar. Detta verkar vara liknande Piagets teori
(Helldén, 1994), barnen tror att någon rörelse måste orsaka detta, att vinden blåser, därför
trillar löven av. Nästa fråga om vad som sen händer med löven är något jag har funderat en
hel del över. I första intervjun visste inget barn vad som händer med löven, de trodde att de
blåser bort eller helt enkelt bara försvinner. Det var deras sanning, inget de funderade på, de
accepterade att de bara försvinner. En av Piagets kategorier av barns förklaringar var den
magiska(Sjøberg, 2005), barn anser att vissa saker inte ens behöver förklaras, det bara är så.
Så upplevde jag många av barnens svar, speciellt i samband med vad som händer med löven,
flera av dem trodde att löven helt enkelt bara försvinner för det är så. Jag pratade mycket om
13
att löven bryts ner och visade dem hur masken och gråsuggan kommer och äter löven. De fick
undersöka löv och se om de hittade några hål. Det blir en skillnad vid andra intervjun då två
barn nu säger att maskarna och gråsuggorna äter upp löven. De hade en antropomorfistisk syn
på masken(Sträng & Persson, 2003), att de tuggar i sig löven och bajsar ut det som en
människa. Det är ett sätt för barnen att ta till sig det, jag tror att de hjälpte dem att minnas hur
det går till när löven bryts ner. De andra tre barnen höll fast vid att löven bara försvinner. Jag
blev konfunderad och visste inte hur jag skulle få fram att löven bryts ner. Jag ställde en
följdfråga vad maskar äter och alla tre barn svarade då löv! De vet alltså att maskar äter löv
men sätter det inte alls i samband med att löven försvinner. Vad det beror på vet jag inte, om
de tror att det är så mycket löv att en liten mask inte kan äta upp allt eller om de helt enkelt
förstår det, men att det inte kom fram i intervjun. Om man går efter Piagets forskning kan det
ha att göra med barnens mognad att göra, vissa barn kanske befann sig i ett annat stadium och
tänkte annorlunda. Han menar också att erfarenheter är av betydelse för barnens utveckling av
tankestrukturen (Helldén, 1994). Jag ansåg att barnen hade fått samma erfarenheter då alla
deltog i samma aktivitet men det var ju endast vid ett tillfälle och de kan ju ha andra tidigare
erfarenheter som ligger till grund för deras svar. Det räckte kanske inte med att jag försökte
förändra deras tankegång vid endast ett tillfälle, att det krävs mer än så för att påverka deras
tidigare föreställning.
Den sista frågan om hypotesen vad som händer med krassefrön i fönstret respektive
garderoben var också intressant. Två barn trodde i första intervjun att den i fönstret kommer
att växa. I den andra intervjun sa alla fem barn att den i fönstret växer! De har helt klart
ackommoderats (Sjøberg, 2005), de såg att det fanns en stor skillnad på om fröna växt eller
inte, de fick omvärdera och ändrade då också sina svar i den andra intervjun, att fröna i
fönstret kommer att växa. Det går även att titta på barnens teckningar före och efter den
lärande leken. Det är en hel del skillnader, saker de uppmärksammat och lagt på minnet, ritat
fler detaljer eller andra färger (se bilaga 3).
Barnen fick mer erfarenheter om träd, fotosyntes och nedbrytning, vilket förhoppningsvis gör
att de minns det och kan jämföra med de nya erfarenheter de kommer att få så småningom.
Barnen har ju också olika erfarenheter och tankar om olika fenomen, de kan prata med
varandra och lära av varandra, som Vygotskij ansåg var en av källorna till kunskap, att lära
genom socialt samspel med andra människor (Sjøberg, 2005), Om jag skulle ha utvecklat det
vi påbörjade hade jag velat ha en gruppdiskussion med barnen där de får diskutera och
reflektera tillsammans. Det är av stor vikt att jag som pedagog verkligen lyssnar på barnen
och hjälper dem vidare i sina tankar och uppmuntrar dem att experimentera och testa olika
hypoteser och diskutera med varandra (Björkman, 2005). Det är också viktigt att lära
tillsammans med en vuxen som vi gjorde i den lärande leken. Pedagogen kan hjälpa barnet att
nå den proximala utvecklingszonen. Vygotskij myntade det uttrycket och det betyder att
barnet kan lära sig nya saker med hjälp av en vuxen, saker som de inte skulle ha kunnat utföra
själva(Sträng & Persson, 2003). För att lära sig är det viktigt att undersöka, ifrågasätta, tänka
och att lära sig genom socialt samspel med andra. Det var lite det som var min tanke med
frågan om hur de skulle gå tillväga om de ville veta mer om träd, att man kan titta på trädet,
titta efter detaljer och fundera. De svarade att de skulle fråga sina föräldrar eller titta på trädet
och tänka efter. Det tyckte jag var kloka svar.
Jag tycker att jag har fått svar på mina frågeställningar, i den första intervjun fick jag reda på
barnens tankar om träd och dess fenomen. Efter den lärande leken fick barnen andra tankar
och funderingar, vilket visade sig i den andra intervjun då jag fick andra resultat än i den
första intervjun.
14
5. Referenslista
Björkman, Karin (2008). Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass. Malmö:
Lärarförbundets förlag och förskolan.
Björkman, Karin (2005). Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass.
Lärarförbundets förlag och tidningen Förskolan.
Brügge, Birgitta & Glantz, Matz & Sandell, Klas (2007). Friluftslivets pedagogik. För
kunskap, känsla och livskvalitet. Ljubljana, Slovenien: Liber
Doverberg, Elisabet & Pramling, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för
barnrintervjuer. Stockholm: Liber.
Ekström, Ulla & Szczepanski, Anders (1992). Nycklar till naturen med barnen i
närmiljön. Falköping: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Harlen, Wynne (2008). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga
ämnen. Ljubljana, Slovenien: Liber.
Helldén, Gustav (1994). Barns tankar om ekologiska processer. Arlöv: Liber
Utbildning AB.
Jonstoij, Tove (2000). Barn med rätt att lära. Perspektiv på förskolans läroplan.
Kristianstad: Sveriges utbildningsradio AB.
Lagerholm, Karin (1989). Ekologi och miljö. Hur man får barn att förstå. Lund:
Studentlitteratur.
Leicht Madsen, Bent (1999). Barn djur & natur. Köpenhamn: Tiedlund förlag.
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan.
Lund: Studentlitteratur
Sjøberg, Svein (2005). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk
ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Ödeshög: Fritzes.
Sträng, Monica H & Persson, Siv (2003). Små barns stigar i omvärlden. Lund:
Studentlitteratur.
Sveriges Utbildningsradio AB (1999). Runt i naturen. Växjö: Sveriges utbildningsradios
förlag AB
15
Bilaga 1, intervjufrågor
Brukar du vara ute i skogen och titta på träd och djur?
Berätta om trädets delar för mig! (Barnen visar på sin teckning, stam, grenar, löv osv.)
Exempel på följdfråga: Finns det någon mer del på trädet?
Vad behöver ett träd för att växa? Exempel på följdfråga: Var från trädet vattnet ifrån?
Vart får trädet sin mat ifrån?
Är träd levande?
Vad händer med löven på hösten? Exempel på följfråga: Varför faller de?
Vart tar löven vägen efter att de fallit? Exempel på följdfråga: Hur försvinner de? Om det inte
fanns maskar och gråsuggor som åt löven, vad tror du skulle hända då?
Vad äter maskar?
Om du skulle vilja lära dig mer om träd, hur skulle du göra då?
Vi planterade ju krasse-frön och jag ställde en kruka i fönstret och en i garderoben, är det
någon skillnad mellan dem? Exempel på följdfråga: Varför tror du att den i garderoben inte
växte?
Vet du något mer om träd som du vill berätta
Bilaga 2, bilder från den lärande leken
Bilaga 3, barnens teckningar
Barn 1 har ritat ett träd vid den första intervjun
Samma barn, andra intervjun
Barn 2 har ritat ett träd vid den första intervjun
Samma barn, andra intervjun
Barn 3 har ritat ett träd vid den första intervjun
Samma barn, andra intervjun
Barn 4 har ritat ett träd vid den första intervjun
Samma barn, andra intervjun
Barn 5 har ritat ett träd vid den första intervjun
Samma barn, andra intervjun