Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Planeringsförutsättningar Samrådshandling Vårt diarienummer: KS-2011/0200 Planeringsförutsättningarna till översiktsplanen är framtagna av Radar arkitektur & planering AB och Fredriksson arkitektkontor AB i samverkan med tjänstemän på Norrköpings kommun. Ansvarig handläggare: Tina Bosnjak Erixon, planarkitekt Foto, kartor och illustration: Norrköpings kommun om inget annat anges. 2 Sammanfattning Norrköpings kommun är en spännande och variationsrik kommun med närhet till havet, skogen och slätten och erbjuder möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar. Landsbygden är rik på kultur- och naturupplevelser länkade till rekreation och kommunens varierande landskap erbjuder en mångfald av boendemiljöer – stadsboendet, de små tätorterna, landsbygd och skärgård. Cirka 30 500 av kommunens invånare bor utanför Norrköpings stadsrandzon. De olika landskapstyperna i kommunen har skapat skilda förutsättningar för boende och näringar, vilket visar sig i den varierade bebyggelsen vi ser idag. Bebyggelsen har etablerats och därefter utvecklats till olika strukturer och funktioner beroende på de skilda förutsättningar som tiden och landskapet givit. Kommunens övergripande struktur utgår från ett mönster av mindre orter samt den dominerande centralorten. Utspritt på landsbygden finns bebyggelsegrupper, främst längs landsvägarna och historiska kommunikationsstråk. Detta avspeglas även i busstrafiken på landsbygden som förgrenar sig i vissa stråk och alla väderstreck från/ till Norrköping. Hållplatserna är tätt fördelade längs landsvägar och småorter. Norrköpings kommun arbetar aktivt med landsbygdspolitik. Ett led i arbetet är denna översiktsplan för landsbygden men även de olika inriktningsdokument och verksamhetsplaner som finns för att främja och stödja arbetet med att utveckla landsbygden. En hållbar produktion, en hållbar konsumtion och bevarade miljönyttor behöver en levande landsbygd, vilket i sin tur är en förutsättning för en hållbar stad. En levande och attraktiv landsbygd är en tillgång för hela kommunen. Ytterligare led i arbetet med att utveckla landsbygden är att bygga ut det kommunala vatten- och avloppsnätet för att minska utsläppen i sjöar. I vissa orter finns fungerande enskilda gemensamma vatten- och avloppsanläggningar. I flera av de mer sammantagna omvandlingarna av fritidshus till permanentboende upprättas detaljplan och kommunalt vatten och avlopp anläggs. Enligt en rapport från Länsstyrelsen i Östergötland från 2010 hade cirka 94 % av Norrköpings kommuns invånare på landsbygden tillgång till accesstekniken xDSL eller fiberaccessteknik. Landsbygdens näringsliv består till största delen av småföretag där familje- och enmansföretagen dominerar. Företagen erbjuder ofta flera olika tjänster och i samverkan och kombination med andra enmansföretagare. Det finns cirka 2 900 aktiva företag i tätorterna eller på landsbygden och enligt statistiska uppgifter från 2013 fanns det cirka 7 800 arbetstillfällen. Sysselsättning inom besöksnäring och turism är av stor betydelse för Norrköpings kommun. Kommunen har ett flertal stora turist- och besöksmål som ger arbetstillfällen och många gästnätter. Norrköpings mesta besöksmål är Kolmårdens djurpark som har drygt 500 000 besökare per år. Skärgården med bland annat Arkösund lockar många, liksom Göta Kanal. 3 Innehåll Sammanfattning3 Läsanvisning6 Innehåll6 Avgränsning6 10 Västra delen 11 Östra delen 11 Mark- och vattenanvändningen idag 11 Boende och service 12 Befolkning och boende 12 Övergripande mål, planer och styrdokument 7 Kommunala mål och andra styrdokument 7 Demografi och befolkningsförändringar 12 Det goda livet 7 Bebyggelsens utveckling 14 Klimatvision7 Bebyggelsestruktur15 Permanent- och fritidshusbebyggelse 15 Service, offentlig och kommersiell 16 Inriktning ur gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping8 Social hållbarhet på landsbygden 16 Tillväxt på landsbygden 8 Infrastruktur och rörelser 18 Tekniska försörjningssystem 18 Nationella lagar, regler och mål 9 Vatten och avlopp, antal enskilda avlopp 18 Norrköpings kommuns inriktning av landsbygdspolitiken7 4 Norra delen Miljömål9 Vattenförsörjning19 EU:s vattendirektiv 9 Dagvatten19 Miljökvalitetsnormer9 Verksamhetsområde20 Regionala mål Vatten- och havsplanering 9 Allmänna intressen 10 Beskrivning av kommunen 10 20 Avfall23 Elproduktion och fjärrvärme 24 Bredband24 Trafik24 Ortsbeskrivningar43 Kollektivtrafik Läsanvisning43 25 Biltrafik26 Vägar26 Järnväg26 Gång- och cykel 28 Hamnar och gästhamnar 28 Upplevelse och miljö 29 Vad är landskap och landskapstyp? 29 Vikbolandets landsbygd 44 Skärblacka landsbygd 45 Kvillinge landsbygd 46 Kolmårdens landsbygd 47 Vånga48 Simonstorp50 Skogslandskapen30 Kvarsebo52 Slättbygderna32 Arkösund54 Mellanbygderna34 Mem56 Bråviken och de stora sjöarna 35 Kuddby58 Kustlandskapet och skärgården 36 Östra Stenby 60 Strandskydd38 Konungsunds by 62 Miljö, hälsa och säkerhet 38 Kättinge64 Sysselsättning och produktion 40 Häradshammar66 Näringsliv, företagande och verksamheter 40 Arbete och pendlingsmönster 40 Skärkind68 Besöksnäring42 Areella näringar - jordbruk, fiske mm Referenser70 42 Markägoförhållanden42 5 Läsanvisning orterna grundläggande för vardagen i de små orterna och på landsbygden och därför viktigt att visa. Innehåll I denna del redovisas planeringsförutsättningar för översiktsplanen för landsbygden. Dokumentet innehåller inledningsvis en beskrivning av mål- och styrdokument följt av beskrivning av allmänna intressen och viktiga förutsättningar för planen. I senare delen av dokumentet beskrivs de orter som omfattas av översiktsplanen. Hänvisning till annat underlagsmaterial görs i materialet. Statistiken i denna del av översiktsplanen redovisar, om inte annat anges, uppgifter från december 2014 samt ett något annat område än vad planområdet avser. Detta beror på att avgränsningen för Norrköpings randzon i denna översiktsplan inte är samma som avgränsningarna för det statistika underlaget. I gränslandet mellan Norrköpings randzon och omlandet ligger Borg landsbygd (sydväst om Norrköping) och Eneby landsbygd (runt Svärtinge). Statistik som redovisar Norrköpings omland omfattar därför inte dessa kommundelar och inte heller Åby, Jursla eller Svärtinge då det statistiska underlaget för De allmänna intressena beskrivs enligt de fyra teman som översiktsplanen riktar in sig på; Boende och service, Infrastruktur och rörelse, Upplevelse och miljö samt Sysselsättning och produktion. I alla avsnitt utom Upplevelse och miljö beskrivs förutssättningarna utifrån ämne. I Upplevelse och miljö beskrivs förutsättningarna utifrån de landskapstyper som identifierats i kommunen, se karta på sidan 29. Tätorterna beskrivs dock i de landskapstyper som de omges av. Avgränsning Planområdet för Översiktsplan för landsbygden omfattar hela Norrköpings kommun, exklusive Norrköpings tätort och orterna Skärblacka, Kimstad, Norsholm, Åby, Jursla, Svärtinge, Krokek, Östra Husby samt Graversfors. Dessa orter har egna fördjupningar av översiktsplan eller liknande. Vissa kartor i denna del syftar till att visa en helhetsbild snarare än bara den del som denna plan omfattar. Till exempel är serviceutbudet i de större 6 Karta över Norrköpings randzon (svart streckad linje) och omland. dessa kommundelar räknas till Norrköpings tätort. De kommundelar som kallas Händelö, Kårtorp, Styrstad och Tingstads landsbygd i statistiken ligger också inom randzonen och redovisas inte i denna del av översiktsplanen. Kvillinge landsbygd (norr om Norrköping) ligger i sin södra del inom Norrköpings randzon, men då större delen ligger utanför omfattar statistiken denna del av kommunen. Statistiken som ligger till grund för beskrivningarna finns tillgänglig i en databas på Norrköpings kommuns webbsida och härrör från Statistiska centralbyrån. Mer statistik och information om statistiken finns på www.norrkoping.se. Övergripande mål, planer och styrdokument Kommunala mål och andra styrdokument Det goda livet “Det goda livet finns i Norrköping” är en vision för kommunen och ger en bild av det önskade läget år 2030. Visionen är en ledstjärna och handlar om att den som väljer Norrköping väljer det goda livet. Norrköping erbjuder möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar – med möjligheter att förändra vardagen utifrån sina önskningar och förutsättningar. Norrköping är en öppen stad som välkomnar och är tillgänglig för alla och tar hänsyn till var och ens behov. Här finns arbete åt alla och möjlighet att utifrån egna förutsättningar växa och utvecklas. Människors olika bakgrund och erfarenheter skapar utveckling och nya möjligheter. Delaktighet och demokrati utvecklar staden. I Norrköping finns många kreativa miljöer; från förskolans lekfulla lärande till universitetets forskning. Genom kunskap och innovationer skapas förutsättningar för människor och företag att växa. Till de kreativa miljöerna hör också ett kulturutbud som är bland de främsta i landet, med ett utbud som lockar alla sinnen, smaker och åldrar. Norrköping är en av Sveriges ledande kommuner för etablering och tillväxt av både nya och gamla företag inom olika verksamhetsområden. Närheten till universitetet och förstklassiga kommunikationer inom och utom landet ger Norrköpings näringsliv möjligheter att växa och utvecklas kunskapsmässigt och logistiskt. Norrköping är en motor i östgötaregionen och kan tack vare Ostlänken allt mer vara en del av huvudstadsregion genom att Ostlänken med sina snabbtåg till Stockholm öppnar en ny arbetsmarknad. Norrköping erbjuder ett aktivt och delaktigt liv efter att arbetslivet är avslutat. En värdig ålderdom i Norrköping innebär att man har ett bra boende, och kan behålla sina intressen och sociala kontakter. En ny vision som siktar på årtalet 2035 är under framtagande. Klimatvision Som komplement till visionen om det goda livet finns för Linköping och Norrköping en gemensam klimatvision som går ut på att kommunerna tillsammans ska medverka till att hejda den globala och lokala klimatpåverkan. Linköpings och Norrköpings kommuner är föregångare i klimatarbetet genom att: • all kommunal planering sker klimatmedvetet, med fokus på att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till framtida klimatförändringar • alltid välja förnybara energikällor inom transport- och energisystemen vid all upphandling ställa klimat- och miljökrav Norrköpings kommuns inriktning av landsbygdspolitiken I augusti 2014 antogs ett inriktningsdokument för inriktning av landsbygdspolitiken i Norrköpings kommun. Landsbygdspolitiken ska stärka människors möjligheter att bo, leva, jobba och driva företag i alla delar av Norrköpings kommun. En robust infrastruktur, tillgång till service året om, brukande av naturresurser samt ett starkt företagsklimat är grundbultar i en sådan utveckling. Syftet med inriktning av landsbygdspolitiken är även att bevaka att den samhällsservice som finns i staden också ska komma befolkningen på landsbygden till del på rimliga villkor. Politiken ska alltså medverka till att utjämna villkoren för kommunens alla invånare var man än föredrar att bosätta sig. 2014 antogs även en verksamhetsplan som utgår från ovanstående inriktningsdokument. Verksamhetsplanen beskriver vad som ska göras under perioden 2015-2018 för kategorierna boende, service, sysselsättning och företagande, infrastruktur och kommunikation, upplevelse och turism, kultur och fritid samt lokalt utvecklingsarbete. • öka klimatengagemanget och kommunicera klimatfrågan med medarbetare, förtroendevalda, boende och verksamma i kommunen Läs mer: • stödja affärsdriven miljöteknikutveckling Inriktning av landsbygdspolitiken (2014) Det goda livet finns i Norrköping - En vision för 2030 (2008) Gemensam klimatvision för Linköping och Norrköping (2008) Landsbygdens utveckling i Norrköping (2014) Verksamhetsplan för landsbygdsfrågor (2015) 7 4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR Inriktning ur gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping Inriktningen för den gemensamma översiktsplanen antogs i kommunstyrelserna i båda kommunerna Linköping ochärNorrköping är storstadsregion viktigast 2010. Visionen en gemensam med Högsta prioritet ges satsningarBesluten i städerna Linköping två samverkande stadskärnor. grundade sig annat påÖkad det regionala utvecklingsproochbland Norrköping. befolkning och täthet är avgögrammet på en underlagsrapport om inom regionens rande för och regionens framgång. Områden gångmarknadsekonomiska avstånd till resecentrumförutsättningar ska ha särskilt(”Linköpinghög bebyggelNorrköping– gemensam marknad och framtid”, setäthet. Tyréns Temaplan år 2007). Fokus ska ligga på gemensamma planeringsfrågor av betydelse för storPrioriterade utvecklingsorter Särskilda satsningar görs i utvalda orter som ligger i kärnstädernas relativa närhet och som bedöms vara möjliga att kollektivtrafikförsörja påöversiktsplan ett bra sätt. SamUtgångspunkter i gemensam tidigt är dekommunernas orter som erbjuder intressanta boendekva• Båda tillväxt och långsiktiga liteter och som kan utgöra stödjepunkter för utveckling ska gynnas inom en gemensamomkringliggande landsbygd. Mer samlad på dessa funktionell storstadsregion medbebyggelse två samverorter ger underlag för långsiktigt tryggad service. För kande stadskärnor. De två kommunernas attutvecklingspotentialer ge underlag för bra service ska tasbehöver tillvara befolkningen på ett sätt uppgå till minst 4 000-6 000 invånare. Till sin karaksom samman-taget leder till nytta för båda. tär•betyder det att orter utanför stadskärnorUtbyggnad av utpekade transportsystem och bebygnagelsestruktur får småstadenska som förebild. möjliggöras på ett sätt som Kollektivtrafiksatsningar orter börsocialt kompletstimulerar hållbar tillväxti idessa ekonomiskt, teras säkra cykelvägar ochmed miljömässigt avseende.och med bra gångstråk. Två kilometer kan ses som ett ungefärligt mått på ac• Historiska värden, kulturell särart och unika ceptabelt gång- och cykelavstånd till närmaste penmiljö kvalitéer i de två kommunernas städer deltågsstation eller busshållplats. Detta avstånd komoch tätorter, samt det i omgivande omlandet mer påverka var ny bebyggelse lokaliseras. skadärför värnasattoch vidareutvecklas. Är orten tillräckligt stor för att kunna förses med lokal • Efterfrågan på bostäder och lokaler från växande kollektivtrafik kan denna radie vidgas. befolkning och näringsliv ska tillgodoses. Den gemensamma planeringsprocessen ska bidra till Särskilda satsningar i vackra lägen att bygga upp kunskap, strategier och samsyn. Därutöver föreslås särskilda satsningar på områden 8 22 stadsregionens långsiktiga utveckling. För att driva på och leva upp till fjärde storstadens ambitioner, utgår planeringen från befolkningsmålet på 500 000 personer i regionen år 2030. Det moti mycket attraktiva städernas närhet.och Dessa svarar en ökning medlägen cirkai 80 000 personer en genomsnittlig folkökning på orter 0,7 procent per år. storvackert och centralt belägna av varierande lek, möter efterfrågan på boende nära vatten. FörutTillväxt på landsbygden sättningarna för kollektivtrafik varierar men säkra Omkring 34 procent av Sveriges befolkning bor cykelvägar ska kunna säkerställas i samband med på landsbygden. Cirka tre procent av Sverige är utbyggnad. bebyggd mark. Större delen av vårt land är alltså någon form av naturresurs och en stor del av de Övriga tätorter landsbygden resurser som våraoch urbana samhällen är beroende av Övriga tätorter kommer behandlas inom ramen kommer från landsbygden.attJordoch skogsbruket för kommande har inte bara enöversiktsplaner/utvecklingsplaner traditionell roll som producent av för landsbygden. Hänsyn och anpassning måste ske till livsnödvändiga råvaror såsom livsmedel, material och energi utan fungerar också som förvaltare och utvecklare av landsbygdens natur- och kulturmiljövärden. En hållbar produktion, en hållbar konsumspecifika lokala förhållandena som råder i olika ortion och bevarade miljönyttor behöver en levande landsbygd, vilket i Det sin tur en förutsättning för med en ter och områden. kanärgälla både områden hållbar En levande och och attraktiv landsbygd är växandestad. exploateringstryck områden med andra en tillgång för hela kommunen. Detsom är viktigt att starka markanvändningsintressen högvärdiga kommunens landsbygdsområden skärgården jordbruks- och skogsmarker, storaoch naturoch kulturutvecklas för områden att skapa goda förutsättningar året av värden eller av intresse för produktion runt, för boende, företagande och arbete. vindkraft. Även vid ställningstagande till poängteras nybyggande I den gemensamma översiktsplanen att på landsbygden behöver man beakta förutsättningarna satsningar på städerna Linköping och Norrköping för kollektivtrafik samt övriga hållbarhetsaspekter. har högsta prioritet. Ökad befolkning och täthet 2005 2030 Skillnad procent Skillnad antal personer Staden Linköping 97 000 127 000 31% 30 000 Staden Norrköping 84 000 114 000 36% 30 000 Stationsorter i Linköping och Norrköping 23 000 33 000 43% 10 000 Städer och stationsorter i annan kommun 48 000 54 000 13% 6 000 Övriga tätorter i regionen 96 000 98 000 2% 2 000 Landsbygd 68 000 74 000 9% 6 000 416 000 500 000 Summa 84 000 Tabellen ett räkneexempel påför hurLinköping befolkningsmålet skulle kunna uppnås inflyttning tillpå olika i regionen perioden 2005Tabell ur visar gemensam översiktsplan och Norrköping Tabellen visargenom ett räkneexempel hurplatser befolkningsmålet skulle kunna 2030. I såväl Linköping ochtill Norrköping somi regionen i övriga tätorter ger2005-2030. pågående planarbeten med god utrymme för en tätorter utbyggnad uppnås genom inflyttning olika platser perioden I såväl Linköping ochmarginal Norrköping som övriga geri enpågående med marginal för en utbyggnadtilli enlighet medbehöver detta exempel. Enbefolkningsmålet viktigt slutsats ärska attkunna särskiltnås. lighet med planarbeten detta exempel. Engod viktig slutsatsutrymme är att särskilt inflyttningen Norrköping öka för att inflyttningen till Norrköping behöver öka för att befolkningsmålet ska kunna nås. är avgörande för regionens framgång. Utveckling behöver dock ske i hela kommunen och i den gemensamma översiktsplanen anges att särskilda satsningar ska göras i utvalda orter som ligger i centralortens närhet och som bedöms vara möjliga att kollektivtrafikförsörja på ett bra sätt. Även de orter som erbjuder intressanta boendekvaliteter och som kan utgöra stödorter för omkringliggande landsbygd är viktiga. Mer samlad bebyggelse på dessa orter antas ge underlag för långsiktigt tryggad service. En befolkning om minst 4-6000 invånare bedöms ge ett bra underlag för service. Särskilda satsningar kan ske i mycket attraktiva lägen i stadens närhet. Dessa vackert och centralt belägna orterna av varierande storlek möter efterfrågan på boende nära vatten. I övrigt anger den gemensamma översiktsplanen att hänsyn och anpassning till specifika lokala förhållanden ska tas vid utveckling av kommunens småorter och landsbygden. Det gäller både i områden med växande exploateringstryck och områden med andra starka markanvändningsintressen såsom högvärdiga jordbruks- och skogsmarker, stora natur- och kulturvärden eller områden av intresse för produktion av vindkraft. Vid ställningstagande till nybyggnad på landsbygden behöver förutsättningar för kollektivtrafik och andra hållbarhetsaspekter beaktas. Läs mer: Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping (2010) Nationella lagar, regler och mål Miljömål För Sverige finns 16 nationella miljömål, 15 av dessa berör Östergötlands län och för dessa finns regionala miljömål. Norrköpings kommuns intention är att översiktsplaneringen aktivt ska sträva mot uppfyllande av miljömålen. Läs gärna mer om miljömålen i dokumentet Miljökonsekvensbeskrivning för översiktsplan för landsbygden i Norrköpings kommun och på Miljömålsportalen www.miljomal. EU:s vattendirektiv Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG (Vattendirektivet) trädde i kraft år 2000. Detta har bland annat som syfte att skapa en strategi vilken ska skydda yt- och grundvattnet mot kemisk förorening. Sverige implementerar Vattendirektivet med hjälp av miljökvalitetsnormer (MKN). Dessa är juridiskt bindande och fungerar som ett styrmedel för medlemsstater inom EU. Vattendirektivet och hur den påverkas av den nya översiktsplanen beskrivs mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen. Läs även om vatten- och havsplanering i avsnittet Infrastruktur och rörelse. Läs mer: Miljökonsekvensbeskrivning WSP (2015) Miljökvalitetsnormer Översiktsplanen ska även redovisa hur miljökvalitetsnormerna ska följas. Miljökvalitetsnormerna regleras i miljöbalken, det finns normer för luft, vatten och buller. Normerna är relaterade till kunskapen om vad människan och naturen tål och kan även ses som ett styrmedel för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsnormer beskrivs mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen. Regionala mål Med stöd från Tillväxtverkets storstadsprogram arbetar Linköpings och Norrköpings kommuner tillsammans med Region Östergötland i ett projekt kallat ”Framtid i den fjärde storstadsregionen” för utveckling av de två städerna och deras omland. Projektet syftar till att stödja framväxten av en storstadsregion som har de båda närliggande och överlappande städerna Linköping och Norrköping som sin centrala del. Linköping och Norrköping strävar efter att tillsammans med sina grannkommuner skapa en integrerad bostads-, arbetsmarknads-, utbildnings- och kulturregion med en halv miljon invånare. Syftet med att formulera en framtidsbild är att peka på vad som krävs för att skapa förutsättningar för ”ett bra liv” för den framtida storstadsregionens invånare och en långsiktigt hållbar utveckling. Region Östergötland har tillsammans med kommunerna och landstinget, olika offentliga organisationer och civila sektorn också tagit fram en samlad strategi för östgötaregionens utvecklingsarbete, Regionalt utvecklingsprogram RUP 2030. 9 Södra stambanan mot Katrineholm och Stockholm och Nyköpingsbanan mot Nyköping och Stockholm. Mot Katrineholm sträcker sig också Riksväg 56 och via Riksväg 51 når man Svärtinge och Finspång. Genom skogarna i norr är vägarna i västostlig riktning av enklare slag. tätorterna bor cirka 2 500 människor. Åby och Jursla som ligger i gränslandet mellan Kolmårdsskogarna och Kvillingeslätten har tillsammans nästan 6 700 invånare. I Krokek bor ungefär 4 300. Programmet ska vara vägledande för kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och det civila samhället. Tre mål, som grundar sig i de tre hållbarhetsprinciperna ekonomisk, miljömässig och social utveckling, har tagits fram. Den långsiktiga ambitionen för Östergötland är att regionen ska uppfattas som attraktiv och värdeskapande och en region som skapar goda livsbetingelser och hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd. Mål 1 Goda livsvillkor för regionens invånare Befolkningen i den norra delen av kommunen har ökat med 11 % sedan 1995. Mest har Svärtinge vuxit procentuellt sett, därefter Graversfors och den andel människor som inte bor i någon tätort. Norrköpings Beskrivning av kommunen kommun har totalt ökat med drygt 4 % för samma Norrköpings kommun är en spännande och variatidsperiod. Befolkningen i Simonstorp, Strömsfors tionsrik mednågot närhetunder till havet, skogen och och Åbykommun har minskat samma tidsperiod. slätten. I kommunen finns tigrar, spårvagnar och skärgård som blandas med kulturbygder som har historiska St o r a krötter o m mlångt u n itillbaka k a t i o ni stiden. leder I den gemensamma översiktsplanen för Linköping Norra delen och Norrköping finns förslag för framtida stationDen norra delen är belägen norr och nordost om släge i Åby. Stationsläget har varit föremål för Norrköpings stad och angränsar till Finspångs utredningi iväster, program inför detaljplan och stationen kommun Katrineholms kommun i norr har idag ett utpekat läge. Mellan Finspång och Norroch Nyköpings kommun i nordost. I söder letar köping enbildar regional stomlinje för busstrafik. sig havetfinns in och Bråviken. I viken möter den Det anges också önskade åtgärder för landsväg och norra delen den som benämns som den östra 904 delen. 903 mellan E4 och Kolmårdens En järnDelarna förbinds med färja mellandjurpark. Säter i norr vägskorridor för Ostlänken området. och Skenäs i söder. Bråviken löper är en genom viktig farled för båttrafik mellan hamnarna vid Norrköping stad och öppet hav. I sydväst angränsar den norra delen till den västra delen av kommunen vid sjön Glan. Allmänna intressen Norrköpings kommun omfattande ytan och Kolmårdsskogarna harärhistoriskt varittill svårgenomkan delas och upp förknippas i tre geografiskt delar, norra, trängliga blandolika annat medden historier västra respektive östra delen. om stråtrövare. Idag genomkorsas området av stora kommunikationsleder som E4 mot Nyköping och vidare mot Stockholm och järnvägsförbindelserna Mål 2 Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning Mål 3 Hållbart nyttjande av naturens resurser öar men även möjlighet till bergsklättring. vissa delar av skogarna finns så kallade tysta en. I Kolmården har det brutits marmor sedan talet, brytningen sker änLäs i dag i liten skala. mer: sdalsberget vid ÅgelsjönFramtid väster Åby utgör i denom fjärde storstadsregionen Regionalt utvecklingsprogram unens högsta punkt med sin höjd på 171 för Östergötland RUP 2030 (2012) över havet. Vintertid kan man exempelvis försåkning vid skidanläggningen Yxbacken eten av Hults bruk eller långfärdsskridskor gon av de rikligt förekommande sjöarna eller ken. KATRINEHOLMS KOMMUN Fläten FINSPÅNGS KOMMUN Bolen Simonstorp Svängbågen Sörsjön 55 Graversfors Ågelsjön Svärtinge Jursla Glan Övre Glottern Nedre Glottern Åby NYKÖPINGS KOMMUN Strömsfors E4 Lövsjön 904 Krokek Esterön Bråviken 903 Kolmårdens djurpark and e b e f o l k n i n g o c h s to r a n d e l rtsbor orra delen10av kommunen är den folkrikaste utanför nen med ungefär 17500 invånare. Av dessa bor 5 % i någon av tätorterna Åby, Krokek, Svärtinge, Nävekvarn Kvarsebo Skenäs Mauritzberg 1153 209 Östra Stenby Östra Husby Lönö Program inför översiktsplan för landsbygden den v det ra del. jordbruk. , odlingsbetesmförelsevis ad. Längs gar mot mängd arter ut i den östra gården med fortsätter ap och dominerar en präglas fågelskären. till både ad från kliprliv. Somrgårdarna marsviks Finspång Historiskt har den östra kommundelen varit en jord- Graversfors bruksbygd under mycket lång tid. Här finns omfatÅgelsjön FINSPÅNGS tande lämningar från yngre stenålder och framåt. Svärtinge Jursla Från medeltiden finns blandKOMMUN annat avtryck i form av Stegborgs slottsruin vid Slätbaken. I den innersta delen av Slätbaken möter Göta kanal Östersjön vid samhället Mem. Kyrkbyar som exempelvis Kuddby, Glanöstra Tåby och Östra Ny är rikliga till antalet i den delen. I den östra delen finns också flera gårdsMårn Vånga butiker med regionalt odlad mat. Exempel på1153 andra besökspunkter är hotell och golfbanor. Skärblacka Grensholm Kimstad Löfstad slott E4 Stor andel boende i mindre samhällen 55 lande väg för trafik till och från den östra kommunP rcirka o g r1a400 m arbetstillfälinför översikt Inom den östra delen finns delen. Norrköpings flygplats finns längs väg 209 och len. En femtedel av alla arbetstillfällen i den östra möjliggör resor till många destinationer. Det finns delen finns inom kategorin Jordbruk, skogsbruk och ingen järnväg i den östra delen. Två bilfärjor möjlig- fiske. Näst flest arbetstillfällen finns inom UtbildÖvre Glottern gör passager över Bråviken och Slätbaken som Övre Glottern ning följt av Vård och omsorg. Den fjärde största underlättar rörelse i nordsydlig riktning. Nedre Strömsfors Arbet e oc h pendl i ngs m öns t er Nedre Glottern Glottern Åby Strömsfors E4 904 Bråviken Lövsjön Krokek Esterön 903 Kolmårdens djurpark Bråviken Nävekvarn Skenäs 209 209 Furingstad E22 Östra Stenby Konungsund Furingstad Roxen Av de boende i den västra delen har drygt 4 200 förvärvsarbete varav drygt 1 200 arbetar inom området. Knappt 2 Marviken 000 personer pendlar till övriga Häradshammar Norrköpings kommun, främst till området innanför Kättinge Kuddby Jonsberg Norrköping stads randzon. Knappt 1Gränsö 000 pendlar till andra kommuner varav cirka hälften till Linköpings kommun och en fjärdedel till Finspångs kommun. Arkö Östra Ny Östra delen Västra delen 0 som kmomN 10 delen belägen 20 Den västra delen utgör den del av kommunen Den östra öster Norrköpings stad Någraärhögt d e st r åstad k och är cirka 360 km2 västerraf omikera Norrköpings kallas Vikbolandet. Delen omfattar cirka 950 km2 stort. 90% området landområden varav ungefär 5901149) km2och är land och 360 km2 utgörs köping och Kimstad (landsväg mellan Förbindelserna somav löper genomärområdet mellan och resten vatten. Skogsbygden i väster övergår i delar avi Östersjön, Norsholm ochavLinghem LinköpingsBråviken kommun eller sjöar och andra de två stora städerna Linköpingallra och längst Norrköping Finspångs kommuns skogsbygd norrut och Linvattendrag. Den östra delen gränsar (landsväg 796). För landsväg 215 från Kimstad till i huvudsak mot är rikligt trafikerade, det gäller både E4 och Södra köpings kommun väster. Likaså möter området vatten; Bråviken i norr, Östersjön i öster och Slätkommungränsen i riktning mot Finspång och landsstambanan. I Kimstad finns istationsläge för tågen. kommun i sydväst där slätten binder baken och Skärblacka Söderköpings kommun väg 1153 mellan E4 och anges också i söder. En del av KimstadLinköpings förbinds också med spår åt nordväst via samman Norrköpings ochanvänds Linköpings kommuner. havsområdet angränsar till Oxelösunds kommun. önskade åtgärder för vägarna. En järnvägskorridor Skärblacka till Finspång, järnvägen idag för I sydost övergår det brutna i Vid Bråviken mellan Skenäs i den östra delen och för Ostlänken löper genom området. enbart godstrafik. Mellan slätten E 4 ochoch Skärblacka löperlandskapet landsvägSöderköpings 1153 och mellan KimstadNorrut och Finspång kommun. angränsar det västra Säter i den norra finns färjeförbindelse. Likaså vid landsvägområdet 215. via sjön Glan till den del som benämns Slätbaken vid Stegeborg finns färjeförbindelse. Serv ic e oc h handel som den norra delen ovan. I den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping finns förslag för framtida stationsläge i Norsholm. På järnvägen mellan Finspång och Kimstad föreslås att pendeltågtrafik utvecklas på sikt. Mellan Finspång och Kimstad och Norrköping Linköping är inriktningen också regional stomlinje Störst utbud finns i den största orten, det vill säga Skärblacka med både kommersiell och offentlig service som handel, vårdcentral, skolor, bibliotek och fritidsgård. I Norsholm finns också visst handelsutbud och förskola. I Vånga och Kimstad finns Inom den västra delen är Billerud i Skärblacka den dominerande arbetsgivaren. Här arbetar ca 650 Mauritzberg Lönö personer. Östra Husby Tåby Tåby I den östra delen bor ungefär 5 500 människor. Den Göta kanal östra delen urskiljer sig från den norra och västra Norsholm Göta kan Mem Å kommundelen gällande befolkning eftersom de al LINKÖPINGS Slä Söderköping flesta av människorna inom den östra kommundelen tba ke KOMMUN n bor utanför tätbebyggda områden. Orten med flest SÖDERKÖPINGS boende i den östra delen är Östra Husby där det bor SÖDERKÖPINGS KOMMUN ca 800 personer. Resterande 4700 (ca 85 %) bor i KOMMUN orter och samhällen med mindre än 200 invånare. Karta över den västra och östra kommundelen. Linköping Efter Östra Husby i storlek är Arkösund med cirka Kartbild över den östra delen Kartbild över den västra delen Inom den västra delen finns drygt 2 000 arbetstillfällen. 40 % av arbetstillfällen inom Tillverkning NYKÖPINGS finns KOMMUN Oxelösund och utvinning. Därefter följer Utbildning, Vård och omsorg och Byggverksamhet. Kvarsebo Arkösund Ungefär 500 människor pendlar in till den västra delen från andra delar i Norrköpings kommun. Motsvarande siffra förRönö pendlingen från andra kommuner Brevik är knappt 300 personer. Stegeborg Vånga kyrka. 0 vattenanvändningen 20 km 10 Mark- och idag Norrköpings kommun omfattar 160 300 hektar mark och vatten. Av detta utgör 149 500 hektar (93%) markyta och 10 800 hektar (7%) vatten. Marken används till största delen för jord- eller skogsbruk med en omfattning om 124 400 hektar, vilket är cirka 77,5% av markresurserna. 6% utgör bebyggd mark och 9,5% utgör resterande, övrig markyta. N 19 11 Boende och service Befolkning och boende För 50 år sedan bodde cirka 20 procent av kommunens befolkning i de gamla kommundelarna Kolmården, Kvillinge, Skärblacka och Vikbolandet. Norrköpings kommun har idag drygt 135 000 invånare, varav cirka 30 500 (23,5 procent) bor utanför Norrköpings randzon. Befolkning Antal Norrköpings tätort 90 760 Tätorter med mer än 1000 invånare 30 832 Landsbygd - Tätorter med mindre än 1000 invånare 2 776 - Ren landsbygd 10 915 Totalt 135 283 Norra delen Den norra delen av kommunen är den folkrikaste utanför Norrköping om man bortser från randzonens gräns. Utanför randzonen bor cirka 8 300 invånare. Räknar man Åby, Jursla, Svärtinge m.m. som egna tätorter bor ungefär 18 800 invånare i den norra delen utanför Norrköpings tätort. Av 18 800 bor cirka 82% i någon av tätorterna Åby, Krokek, Svärtinge, Jursla, Strömsfors, Kvarsebo och Simonstorp. På landsbygden utanför tätorterna bor cirka 3 400 personer. Befolkningen i den norra delen av kommunen har ökat med cirka 15% sedan 2001. Mest har Svärtinge vuxit procentuellt sett, därefter Åby och den andel personer som inte bor i någon tätort. 12 Västra delen Drygt 8 800 människor bor i den västra delen av kommunen, av dem cirka 70% i tätorterna Vånga, Skärblacka, Kimstad eller Norsholm. Utanför tätorterna bor cirka 2 600 människor. Den största orten är Skärblacka med knappt 4 000 invånare följt av Kimstad med cirka 1 450 invånare. Mellan Glan och Roxen utmed Motala ström bor i de tre tätorterna drygt 6 200 personer, vilket motsvarar ungefär 70% av invånarna i den västra delen. I Vånga och Skärkind bor cirka 200 personer vardera. Det bor cirka 300 personer färre i den västra delen idag än det gjorde 2001. Antal boende har minskat i vissa delar och ökats i andra delar. Antal boende har ökat med 5% på landsbygden och minskat med en knapp procent i Skärblacka. Östra delen I den östra delen bor ungefär 6 400 invånare. Den östra delen urskiljer sig från den norra och västra kommundelen gällande befolkning eftersom de flesta av människorna inom den östra kommundelen bor utanför tätbebyggda områden. Orten med flest boende i den östra delen är Östra Husby där det bor cirka 800 personer. Resterande 5 600 (cirka 87%) bor i orter och samhällen med mindre än 200 invånare. I Arkösund bor 155 invånare. Sedan 2001 har antalet människor inom den östra kommundelen ökat med cirka 5% (cirka 330 personer). Östra Husby har ökat sin befolkning med cirka 40 personer. För Arkösund är invånarantalet i stort oförändrat. Boende i andra orter eller på landsbygden har ökat med cirka 290 personer. Demografi och befolkningsförändringar I en sammanställning som Norrköpings kommun gjort, “Norrköping i siffor 2015” framgår att Norrköping hade fortsatt stark tillväxt under 2014 och att befolkningen ökade med drygt 1 500 personer under året. Befolkningsökningen berodde dels på hög inflyttning till kommunen, 6 400 personer, och dels på att det föddes många barn, över 1 600 barn. Av de som flyttade till Norrköping var flest i åldern 19-30 år och av alla 6 400 personer som flyttade till Norrköping under 2014 var 3 000 personer i åldern 19-30 år. Befolkningen förväntas fortsätta öka under de kommande åren. Tillväxttakten förväntas ligga på 1,2 procent under prognosperioden 2015-2024. Befolkningsökningen beror dels på fortsatt högt flyttnetto, dvs. att fler flyttar in till än ut från kommunen. Dels förväntas antalet födda barn öka under perioden främst på grund av att antalet kvinnor i barnafödande ålder ökar. År 2017 förväntas folkmängden vara över 140 000 i Norrköping och år 2023 över 150 000. I jämförelse med riket har Norrköping en högre andel unga vuxna, vilket till viss del beror på studenterna på Linköpings Universitet, Campus Norrköping. Läs mer: Norrköping i siffror (2015) 2014 fortsatte den starka tillväxten i Norrköping och befolkningen ökade med drygt 1 500 personer. föds många barn, över 1beror 600 barn. Vanligaste åldern Befolkningsökningen dels på hög inflyttning 2014 fortsatte den starka i på Norrköping atttill flytta i är 19-306år ochpersoner, av allatillväxten 6och 400dels personer kommunen, 400 att det befolkningen ökade med drygt som och flyttade till Norrköping under 2014 var13500 000personer. Befolkningsökningen beror dels på hög inflyttning personer i åldern 19-30 år att flytta i är 19-30 år och av alla 6 400 personer som flyttade till Norrköping under 2014 var 3 000 Folkmängden i Norrköping 1970-2014, prognos och utblick Folkmängden Befolkningsförändringar till kommunen, 6 400 personer, och dels på att det personer i åldern 19-302015-2024 år 1996-2014 14 13 20 12 20 11 20 10 20 09 20 08 20 07 20 06 20 05 04 In-migration 20 03 20 02 20 20 00 99 01 20 20 98 19 19 19 96 22 18 20 14 20 20 10 06 20 20 02 20 98 19 94 19 90 19 Deaths Out-migration 22 18 Projection 2020-2024 Källa: Statistiska centralbyrån (faktiskt antal 1970-2014), 7 Norrköpings kommun (år 2015-2024) Observera att y-axeln, axeln för antal är bruten. Forecast 2015-2019personer, Projection 2020-2024 86 Births 20 14 20 10 20 06 20 02 20 98 20 94 19 90 19 7 Actual population 19 82 19 78 19 74 19 19 19 86 Forecast 2015-2019 0 70 jection 2020-2024 19 82 19 78 19 74 19 70 19 19 22 18 20 14 20 Actual population 100 000 97 Inhabitants År förväntas Folkmängd Förändring Befolkningen fortsätta öka under de 7 000 Folkmängden i Norrköping 1970-2014, prognos och utblick 2015-2024 kommande åren. Tillväxtakten förväntas ligga 1996 123 531 -264 150 000 6 000 Befolkningen förväntas fortsätta öka under de på 1,2 procent under prognosperioden och Inhabitants 1997 123 049 -482 5 000 kommande åren. Tillväxtakten förväntas ligga 1,3 procent under utblicksperioden. 160 000 140 000 Befolkningen förväntas fortsätta -634 öka under de 1998 122 415 på 1,2 procent under prognosperioden och 4 000 kommande åren. Tillväxtakten förväntas ligga 1999 122 212 -203 1,3 Befolkningsökningen beror dels på fortsatt 150 000 procent under utblicksperioden. 130 000 3 000 på 1,2 procent under prognosperioden och höga flyttnettot, fler flyttar in till -13 än ut 2000 dvs. att 122 199 2 000 1,3 procentDels under utblicksperioden. 120 000 140 000 Befolkningsökningen beror dels på fortsatt från kommunen. förväntas 2001 122 896 antalet födda 697 1 000 höga flyttnettot, dvs. att fler flyttar in till än ut barn öka under perioden främst på grund av 2002 123 303 407 110 000 Befolkningsökningen beror dels på fortsatt 130från 000 kommunen. Dels förväntas antalet födda 0 att antalet kvinnor i barnafödande ålder ökar. 123 971 höga flyttnettot, dvs. att140 fler000 flyttar in till än ut barn öka under perioden främst på grund av År 2017 är2003 folkmängden över i 668 Norr100 000 120att 000antalet kvinnor i barnafödande ålder ökar. 2004 124 410 439 från kommunen. Dels förväntas antalet födda köping och år 2023 över 150 000. 0 barn2005 öka under perioden 124 642 främst på 232grund av År 2017 är folkmängden över 140 000 i Norr110 000 köping och år 2023 över 150 000. att antalet ålder ökar. Källa: Statistiska821 centralbyrån 2006 kvinnor 125i barnafödande 463 20 20 10 Inhabitants 970-2014,160 prognos och utblick 2015-2024 000 i Norrköping 1996-2014 20 köping 0 personer. nflyttning på att det föds många barn, över 1 600 barn. Vanligaste åldern att flytta i är 19-30 år och av alla 6 400 personer som flyttade till Norrköping under 2014 var 3 000 födsi åldern många barn,åröver 1 600 barn. Vanligaste åldern personer 19-30 7 Folkmängd 31 dec 2014 (faktiskt 1970-2014), År 2017 överantal 140 000 i Norr2007är folkmängden 126 680 kommun 1(år 217 Norrköpings 2015-2024) köping och år Observera 2023 000. y-axeln, 2008 128 över 060att150 1 axeln 380 för antal 2009 2010 2011 2012 2013 2014 129 254 135 283 personer, är bruten. 1 194 Källa: Statistiska centralbyrån 67 356 130 050 796 antal 1970-2014), (faktiskt 130Norrköpings 623 573 kommun (år 2015-2024) Observera att1 y-axeln, axeln för antal 132 124 501 personer, är bruten. 133 749 1 67 625356 66 393 135 283 66 393 +1 534 Så mycket ökade Norrköpings befolkning under 2014. 1 534 Källa: Statistiska centralbyrån 13 Bebyggelsens utveckling De olika landskapstyperna har skapat skilda förutsättningar för boende och näringar, vilket visar sig i den varierade bebyggelsen vi ser idag. Bebyggelsen har etablerats och därefter utvecklats till olika strukturer och funktioner beroende på de skilda förutsättningar som tiden och landskapet givit. Inom kommunen finns ett flertal orter med tydlig platskontinuitet och stort tidsdjup, ibland ända frånjärnåldern. I hela kommunen finns lämningar från olika tidsåldrar, tex är det vid förkastningsbranterna mot Bråviken en rik förekomst av fornlämningar från främst stenåldern. Det odlingslandskap som grundades under yngre järnålder och tidig medeltid bestod i stort sett, både till sin utbredning och till sitt innehåll, fram till laga skiftet under 1800-talet. Under medeltiden och 1600-talet var byarna förhållandevis små. På Vikbolandet, som hade den största bytätheten i Norrköpingsområdet, var medelstorleken 3–5 gårdar. I skogstrakterna och i skärgården dominerade ensamgårdarna och byarna bestod i regel av bara ett par gårdar. Byarna kom att regleras genom att tomterna planlades strikt efter geometriska mått, vilket tog sig uttryck i den vanligt förekommande radbyn. Gårdarna lades alltefter byns storlek och naturliga förutsättningar i en eller två rader utmed bygatan. Laga skiftet genomfördes i Norrköpings omland under 1800-talet vilket förändrade bebyggelsemönster och landskapsbild. Effekterna av laga skiftet märks tydligt på landskapsbilden i de öppna slättbygderna. På den ursprungliga bytomten finns några gårdar kvar i den utglesade byn, och 14 de utflyttade gårdarna ligger som ensamgårdar utspridda i slättlandskapet. Ett exempel på detta är Tåby vars bebyggelse varit tätare söder om kyrkan. På vissa ställen bland kommunens landsorter finns dock karaktären av oskiftad by kvar. Ett exempel på detta är Häradshammars kyrkby där gårdarna ligger utmed bygatan. I samband med den kraftiga befolkningstillväxten under 1800-talet kom många torp att uppföras i anslutning till utmarkerna, bland annat på de skogsklädda moränhöjderna i slätt och mellanbygden. Idag har många torp övergivits eller har fått funktion som sommarstugor. De kyrkor som ger det östgötska kulturlandskapet dess karaktär började uppföras i sten omkring 1150. Kyrkobyggnaderna har genomgått många förändringar under tidens gång och det utseende de har idag är många gånger resultatet av 1800-talets nyeller ombyggnationer. Säteribildningen under 1600-talet kom att omforma delar av landskapet genom förändrad markanvändning. Säteriernas byggnader avvek från den övriga på landsbygden då man anlade alléer, parker och trädgårdar som påverkade landskapet. Säteribildningen medförde en förtätad godsstruktur och på Kimstad- och Kvillingeslätten innebar ägostrukturen att ett stort antal gårdar periodvis tillhörde omfattande godsbildningar. Det äldre vägsystemet växte fram för att man skulle kunna ta sig fram mellan gårdarna och byarna. Vägsystemet var anpassat till terrängen och vägarna följde väldränerade höjdpartier och grusåsar. Anpassningen medförde att vägarna var slingriga Läs mer: Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun (2014) och smala. Vid laga skiftet blev en del utflyttade gårdar placerade centralt i åkermarken och nya tillfartsvägar fick anläggas, ofta i räta vinklar från de äldre förbindelserna. De medeltida vägarna utgjorde stommen i vägnätet ända fram till 1920-talet och bilismens genombrott. Vägarna förbättrades men de äldre vägsträckningarna på höjdsträckningar och förbi naturhinder förblev i stort sett orörda. Vid mitten av 1800-talet kom järnvägen till Östergötland. Till en början rörde det sig om smalspåriga transportsträckor för brukens behov men snart därefter anlades sträckan Stockholm-Malmö. Östra stambanan byggdes på 1860–70-talen och kom att förändra det östgötska kulturlandskapet på olika vis. Utöver stambanorna växte även ett nät av mindre och ofta privata järnvägar fram. Järnvägarnas utstakade linjer utanför de gamla kommunikationsstråken kom att medföra att nya orter etablerades. Ett exempel på det är Kättinge där en stationsbyggnad uppfördes i närheten av Kättinge gård, och därefter växte ett stationssamhälle fram kring stationsbyggnaden. I en del fall förflyttades bygdens centrum från kyrkan med kringliggande administrativa byggnader till den nya stationen. Denna utveckling kan ses i Häradshammar där en del funktioner förflyttades från kyrkbyn till stationsområdet som etablerades 500 meter från den ursprungliga byn. Östergötlands rikt förgrenade järnvägsnät nådde sin största utbredning på 1920-talet. Järnvägarna är till största del idag upprivna men på flera ställen finns banvallarna kvar, så som i Skärkind, och flera av stationsbyggnaderna står ännu kvar om än med andra funktioner. Bebyggelsestruktur Med bakgrund av den historiska utvecklingen utgår kommunens övergripande struktur från ett mönster av mindre orter samt den dominerande centralorten. Utspritt på landsbygden finns bebyggelsegrupper, främst längs landsvägarna och historiska kommunikationsstråk. Längs kusterna finns ett antal mindre samhällen. Det varierande landskapet erbjuder en mångfald av boendemiljöer – stadsboendet, de små tätorterna, landsbygd och skärgård. Den 31 december 2014 fanns det drygt 72 000 lägenheter i Norrköpings kommun, knappt 47 000 i någon form av flerbostadshus (hyresrätter eller bostadsrätter) och knappt 23 000 i småhus. Det innebär att småhus står för en tredjedel av antalet boendeenheter i kommunen. Inom den del som omfattas av översiktsplan för landsbygden finns drygt 5 400 småhusenheter och cirka 250 lägenheter i flerbostadshus (hyresrätter eller bostadsrätter). I kategorin övrigt finns 170 lägenheter. Permanent- och fritidshusbebyggelse Norrköpings kommuns kuststräckor och insjöar erbjuder vackra miljöer för rekreation och upplevelser och runt om i kommunen har dessa rekreationsmiljöer genererat fritidshusbebyggelse i olika utsträckning och skala. De äldsta sommarbostäderna, exempelvis i Kopparbo och Arkösund, är uppförda kring sekelskiftet 1800/1900 och speglar den rika industristaden Norrköping där den övre medelklassen skaffade sig sommarnöjen för att komma bort från staden under sommaren. Äldre villa i Arkösund. Den övervägande delen av fritidshusbebyggelsen i kommunen har dock tillkommit betydligt senare än så. Den har växt fram under olika delar av 1900-talet och speglar samhälleliga förändringar som exempelvis införandet av semester och/eller den framväxande rörelsefriheten som bilismen medförde. Fritidshusområdena omvandlas och ersätts idag i allt större utsträckning av permanent bebyggelse och de småskaliga fritidshusområdena blir permanenta boendemiljöer som erbjuder unika lägen ofta med nära kontakt till värdefulla natur- och kulturområden. Sommarvilla i Kopparbo. 15 Service, offentlig och kommersiell Orter som har mycket god service eller viss service på landsbygden är Skärblacka, Kimstad/Norsholm, Åby/Jursla, Svärtinge, Krokek samt Östra Husby. Norra delen Åby och Krokek är de största samhällena och det är där mest offentlig och kommersiell service finns. Här finns till exempel skolor, vårdcentral, bibliotek och livsmedelsbutiker. Ett visst utbud finns även i Svärtinge, Simonstorp och Kvarsebo. Västra delen Störst utbud finns i västra delens största ort Skärblacka med både kommersiell och offentlig service som handel, vårdcentral, skolor, bibliotek och fritidsgård. I Norsholm finns också visst handelsutbud och förskola. I Vånga och Kimstad finns skolverksamheter. Östra delen Inom den östra kommundelen är service och handel koncentrerat till tätorterna. I Östra Husby finns det största offentliga och kommersiella utbudet. Skolverksamhet finns på ytterligare ett par orter och i Arkösund finns en del kommersiell service. Social hållbarhet på landsbygden ”Utgångspunkter för social hållbarhet kan innefatta generationsrättvisa, social rätt­visa, tillit och medborgerligt deltagande. För hållbarhet handlar det alltså om att ha med sig dagens situation, framtidens och vägen dit. Miljöer ska helt enkelt fungera för alla människor som ska använda dem. Med alla menas alla människor, oavsett kön, ålder, religion, socio-ekonomisk bakgrund, etnicitet, sexuell läggning eller funktions­nedsättning.” (Ur Social konsekvensanalys: människor i fokus – Göteborgs stad) Stad och land är beroende av varandra - staden behöver landsbygdens resurser och tvärtom och istället för att peka ut något alternativ som mer hållbart än det andra är det viktigt att betona det nödvändiga i samspelet mellan stad och land. De kollektiva nyttigheterna i landskapet omfattar till exempel ett variationsrikt och attraktivt landskap med en stor rikedom av arter och kulturmiljöer. Allemansrätten medför att de kollektiva nyttigheterna till stora delar är tillgängliga för alla. I serviceorter med närservice till landsbygden runtomkring finns viktiga funktioner som exempelvis förskola, skola, bibliotek, boende för äldre, hälsovård, försäljning av livsmedel och drivmedel samt mötesplatser. Landsbygden bevarar natur- och kulturmiljövärden och staden erbjuder upplevelse- och kulturvärden för alla kommunens invånare att nyttja. Flera av miljömålen handlar om fenomen som i huvudsak är synliga utanför tätorten. Utöver de resurser på landsbygden som ger möjlighet till lönsamhet idag, som livsmedel, energi och material 16 kan landsbygden leverera miljönyttor och bevara kulturvärden. Landsbygden erbjuder god livskvalitet med närhet till naturupplevelser, lugn hemmamiljö, goda möjligheter till rekreation, känsla av bysamhörighet osv. På landsbygden finns ett rikt kultur- och föreningsliv, aktiva byalag och utvecklingsgrupper och ett engagemang för sin hembygd vilket är viktigt ur ett socialt perspektiv. En begränsande faktor i dagens samhälle är dock att de flesta behöver söka sig till staden eller en större tätort för arbete. Detta är också en viktigt fråga ur ett barn- och familjeperspektiv där det är avgörande med korta pendlingstider. Så kort ställtid som möjligt mellan arbete och hem är i allmänhet viktigt för dagens aktiva familjer. I många fall krävs det därför insatser av samhället, bland annat genom att skapa förutsättningar för människor att bo permanent på landsbygden trots att till exempel arbetsplatsen ligger i staden. Flera av landsbygdens tätorter idag har ett förhållandevis ensidigt bostadsutbud med övervägande del friliggande enbostadshus, relativt glest placerade. Ur ett socialt hållbart perspektiv är det viktigt att med blandade upplåtelseformer, bostadstyper och prisklasser eftersom det ökar möjligheterna för en socioekonomisk mix i tätorterna vilket är viktigt för ett samhälle med ambitionen att vara rättvist och jämlikt. Några nya tätorter planeras inte för landsbygden i Norrköping, istället handlar det om att komplettera i befintliga orter och utmed viktiga stråk. Det ger bra förutsättningar för en effektivare kollektivtrafik och utveckling av service mer allmänt, liksom generationsväxlingar som syftar till att vidareutveckla och/eller utveckla en pågående näringsverksamhet. Offentlig och kommersiell service i Norrköpings kommun 17 Ur ett omvärldsanalytiskt perspektiv kan också konstateras en allt tydligare spännvidd mellan allt tätare urbana miljöer – kommunens centralort och angränsande Linköping som givna exempel - och en allt glesare landsbygd. Å ena sidan dyrare priser på drivmedel och ett försämrat serviceunderlag och å andra sidan en ny slags ”grön våg” där landsbygden – med tillgången till närodlad frukt och grönt och närhet till skog och sjö – står som tydligt ideal för det urbana livet i stort. Att den unga befolkningen tenderat att lämna landsbygden för storstäder i takt med att samhället blivit ”post-industriellt” är både en anledning till och en effekt av den långsamma försämringen av utbud av service och möjligheter till möten – inte minst över generationsgränserna. Under senare år har dock den snabba utvecklingen av olika slags mobila kommunikationsmedel skapat möjligheter till kvarboende och en ökad service via t.ex. Skype och olika slags näthandel. Sådana lösningar ersätter förstås inte det fysiska mötet; en nedlagd närbutik kan inte ersättas av hemleveranser av matkassar. Som underlag till översiktsplan för landsbygden i Norrköpings kommun har ortsanalyser för ett flertal tätorter i kommunen arbetats fram. I analyserna konstateras att en levande och attraktiv landsbygd är viktig och att vägen dit är att profilera de mindre orterna. Det handlar i första hand om att hitta något att samlas kring – den återupprättade lokala mötesplatsen. Förstås finns också, i ljuset av en ”post-industriell ekonomi”, näringsaspekter med i bilden där en stor del av den avfolkade landsbygden numera lever på besöksnäringen. Landsbygden 18 rymmer således både möjligheter och begränsningar. Ett samlat grepp om landsbygden, ur såväl näringslivsutvecklingsperspektiv som sociala perspektiv är viktigt, men eftersom orternas förutsättningar ser ganska olika ut är det också viktigt att förstå det sociala livet mer specifikt i vart och ett av dessa samhällen. Infrastruktur och rörelser Tekniska försörjningssystem Norrköping Vatten AB och avfall ansvarar för kommunens olika tekniska försörjningssystem, såsom avfallshantering, vatten och avlopp, dagvattenhantering och bredbandsförsöjning. Utgångspunkt för verksamheten är att den ska bedrivas på ett resurseffektivt sätt där man ständigt minskar miljöpåverkan och aktivt bidrar till en bättre miljö samt främjar en utveckling mot ett uthålligt samhälle. Huvudägaren av el- och värmeproduktionen i Norrköping är E.ON Sverige AB. Tekniska Verken i Linköping AB äger fjärrvärmenätet i Skärblacka. Vatten och avlopp, antal enskilda avlopp För att minska utsläppen i sjöar arbetar Norrköpings kommun aktivt med olika åtgärder, till exempel genom att bygga ut det kommunala vatten- och avloppsnätet. I juli 2015 antogs en vatten- och avloppsplan där det framgår vilka områden som prioriteras för utbyggnad till och med år 2025. Idag finns kommunalt vatten och avlopp bland annat i olika delar av Vånga, Skärblacka, Kimstad, Arkösund, Kättinge, Östra Husby, Östra Stenby, Strömsfors, Krokek, Kopparbo, Kvarsebo, Kuddby, Konungsunds by, Kopparbo, Simonstorp och Svärtinge. I Skärkind och Mem finns en fungerande enskild gemensam vatten- och avloppsanläggning och i Häradshammar finns enskilda dricksvattentäkter som utgörs av grävda eller borrade brunnar och enskilda avloppsanordningar av varierande kvalitet. I Norrköpings kommun finns det tio reningsverk, varav Slottshagens reningsverk är det största, som renar avloppsvattnet från hushåll, sjukhus och industrier i kommunen. När avloppsvattnet har renats genom mekanisk, kemisk och biologisk rening med väldigt hårda krav på kvalitet, släpps det ut i Bråviken. Det finns också ett stort antal enskilda avlopp och minireningsverk på landsbygden. Bygg- och miljökontoret planerar att till 2015 ha inventerat fler än 2 200 enskilda avlopp i Norrköpings kommun med syfte att kontrollera att de avloppsanordningar som finns uppfyller kraven och att de som inte klarar kraven blir åtgärdade. Målsättningen är att alla enskilda avlopp ska bli inventerade. Utsläpp av avloppsvatten är enligt miljöbalken (SFS 1998:808) en miljöfarlig verksamhet; avloppsvatten ska avledas och renas så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. I flera av de mer sammantagna omvandlingarna av fritidshus till permanentboende upprättas detaljplan och kommunalt vatten och avlopp anläggs. Läs mer: Riktlinjer för vatten och avlopp i bebyggelsegrupper i Norrköpings kommun (2009) Riktlinje - Dagvattenhantering i Norrköpings kommun (2009) Vattenförsörjning Vatten som produceras till dricksvatten tas från olika vattentäkter runt om i Norrköpings kommun. Kommunen har idag cirka 10 vattentäkter, där de flesta är grundvattentäkter. Den största vattentäkten Glan är en ytvattentäkt. Den mängd råvatten som tas från Glan är endast cirka 0,5 procent av sjöns utflöde. Kommunens vattenförsörjning sker främst via Borgs vattenverk, som förses med råvatten från Glan, och vattenverket i Åby som tar vatten från Glottern som också är en ytvattentäkt. Övriga vattenverk finns i Gruvstugan, Kvarsebo, Strömsfors och Simonstorp. Dessa verk är grundvattenverk. Dagvatten Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt förekommer och rinner på hårdgjord markyta (tex gator, parkeringar, parkmark etc) eller på en konstruktion eller byggnad. Dagvatten kan även vara tillfälligt framträngande grundvatten. Dagvatten i bebyggd miljö fångas normalt upp av särskilda dagvattenbrunnar i städer och avleds via ledningar eller öppen avledning. På sin väg till vattendrag eller sjöar (recipient) fångar och transporterar dagvattnet föroreningar som innebär en källa till miljöpåverkan. Till skillnad från spillvatten (spolvatten från toaletter och smutsigt vatten från bad, duschar, diskning och tvätt) renas normalt inte dagvattnet utan leds tillbaka till naturen obehandlat. Ur ett föroreningsperspektiv är dagvatten därmed en diffus föroreningskälla som ofta avleds till ett punktutsläpp i recipienten. Längs transportvägen till recipienten kan det även ske en diffus föroreningsspridning till grundvatten och omgivande mark. Rening, omhändertagande och fördröjning av dagvatten innan det leds vidare minskar den här typen av utsläpp. Norrköpings kommun arbetar kontinuerligt med planering för dagvattenhantering och har arbetat fram riktlinjer som är styrande för flera nämnders och kommunala bolags arbete med dagvattenfrågor. I de orter som omfattas av denna översiktsplan är mängden hårdgjord yta begränsad, vilket innebär att regn- och smältvatten till största delen kan infiltreras direkt i markytan. Ansvarsfördelningen för hanteringen av dagvatten är relativt enkel. Den som bär ansvar för ytan eller byggnaden som ger upphov till dagvattnet ansvarar också för hanteringen av det dagvatten som uppkommer. Inom vissa delar av Norrköping och omgivande tätorter finns ett dagvattennät för bortledande av nederbördsvatten. Dagvattennätet byggs också successivt ut inom sådana områden där förhållandena inte är lämpliga för att omhänderta dagvattnet lokalt. I områden där ett lokalt omhändertagande utgör bästa lösningen sker ingen utbyggnad av kommunalt dagvattennät. 19 Verksamhetsområde Ett verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA) är ett avgränsat område inom vilket VAförsörjningen ska ske genom kommunala VAanläggningar. Hantering av dagvatten kan också ingå i ett kommunalt verksamhetsområde. Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom vilket Lag om allmänna vattentjänster (2006:412) gäller. Vattentjänstlagen är en strikt lag som reglerar förhållandet mellan VA-huvudman och de fastighetsägare som ingår i ett verksamhetsområde. Det är kommunen som beslutar vilka områden som ska vara verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp. Av beslutet ska framgå vilka fastigheter och samfälligheter som ingår i området. Inom verksamhetsområdet har kommunen och fastighetsägare både skyldigheter och rättigheter. VA-huvudmannen är skyldig att ordna med den vattentjänst eller de vattentjänster som verksamhetsområdet avser och för de fastigheter som har behov av tjänsten (bostadsfastigheter anses alltid ha ett behov av vatten och avlopp). Fastighetsägarna är i sin tur avgiftsskyldiga för den vattentjänst inom vilket verksamhetsområde fastigheten ligger och har inte möjlighet att välja att anordna med egen vattenförsörjning genom tex enskilt avlopp. Utanför verksamhetsområdet finns inga skyldigheter eller rättigheter för varken VA-huvudmannen eller fastighetsägaren. Den nyligen antagna VA-planen är ett led i att utreda utbyggnadsbehov samt planera och följa upp den allmänna VA-verksamheten. 20 Vatten- och havsplanering Vatten som viktig resurs Vatten är en ovärderlig resurs på många sätt. Rent vatten i vattendrag, sjöar och hav vill alla ha och ses av många som en självklarhet både idag och sannolikt även i framtiden. Rent vatten och i tillräcklig kvantitet är dock ingen självklarhet på många platser i världen idag, inte heller i Sverige eller i Norrköpings kommun. Vatten i form av dricksvatten är inte bara vårt viktigaste livsmedel utan även en förutsättning för allt liv. Vatten är också en viktig resurs för bland annat biologisk mångfald, fiske, friluftsliv, turism, kulturmiljövård samt för energiproduktion i form av exempelvis vattenkraft. Vattnets eviga kretslopp, transportförmåga, egenskaper som lösningsmedel och attraktionskraft, som exempelvis speglas i att många vill bo intill eller i närheten av vatten, innebär att det finns ett starkt samband mellan markanvändningen och påverkan på vattnet. Med anledning av detta är den fysiska planeringen av våra mark- och vattenresurser även viktiga för vattnets kvalitet. Det samma gäller generellt även för vattenplaneringen och vattenförvaltningen i Norrköpings kommun. Avrinningsområden Norrköpings kommun berörs huvudsakligen av tre huvudavrinnningsområden vilka utgår från naturgeografiska gränser i form av vattendelar i landskapet. Avrinningsområden utgör med andra ord inte samma geografiska område som kommunen. Det avrinningsområde som till största delen ligger inom kommunens gränser är Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenrådsområde eller åtgärdsområde. Detta åtgärdsområde består av delar av tre avrin- ningsområden samt ett kustvattenområde (Bråvikens kustvatten). Av de tre avrinningsområdena ingår hela Bråvikens norra strand, samt delar av Vikbolandet och Motala ström i åtgärdsområdet. Inom åtgärdsområdet finns 54 vattenförekomster (för en defintion av vattenförekomst se under rubriken Förvaltning av vattenresurser), 9 sjöar, 25 vattendrag, 12 kustvatten och 8 grundvatten. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen) ska alla vattenförekomster uppnå minst god status till 2015. För grundvatten bedöms kemisk och kvantitativ status medan för sjöar och vattendrag bedöms ekologisk och kemisk status. Samtliga vattenförekomster kan riskera (vara i riskzon) att inte uppnå god status till 2015. All information om vattenförekomsterna finns samlat i databasen VISS (www.viss.lansstyrelsen.se). För mer information om vattenförekomster hänvisas dit. Vikbolandet Vikbolandet är en halvö i det nordöstra hörnet av Östergötland och är omgivet av två kustvattenområden, yttre Bråviken och Södra kustvattnet. På norra och södra sidan av Vikbolandet finns två av Sveriges största havsvikar, Bråviken och Slätbaken och i öster ligger Östersjön. Inom Nedre Motala ström och Bråvikens vattenrådsområde ingår nästan hela Vikbolandet förutom kuststräckan längs med Slätbaken. Sjöar saknas i princip helt och vattendragen är generellt relativt lugnflytande med ett ofta meandrande lopp. Tre vattendragssträckor i vattenrådsområdet är klassificerade som vattenförekomster; Vadsbäcken, Varaån och Jonsbergsån. Vadsbäcken är utpekat som ett nationellt värdefullt vattendrag, den ingår i ett Natura 2000-område och har långa sträckor av ett huvudsakligen naturligt lopp med en låg grad av fysisk påverkan. I området finns två dricksvattentäkter (grundvatten), varav en är reservvattentäkt. Bråvikens norra strand Bråvikens norra strand sträcker sig från Oxelösund i öster till Motala ströms mynning i centrala Norrköping och angränsar till kustvattenområdet Bråvikens kustvatten. Bråvikens norra strand har flera värdefulla sjöar och vattendrag. Sjöarna är generellt klara, relativt djupa sprickdalssjöar. Glacialrelikta kräftdjur finns i flera sjöar och storröding förekommer, även om dagens stammar inte är ursprungliga. Vattendragen är, i den mån vandringshinder tillåter det, viktiga lek- och uppväxtlokaler för havsvandrande fisk. Havsöringen har här en av sina viktigaste uppväxtmiljöer i regionen. Det finns fyra dricksvattentäkter i området (1 ytvatten och 3 grundvatten). Bråvikens kustvatten Bråviken består av havsbassänger från Oxelösunds tätort i norr till Arkösund på Vikbolandets spets i söder, och från Norrköping i väster till den öppna Östersjön i öster. Totalt omfattar delområdet tolv vattenförekomster där Bråviken och dess yttre kustvatten är dominerande. Bråvikens norra kust är en förkastningsbrant med bitvis lodräta, höga klippor som störtar ner i havsviken. Den södra delen av Bråviken är betydligt flackare och utgörs till stor del av odlad mark. Längst in i viken är Bråviken tämligen grund, den saknar grunda mynningströsklar och har en stor sötvattentillrinning från Motala ström. Vattenomsättningen är förhållandevis god i viken och vattenvolymen omsätts på cirka en månad. I det vidsträckta mynningsområdet sker intransport av saltare havsvatten längs det djupare kustområdet i norr, medan uttransporten av det lättare mindre salta vattnet mestadels sker längs det grundare, sydliga kustområdet. Det innebär att strömmar från Bråviken med vatten från Motala ströms avrinningsområde rör sig söderut genom skärgården. Bråvikens södra strand karakteriseras av flera stora grunda vikar med omfattande betade havsstrandängar. Två av dessa, Svensksundsviken och Ållonöfjärden, är klassade både som Ramsar- och Natura 2000-områden. Svensksundsviken är även ett naturreservat. Värt att nämna är även ett stort område i yttre Bråviken som skyddas både som ett naturreservat och Natura 2000 område. Bråviken hyser viktiga lek- och uppväxtområden för fisk. Merparten av området är utpekat som riksintresse för yrkesfiske, friluftsliv, kulturmiljövård och sjöfart. Bråviken är en viktig fartygsled med den stora farleden in till Norrköpings hamn. Nedre Motala ström Nedre delen av Motala ströms åtgärdsområde utgörs av tillflödena till Glan såsom exempelvis Skutbosjön/Dovern, Hagnerydsbäcken, Motala Vattenförekomster (ekologisk status) enligt vattenmyndighetens beslut 2009. Från VISS, www.viss.lansstyrelsen.se. 21 ström mellan Roxen och Glan samt utflödet av Motala Sström från Glan till Bråviken genom Norrköping stad. Området domineras av slättjordbruk samt bebyggelse. Glan är en produktiv sjö med rikt fiskebestånd, och är klassad som riksintresse för yrkesfisket. Glan och Motala ströms huvudfåra fungerar som dricksvattentäkt för Norrköping. I området finns även en grundvattentäkt. In- och utloppet i Glan har klassats som nationellt värdefulla vatten, även Dammfallebäcken (den övre del av vattenförekomsten med namn Torpån) och sjön Stora Runken har klassats som nationellt värdefulla. Det finns åtta naturreservat som helt eller delvis ingår i den nedre delen av Motala ströms avrinningsområde, varav fem stycken även är Natura 2000 områden. Totalt finns det tio Natura 2000 områden. Miljöproblem I Norrköpings kommun handlar miljöproblemen och framförallt kopplat till vattenkvaliteten främst om övergödning (näringsämnena kväve och fosfor), miljögifter (oorganiska ämnen som metaller och organiska ämnen som t.ex. bekämpningsmedel, läkemedelsrester, flamskyddsmedel och polycykliska aromatiska kolväten – PAH: er), fysisk påverkan (t.ex. dammar, vattenkraftverk, kulverteringar och sjösänkningar) och försurning (uppstår genom spridning av försurande ämnen som t.ex. svaveldioxid och kväveoxid som kommer från förbränning av fossila bränslen och från skogsavverkning). Övergödning utgör det största miljöproblemet på Vikbolandet, tillsammans med vattenuttag. Inom området bedrivs ett intensivt jordbruk. Jordbruket 22 har dock under senare årtionden ändrat karaktär, från att till största delen ha haft djurbesättningar, till att idag i större omfattning drivas kreaturslöst i kombination med annan verksamhet, exempelvis entreprenad, lönearbete, service, jakt och fiske. Två mindre reningsverk, med relativt dålig kväverening, finns i Östra Husby och Arkösund. I området finns dessutom ett relativt stort antal enskilda avlopp med mer eller mindre god reningsgrad. Nedre delen av Motala ström domineras av slättjordbruk och bebyggelse. Den största påverkan i området utgörs av övergödning och miljögifter. Men även fysisk påverkan i form av kraftverk, urbanisering och vattenuttag har stor inverkan på sjöar och vattendrag i området. Källor till den mänskligt orsakade kvävebelastningen är jordbruk, utgående vatten från reningsverk, industrier och enskilda avlopp samt luftnedfall på sjöytor från främst bilavgaser. Betydande punktkällor är de stora reningsverken i Finspång och Norrköping samt två pappersbruk. Belastning från miljögifter finns från såväl pågående som historisk verksamhet och industriområden har växt fram utefter Motala ström. Bland de idag aktiva verksamheterna kan nämnas pappersbruk, metallindustri, deponier och sopförbränning. Bråvikens norra strand är delvis påverkat av försurning och kalkning pågår i ett flertal sjöar. Det förekommer även tillfällig försurning i vissa vattendrag under högflödesperioder. Jordbruk förekommer i områdets västra delar och har här en lokal påverkan. I övriga området dominerar skogsbruket den areella näringen. Vattendragen i området är i hög utsträckning fysiskt påverkade av dammar och regleringar. De värdefulla havsöringsvattendragen är känsliga för fysiska ingrepp i form av fördämningar och rensningar. Även fysisk påverkan, genom exploateringstryck från bebyggelse och infrastruktur, är mycket stor i området. Utbyggnaden av bostäder, industri och infrastruktur är stark på grund av närheten till stora städer som Norrköping och Oxelösund med kranstätorter. Genom området går även E4:n och stambanan mellan Stockholm och Malmö. Bråvikens kustvatten är påverkat av övergödning från jordbruk i de södra delarna av närområdet, samt intransport från hela Motala ströms avrinningsområde. Intransporten av näringsämnen från utanförliggande kustvatten är också betydande. Punktkällor i närområdet är bland annat pappersbruk och reningsverk. Övergödningspåverkan visar sig i höga fosfor- och kvävehalter, litet siktdjup och tidvis höga klorofyllhalter. Ett flertal främmande arter har påträffats i kustvattenområdet. Flera av dessa arter tros kunna medföra miljöförändringar. Hamnen med omfattande godstrafik och muddringar, samt ett antal småbåtshamnar, bidrar till belastningen av miljögifter. I direkt anslutning till hamnområdet och i Norrköpings tätort finns även ett stort antal förorenade områden. Vid muddringar av hamnen har muddermassor dumpats i inre Bråviken. Det bidrar till spridning av miljögifter och ökad uppgrumling. Förvaltning av vattenresurser Genom Europeiska unionens (EU:s) ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) även kallat Vattendirektivet har ett gemensamt förhållningssätt till förvaltningen av vattenresurserna skapats. Direktivet syftar till att arbeta för att bevara och förbättra kvaliteten på statusklassade vattendrag, sjöar, kust- och grundvatten inom EU. Ett statusklassat vatten kallas för en vattenförekomst och är definierat med en yta som är minst en kvadratkilometer (km2) stort för en sjö och minst 10 km2 stort avrinningsområde för ett vattendrag. En vattenförekomst för grundvatten definieras som ett magasin med ett uttag på över 10 m3 per dygn eller ett uttag av dricksvatten för fler än 50 personer. Kustvatten definieras som en sjömil (1 852 meter) från kusten och skärgårdens yttersta skär och kobbar (även kallat baslinjen). Mindre sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin omfattas därmed inte av miljökvalitetsnormerna (MKN) för vatten. Som bekant rör sig dock vatten vilket är viktigt att tänka på. För mer informationom MKN för vatten se miljökonsekvensbeskrivningen. Enligt Vattendirektivet ska alla vattenförekomster uppnå en god status till senast 2015, dock kan en tidsfrist till 2021 eller 2027 medges. I Sverige har genomförandet av Vattendirektivet skett genom förordning (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) vilken delat in Sverige i fem vattendistrikt med varsin vattenmyndighet. Norrköpings kommun ligger till största delen inom vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt men även till en mindre del inom vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Vattendistrikten är i sin tur indelade i huvud- och delavrinningsområden. Havsplanering Senast år 2021 ska alla medlemsländer i Europeiska unionen (EU) ha tagit fram havsplaner. I Sverige pågår det arbetet under ledning av Havs- och vattenmyndigheten. Havsplaneringen ska bidra till att främja en hållbar utveckling och tillväxt och stödja arbetet med att nå en god miljöstatus i EU:s havsområden till 2020. Syftet med framtagandet av havsplaner är att skapa ett helhetsperspektiv på havet och dess resurser så att havsområdena används till det som de är mest lämpade för. Havsplanerna omfattar territorialhavet en nautisk mil (1852 meter) utanför baslinjen, det vill säga det yttersta skäret eller ön samt svensk ekonomisk zon. För Norrköpings kommun omfattar detta cirka 64 kvadratkilometer. Havsplanen och översiktsplanen för landsbygden är alltså till viss del överlappande (se bild). Det finns en styrka i att de båda planerna överensstämmer vid exempelvis en tillståndsprövningsprocess för en verksamhet i havet. Om en översiktsplan står i konflikt med en havsplan avgör länsstyrelsen vilket intresse och plan som ska väga tyngst. Till skillnad mot en översiktsplan visar havsplanen förutsättningar, anspråk och ställningstaganden för olika intressen på havsytan, i vattenpelaren, på havsbotten samt under havsbotten. Avfall Alla hushåll i Norrköping ska källsortera sitt avfall. Beroende på vad det är för avfall ska det lämnas vid bostaden, på en återvinningsstation eller vid någon returpunkt. Avfall som lämnas vid bostaden sorteras vanligtvis i brännbart eller matavfall. I Norrköpings kommun finns returpunkter (återvinningscentraler) Utdrag ur havsplaneområdet för Östergötlands havsområde. Copyright Lantmäteriet/Länsstyrelserna. 23 för förpackningar och tidningar, sorterat grovavfall, elavfall samt farligt avfall i Krokek, Skärblacka och Östra Husby. Returpunkter finns även i Norrköping och Åby. Mindre återvinningsstationer för förpackningar och tidningar finns, förutom i stadsområdet, i Arkösund, Norsholm, Skärblacka och Krokek. Flerfacksinsamling undersöks just nu för villahushåll i centralorten. Flerfacksinsamling innebär att vanliga soptunnor byts ut mot tunnor med flera fack så att förpackningar med mera kan sorteras vid hemmet istället för vid returpunkt eller liknande. Mer information finns på Norrköping Vatten och avfalls webbsida. Elproduktion och fjärrvärme E.ON Värme Sverige AB region Norrköping är ett helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB och ansvarar för energi- och fjärrvärmeproduktion samt för drift och utveckling av fjärrvärmeanläggningarna i Norrköping. Det totala ansvaret omfattar strategisk planering, bränsleanskaffning, energiomvandling och distribution. Fjärrvärme produceras bland annat i Händelöverket som är ett av Sveriges största och mest moderna kraftvärmeverk. Verket försörjer Norrköping och Söderköping med värme och varmvatten. Det finns även en närvärmeanläggning i Råssla samt två produktionsanläggningar, Skeppsdockan och Navestad hetvattencentral, som är oljebaserade och fungerar som reserv- och spetscentraler. Bråvalla Kraft är också ett oljeeldat kraftvärmeverk som E.ON äger men som Svenska Kraftnät använder som effektreserv för landets elförsörjning. Tekniska 24 Verken äger alla kraftstationer i Motala Ström, utom en i Norrköping, som ägs av Holmen Paper AB. Huvudsaklig produktion av fjärrvärme i Norrköping sker med förnybara bränslen samt i huvudsak vid Händelöverket. Jämfört med 1992, då kol dominerade vid elproduktionen, har bränslemixen ändrats betydligt. I dag används förnybara bränslen till 80 procent. Kol och olja används vid sträng kyla eller när störningar i produktionen uppstår. Ungefär en procent av den totala värmeproduktionen skedde 2005 vid reserv- och spetscentraler. 2003 genomförde Statistiska centralbyrån en omfattande undersökning i syfte att beskriva hur uppvärmningen av småhus, inkl jordbruksfastigheter, sker i landet. Enligt undersökningen är drygt 20% av Norrköpings kommuns hushåll anslutna till fjärrvärmenätet. För ungefär lika många sker uppvärmning med direktverkande el eller bio-bränsle. Bredband Enligt Länsstyrelsen Östergötlands rapport “Bredband 2010 - Nulägesbeskrivning” hade då 91,22% av Norrköpings kommuns invånare på landsbygden tillgång till accesstekniken xDSL jämfört med 99,99% i Norrköpings tätort. Vad gäller fiberaccesstekniken så uppgick andelen på landsbygden till 2,44% jämfört med andelen i Norrköpings tätort som uppgick till 57,50%. Snittet för tillgång till fiberaccessteknik i Östergötland uppgick till 7,98% av befolkningen. I kommuns inriktningsdokument om utveckling på landsbygden (se sidan 5) pekat ut ett antal aktuella landsbygdsfrågor. I dokumentet framgår att kommunen ska verka för bredbandslösningar och tillgång till bredband för alla (100 MB) genom utbyggt stamfibernät. Bredbandsnätet finns idag utbyggt inom vissa delar av kommunens landsbygd. Utbyggnad i västra kommundelen KimstadSkärblacka-Vånga med anslutning till FinspångKatrineholm blev klar 2013 och Norra Bråviken/ Kolmården med anslutning till Nyköpings kommun under 2014. Vikbolandet har en planerad utbyggnad under 2015-2016. Trafik Norrköping har ett av de bästa logistiklägena på ostkusten med närhet till Stockholm och Mälardalen. Från regionen når man huvuddelen av den svenska, danska och norska befolkningen med leverans inom 24 timmar via transporter på väg. Stora delar av Finlands befolkning nås på samma tid med landoch sjötransport. Stockholm nås på mindre än två timmar, Göteborg på mindre än tre och Öresundsregionen på fyra timmar. Norrköpings hamn är Östersjöns modernaste och snabbast växande hamn. Ytterligare satsningar på infrastruktur kopplat till Norrköpings hamn finns i det så kallade Norrköpingspaketet. Mer information om Norrköpingspaketet finns på Trafikverkets hemsida. Norrköping har även en internationell flygplats som idag erbjuder flyg till 16 destinationer. Flygplatsen erbjuder reguljärflyg till Helsingfors och Gotland samt charterflyg både på sommaren och på vintern. Norrköping flygplats erbjuder även en fraktlinje till New York via Reykjavik. I kommunens norra del finns stora kommunikationsleder som E4, järnvägsförbindelserna Södra stambanan och Nyköpingsbanan, riksväg 56 och 51. Mellan Finspång och Norrköping finns en regional stomlinje för busstrafik och en järnvägskorridor för Ostlänken löper genom området. övriga tätorter samt på landsbygden. Riktlinjerna är en övergripande trafikstrategi som utgår från gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. För att uppnå ambitionen om ett hållbart trafiksystem finns i riktlinjerna fyra övergripande mål och ett antal planeringsverktyg. Förbindelserna som löper genom det västra området mellan de två städerna Linköping och Norrköping är rikligt trafikerade, det gäller både E4 och Södra stambanan. I Kimstad finns stationsläge för tågen. Kimstad förbinds också med spår åt nordväst via Skärblacka till Finspång. Mellan E 4 och Skärblacka löper landsväg 1153 och mellan Kimstad och Finspång landsväg 215. Korridoren för Ostlänken går också genom området. Generellt anges i riktlinjerna att det på landsbygden ska planeras för attraktiva bilpendlar- och cykelparkeringar i anslutning till eller i närhet av kollektivtrafikknutpunkter. Utmaningen för det framtida trafiksystemet ligger i att påverka människor att ställa bilen på pendlarparkeringar för vidare transport. Några strategier som nämns är att framtida kollektivtrafikpunkter kan lokaliseras i anslutning till större vägar och att det ska vara nära till säkra hållplatser och busslinjer med täta avgångar. För att människor på landsbygden som ska in till staden eller till andra målpunkter ska ställa bilen på en pendlarparkering måste kollektivtrafiken vara attraktiv, effektiv och gå ofta. Den östra kommundelen har en dominerande väg och många mindre vägar i varierande storlek och kvalitet. Här finns väg 209 mellan Norrköping och Arkösund som fungerar som uppsamlande väg för trafik till och från den östra kommundelen. Norrköpings flygplats ligger här. Två bilfärjor möjliggör passager över Bråviken och Slätbaken som underlättar rörelse i nordsydlig riktning. Riktlinjer för trafik Norrköpings kommun har tagit fram riktlinjer för trafik som ska underlätta att Norrköping i framtiden har ett trafiksystem som är klimatsmartare, smidigare än dagens och som hushåller med våra begränsade resurser. Riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun behandlar hela kommunen vilket innebär att riktlinjerna anger önskad utvecklingsinriktning för trafiksystemet i Norrköpings stad, i kommunens Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Norrköpings kommun finansieras av Region Östergötland som genom en skatteväxling får ekonomiskt bidrag till kollektivtrafikverksamhet från länets kommuner. Östgötatrafiken AB är Region Östergötlands drift- och upphandlingsorganisation för kollektivtrafiken. Kommunen har inom det kommunala gatunätet ansvar för drift, underhåll och utveckling av kollektivtrafikens infrastruktur och äger även spårvagnarna. Trafiken bedrivs på två spårvagnslinjer, fyra stadsbusslinjer, två anropsstyrda stadsdelsbussområden, sex förstärkningslinjer, 20 landsbygdslinjer samt skärgårdstrafik Övergripande trafikmål 1. Minska antalet allvarligt skadade och döda i trafiken. 2. Kraftigt öka andelen resor med de prioriterade trafikslagen gång, cykel och kollektivtrafik och minska andelen resor med biltrafik. 3. Underskrida med marginal miljökvalitetsnormerna för luftföroreningar samt riktvärdena för buller. 4. Öka kommunens attraktivitet, trygghet och tillgänglighet genom ett trafiksystem som samspelar med omgivningen. med båt och svävare. Under 2014 var det totala antalet resor med spårvagns- och busslinjer som enbart trafikerar inom Norrköpings kommun cirka 8,4 miljoner. Jämfört med 2013 är det en ökning med samman-taget 2,6 procent. Inom stadstrafiken ökade resandet med 3,0 procent, medan landsbygdstrafiken minskade med 2,9 procent. Busstrafiken på landsbygden förgrenar sig i vissa stråk och alla väderstreck från/till Norrköping. Hållplatserna är tätt fördelade längs landsvägar och småorter. Från väster går bussen från Skärkind eller Vångatrakten via Skärblacka, Norsholm, eller Kimstad mot Norrköpings tätort. Det går också att ta sig till Finspång via Skärblacka. Från kommunens norra geografiska område och Simonstorp går kollektivtrafiken via Åby och Jursla mot Norrköpings 25 Utveckling av antalet resenärer i Norrköping inom kommunal kollektivtrafik År Antal påstigande 2006 8 218 000 2007 8 515 000 2008 9 096 000 2009 8 843 000 2010 8 768 000 2011 8 648 000 2012 8 252 000 2013 8 189 000 2014 8 402 000 tätort. Från Kvarsebo går bussen via Krokek och Strömsfors och Åby och Jursla mot Norrköpings tätort. Från östra kommunområdet och Arkösund går det att ta sig till Norrköpings tätort via Östra Husby och Ljunga, även via Östermem och Kuddby. Pendeltåg går mellan Norrköping och Motala, via bland annat Kimstad och Linköping, och vissa avgångar mot Tranås. Regionaltåg går norrut mot Katrineholm och Sala. Mer om järnvägstrafik går att läsa under avsnittet Järnväg. Kimstad, Norsholm, Skärblacka, Åby, Krokek, Östra Husby och Svärtinge bedöms vara knutpunkter för kollektivtrafik. Biltrafik Varje dygn görs cirka 258 000 resor med olika transportmedel. Biltrafik är det dominerande transportmedlet i kommunen och boende utanför 26 Norrköpings tätort använder bilen i större utsträckning för sina resor än de som bor i huvudtätorten. En resvaneundersökning från 2014 visar att 66 % av alla resor görs med bil. Enligt en resvaneundersökning från 2010 var den siffran nästan 60%. I undersökningen framgår att cirka 20 % av kommunens invånare har som mål att minska sitt vardagliga bilåkande. Drygt 4 % funderar på om de ska minska sitt vardagliga bilåkande. Kommunen har som mål att bilen används mindre i det framtida trafiksystemet och på ett mer energieffektivt och klimatsmart sätt än idag och körs med förnyelsebara drivmedel. I det framtida trafiksystemet åker invånarna bil i gemensamma bilpooler till och från strategiskt lokaliserade kollektivtrafiknoder för vidare transport med kollektivtrafik. Pendelparkering För att minska biltrafiken på tungt belastade vägar och minska trycket på parkeringsplatser i staden erbjuder Norrköpings kommun pendlarparkeringar på flera ställen. Samtliga pendlarparkeringar, förutom den vid resecentrum i Norrköping, är avgiftsfria. Pendlarparkeringar finns bland annat på följande platser: Strömsfors, Kimstad station, Krokek station, Resecentrum (kvarteret Skepparen), norr om Ingelsta intill E4:an och väg 51, vid spårvägens vändslinga vid Trumpetaregatan, vid spårvägens vändslinga vid Ringdansen och i Östra Stenby. Vägar Inom kommunen finns statliga vägar, kommunala vägar samt enskilda vägar. De statliga är de större vägarna såsom E4, E22, 51 och 53. Även vägar med tre- och fyrsiffriga nummer är statliga, såsom 209, 210 och 215. Vägnätet där kommunen är väghållare består av 425 km gata och 430 km vägar i hela kommunen. Kommunens gator utgörs av huvudoch lokalgator inom tätbebyggda områden. Genomgående vägar genom mindre orter är oftast statliga med Trafikverket som väghållare. Mindre vägar i samhällen och tätorter, främst Vånga, Skärblacka, Kimstad, Norsholm, Svärtinge, Åby, Jursla, Krokek, Kvarsebo, Simonstorp samt Östra Husby och Arkösund hålls av vägföreningar eller privatpersoner. Järnväg Genom Norrköping går Södra stambanan som är en elektrifierad järnvägslinje mellan Malmö och Katrineholm samt Järna via Nyköping. Järnvägen är idag, tillsammans med Västra stambanan, en av de hårdast trafikerade järnvägslinjerna i Sverige. Trafiken utgörs till stor del av godståg men även av persontåg främst i form av olika typer av regionaltåg, pendeltåg samt snabbtåg. Även mellan Finspång och Kimstad finns järnväg, men den används idag för enbart godstrafik. Ostlänken är en del av den nya höghastighetsjärnvägen som kallas Götalandsbanan. Ostlänken sträcker sig mellan Linköping och Stockholm. Med höghastighetståg på dubbla spår blir det möjligt att resa snabbare, säkrare och smidigare. Trafikverket planerar för en successiv byggstart under åren 20172021, och målet är att de första tågen ska kunna börja rulla 2028. För Norrköpings del innebär Ostlänken att man kommer att kunna ta sig till Stockholm på bara 50 minuter och till Linköping på en kvart. Infrastruktur 27 Gång- och cykel I kommunen finns drygt 500 km gångbana eller gång- och cykelbana. Större delen ligger inom och i anslutning till Norrköping. På landsbygden består nätet övervägande av vägar med blandtrafik där bilar, cyklar och gående mm får samsas om samma vägbana. Enligt resvaneundersökningen från 2014 användes cykel som huvudfärdmedel vid 16% av de korta resorna (1-5km), vilket är en sänkning med 8% sedan undersökningen 2010. Framförallt beror minskningen på att det är betydligt fler som åker kollektiv eller promenerar samma sträcka än 2010. I riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun anges det långsiktiga målet att skapa strukturer så att en så stor del som möjligt av de lokala förflyttningarna kan göras på cykel. Norrköpings kommun har också en cykelplan (antagen av tekniska nämnden i februari 2005) där cykeln framhålls som ett fordonsslag som ska prioriteras. Planen ger stöd att föreslå cykelstråk som tillgodoser cyklisters behov så att bilanvändningen och trafikens miljöpåverkan minskas och förhållandena för cykeltrafik förbättras. Cykelplanen riktar främst in sig på utveckling av cykelbanenätet inom Norrköpings stad. Inriktningen för planering av cykelbanenätet på landsbygden utgår från att cykel och kollektivtrafik är två trafikslag som kan komplettera varandra bra. Det är därför viktigt att arbeta för att kopplingarna mellan trafikslagen blir enkla och tydliga och att det till exempel går att ta med sig sin cykel på kollektivtrafikfordonen eller att det finns bra cykelparkeringsplatser vid hållplatser 28 för att underlätta för de cyklister som ankommer till Norrköping från landsbygden eller kommunens tätorter med kollektivtrafiken. I den gemensamma översiktsplanen med Linköpings kommun anges att kollektivtrafiksatsningar i landsbygdens orter bör kompletteras med säkra cykelvägar och bra gångstråk. Två kilometer kan anses som ett ungefärligt mått på acceptabelt gångoch cykelavstånd till närmsta pendeltågsstation eller busshållplats. Är orten tillräckligt stor för att kunna förses med lokal kollektivtrafik kan denna radie vidgas. Hamnar och gästhamnar I Mem och på olika ställen i Arkösund finns ett antal småbåtshamnar av olika omfattning. De flesta har gästplatser och olika faciliteter såsom dusch, camping, elluttag, drivmedelsförsöljning, livsmedel, båttillbehörsbutik mm. Lägen för småhamnar framgår på karta sidan 33. Läs mer: Riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun (2011) Cykelplan (2005) Upplevelse och miljö Upplevelse och miljö är ett brett tema med stark koppling till de sociala och ekologiska aspekterna av hållbar utveckling. Landsbygden är rik på upplevelser länkade till rekreation. Många människor nyttjar landsbygden för friluftsaktiviteter, till exempel skogspromenader, bad, fiske, ridning eller skidåkning. Miljö är ett vitt begrepp, det kan till exempel handla om miljöer i form av landskap och platser, miljö ur ekologiska perspektiv som växt- och djurliv eller miljöfrågor som miljökvalitetsnormer eller övergödning. Miljöbegreppet sett ur den sociala aspekten handlar till exempel om möjligheten till mötesplatser. på ett helhetsperspektiv på landskapets innehåll och funktion. På senare år har också begreppet ekosystemtjänster börjat användas för lyfta fram såväl ekologisk funktion som människans kulturella och emotionella förhållande till natur och landskap. Sverige har i och med ratificeringen förbundit sig att bedriva en aktiv landskapspolitik och förvalta landskapet genom att sätta mål, utveckla, förbättra och skydda landskap. I Sverige sker det genom kommuners och myndigheters arbete enligt gällande lagstiftning. Genom att dela in landskapet i landskapstyper kan karaktär, kvalitéer och särarter tydliggöras. Det kan användas som grund för att planering och åtgärder behöver ske på olika sätt i olika landskapliga sammanhang. En landskapstyp har ett antal ingående karaktärsgivande byggstenar som gör att det skiljer sig från omgivande landskapstyper. Dessa bestånds- På karta på sidan 33 framgår några övergripande förutsättningar från sektorsvisa underlag (naturvårds-, kulturvårds-, och upplevelseintressen). Det ger dock bara en indikation på vilka miljö- och upplevelsekvaliteter som finns i de olika landskapstyperna. Vid fortsatt planläggning, utvecklingsarbete och tillståndsgivning behöver förutsättningarna studeras i närmare skala med mer kunskapsunderlag. Företeelserna som tas upp under varje landskapstyp är på samma sätt ett urval av kvaliteter. Områden av riksintresse framgår i planförslagsdelen. Vad är landskap och landskapstyp? Sverige har ratificerat den europeiska landskapskonventionen (ELC). Där definieras landskap som ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.” Det ligger alltså en tyngdpunkt på människans förhållande till landskapet med fokus Terrängkarta som visar landskapets dramatiska topografi. Förkastningar i norr och väster kontrasterar till mer småkullighet på bland annat Vikbolandet. 29 delar är karaktäristiska och känsliga för förändring om karaktären ska bestå. Läs mer: Landskapsanalys inför planering av vindkraft, Norrköpings kommun (2012) Hur värderas landskaps-, upplevelse- och miljövärden? Enligt landskapskonventionen har alla typer av landskap betydelse för olika människor. Det gäller såväl unika, karaktärsfulla, sällsynta landskap som vardagslandskap. Det behöver beaktas när landskapet som helhet värderas. Miljövärden i form av sektorsvisa intresseområden (naturmiljö, kulturmiljö med mera) är ofta viktade och värderade. Dessa värden framgår av respektive underlag. Det finns en stor mängd underlag för sådana miljövärden från kommunen, länsstyrelsen, myndigheter med mera. I fortsatt planering sker sammanvägningar och avvägningar mot sådana allmänna intressen med siktet inställt på en hållbar utveckling. Skogslandskapen Skogsbygderna finns i kommunens norra del – norr om Kvillinge- och Bråvikenförkastningarna – samt i väster – väster om Vångaförkastningen. Dessa områden delar kommunen med Nyköpings, Katrineholms och Finspångs kommuner. Flera samhällen ligger längs Kolmårdsförkastningen, såsom Svärtinge, Kvillinge/Jursla/Åby, Krokek/ Kolmården/Sandviken och Kvarsebo. Längs förkastningen har det under lång tid varit gynnsamt att bo och här återfinns boplatser främst från stenåldern. 30 Kolmårdsskogarna genomkorsas av starka kommunikationsstråk som väg E4, väg 55/Södra stambanan och järnvägen till Nyköping. Simonstorp och Graversfors är stationsorter utmed Södra stambanan, där tågen för närvarande inte stannar. Sprickdalsandskapet här domineras av skogsklädda höjdryggar med inslag av sjöar, vattendrag och våtmarker i sprickdalarna. Särskilt sjörikt är Kolmårdsskogarna mot Katrineholms och Finspångs kommuner. Barrskogen dominerar med inslag av lövskog framför allt i mer våta partier och bryn. Berg i dagen och blockighet är ofta förekommande. Vägar och bebyggelse följer topografin. Generellt få vägar, dock finns flertalet skogsbilvägar. Större vägar omges ofta av produktionsskog, men inslag av utspridd bebyggelsen vid gläntor i skogen och snirkliga skogsvägar ger en lokal småskalighet. Vegetation och höjder gör att utblickarna är få, förutom vid större sjöar och i anslutning till förkastningsbranterna. Kolmårdens skogar är gränsbygder som sedan forntid varit genomkorsade av resande, och förknippas historiskt med till exempel rövarhistorier. Landskaps-, natur-, kultur- och miljövärden Kolmårdsskogarna är kända som vilda strövområden där sjöar, skogar, hällmarker, dramatisk natur och platser med lång historia ger en särskild prägel åt upplevelsen. I skogslandskapen, och särskilt i Kolmården, finns möjlighet att uppleva tystnad från civilisationens ljud. Barrskogen dominerar, både med gran i lägre fuktigare partier och tall i torrare miljöer. Skogen brukas rationellt, men på många håll finns nyckelbiotoper i skogen. Hällmarksskog och förkastningsbranter Den lavrika hällmarkstallskogen är karaktäristisk för kommunens skogsbygd. I Kolmården från Timmergata och österut finns ganska stora arealer av gammal hällmarkstallskog. Syd- och västvända branter, rasbranter och torra sprickdalar med hällmarkstall- och ekkrattskogar, förekommer i samband med förkastningsbranterna. Stora delar av förkastningsbranterna omfattas av riksintresse för naturvården. Tvärs förkastningarna finns sprickdalar med ibland dramatiska bäckraviner, t.ex. Getåravinen. På krönet av Kvillingeförkastningen ligger många fornborgar, 6 st, dit människor kunde ta sig i orostider för försvar och tillflykt. Nordiska fornborgar antas ha varit i bruk från Kristi födelse till vikingatid med kulmen under folkvandringstiden (400–550 e.Kr.). Bergsbruk Berggrunden i området har givit upphov till gruvdrift, varav det mest kända brottet är marmorbrottet öster om Krokek (1700–1900-tal). Men Kolmårdsberget är också rikt på järn och under medeltiden utvanns järn ur sjö- och myrmalm. Under senare tid (1800-tal) har också flera järnmalmsgruvor varit i bruk bl.a. i Kopparbo och Kvarsebo. Järnet har förädlats på bruk, såsom bruket i Graversfors (storhetstid 1880–1930), men även utanför kommunen (Stavsjö, Finspång, Hävla m.fl.). I bruksorten Hults bruk vid Ågelsjön är bruket fortfarande aktivt med yxtillverkning, men även konstsmide m.m. Den omfattande kolningen var också en del av bergsbruket. Bergshanteringen var också länge huvudnäring i skogsområdena i Vångatrakten (1300-tal till 1800-tal). .DUWD /DQGVNDSHWVNDUDNWlUHU 7HFNHQI|UNODULQJ .RPPXQJUlQV 7lWRUW 6OlWWE\JG 6NRJVE\JG 0HOODQE\JG %UnYLNHQRFKVM|DUQD .XVWODQGVNDSRFKVNlUJnUG 6,02167253 8SSVNDWWDGJUlQVVNlUJnUGHQV GHONDUDNWlUHU .2/0c5'(1 69b57,1*( c%< .52.(. %5c9,.(1 */$1 6.b5%/$&.$ .9,//,1*( 6/b77(1 LQUH NXVWODQGVNDS PHOODQ VNlUJnUG 1255.g3,1* 0 5g 7 $6 7$/ 02 g+86%< $ $/ 27 g0 5 67 0 PHOODQ VNlUJnUG LQUH NXVW ODQGVNDS 9,.%2/$1'(7 \WWUH VNlUJnUG g67(56-g1 52;(1 $6.g681' *g7$.$1 $/ 6/b 7%$ .( PHOODQ VNlUJnUG 1 \WWUH VNlUJnUG |SSHW KDY LQUH NXVW ODQGVNDS 31 /DQGVNDSVDQDO\V 9LQGNUDIW1RUUN|SLQJ ͖͙ Kyrkbyar och stationsorter År 1874 invigdes järnvägen genom Kolmården, mellan Norrköping och Katrineholm. Den drogs genom redan etablerade orter och dessa fick därmed en ny roll som stationsorter med nya miljöer kopplade till järnvägen – Åby, Graversfrors, Simonstorp. Simonstorp var dessförinnan en ort med kyrka och gästgivaregård. Järnvägen mellan Åby och Nyköping öppnades 1915 och löper längs Bråvikens strand. Den tar sig uppför förkastningsbranten genom Krokek där stationsbyggnad i tegel finns. Både i Simonstorp och Krokek ligger stationssamhället skiljt från det tidigare kyrksamhället. Järnvägen på Vikbolandet förlades utanför de gamla kommunikationsstråken vilket medförde att nya orter etablerades. Ett exempel på det är Kättinge. Friluftslivsvärden, turism och besöksnäring Den sammansättning av företeelser som beskrivits under föregående rubriker gör områdena attraktiva för friluftsliv och turism. Skogs- och sjöområdena närmast tätorterna Svärtinge, Jursla, Åby, Krokek och Kvarsebo används för närrekreation. Stora delar av områdena runt Jursla, Åby och förkastningsbranten öster om Krokek är av riksintresse för friluftslivet. Här finns en koncentration av vandringsleder. Ett stort antal föreningsstugor, friluftsanläggningar och kursgårdar finns i Kolmårdsskogarna vars omgivningar nyttjas flitigt. Sjösystemet med koppling framför allt till Finspångs kommun används för kanot och skridskoåkning. Området norr om Ågelsjön är ett nationellt erkänt område för bergsklättring. En del av skogsområden omfattas av olika skydd (1,5 % av skogsmarken), men på vissa håll 32 kommer friluftslivet i konflikt med det rationella skogsbruket. De större vägarna och orterna försörjs med kollektivtrafik. Pendeltåg stannar dock bara i Åby och Krokek. Området innehåller betydelsefulla turistmål såsom: • Kolmårdens djurpark, Vildmarkshotellet. • Marmorbruket – bruksmuseum, restaurang och café. • Hults bruk med Ågelsjön och Yxbacken – bergsklättring, fiske, friluftsliv, konst, café, skidanläggning m.m. • Fridhem, Fredgagården, Getå – hotell, konferens, restaurang, spa m.m. • Sandviken, Bodaviken – hantverksby, småbåts hamn, bad, restauranger, hotell, camping m.m. • Färjeläget Skenäs–Säter/Kvarsebo. Slättbygderna Slättbygderna breder ut sig över västra delen av Vikbolandet, norr om Norrköping, vid Vångaförkastningen, samt mot Östgötaslätten söder om Roxen. Landskapets storskalighet är särskilt påtaglig på Kvillingeslätten och Malmölandet där odlingsmarken inbjuder till lång sikt. Vikbolandsslätten avgränsas i norr av Bråviken där Kolmårdens förkastningsbrant bildar en stark fond bortom vattnet. Åt söder och öster övergår den i mellanbygdens småskaliga odlingslandskap. Ett långsträckt landskapsrum som är tydligt avgränsat bildas också vid Vångaförkastningen i väster. Landskaps-, natur-, kultur- och miljövärden Slätterna har en lång kontinuitet som odlingslandskap. Slätten steg ur havet vid landhöjningen efter istiden och bördiga jordar avsattes i sedimenten. Kulturlandskapets historia hör ihop med när våra förfäder övergick från jägar- och samlarkulturer till jordbruk och boskapsskötsel. Det var först under yngre stenåldern, 4 000–3 300 år f.Kr, som skogen öppnades och sakta omformades till ett kulturlandskap. Det bördiga centrala Vikbolandet är ett av landets mest fornlämningstäta områden. I Skärkinds socken finns väl bevarade stensträngsystem som berättar om det gamla odlingslandskapets utseende. Efterhand kunde de tyngre lerjordarna börja brukas. Byar växte fram – däribland de karaktäristiska radbyarna – med kyrkor och sockencentrum. Jordägandet ändrades sedermera på flera håll och säterier, herrgårdar och slott finns på många ställen, som satt en tydlig prägel på hela bygder. Både slättlandskapen och mellanbygden är odlingslandskap, med något olika karaktär. Vissa värden och kvaliteter beskrivs också under Mellanbygderna. Sockencentra, kyrkbyar och stationsorter På slätten framgår ofta ett tydligt mönster där kyrkan tydligt markerar sockencentrum, synlig på långt håll. Kring kyrkan finns ofta en medeltida by- eller gårdsstruktur. Kring dessa platser återfinns ofta lämningar från tidigare epoker vilket skvallrar om att platserna varit viktiga långt tillbaka i tiden. Sådana spår är gravfält, stensträngssystem och fossil åkermark, ibland runstenar. Ibland har sockencentrum också fungerat som tingsplats. Många av Urval av kultur- och friluftslivskvaliteter ur regionala och kommunala underlag 33 kyrkorna är uppförda under 1700–1800-talen ofta med en medeltida föregångare. Den medeltida kyrkan är kvar i Tingstad. När de smalspåriga järnvägarna byggdes i slutet av 1800- och början av 1900-talet drogs de ofta förbi dessa viktiga orter. Vikbolandsbanan (Norrköping– Arkösund resp. Valdemarksvik) trafikerades 1893– 1960. Norra Östergötlands järnvägar (Norrköping– Kimstad) trafikerades 1906–1962). Orterna fick då en ny roll. Vissa orter tillkom som just stationsorter, till exempel Kättinge på Vikbolandet. Exempel på sockencentrum med lång historia, vissa ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården, de flesta på Vikbolandet: • Dagsberg • Konungsund • Kuddby • Tingstad • Tåby • Vånga • Skärkind • Säterier Säterier Säteribildningen under 1600-talet kom att omforma delar av landskapet genom förändrad markanvändning. Säteriernas byggnader avvek från den övriga på landsbygden då man anlade alléer, parker och trädgårdar som påverkade landskapet. 34 Säteribildningen medförde en förtätad godsstruktur och på Kimstad- och på Kvillingeslätten innebar ägostrukturen att ett stort antal gårdar periodvis tillhörde omfattande godsbildningar. De flesta av de många herrgårdarna är från 1700talet, och är ritade av flera kända arkitekter. På Vikbolandet har många av de före detta säterierna ännu kvar sin herrgårdsprägel, bland annat Almstad och Myckelby mellan Tingstad och Tåby. Även Tåby gård innehar en herrgårdskaraktär. Friluftslivsvärden, turism och besöksnäring I slättbygderna märks den ökande näringen kring lokalproducerad mat och matturism. Bygderna erbjuder också boende, loppis, caféer etc. De rika kulturmiljöerna finns i kyrkorna och fornlämingsmiljöerna. Många upplevelsevärden finns också i angränsande mellanbygder. Mellanbygderna Mellanbygden ligger mellan slättbygden och skogsbygden, som en övergångszon innan kust- och skärgårdslandskapet tar vid. Landskapstypen är komplex och består av åkerholmar och uppskjutande berg i ett småskaligt odlingslandskap. På östra delen av Vikbolandet förekommer höjdryggar som bildar nordväst-sydöstliga riktningar i landskapet. Hagmark är vanligt och bygden innehåller många utmärkande kulturmiljöer. Mellanbygden karakteriseras främst av ett mosaikartat landskap med många mindre landskapsrum. Inslag av herrgårdar ger ibland ett storskaligt intryck med sina byggnader och alléer. Sikten är begränsad på grund av höjder och ridåer av vegetation, men ett stort antal kyrkor utgör viktiga landmärken. Bebyggelsen är utspridd och vägarna är slingriga. Landskaps-, natur-, kultur- och miljövärden Det komplexa landskapet innehåller en stor variation av natur- och kulturmiljöer. Landskapet har därför stor potential för rekreation och upplevelser. Tidig centralbygd Området kring Östra Husby–Häradshammar är ett speciellt kulturlandskap. Inom området finns drygt tjugo byar och de flesta har gravfält från yngre järnålder i anslutning till bytomten, vilket innebär att området var koloniserat i sin helhet redan vid medeltiden. Områdets struktur, med dess fornlämningar, kyrkbyar och övriga byar visar på ett pedagogiskt sätt områdets karaktär av centralbygd – från förhistorisk tid fram till 1900-talet. Här finns också tingsplats. Sockencentra, kyrkbyar och stationsorter I mellanbygden finns precis som på slätten flera sockencentra kring kyrkor, se beskrivning under Slättbygderna. Sådana orter är Häradshamar och Östra Stenby på Vikbolandet. Kättinge däremot, uppstod först som en stationsort, när ett stationshus byggdes 1909 invid Vikbolandsbanan (färdigställd 1895). Slott och herrgårdar I mellanbygden finns ett antal större slott och herrgårdar, var och en med sin långa och speciella kulturhistoria. Det är imponerade byggnader och herrgårdslandskap som präglar hela bygden omkring. Dessa gods har ekonomibyggnader av en storlek som skiljer ut dem i landskapet. Spår av tidigare historia återfinns ofta på platserna i form av fossil åkermark, runstenar och andra fornlämningar. Slotten omges ofta av parkanläggningar och alléer. Här finns ädla lövträd ofta gamla träd med håligheter, som är av stort värde också för sina biologiska värden. Följande slott och herrgårdar är av riksintresse för kulturmiljövården: Ållonö slott, Lövstad slott, Grensholms herrgård, Halleby säteri, Norsholms herrgård och Tångestads kronosäteri. Flera av dem tar emot besökande. Eklandskap Eklandskap hör ihop med säterier och herrgårdslandskap. Det är landskap med tydliga och läsbara inslag av höga natur- och kulturvärden, till exempel naturbetesmarker, fornlämningar eller kulturhistoriska bebyggelseområden och de framträder ofta som attraktiva besöksområden. Eken har en särställning bland trädslagen i odlingslandskapet, både kulturhistoriskt och naturvårdsmässigt. Eken var ett hatat trädslag i det gamla bondesamhället eftersom de svårnedbrutna bladen kvävde grästillväxten. Samtidigt var eken ekonomiskt värdefull, särskilt till skeppsbyggnad, vilket medförde att statsmakten införde restriktioner mot avverkning. Först en bit in på 1800-talet upphörde restriktionerna och under de följande årtiondena höggs mängder av gamla grova ekar i Sverige. En annan syn på eken hade man vid slott och herresäten. Ek var ett träd med status- värde och skulle gynnas på godsens marker. Här ansåg man sig ha råd med ekens nackdelar. Eken är inte bara ett pampigt statusträd utan också hemvist för en hel värld av organismer. Tusen arter och kanske fler kan vara knutna till eken, vilket gör den till det trädslag som hyser i särklass flest arter. Hagmarker och ängar I mellanbygdens mosaikartade struktur, där inte all mark går att bruka storskaligt, återfinns hagmarker och ängar. Det finns allt från helt öppna till trädrika hagar, från torra till fuktiga, från magra och bergbundna till hagar på bördig mylla. Enbuskhagar är särskilt typiska för Vikbolandet. Havsstrandängar Strandängarna vid Östersjön är den naturtyp i odlingslandskapet som särskilt kan förknippas med Norrköping. Vikbolandets svaga lutning ner mot Bråviken ger kilometervis med långgrunda stränder där havsstrandängar kan utvecklas. Från Björnsnäs till Arkösund kantas den södra Bråvikenstranden av havsstrandängar, avbrutna av klipp- och klapperstensstränder. Kommunen har över 700 hektar havsstrandäng vilket är den största arealen längs Östersjöns fastlandskust. Havsstrandängar är beroende av bete eller slåtter för att inte växa igen med bl.a. alstrandskogar från landsidan och bladvass från havssidan. Välbetade havsstrandängar har stor betydelse för fågellivet. Fornborgar Ett spår av den långa kontinuiteten i mellanbygdens landskap är det stora antalet fornborgar som återfinns här. Borgarna var platser dit människor kunde ta sig i orostider för försvar och tillflykt. Nordiska fornborgar antas ha varit i bruk från Kristi födelse till vikingatid med kulmen under folkvandringstiden (400–550 e.Kr.). Fornborgar i mellanbygderna: • Jämjöborg–Onsten (RI) (Östra Husby/ Östra Stenby) • Boberget (Östra Stenby) • Gullborg (Tingstad) • Lövstad (Kimstad) • Ramunderborgen, Borgberget (Vikbolandet) • Tångstad (Norsholm) Friluftslivsvärden, turism och besöksnäring Mellanbygden har ett varierat landskap med stora förutsättningar för ett rikt friluftsliv och grund för en aktiv besöksnäring genom alla de kvaliteter och värden som beskrivits. Slotten och herrgårdarna är kända besöksanläggningar, såsom Lövstad slott. Genom slätt- och mellanbygderna går både vandrings- och cykelleder. Eftersom de flesta orter och kyrkbyar är levande samhällen är kollektivtrafiken relativt god. Bråviken och de stora sjöarna Bråviken är en havsvik som i ett smalt sund skär in i landskapet österifrån. I norr avgränsas viken av en förkastningsbrant med stark karaktär. Här ligger några mindre samhällen och järnvägen går längs kusten i den inre delen. På södra sidan möter Bråviken det flacka slättlandskapet, med en övergång mot mellanbygden i öster. Jonsbergs skärgård avgränsar mot Östersjöns öppna vatten. Längst in i Bråviken ligger Norrköpings stad med hamnverksamhet och industriområden intill vattnet. 35 Industristaden Norrköping har satt sina avtryck med skorstenar, pappersbruk och odlingsbygdens Djurö kvarn. Marvikenverket i yttre delen av Bråviken syns på långt håll. Sjöfarten är sedan lång tid tillbaka en av kommunens viktigaste näringar och människor har under alla tider använt vattennära platser för bosättningar och handelsplatser. De stora sjöarna Glan och Roxen delas med grannkommunerna Finspång och Linköping. I dag är Bråviken och de stora sjöarna även viktiga rekreationsområden och källa för turism. Det öppna vattnet ger upphov till storskaliga landskapsrum och lång sikt. Mellan Skenäs och Säter, öster om Kvarsebo, går en färjeförbindelse tvärs över Bråviken. Landskaps-, natur-, kultur- och miljövärden Sommarvillor och ångbåtstrafik I industristaden Norrköping växte en kapitalstark klass fram som vid sekelskiftet 18/1900 kunde bygga sig sommarvillor i attraktiva lägen längs Bråvikens norra strand och Arkösund. Sommarvillorna finns bl.a. i Abborreberg, Krokek, Kopparbo, Kvarsebo och Säter och möjliggjordes av ångbåtstrafiken som startade på Bråviken på 1880-talet. Aborreberg är av riksintresse för kulturmiljövården. De attraktiva bostadskvaliteterna i dessa sommarorter har medfört att de fortsatt att bebyggas med fritidshusbebyggelse genom åren. Olika epoker kan anas i byggnadernas storlek och uttryck. En sådan utbyggnadperiod var 1940-talet. Husen var då små och modesta. De senaste decennierna pågår en omvandling av bebyggelsen i flera av dessa orter till året-runt-boende. 36 Strandängar och fågelliv Vikbolandets svaga lutning ner mot Bråviken ger kilometervis med långgrunda stränder där havsstrandängar har utvecklats. Kommunen har över 700 hektar havsstrandäng vilket är den största arealen längs Östersjöns fastlandskust. Under vår och höst används strandängarna av mängder av flyttande vadare och gäss. Ett paradexempel på fantastiska havsstrandängar är de i Svensksundsvikens naturreservat. Friluftslivsvärden, turism och besöksnäring Mauritzbergs slott, vid Bråvikens södra strand uppfördes 1725 efter ritningar av Carl Hårleman. Slottet är nu en hotell- och konferensanläggning med intilliggande golfbana. Marviken, Kraftanläggningen vid Marviken uppfördes ursprungligen som ett kärnkraftverk med tungvattenreaktor. Anläggningen placerade Sverige i framkant av den globala atomkraftsutvecklingen under 1960-talet. Anläggningen är ett unikum i Europa och har, med sitt direkta närområde vid kusten, en stor utvecklingspotential som besöksmål. Längs förkastningsbranten mot Bråviken ligger många besöksmål och turistanläggningar som nämns under Skogslandskapen. Kustlandskapet och skärgården Närheten till vattnet och verksamheter såsom fiske har starkt präglat landskapet och de som lever här. Fyrar och hamnar har genom historien varit avgörande för handel och de samhällen som växt upp i regionen. Det inre kustlandskapet är varierat och uppsprucket med många vikar. Det finns få vägar i området och de som finns är små och helt anpassade till terrängen. Bebyggelsen är spridd och småskalig och består mest av små gårdar eller enskilda hus. Året-runt-boende är få även om viss omvandling av fritidshus håller på att ske. Fritidshusen ligger ofta emellan höjderna och inne i vikar som ger skydd mot havet. I den inre skärgården och längs Vikbolandets yttre kust finns ett stort inslag av kulturlämningar och historiska tydliga strukturer. Här har en viss ny exploatering i framför allt Arkösund gett ett splittrat intryck med många olika bebyggelsestilar. Bebyggelsen är dock ofta anpassad till terrängen och placerad mellan bergknallarna vilket på håll skymmer husen från vattnet. Landskapet är generellt småskaligt men Marvikenverket ger ett inslag av storskalig industrianläggning som påverkar landskapsbilden. Mellanskärgården är mer eller mindre fragmenterad med öar av varierad storlek, ofta bevuxna med tall med inslag av lövträd, t.ex. björk. Dessa öar har sedan mycket lång tid tillbaka använts av bönder för bland annat bete för boskap på strandängarna samt för fiske. I dag används öarna främst för rekreation och fritidsboende men visst bete finns kvar på några platser. Successivt förändras landskapet ju längre ut i skärgården man är och ger en ökad känsla av ett landskap där tiden verkar stå stilla. Den yttre skärgården karaktäriseras av färre öar, fler mindre skär, låg växtlighet och ökad öppenhet. Träden är få om några, och övervägande bestående av vindpinade björkar. Här härskar fåglarna och här finns ett flertal fågelreservat. Landskapet är storskaligt och endast skären bryter av horisonten. Havet är dominerande och sikten kan vara lång. Upplevelsen av landskapet är starkt beroende av vädret och de förväntningar man har. Närvaron av människor är låg. Längre ut övergår skärgården till öppet vatten där även större fartyg passerar. En känsla av oändlighet och naturens storhet kan här upplevas. Landskaps-, natur-, kultur- och miljövärden Kustbebyggelse Arkösund var under slutet av 1800-talet en viktig uthamn vid Bråvikens mynning, men förlorade relativt fort sin roll som hamn. Den smalspåriga Vikbolandsbanan som byggdes ut till kusten, och stod klar 1895, var en viktig kommunikationsled, ursprungligen för nyttotrafik och därefter för bättre bemedlade, som uppförde sommarvillor i kustbandet. Arkösund utvecklades till en villabadort med patriciervillor i tidstypisk arkitektur som har stor betydelse för ortens karaktär. Orten har fortsatt att utvecklas för fritidshus, för fritidsbåttrafiken och som port till skärgården, men också för året-runt-boende. Bebyggelsen uppvisar en stor bredd i uttryck. Skärgårdens naturtyper Kustlandskapet är kargt, med klippor och tallbevuxna hällmarker. Två naturtyper utmärker sig särskilt bland skärgårdens höga naturvärden. Det är de äldre tallskogarna med solbelysta torrakor och lågor och det är ekmiljöerna med gamla och ofta senvuxna träd. På många öar finns dessa miljöer intill varandra, och ekar står i eller i anslutning till tallmiljöerna. Det är till eken som de flesta av de rödlistade arterna i skärgården är knutna. Ekarna finns i flera olika miljöer, även i tallskogarna. De trivs där både för att det finns naturligt ljusa miljöer kring hällmarker och vid stränder och som en följd av skogsbete som hållit skogarna öppna. Vegetationen avtar ju längre ut i skärgården man kommer och övergår i kala skär med enstaka buskträd. I vikar och i lägre partier längs kusten och på de större öarna finns inslag av strandängar och våtmarker. Strandängarna används ofta som betesmark. Fågelskär Längst ut i skärgården ligger fågelskären eller kalskären som de också kallas. De är hällar som relativt nyligen höjts ur havet och som delvis överspolas av bränningar. De saknar helt träd. Kolonier av måsar, tärnor och trutar ger med sin näringsrika spillning upphov till en ovanligt frodig flora. Fågelskären är viktiga häckningsplatser för många sjöfåglar. Här möts marina arter och insjöarter, vilket gör skären relativt artrika. Slätbaken och Göta kanal År 1806 fick Baltzar von Platen i uppdrag av Gustaf IV Adolf att lägga fram förslag till Göta kanal. Redan år 1810 togs det första spadtaget vid Motala. Kanalen var ett gigantiskt byggnadsprojekt som kunde genomföras med hjälp av tusentals indelta soldater och andra arbetare. Kanalen stod klar år 1832 när den sista slussen hade byggts i Mem, längst in i Slätbaken. För kanalens personal uppfördes i Mem kontor, inspektorsbostäder, sluss- och brovaktarboställen med mera. Som ett bidrag till försörjningen kombinerades vaktsysslan med jordbruk i liten skala. Djuren betade på kanaljorden och gav tillsammans med planterade alléer ett parkliknande landskap. Vid Mem finns café m.m. öppet sommartid. Längre ut i Slätbaken ligger Stegeborg och Skällvik (Söderköpings kommun) med färjeförbindelse till Norrkrog på norra sidan Slätbaken, i Norrköpings kommun. Stegeborg och Skällvik är av riksintresse för kulturmiljövården. Stegeborgs slottsruin är lämningarna efter en befästning ursprungligen uppfört i början på 1200-talet, samtidigt som Söderköping blev stad. En enkel bostadsborg tillkom under 1300-talet, utbyggd och kompletterad med en ringmur och ett rundtorn i väster. Under 1500- och 1600-talen byggdes anläggningen ut, bl.a. med en slottskyrka. Flera av Vasakungarna bodde gärna på Stegeborg som 1652–1689 uppläts åt pfalzgrevarna Johan Kasimir (död 1652) och Adolf Johan. Vid Stegeborg finns café, restaurang m.m. Friluftslivsvärden, turism och besöksnäring Båttrafiken är speciellt under sommarhalvåret stor i skärgården – med fritidsbåtar, turbåtar, båttävlingar, kajaker m.m. Skärgårdens storlek, med en mängd små, mestadels oexploaterade öar, gör den full av potentiella naturhamnar och lägerplatser. Även iordingsställda gästhamnar finns här och var. 37 Det är under sommaren som skärgården blir befolkad och full av aktivitet. Under vintern förekommer främst aktiviteter som t.ex. skridskoåkning och pimpelfiske. Upplevelsen i skärgården präglas mycket av väder och vind. strandskyddet omfattar land och vattenområden 100 meter upp från strandlinjen vid normalt vattenstånd. Längs kust och skärgården i Norrköping har länsstyrelsen i januari 2015 beslutat om utökat strandskydd till 300 meter från strandlinjen. Hela skärgården är av riksintresse för friluftslivet och naturvården och stora delar omfattas av naturreservat och fågelskyddsbestämmelser. Skärgårdslandskapet är en av kommunens största tillgångar för friluftslivet, rekreation och för turismen och besöksnäringen. För specifika gränser hänvisas till länsstyrelsen Östergötland. Strandskydd Strandskyddet har inrättats till gagn för såväl människor som växt- och djurliv. Allmänheten ska kunna få tillgång till platser för bad och friluftsliv, växter och djurs livsvillkor på land och i vatten behöver bevaras. Strandskyddet gäller i hela landet. Stranden är en övergångszon mellan land och vatten och fyller en viktig funktion som rekreationsområde. Stranden är också viktig för växt- och djurliv. Många arter är exempelvis beroende av de livsmiljöer som bildats i strandnära områden, såväl på land som i vatten. Strandnära miljöer fungerar ofta som en viktig spridningskorridor för djur och växter och mötet mellan vatten och land är en miljö som människor uppskattar av olika anledningar. Strandskyddet är en förstärkning av allemansrätten och möjliggör att även de som inte äger mark ska ha tillgång till strandmiljöerna. Vid hav, sjöar och vattendrag gäller strandskydd enligt 7 kapitlet 13 § i miljöbalken. Det generella 38 Miljö, hälsa och säkerhet Arbete med att ta fram ett tillägg till Norrköpings kommun tredelade översiktsplan (se vidare Översiktsplanering i Norrköpings kommun) som hanterar miljö- och riskfaktorer pågår. Tillägget tar upp 12 ämnesområden (buller, luftföroreningar, radon, förorenade områden, översvämningar, skred, ras och erosion, farliga verksamheter, skyddsavstånd djur, farligt gods, flygverksamhet, elektromagnetiska fält samt vattenskyddsområden och vattentäkter) som berör miljö- och riskfaktorer i kommunen. För områdena föreslås en eller flera inriktningar som utgör kommunens ställningstagande till hur miljöoch riskfaktorerna ska hanteras. En övergripande utgångspunkt är att vetskapen om hur miljö- och riskfaktorerna bör hanteras leder till ett robustare samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och en än mer attraktiv kommun. Detta är inte minst viktigt med tanke på klimatförändringarna. Syftet med inriktningarna är att vara vägledande för kommunen i arbetet med fysisk planering, tillsynsoch tillståndsärenden som exempelvis bygglov. Vid flera av inriktningarna möjliggörs undantag och det anges vilka villkor som gäller för att tillämpa dessa. Ett annat syfte med detta tillägg till översiktsplanen är att utgöra en kunskapssammanställning och en gemensam referensram för de 12 ämnesområdena som berör miljö- och riskfaktorer i Norrköpings kommun. Naturvårdsområden i Östergötland 39 Sysselsättning och produktion Näringsliv, företagande och verksamheter Norrköping är en handels- och kommunikationsstad. Det är framför allt det geografiska läget, tillsammans med väl utbyggd infrastruktur och närhet till stora viktiga transportstråk, som bidragit till att Norrköping stärkt sin roll som nav för många av de större aktörerna inom logistik- och transportnäringen. Även pappers- och förpackningsindustrin är stark i Norrköping, med ett par av de största privata arbetsplatserna; Holmen Paper och Billerud Skärblacka. Generellt har det i Norrköping skett en tydlig förskjutning mot mer tjänsteproduktion och mer kunskapsintensiva företag. Elektronikindustrin förändras, idag är det mer forskning och utveckling än traditionell tillverkning som finns i Norrköping. Landsbygdens näringsliv består till största delen av småföretag där familje- och enmansföretagen dominerar. I förhållande till Norrköping stad så hyser landsbygden till och med fler enmansföretagare. Företagen erbjuder ofta flera olika tjänster och inte allt för sällan i samverkan och kombination med andra enmansföretagare som komplement till den egna professionen. På landsbygden och i någon av de mindre orterna finns näringar av mer industriell karaktär som erbjuder sysselsättning och arbetstillfällen. Det finns en bred mix av branscher på landsbygden, men det är skillnader på näringslivets inriktning i kommundelarna. Det finns cirka 10 500 aktiva företag i Norrköpings kommun, varav 2 900 har verksamhet i tätorterna eller på landsbygden. Antal företag utanför Norrköpings 40 randzon har ökat med 8,7 procent sedan 2011. Enligt statistiska uppgifter från 2013 fanns det cirka 61 500 arbetstillfällen totalt i Norrköpings kommun. Av dessa utgjorde cirka 7 800 arbetstillfällen utanför Norrköping stad vilket sammanfaller i stort med det område som denna del av översiktsplanen berör. På landsbygden utgör sektorn tillverkning 25% av alla arbetstillfällen, sektorn jordbruk och skogsbruk 14% och sektorn för byggverksamhet 10%. Möjlighet till arbetstillfällen på landsbygden är viktigt ur många aspekter. Dels genom det självklara att arbete erbjuds men också genom att bidra till att skapa lokala marknader, begränsa behovet av längre resor och därmed även begränsa påverkan på miljön. Arbete och pendlingsmönster Antal arbetstillfällen efter näringsgren år 2013 Okänd bransch Personliga & kulturella tjänster m.m. Vård & omsorg Utbildning Civilmyndigheter & försvaret Företagstjänster Fastighetsverksamhet Kreditinstitut & försäkringsbolag Information & kommunikation Hotell & restaurang Transport Handel Byggverksamhet Energi & miljö Tillverkning Jordbruk, skogsbruk 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Arbetstillfällen i Norrköpings kommun (2013) - procentuell fördelning De tio största arbetsgivarna i Norrköpings kommun är (2013) Arbetsgivare Antal anställda Norrköpings kommun 9 600 Östergötlands läns landsting 2 800 Migrationsverket 860 Holmen AB 750 BillerudKorsnäs Sweden AB 640 Logent AB 570 Stadium 560 rang Martin & Servera AB 540 Information & SMHI 540 Kriminalvården 530 Norrköping Övriga tät- Landsbygd Totalt orter större än 1000 inv Jordbruk, skogs- 0,5% 0,1% 0,9% 1,4% Tillverkning 6,7% 1,7% 1,6% 10,1% Energi & miljö 0,9% 0,0% 0,0% 1,0% Byggverksamhet 6,9% 0,4% 0,6% 7,9% bruk Handel 13,3% 0,6% 0,2% 14,1% Transport 5,9% 0,1% 0,3% 6,4% Hotell & restau- 2,8% 0,1% 0,2% 3,1% 2,7% 0,0% 0,0% 2,7% 0,7% 0,0% 0,0% 0,7% 1,7% 0,0% 0,0% 1,8% kommunikation Kreditinstitut & försäkringsbolag Fastighetsverksamhet Företagstjänster 12,0% 0,2% 0,3% 12,6% Civilmyndig- 6,3% 0,1% 0,2% 6,5% heter & försvaret Utbildning 9,0% 1,3% 0,5% 10,7% Vård & omsorg 14,5% 1,1% 0,5% 16,1% Personliga och 3,8% 0,2% 0,8% 4,8% kulturella tjänster m.m. Okänd bransch 0,1% 0,0% 0,1% 0,2% 87,8% 5,9% 6,3% 100,0% och 300 till Finspång. Drygt 200 arbetar i kommuner i Stockholms län och cirka 250 i kommuner i Södermanlands län. Drygt 1 500 pendlar till den norra delen från andra delar i kommunen. Cirka 450 bor i andra kommuner och har sin arbetsplats i den norra delen, drygt 100 av dessa bor i Söderköpings kommun, knappt 100 i Finspångs kommun. (Uppgifter från 2011.) Norra delen Inom den norra kommundelen finns knappt 3 900 arbetstillfällen (uppgifter från program till översiktsplanen, 2011). Flest arbetstillfällen finns inom kategorin Tillverkning och utvinning, drygt 1 300. Därefter är arbete inom Utbildning den största, följt av Vård och omsorg. Den fjärde största branschen är Personliga och kulturella tjänster med mera. Den största arbetsgivaren inom det norra området är Kolmårdens djurpark med över 200 anställda. Västra delen Inom den västra delen finns drygt 2 000 arbetstillfällen (uppgifter från program till översiktsplanen, 2011). 40 % av arbetstillfällen finns inom Tillverkning och utvinning. Därefter följer Utbildning, Vård och omsorg och Byggverksamhet. Inom den västra delen är Billerud i Skärblacka den dominerande arbetsgivaren, där cirka 650 personer arbetar. Av de boende i den västra delen har drygt 4 200 förvärvsarbete varav drygt 1 200 arbetar inom området. Knappt 2 000 personer pendlar till övriga delar av kommunen, främst till området innanför Norrköping stads randzon. Knappt 1 000 pendlar till andra kommuner varav cirka hälften till Linköpings kommun och en fjärdedel till Finspångs kommun. Ungefär 500 människor pendlar in till den västra delen från andra delar av kommunen. Motsvarande siffra för pendlingen från andra kommuner är knappt 300 personer. (Uppgifter från 2011.) Ungefär 8 500 av de boende i den norra delen förvärvsarbetar varav knappt 2 000 arbetar inom sin kommundel. Knappt 5 000 pendlar till övriga delar av kommunen, nästan alla pendlar till området innanför Norrköpings randzon. Knappt 1 400 pendlar till andra kommuner varav cirka 400 till Linköping Östra delen Inom den östra delen finns cirka 1 400 arbetstillfällen (uppgifter från program till översiktsplanen, 2011). En femtedel av alla arbetstillfällen finns inom kategorin Jordbruk, skogsbruk och fiske. Näst flest arbetstillfällen finns inom Utbildning följt av Vård 41 och omsorg. Den fjärde största branschen, en tiondel av arbetstillfällen finns inom byggverksamhet. Den största arbetsgivaren inom den västra delen är äldreboendet Wijkagården i Östra Husby. Av de boende i den östra delen har knappt 3 200 förvärvsarbete varav drygt 900 inom området. Cirka 1 800 pendlar till övriga delar av kommunen för arbete, främst till området innanför Norrköping stads randzon. Cirka 400 boende i den östra delen arbetar utanför Norrköpings kommun. Drygt 100 av dem pendlar till Linköpings kommun och knappt 100 till Söderköpings kommun. Cirka 350 pendlar in till den östra delen från andra delar i Norrköpings kommun. Knappt 150 personer bor i andra kommuner och har arbete i den östra delen, cirka hälften pendlar från Söderköpings kommun. (Uppgifter från 2011.) Urval av besöksmål inom Norrköpings kommuns landsbygd: • Kolmårdens Djurpark • Kolmårdens Tropicarium • Göta Kanal • Arkösunds skärgård • Löfstads slott • Vikbolandet 42 Besöksnäring Sysselsättning inom besöksnäring och turism är av stor betydelse för Norrköpings kommun. I Norrköping finns ett rikt kultur- och evenemangsutbud, dessutom stora anläggningar för konferenser och andra arrangemang. Kommunen har ett flertal stora turist- och besöksmål som ger arbetstillfällen och många gästnätter. Norrköpings mesta besöksmål är Kolmårdens djurpark som har drygt 500 000 besökare per år. Skärgården med bland annat Arkösund lockar förstås många, liksom Göta Kanal. Enligt en sammanställning av Upplev Norrköping omsatte besöksnäringen i Norrköping 1,4 miljarder kronor under 2011. För den summan stod transport inklusive bensin för 26%, logi för 21 %, shopping för 19% och restaurang för 17 %. Aktiviteter och livsmedel stod för 10 respektive 7 %. Antal årsarbeten inom besöksnäringen beräknades samma år till 1 025 personer. Areella näringar - jordbruk, fiske mm En stor del av näringslivet på landsbygden bygger på olika typer av areella näringar. Förutom jord- och skogsbruk förekommer även areella näringar i form av energiproduktion till exempel vindbruk och produktion av olika former av energigrödor. Av marken inom Norrköpings kommun utgör cirka 60 % skog, i huvudsak barrskog. De små lövskogar som finns förekommer mest i mellanbygden, på slätten och i skärgården. Omkring 70 000 hektar skogsmark betecknas som produktiv skogsmark, d.v.s. skogar med aktivt skogsbruk. Inom Vikbolandet bedrivs ett intensivt jordbruk. Jordbruket har under senare årtionden ändrat karaktär, från att till största delen ha haft djurbesättningar, till att idag mestadels drivas kreaturslöst i kombination med lönearbete, service, jakt och fiske. Området längs Nedre Motala Ström domineras av slättjordbruk. Glan är en produktiv sjö med rikt fiskebestånd, och är klassad som riksintresse för yrkesfisket. Markägoförhållanden Större delen av landsbygden inom Norrköpings kommun är i privat ägo. Kommunen är, utöver Norrköping och närliggande tätorter såsom Svärtinge, Åby, Jursla, Graversfors, stor markägare i Arkösund, Östra Husby, Skärblacka, Vånga, Kimstad, Norsholm, Krokek, Mem och Kvarsebo. Ortsbeskrivningar Läsanvisning I förslagsdelen till översiktsplan för landsbygden har kommunens orter delats in i tre kategorier: prioriterade utvecklingsorter, prioriterade landsbygdsorter och prioriterade mindre landsbygdsorter. För de prioriterade utvecklingsorterna som är Svärtinge, Krokek, Åby, Jursla, Skärblacka, Kimstad, Norsholm och Östra Husby finns befintliga översiktsplaner eller liknande som redovisar de respektive orternas förutsättningar. De röda orterna beskrivs därför inte här. Läs mer: Fördjupningar av översiktsplanen eller liknande för Graversfors, Svärtinge, Åby, Krokek, Skärblacka, Kimstad, Norsholm och Östra Husby Ortsanalyser för Vånga, Simonstorp, Kvarsebo, Arkösund (2012) Prioriterade landsbygdsorter är Vånga, Simonstorp, Kvarsebo och Arkösund. Dessa har bra förutsättningar för lokalisering av nya bostäder, service och verksamheter. Prioriterade mindre landsbygdsorter är med förutsättningar för lokalisering av nya bostäder, service och verksamheter är Mem, Kuddby, Östra Stenby, Konungsunds by, Kättinge, Häradshammar och Skärkind. Dessa omfattas av översiktsplan för landsbygden och på följande sidor framgår de lokala förutsättningarna för samtliga prioriterade landsbygdsorter. För Vånga, Simonstorp, Kvarsebo och Arkösund finns mer djupgående ortsanalyser där man kan läsa mer om orterna. Inledningsvis redovisas kort statistik för Skärblacka landsbygd, Kvillinge landsbygd, Kolmården landsbygd och Vikbolandets landsbygd. 43 Områdesfakta Områdeskod (NYKO) Vikbolandets landsbygd 299 Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Uppgift saknas 2015 Total 420 1 809 880 26 13,4 57,7 28,1 0,8 Eftergymnasial utb 3 135 100 Uppgift saknas Förgymnasial utb Gymnasial utb Avser 31 dec 2014 Vikbolandets landsbygd Inom Vikbolandets landsbygd, exklusive tätorter, bor 5414 personer fördelat på 2560 familjer. 2014 föddes 61 nya invånare. Här finns 1 112 arbetstillfällen år 2013. Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret Områdesfakta Områdeskod (NYKO) 299 Vikbolandets landsbygd 2015 Sysselsättning Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor Antal Andel (%) 1 415 89,3 Båda könen 2 646 Avser 2013 Antalår boende 1 231 i området 2014 0 85,9 40 Förvärvsarbetande kvinnor 82,2 5 414 20 Förvärvsarbetande män personer Karta Båda könen Befolkning efter ålder och kön 2014 Folkmän Ålder År Kvinnor Totalt Andel (%) (SEK) Befolkningen 20-64 år efterMän sammanräknad förvärvsinkomst 0 år - 5 år 192 201 393 7,3 2007 Kön Antal Medel 0 100 000 200 000 300 6 år 15 år 294 295 589 10,9 2008 Män 1 584 333 000 Män 4,5 16 år - 19 år 242 2009 Kvinnor 1130 497 251112 600 20 år - 24 år 157 130 287 Kvinnor 5,3 2010 Båda könen 3 081 304 900 25 år - 34 år 281 274 555 10,3 2011 Avser år 2013 35 år - 54 år 758 705 1 463 27,0 2012 Medel för Norrköping, båda könen 275 000 55 år - 64 år 437 393 830Båda könen 15,3 2013 Förvärvsinkomst: 65 år - 79 år 479 407 886 16,4 2014 Summan inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.Den sammanräknade förvärvsinkomsten Avserbestå 31 de 80 år ochaväldre 87 82 169 3,1 sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital Antal boende i området 2014 5 414 Befolkning efter ålder och kön 2014 Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 34 år 35 år - 54 år 55 år - 64 år 65 år2014 - 79 år 5 Antal boende i området 80 år och äldre 414 Män 192 294 130 157 281 758 437 personer 479 87 Kvinnor 201 295 112 130 274 705 393 407 82 2 815 2 599 Befolkning efter ålder och kön 2014 44 Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 34 år 35 år - 54 år 55 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år och äldre Total folkmängd Total folkmängd Total folkmängd personer Totalt Andel (%) 393 7,3 589 10,9 242 4,5 287 5,3 555 10,3 1 463 27,0 830 15,3 Karta från Norrköpings kommun 886 16,4 169 3,1 Folkmängd 2007-2014 5 414 100 År Män Kvinnor Totalt Andel (%) Avser 31 dec 2014 192 201 393 7,3 2007 294 295 589 10,9 2008 130 112 242 4,5 2 560 stycken 2009 Antal familjer i området 157 hemmaboende 130 287 5,3 därav med barn 33,7 % 2010 281 274 555 10,3 2011 758 705 1 463 27,0 2012 Antal flyttningar från området år 2014 437 393till och830 15,3 2013 Till/Från479 407 886 16,4 2014 Ut In Netto Avser 31 dec respektive år 87 169 3,1 Övriga områden inom82Norrköping 513 421 92 Övriga 2Sverige 815 2 599 5 414 100 126 125 2 815 2 599 5 414 Karta Norrköpings kommun Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Avser 31 decfrån 2014 Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer 1 Antal 5 203 5 274 5 197 5 168 5 222 5 277 5 293 5 414 Antal familjer i området Folkmängd 2007-2014 därav med hemmaboende barn År Antal 2007 5 203 Antal flyttningar till och från 2008 5 274 Till/Från 2009 5 197 2010 områden inom Norrköping 5 168 Övriga Övriga 2011 Sverige 5 222 Utlandet 2012 5 277 2013 5 293 Summa 2014 5 414 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 nyfödda området år 2014 In Ut 513 126 15 421 125 6 Netto 92 1 9 654 552 102 Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer 61 61 2 560 stycken 33,7 % Not: är skillnaden in- och utflyttning AvserNetto 31 dec respektive mellan år nyfödda år 2014 100 in Områdesfakta Områdeskod (NYKO) Skärblacka landsbygd 499 2015 Total 236 888 443 17 14,9 56,1 28,0 1,1 Eftergymnasial utb 1 584 100 Uppgift saknas Förgymnasial utb Gymnasial utb Avser 31 dec 2014 Skärblacka landsbygd Inom Skärblacka landsbygd, exklusive tätorter, bor 2 618 personer fördelat på 1 226 familjer. 2014 föddes 33 nya invånare. Här finns 371 arbetstillfällen år 2013. Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar orrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret Områdesfakta mrådeskod (NYKO) 499 Skärblacka landsbygd Antal boende i området 2014 2015 2 618 Befolkning efter ålder och kön 2014 Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 34 år 35 år - 54 år 55 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år och äldre Män 101 140 59 81 137 418 205 199 23 Kvinnor 101 154 67 55 126 375 187 163 27 efolkning efter ålder och könAntal 2014familjer i området Antal Andel (%) 733 86,7 600 80,8 Båda könen 1 333 83,9 0 20 Förvärvsarbetande kvinnor 999 personer Båda könen Antal boende ii området området 2014 2014 2 Antal boende i området 2014 2 618 618 personer personer Befolkning efter ålder och kön 2014 Befolkning efter ålder och kön 2014 Ålder Kvinnor Totalt Andel (%) (SEK) Befolkningen 20-64 år efterMän sammanräknad förvärvsinkomst Ålder Avser 2013 Antalår boende 40 60 Förvärvsarbetande män Karta från Karta från Karta från Folkmängd Folkmängd 13 33 33 Karta från Norrköpings kommun Avser 2011 Not:31 ... dec innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer personer Totalt Andel (%) 202 7,7 294 11,2 126 4,8 136 5,2 263 10,0 793 30,3 392 15,0 362 13,8 50 1,9 1 226Folkmängd stycken Män därav Kvinnor Totalt Andel (%) med hemmaboende barn 35,6År% 101 101 202 7,7 2007 140 154 294 11,2 Antal flyttningar till och från området år 2008 2014 59 67 126 4,8 2009 Till/Från In Ut 81 55 136 5,2 2010 Övriga områden inom Norrköping 176 137 137 126 263 10,0 2011 652012 113 418Övriga Sverige 375 793 30,3 Sysselsättning Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor År År Män Kvinnor Totalt Andel (%) 0 år 5 år 32 44 76 7,6 101 101 202 7,7 2007 Kön Antal Medel 0 år - 5 år 07,7 100 000 200 000 300 000 101 101 202 2007 6 år 15 år 49 59 108 10,8 140 154 294 11,2 2008 Män 845 336154 900 6 år - 15 år 140 294 11,2 2008 Män 16 år - 19 år 16 14 30 3,0 59 67 126 4,8 2009 Kvinnor 743 255 700 16 år - 19 år 59 67 126 4,8 2009 20 år - 24 år 19 20 39 Kvinnor 5,2 3,9 81 55 136 2010 20 år -könen 24 år Båda 81 55 136 5,2 2010 1 588 307 800 25 år - 34 år 52 58 110 11,0 137 126 263 10,0 2011 Avser 2013 25 år år - 34 år 137 126 263 10,0 2011 35 år - 54 år 151 138 289 28,9 418 375 793 30,3 2012 35 år - för 54 Norrköping, år 418 375 793Båda könen 30,3 2012 Medel båda könen 275 000 55 år - 64 år 70 69 139 13,9 205 187 392 15,0 2013 55 år - 64 år 205 187 392 15,0 2013 Förvärvsinkomst: 65 år - 79 år 105 81 186 18,6 199 163 362 13,8 2014 65 år - 79avårinkomst av tjänst och inkomst 199 163 362 13,8 förvärvsinkomsten 2014består Summan av näringsverksamhet.Den sammanräknade d Avser 31 decavres 80 år och äldre 11 11 22 2,2 23 27 50 1,9 Avser 31 dec res 80 år och äldre 23 27 50 1,9 sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. Befolkningens köns- och1åldersfördelning 2014 Total folkmängd 505 494 999 363 1 255 2 618 100 Befolkningens köns- och1åldersfördelning 2014 Total folkmängd 363 1 255 2 618 100 Källa: annat anges 2014 centralbyrån om inget Avser 31 Statistiska dec 2011 Befolkningens köns- och1åldersfördelning 2014 Total folkmängd 363 1 255 2 618 100 Karta från Norrköpings kommun dec 2011 ntal boende i området 2014 Avser 2 31618 personer lder år - 5 år år - 15 år 6 år - 19 år 0 år - 24 år 5 år - 34 år 5 år - 54 år Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Uppgift saknas 2007-2014 Antal 2 594 2 541 2 619 Netto 2 607 39 2 582 -48 2 586 Antal familjer i området Antal familjer i2007-2014 området Folkmängd därav med hemmaboende barn barn Årdärav med hemmaboende Antal 508 1 226 1 226 30,5 35,6 35,6 2007 2 594 Antal flyttningar till och från området Antal flyttningar till och från området 2008 2 541 Till/Från 2009 2 619 Till/Från Övriga inom Norrköping 2010 områden 2 607 Övriga områden inom Norrköping Övriga Sverige 2011 2 582 Övriga Sverige Utlandet 2012 2 586 Utlandet 2013 2 614 Summa Summa 2014Netto är skillnaden mellan in-2 och 618utflyttning Not: år 2014 år 2014 In In 83 176 176 39 65 65 3 5 5 125 246 246 nyfödda år nyfödda år stycken stycken % % Not: är skillnaden in- och utflyttning AvserNetto 31 dec respektive mellan år Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Källa: om inget annat angesav få individer Not: ...Statistiska innebär attcentralbyrån uppgift inte kan lämnas på grund Källa: om inget annat angesav få individer Not: ...Statistiska innebär attcentralbyrån uppgift inte kan lämnas på grund Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer Ut Ut 64 137 137 34 113 113 8 7 7 106 257 257 An An inom inom Netto Netto 19 39 39 5 -48 -48 -5 -2 -2 19 -11 -11 33 nyfödda år 2014 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 45 Områdesfakta Områdeskod (NYKO) Kvillinge landsbygd 189 Även kallad Åby/Jursla landsbygd 1 600 1 400 Total Kvillinge landsbygd Inom Vikbolandets landsbygd, exklusive tätorter, bor 1 884 personer fördelat på 933 familjer. 2014 föddes 20 nya invånare. Här finns 990 arbetsboende i området 2014 mi- ochAntal styrningskontoret tillfällen år 2013. 1 884 personer Kvillinge landsbygd 1 20031 dec 2014 Avser 1 000 800 600 Antal 400 och andel 200 Sysselsättning 0 2015 Uppgift saknas Antal Andel (%) 491 85,5 Båda könen 444 81,2 935 83,4 Avser år 2013 Karta från Norrköpings kommun 0 20 40 60 80 Förvärvsarbetande män Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 34 år 35 år - 54 år 55 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år och äldre Män 80 104 40 32 93 308 156 152 23 Kvinnor 68 119 35 43 108 273 139 96 15 Total folkmängd 988 896 Avser 31 dec 2014 Antal familjer i området därav med hemmaboende barn Totalt Andel (%) 148 7,9 223 11,8 75 4,0 75 4,0 201 10,7 581 30,8 295 15,7 248 13,2 38 2,0 1 884 100 Antal familjer i området Folkmängd år 2007-2014 därav med hemmaboende barn Antal 2007 1 678 Antal flyttningar till och från 2008 1 708 Till/Från 2009 1 746 2010 områden inom Norrköping 1 783 Övriga 2011 Sverige 1 757 Övriga 2012 1 770 Utlandet 2013 1 813 Summa 2014 1 884 Båda könen Folkmängd år 2007-2014 896 1 884 nyfödda år 2014 Folkmängd år 2007-2014 32 Ut 109 30 Antal 1 678 Netto 1 708 39 1 746 2 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 20 Sida 2 av 2 nyfödda år 2014 området år 2014 In Ut 148 32 11 109 30 0 Netto 39 2 11 191 139 52 Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer Antal 678 5001000 1SEK 708 1 746 1 783 1 757 1 770 1 813 1 884 100 933 stycken 34,2 % Not: är skillnaden in- och utflyttning AvserNetto 31 dec respektive mellan år 20 933 stycken 34,2 % Kvinnor Totalt Andel (%) Antal flyttningar till och från området år 2014 148 7,9 2007 4668 Till/Från In 119 223 11,8 2008 Övriga områden inom Norrköping 148 35 75 4,0 2009 Övriga Sverige 988 100 % Förvärvsarbetande kvinnor Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Avser 31 dec 2014 Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer Befolkning efter ålder och kön 2014 n 2014 100 Gymnasial utb Befolkningen 20-64 år efterMän sammanräknad förvärvsinkomst Ålder Kvinnor Totalt Andel (%) (SEK) Kön Antal Medel 0 år - 5 år 80 68 148 2007 07,9 100 000 200 000 300 000 400 000 Män 574 355119 700 6 år - 15 år 104 223 11,8 2008 Män Kvinnor 547 287 300 16 år - 19 år 40 35 75 4,0 2009 20 år 24 år 32 43 75 Kvinnor 4,0 2010 Båda könen 1 121 332 500 25 år år - 34 år 93 108 201 10,7 2011 Avser 2013 35 år 54 år 308 273 581 30,8 2012 Medel för Norrköping, båda könen 275 000 Båda könen 55 år - 64 år 156 139 295 15,7 2013 Förvärvsinkomst: 65 år - 79avårinkomst av tjänst och inkomst 152 96 248 13,2 förvärvsinkomsten 2014består av de Summan av näringsverksamhet.Den sammanräknade Avser 31 dec respektive år 80 år och äldre 23 15 38 2,0 sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. Karta från Norrköpings kommun un Eftergymnasial utb Förgymnasial utb (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar Total folkmängd 4 10,9 54,6 33,7 0,8 Befolkning efter ålder och kön 2014 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 er n 80 04 40 1 152 Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor Befolkningsutveckling 2007-2014 d 2015 Förgymnasial utb 126 Befolkningsutveckling 2007-2014 Gymnasial utb 629 Eftergymnasial utb 388 2 000 1 800 saknas Uppgift 9 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 990 Sida 1 av 2 Områdesfakta Områdeskod (NYKO) Kolmårdens landsbygd 199 Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Uppgift saknas 2015 Total 85 321 165 6 14,7 55,6 28,6 1,0 Eftergymnasial utb 577 100 Uppgift saknas Förgymnasial utb Gymnasial utb Avser 31 dec 2014 Kolmårdens landsbygd Inom Vikbolandets landsbygd, exklusive tätorter, bor 999 personer fördelat på 508 familjer. 2014 föddes 13 nya invånare. År 2013 fanns här 655 arbetstillfällen år 2013. Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar Sysselsättning Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor Antal Andel (%) 249 84,1 Båda könen Avser år 2013 222 81,3 471 82,8 Antal boende i området 2014 Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret Områdesfakta Områdeskod (NYKO) Kolmårdens landsbygd 199 Antal boende i området 2014 999 Befolkning efter ålder och kön 2014 Antal boende i Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 34 år 35 år - 54 år 55 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år och äldre Män 32 49 16 19 52 151 70 105 11 Kvinnor 44 59 14 20 58 138 69 81 11 Total folkmängd 505 494 999 Avser 31 dec 2014 området 2014 Kvinnor Totalt däravMän med hemmaboende barn Andel (%) 32 44 76 7,6 personer 16 14 30 20 39 Övriga områden inom58Norrköping 52 110 151 138 289 Övriga Sverige 3,0 3,9 11,0 28,9 Karta från Norrköpings kommun 999 100 2007 83 39 2009 2010 Ut 2011 64 2012 34 Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor Karta fr personer Båda könen Befolkning efter ålder och kön 2014 Folkmäng Netto 19 5 970 983 991 985 988 984 13 nyfödda å 508 stycken 30,5 % området år 2014 Not: är skillnaden in- och utflyttning AvserNetto 31 dec respektive mellan år Folkmängd 2007-2014 508 stycken Antal 30,5 % År In 40 Befolkningen 20-64 år efterMän sammanräknad förvärvsinkomst Ålder År Kvinnor Totalt Andel (%) (SEK) Kön Antal Medel 0 år - 5 år 32 44 76 7,6 2007 0 100 000 200 000 300 00 Män 6 år - 15 år 296 331 600 49 59 108 10,8 2008 Män Kvinnor 16 år - 19 år 273 265 600 16 14 30 3,0 2009 Kvinnor 3,9 20 år 24 år 19 20 39 2010 Båda könen 569 310 000 25 år 34 år 52 58 110 11,0 2011 Avser år 2013 35 år - 54 år 151 138 289 28,9 2012 Medel för Norrköping, båda könen 275 000 Båda könen 55 år - 64 år 70 69 139 13,9 2013 Förvärvsinkomst: 65 år - 79 år 105 81 186 18,6 2014 Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av Avser 31 dec r 80 år och äldre 11 11 22 2,2 Antal familjer i området Folkmängd 2007-2014 barn Årdärav med hemmaboende Antal 2007 970 Antal flyttningar till och983 från 2008 Till/Från 2009 991 2010 områden inom Norrköping 985 Övriga 2011 Sverige 988 Övriga 2012 984 Utlandet 2013 982 Summa 2014 999 Totalt Andel (%) 76 7,6 108 10,8 30 3,0 39 3,9 110 11,0 289 28,9 139 13,9 186 18,6 22 2,2 49 59 10,8 Antal flyttningar till och 108 från området år 20142008 Till/Från 19 20 sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. Karta från Norrköpings kommun 505 Total folkmängd 494 999 100 Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Avser 31 dec 2014 Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer personer i området Befolkning efter ålderAntal och familjer kön 2014 Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 34 år 35 år - 54 år 2015 999 0 In Ut 83 39 3 64 34 8 Netto 19 5 -5 125 106 19 A inom Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer 13 nyfödda år 2014 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 47 Vånga Avgränsning Med tanke på Vångas historia som kyrkby i en landsbygdstrakt är ortens avgränsning svårdefinierad då tillhörighet och mental anknytning till Vånga inte slutar vid tätortens gräns. Skolans placering i tätorten är betydande då den skapar en naturlig koppling och relation för många av Vångabygdens invånare. Vånga socken är en gammal gränsdragning som lever kvar. Vånga socken gränsar i norr till Risinge socken, i öster till sjön Glan, Kullerstad och Kimstad socknar. I söder gränsar socknen till sjön Roxen och i väster till Stjärnorp och Hällestad socknar (vangabygden.se). Vånga kyrkby utgör själva tätorten. Vånga räknas som en tätort då antalet invånare är minst 200 och bebyggelsen har en viss täthet. Korta fakta Vånga är en jordbruksbygd med utbredd gårdsbebyggelse och öppen åkermark. En koncentration kom att uppstå i den kyrkby som idag utgör Vånga samhälle. Samhället, som då tillhörde Skärblacka kommun, kom att planläggas på tidigare skogs-, ängs- och åkermark för ny egna hems bebyggelse 1956 med ett senare tillägg 1967. 1956 byggdes Vångas nuvarande skolbyggnad. Ett fåtal byggrätter enligt nya detaljplaner har tillkommit under 1980- och -90 talet vilket bland annat möjliggjort radhusbebyggelse. Vånga är anslutet till det kommunala vattenoch avloppsnätet. I bygden bor det permanent cirka 1800 personer. I Vånga tätort bor det cirka 200 personer, vilket det 48 ungefär har gjort sedan 1995. Runt mitten av 2000-talet ökades befolkningen med cirka 20 personer, för att vid inledningen av 10-talet sjunka till 205 invånare. 5 nyfödda registerades under 2014. På orten finns 62 arbetstillfällen (2013). Service Vånga saknar utbud av kommersiell service. Offentlig service finns i form av skola och förskola. Vångaskolan undervisar elever från årskurs ett till sex. Skolans upptagningsområde är stort vilket gör den till en samlande funktion i bygden. Skärblacka är Vångas närmsta större tätort med kommersiell och offentlig service bland annat i form av matbutik, bank och bensinstation. Där finns offentliga funktioner som simhall, vårdcentral, folktandvård, bibliotek, äldreboende och högstadieskola. I Skärblacka finns flera arbetsgivare. Kommunikationer Skärblacka fungerar idag som knutpunkt och bytesstation till och från Vånga. För att resa med buss mellan Vånga – Norrköping eller Finspång krävs ofta ett byte i Skärblacka. För att resa kollektivt mellan Vånga och Linköping finns två alternativa resvägar - via Norrköpings resecentrum vidare med pendeltåg eller buss till Linköping eller via Skärblacka till Kimstad där byte mot Linköping sker. Landsvägen genom Vånga trafikeras idag med busstrafik, linje 482. Bussen vänder i Slagget och avgår på vardagar cirka en gång per timma under morgon och eftermiddag och tar cirka 55 min. Med bil tar det cirka 30 minuter in till Norrköpings centralstation. Vägarna i orten saknar separata GC-vägar, enstaka trottoar finns. Områdeskod (NYKO) 494 - och styrningskontoret Vånga tätort 2015 Förgymnasial utb 12 Befolkningsutveckling 2007-2014 Gymnasial utb 65 250 Eftergymnasial utb 22 Uppgift saknas 0 200 12,1 65,7 22,2 0,0 Eftergymnasial utb Total 100 Uppgift saknas 99 150 Avser 31 dec 2014 100 Förgymnasial utb Gymnasial utb 50 Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar Sysselsättning 0 Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor Antal boende i området 2014 199 personer Antal Andel (%) 46 95,8 Båda könen 82,6 84 89,4 40 60 80 Båda könen Folkmängd år 2007-2014 Ålder Män Kvinnor Totalt Andel (%) Befolkningen 20-64 år efter sammanräknad förvärvsinkomst (SEK) 2007 0 år - 5 år 14 7 21 10,6 Kön Antal Medel 6 år - 15 år 14 14 28 14,1 2008 0 100 000 200 000 300 000 400 000 Män 48 402 500 16 år - 19 år 4 7 11 5,5 2009 Män Kvinnor 46 270 200 20 år - 24 år 5 4 9 4,5 2010 Kvinnor 25 år -könen 34 år 13 12 25 12,6 2011 Båda 94 359 900 Avser 2013 35 år år - 54 år 30 24 54 27,1 2012 55 år - för 64 Norrköping, år 5 6 11Båda könen 5,5 2013 Medel båda könen 275 000 65 år - 79 år 15 15 30 15,1 2014 Förvärvsinkomst: Avser 31 decavrespektive år 80 år och äldre 5 5 10 5,0 Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.Den sammanräknade förvärvsinkomsten består de 200 150 100 50 0 100 % Förvärvsarbetande kvinnor Befolkning efter ålder och kön 2014 250 20 Karta från Norrköpings kommun Avser år 2013 Befolkningsutveckling 2007-2014 38 0 Förvärvsarbetande män Antal 218 216 500 000 SEK 213 218 205 195 193 199 sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. Total folkmängd 105 Befolkning efter ålder och kön 2014 gs kommun 014 Kvinnor 7 14 7 4 12 24 6 15 5 Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 34 år 35 år - 54 år 55 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år och äldre Totalt Andel (%) Total folkmängd Avser 3121 dec 2011 Män 14 14 4 5 13 30 5 15 5 105 Kvinnor Totalt Andel (%) 7 21 10,6 14 28 14,1 7 11 5,5 4 9 4,5 12 25 12,6 24 54 27,1 6 11 5,5 15 30 15,1 5 10 5,0 Folkmängd år 2007-2014 94 94 199 Avser 31 dec 2011 Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer Karta från Norrköpings kommun 199 10,6 2007 28 14,1 2008 Antal familjer i området 11 5,5 2009 91 stycken därav med hemmaboende barn 9 4,5 2010 37,4 % 25 12,6 2011 Antal flyttningar till och från området år 2014 54 27,1 2012 Till/Från In Ut 11 5,5 2013 Övriga områden inom Norrköping 12 7 30 15,1 2014 Övriga Sverige 3 3 Avser 31 dec respektive år 5,0 Utlandet10 0 0 Antal 100 218 216 213 218 205 195 Netto 193 5 199 0 0 Folkmängd 2007-2014 Antal familjer iår området därav med hemmaboende Antal barn 2007 218 2008 Antal flyttningar till och216 från 2009 213 Till/Från 2010 218 Övriga områden inom Norrköping 2011 205 Övriga Sverige 2012 195 Utlandet 2013 193 2014 199 Summa 5 nyfödda år 2014 91 stycken 37,4 % området år 2014 AvserNetto 31 dec respektive mellan år Not: är skillnaden in- och utflyttning In Ut 12 3 0 7 3 0 Netto 5 0 0 15 10 5 Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer 5 100 Sida 2 av 2 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 62 Sida 1 av 2 nyfödda år 2014 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 62 49 Simonstorp Avgränsning Simonstorp socken gränsar i norr mot Katrineholms kommun. Gränsen för Simonstorps tätort följer det område som omfattas av detaljplan från 1960. Gränsskapande element är sjön Bolen i söder, riksväg 55 i öst och skogen i väst. En vidare gränsdragning av tätorten inkluderar ett större område i öst med Skogsvallen, Sikaregården och Fläten. Korta fakta Simonstorp är belägen utmed båda sidor av Riksväg 55 som också kallas Mälardiagonalen. Den löper mellan Uppsala och Norrköping, via Enköping, Strängnäs, Malmköping, Flen och Katrineholm. Längs riksvägen går också järnvägen mellan Norrköping och Katrineholm. I orten finns ett stationsläge där tåget tidigare stannat. Tätorten Simonstorp hade 256 invånare år 2010. Simonstorps socken är dock större med cirka 400 invånare. Befolkningen i orten har ökat med cirka 40 personer mellan 1960 och 2014 och sedan hållt sig stabil. Inga nyfödda registerades under 2014. På orten fanns 26 arbetstillfällen år 2013. Majoriteten av fastigheterna inom tätorten har kommunalt vatten och avlopp medan fastigheter utanför har egen vattenförsörjning och avloppssystem. I huvudsak består orten av friliggande enbostadshus av något skiftande storlek och ålder. Det finns även ett flerbostadshus i Simonstorp. 50 Service Simonstorps funktioner är främst kopplade till friluftsliv och vattenaktiviteter och en stor del av dessa faller inom ramen för det goda föreningslivet i orten. Butik och centrumområde saknas i orten. En obemannad bensinstation finns i anslutning till infarten till Skogsvallen utmed riksväg 55. Skola har funnits men saknas idag, däremot bedrivs förskoleverksamhet i skolansgamla lokaler i anslutning till Bolen. I den intilliggande tätorten Åby finns ett relativt brett utbud av service så som låg- och mellanstadieskolor samt en högstadieskola. Gymnasieskola saknas dock. I Åby centrum finns dessutom livsmedelsaffär, bank, apotek, bageri, vårdcentral, simhall, frisörsalong och ett flertal restauranger. Kommunikationer Vägarna i orten är få och småskaliga och saknar separata GC-vägar. Busslinje 430 har sin ändhållplats vid Simonstorps station i den norra delen av samhället. Med bussen tar det cirka 50 minuter att ta sig in till Norrköpings resecentrum. Förutom buss 430 går en av turerna på linje 436 till Simonstorps station på skoldagar. Med bil tar det cirka 25 minuter att ta sig in till Norrköping centrum. Vägarna i orten är småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar. Områdeskod (NYKO) Förgymnasial utb Befolkningsutveckling 2007-201412 Gymnasial utb 78 300 Eftergymnasial utb 49 250 Uppgift saknas 0 183 200 i- och styrningskontoret Total Simonstorp tätort 2015 139 150 31 dec 2014 Avser 8,6 56,1 35,3 0,0 Eftergymnasial utb 100 Uppgift saknas Förgymnasial utb Gymnasial utb 100 50 Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar 0 Sysselsättning Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor Antal boende i området 2014 257 personer Båda könen 49 75,4 106 77,4 0 40 60 80 Båda könen Folkmängd år 2007-2014 Ålder Kvinnor Totalt Andel (%) Befolkningen 20-64 år efterMän sammanräknad förvärvsinkomst (SEK) 0 år - 5 år 15 14 29 11,3 2007 Kön Antal Medel 0 100 000 200 000 300 000 400 000 6 år - 15 år 15 24 39 15,2 2008 Män 72 341 000 16 år - 19 år 5 4 9 3,5 2009 Män Kvinnor 65 273 400 20 år - 24 år 4 2 6 Kvinnor 2,3 2010 Båda 137 311 000 25 år -könen 34 år 15 15 30 11,7 2011 Avser 2013 35 år år - 54 år 36 34 70 27,2 2012 Medel båda könen 17 275 000 55 år - för 64 Norrköping, år 16 33Båda könen 12,8 2013 Förvärvsinkomst: 65 år - 79 år 21 17 38 14,8 2014 Avserbestår 31 decavrespektive år Summan inkomst av tjänst och inkomst av sammanräknade de 80 år ochaväldre 1 näringsverksamhet.Den 2 3 1,2 förvärvsinkomsten 250 200 150 100 50 0 1 Förvärvsarbetande kvinnor Befolkning efter ålder och kön 2014 300 20 Förvärvsarbetande män Karta från Norrköpings kommun Avser år 2013 Befolkningsutveckling 2007-2014 Antal Andel (%) 57 79,2 Ant 2 500 000 2 SE 2 2 2 2 2 2 sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. Total folkmängd Befolkning efter ålder och kön 2014 ngs kommun 2014 Kvinnor 14 24 4 2 15 34 16 17 Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 34 år 35 år - 54 år 55 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år och äldre Total folkmängd Avser 31 decAndel 2014 Totalt Män 15 15 5 4 15 36 17 21 1 Kvinnor 14 24 4 2 15 34 16 17 2 Folkmängd 129 128 129 128 257 Avser 31 Statistiska dec 2014 centralbyrån om inget annat anges Källa: Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer Karta från Norrköpings kommun Totalt Andel (%) 29 11,3 39 15,2 9 3,5 6 2,3 30 11,7 70 27,2 33 12,8 38 14,8 3 1,2 år 2007-2014 257 100 (%) 29 11,3 2007 Antal 39 familjer i området 107 stycken 15,2 2008 därav med hemmaboende barn 42,1 % 9 3,5 2009 6 2,3 2010 Antal flyttningar till och från området år 2014 30 11,7 2011 Till/Från In Ut 70 27,2 2012 Övriga områden inom Norrköping 22 17 33 12,8 2013 Övriga Sverige 0 4 38 14,8 2014 Antal 227 240 242 256 261 Netto 253 5 254 -4 257 Antal familjer iår området Folkmängd 2007-2014 därav med hemmaboende Antal barn 2007 227 Antal flyttningar till och240 från 2008 2009 242 Till/Från 2010 områden inom Norrköping 256 Övriga 2011 261 Övriga Sverige 2012 253 Utlandet 2013 254 Summa 2014 257 100 … nyfödda år 2014 107 stycken 42,1 % området år 2014 Not: är skillnaden in- och utflyttning AvserNetto 31 dec respektive mellan år In Ut 22 0 1 17 4 1 Netto 5 -4 0 23 22 1 Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer Sida 2 av Antal arbetstillfälle inom området år 201 26 Sida 1 av 2 … nyfödda år 2014 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 26 51 Kvarsebo Avgränsning Kvarsebo ligger i ett kuperat område och ortsgränserna är till stor del definierade av de omgivande höjderna och bergen. Ortens södra del gränsar mot Bråviken. Topografin har delat upp orten i en nordlig och sydlig del. I norr ligger ett flackare område där bygdens service och verksamheter till stor del finns. I södra delen mot vattnet ligger hamnen och här finns många av ortens bostäder. Korta fakta Kvarsebo ligger i Norrköpings kommuns nordöstra del, vid Bråvikens norra strand. Orten ligger lite avlägset gentemot de övriga kommundelarna och geografiskt sett har Kvarsebo en starkare koppling till Södermanland än Östergötland. Över länsgränsen ligger till exempel Nävekvarn. Där finns både butiker och skolor som boende i Kvarsebo nyttjar. Bebyggelsen är samlad i två områden på grund av förkastningsbrantens kraftiga lutning ned mot Bråviken. I ortens norra del, som ligger i ett flackare parti, finns kyrkomiljön med gästgiveriet. Tätt inpå kyrkomiljön finns villabebyggelse som till största delen är åretruntbostäder och här finns även skola och service. Villabebyggelse har uppförts i nära anslutning till kyrkan och gästgiveriet vilket har inneburit att den moderna bebyggelsen har inordnats i kyrkomiljön. Nära hamnen i söder finns ett populärt bostadsområde med hyresrätter. I Kvarsebos södra del finns blandad bebyggelse från slutet av 1800-talet och fram till nutid. Bebyggelsen i Kvarsebos södra del har, trots de större sommarvillorna, över lag en småskalig karaktär med tät atmosfär. Stora delar av Kvarsebos samhälle är anslutet till kommunens verksamhetsområde för dagvatten och vatten- och avlopp. Som mest hade Kvarsebo över 860 invånare i början på 1920-talet för att sedan tappa i antal och nå cirka 450 personer på 1960-talet. Under senare hälften av 1900-talet har invånarantalet stabiliserats och fortsatt ligga på ungefär samma nivå fram till och med 2014. I Kvarsebo tätort bor 177 personer (2014). Inga nyfödda registerades under 2014. På orten finns år 2013 16 arbetstillfällen. Service Kvarsebo har i förhållande till sin storlek och folkmängd många verksamheter och ett rikt föreningsliv. Kommunikationer Väster om Kvarsebo ligger Säter. Här finns ett färjeläge där Trafikverkets färja går i trafik mellan Vikbolandet och Kolmårdsregionen. Det är den Ortofoto © Lantmäteriet 52 enda länken över Bråviken till Vikbolandet. På Bråviken passerar dagligen annan båttrafik. Framförallt lastfartyg till och från Norrköping men också fritidsbåtar. Kvarsebo trafikeras av busslinje 432 med vilken det tar cirka 70 minuter att ta sig in till Norrköpings centralstation. Med bil tar det cirka 40 minuter att ta sig in till Norrköpings resecentrum. Vägarna i orten är småskaliga och saknar separata gångoch cykelvägar. Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret Områdesfakta i- och styrningskontoret Områdeskod (NYKO) Kvarsebo tätort Kvarsebo tätort 193 2015 Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Uppgift saknas 2015 Total Avser 31 dec 2014 % 20 43 22 2 23,0 49,4 25,3 2,3 Eftergymnasial utb 87 100 Uppgift saknas Förgymnasial utb Gymnasial utb Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar Sysselsättning Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor Båda könen Antal boende i området 2014 177 Avser år 2013 personer Antal Andel (%) 40 83,3 35 0 20 40 60 80 85,4 Förvärvsarbetande kvinnor 75 84,3 Karta från Norrköpings kommun Båda könen Befolkning efter ålder och kön 2014 Befolkningen 20-64 år efterMän sammanräknad förvärvsinkomst Ålder Kvinnor Totalt Andel (%) (SEK) Folkmängd 2007-2014 År Kön Antal Medel 0 år - 5 år 6 5 11 2007 0 6,2 100 000 200 000 300 000 400 000 Män … 342 300 6 år - 15 år 7 5 12 6,8 2008 Män Kvinnor … 250 000 16 år - 19 år … … 6 3,4 2009 Kvinnor 20 år könen - 24 år …0 … 9 5,1 2010 Båda 315 400 25 år år - 34 år 7 6 13 7,3 2011 Avser 2013 35 år 54 år 22 18 40 22,6 2012 Medel för Norrköping, båda könen 275 000 Båda könen 55 år - 64 år 15 10 25 14,1 2013 Förvärvsinkomst: 65 år - 79 år 25 26 51 28,8 2014 Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de Avser 31 dec respektive år 80 år och äldre … … 10 5,6 sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. Total folkmängd Avser 31 dec 2014 Karta från Norrköpings kommun ngs kommun 2014 Kvinnor 5 5 … … 6 18 10 26 … 84 Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 34 år 35 år - 54 år 55 Totalt år - 64 år Andel (%) 11år 6,2 65 år - 79 12äldre 6,8 80 år och 177 100 Övriga områden inom Norrköping Övriga Sverige 84 177 Män Kvinnor 6 5 7 5 … … … … 7 6 Folkmängd 22 18 År 15 10 252007 26 …2008 … Totalt Andel (%) 11 6,2 12 6,8 6 3,4 9 5,1 13 2007-2014 7,3 40 22,6 Antal 25 14,1 180 51 28,8 175 10 5,6 In Ut 6 9 5 2 174 100 180 172 170 166 177 Netto 1 7 Folkmängd 2007-2014 Antal flyttningar till och från området år 2014 År Antal Till/Från 2007 180 2008 områden inom Norrköping 175 Övriga Övriga 2009 Sverige 174 Utlandet 2010 180 2011 172 Summa 2012 170 Not: Netto är skillnaden mellan in- och utflyttning 2013 166 2014 177 Antal 180 500 000 175 SEK 174 180 172 170 166 177 100 … nyfödda år 2014 Antal familjer i området 92 stycken Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges därav med hemmaboende barn 27,2 % 6 3,4 2009 Total folkmängd 93 84 177 9 2014 5,1 2010 Avser 31 dec 13 7,3 2011 40 22,6 2012 Antal familjer i området 92 stycken 14,1 barn 2013 27,2 % därav25 med hemmaboende 51 28,8 2014 Avser 31år dec2014 respektive år Antal 10 flyttningar 5,6 till och från området Till/Från 93 Sida 2 av 2 Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer Befolkning efter ålder och kön 2014 100 % Förvärvsarbetande män In Ut 6 9 1 5 2 0 Netto 1 7 1 16 7 9 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 16 Avser 31 dec respektive år Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer … Sida 1 av 2 nyfödda år 2014 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 53 Arkösund Avgränsning Orten kan delas in i ett yttre och ett inre område. Den yttre gränsen avgränsas österut och norrut av kustlinjen som sträcker sig från Gåsåker via Nordanskog till Kälebo. Söderut och västerut utgörs avgränsningarna mot de intilliggande områdena av fastighetsgränser, obebyggd mark, skogar och fält. Längre in mot tätorten ligger närområdet som ansluter till de mer centrala delarna av orten. Avgränsningen mellan närområdena och det omgivande ytterområdet utgörs till stor del av naturliga barriärer, som topografi, kustlinjer, skogar, fält och kuperad mark. Privatägda markområden och naturskyddsområden bidrar till gränserna. Korta fakta Arkösund är beläget längst ut på Vikbolandet cirka 5 mils bilfärd ifrån Norrköping. Bebyggelsen i det yttre området är glest placerade och byggnaderna är ofta äldre. Här finns även flertalet fritidshus och villor. I närområdet är bebyggelsen tätare än i ytterområdena och den består till större del av enklare fritidshus och enbostadshus som i sin tur är sommarbostäder och säsongsbostäder. I centrala delen av Arkösund finns hyresrätter. Bebyggelsen i orten ingår i det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten och vattenoch avlopp. Inom tätorten bor det cirka 155 invånare. Inga nyfödda registrerades under 2014. År 2013 fanns det 36 arbetstillfällen inom orten. 54 Service I centrala Arkösund finns det huvudsakliga serviceutbudet med matbutik, camping, marina, båtvarv, restauranger och caféer. Här håller också brand-kåren och sjöräddningen till. En stor del av service är dock säsongsbetonad med högsäsong under sommaren. Gränserna mellan centrala Arkösund och närområdena blir tydliga en bit utanför centrumkärnan. Där avtar serviceutbudet och byggnadsbeståndet glesnar. Kommunikationer Arkösund kan nås via buss genom busslinje 440. Resan in till Norrköpings resecentrum tar cirka 70 minuter. Från norr nås Arkösund med färja via Skenäsleden över Bråviken. Från söder kan orten nås med färja via Stegeborgsleden över Slätbaken och inloppet till Göta kanal. Arkösund nås även från öster vattenvägen, särskilt under sommarsäsongen då båtturismen har sin högsäsong. Vägarna i orten är småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar, enstaka trottoar finns. Från väster nås området med bil via väg 209 och från Norrköping tar resan cirka 50 minuter. Områdeskod (NYKO) 293 Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret Områdesfakta Områdeskod (NYKO) 293 Arkösund tätort 2015 Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Uppgift saknas 9 31 30 1 12,7 43,7 42,3 1,4 Eftergymnasial utb Total 71 100 Uppgift saknas Förgymnasial utb Gymnasial utb Avser 31 dec 2014 Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar Sysselsättning Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor Antal Andel (%) 31 79,5 Båda könen Avser år 2013 30 76,9 61 78,2 Antal boende i området 2014 155 0 20 40 Förvärvsarbetande män Förvärvsarbetande kvinnor personer Karta fr Båda könen Befolkning efter ålder och kön 2014 Befolkningen 20-64 år efter sammanräknad förvärvsinkomst (SEK) Folkmäng Ålder År Män Kvinnor Totalt Andel (%) Kön Antal Medel 0 år - 5 år … … … 2007 0 … 100 000 200 000 300 00 Män 39 385 600 6 år - 15 år … … … … 2008 Män Kvinnor 39 251 300 16 år - 19 år … … … … 2009 Kvinnor Båda 78 331 200 20 år -könen 24 år … … … … 2010 Avser 2013 25 år -år34 år 5 4 9 5,8 2011 35 år - för 54 Norrköping, år Medel båda könen 11 275 000 10 21Båda könen 13,5 2012 55 år - 64 år Förvärvsinkomst: 15 20 35 22,6 2013 65 år - 79avårinkomst av tjänst och inkomst35 31 66 42,6 förvärvsinkomsten 2014består a Summan av näringsverksamhet.Den sammanräknade 31 dec 80 år och äldre … … 8 5,2 sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomstAvser av kapital. 155 Antal boende i området 2014 155 personer 2014 Antal boende i området Befolkning efter ålder och kön 2014 Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 24 år 25 år - 34 år 35 år - 54 år 55 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år och äldre Total folkmängd Avser 31 dec 2014 Befolkning efter ålder och kön 2014 Män Kvinnor Totalt Andel (%) Ålder … 0 år - 5 år… … 6 år - 15 år … 16 år - 19 5år 20 år - 2411år 25 år - 3415år 35 år - 5435år … 55 år - 64 år 78 65 år - 79 år 80 år och äldre … … … … 4 10 20 31 … … … … … 9 21 35 66 8 77 155 Antal familjer i området Total folkmängd 89 stycken därav med hemmaboende barn 16,9 % 78 Avser 31 dec 2014 Antal flyttningar till och från området år 2014 In Ut Antal familjer i området Övriga områden inom Norrköping 8 10 därav med hemmaboende barn ... ... ... ... Netto -2 … … 10 12 -2 Till/Från Övriga Sverige Utlandet Summa Män… …… …… … … 5,8 … 13,5 22,6 5 42,6 11 5,2 15 100 35 … Karta från Norrköpings kommun personer Folkmängd 2007-2014 År nyfödda år 2014 77 155 Övriga områden inom Norrköping Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges 100 Antal arbetstillfällen 89 stycken 16,9 % inom området år 2013 Antal familjer i 2007-2014 området Folkmängd In Ut 8 10 Netto -2 100 … nyfödda å 89 stycken 16,9 % Årdärav med hemmaboende barn Antal 2007 143 Antal flyttningar till och 149 från området år 2014 2008 2009 152 Till/Från In 2010 157 Övriga områden inom Norrköping 8 2011 159 Övriga Sverige ... 2012 162 Utlandet ... 2013 157 Summa 10 2014 155 Not: Netto är skillnaden in- och utflyttning Avser 31 dec respektivemellan år 10 ... ... Netto -2 … … 12 -2 Ut A inom Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer … nyfödda år 2014 36 Antal flyttningar till och från området år 2014 Not: Netto är skillnaden mellanTill/Från in- och utflyttning Antal Kvinnor2007 Totalt Andel (%)143 149 …2008 … … 152 …2009 … … 2010 157 …2011 … … 159 …2012 … … 162 157 42013 9 5,8 2014 155 10Avser 21 13,5 31 dec respektive år 20 35 22,6 31 66 42,6 … 5,2 … 8 Total folkmängd 155 Källa: Statistiska centralbyrån om inget 78 annat anges 77 Karta från Norrköpings kommun Avser 2014att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer Not:31 ... dec innebär 55 Antal arbetstillfällen inom området år 2013 Mem Avgränsning och korta fakta Göta kanal började grävas på 1810 talet och fick sitt utlopp i Slätbaken vid Mem. 1832 invigdes den östra delen och i anslutning till kanalens utlopp växte ett nytt samhälle upp som var inriktat på att ombesörja och betjäna kanaltrafiken. Orten samlade till sig folk från olika delar av Sverige och hit förlades kanalkontor, tullkammare och lotsstation och där fanns kanal och slussinspektor, tullmästare, lotsar, tullvaktmästare och slussvakter. I anslutning till kanalen fanns ett magasin. Mem utgjorde tidigare en för Göta kanal viktig hamn- och lastplats men idag är Mem porten till Göta kanal från Östersjön för främst fritidsbåtar som möter sin första sluss, enkelslussen ”Bengt Erland Sparre”. Gästhamnen ligger i hamnbassängen innanför slussen. Det vackra hamnmagasinet är bevarat och totalrestaurerat 1996. Strax norr om kanalsamhället finns Mems slott. Samhället och slottsanläggningen ligger vid foten av den höga förkastningsbranten norr om Göta kanals och Storåns mynning. Orten hade ett invånarantal på 83 personer år 2000 och 89 personer år 2013. Under 2013 hade orten ett flyttnetto på minus 4. För befintlig bebyggelse finns en fungerande lokal gemensam vatten- och avloppsanläggning. På sommarhalvåret råder det dock tidvis dricksvattenbrist. 56 Service Ingen kommunal service finns inom orten. I det gamla hamnmagasinet inrymms café, kiosk, souvenirbutik och vandrarhem. Vid kanalen finns ställplatser för husbilar, småbåtshamn och gästhamn med faciliteter. Kommunkationer Ingen kollektivtrafik finns till och från Mem. Från Mem till Norrköping är det cirka 20 km och mellan Mem och Söderköping är det cirka 13 km. Vägarna i orten är få och småskaliga och saknar separata gångoch cykelvägar. ksantikvarieämbetet Folkmängd år 2007-2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 97 99 99 101 95 91 89 Mem Avser 31 december respektive år Befolkning efter ålder 2013 Ålder 0-5 år Folkmängd år 2007-2013 6-15 år 16-19 år 2007 20-29 år 2008 30-54 år 2009 55-64 år 2010 65-79 år 2011 80 år och äldre 2012 2013 Total folkmängd Avser år Avser 31 31december decemberrespektive 2013 Folkmängd 2007-2013 Befolkning år efter ålder 2013 Teckenförklaring Ålder 2007 0-5 år 2008 6-15 år 2009 16-19 år 2010 20-29 år 2011 30-54 år 2012 55-64 år 2013 65-79 år Avser december 80 år31och äldre respektive år Total folkmängd Folkmängd år 2007-2013 Avser 31 december 2013 2007 2008 Befolkning efter ålder 2013 Total 5 7 Antal 4 9 63 27 56 25 74 12 79 0 77 71 89 77 Mem Antal Total 6 56 11 56 1 64 13 58 21 60 9 60 14 60 2 Häradshammar Kättinge Kättinge 77 Antal 198 189 57 Kuddby Avgränsning och korta fakta Kuddby är en kyrkby i Kuddby socken på Vikbolandet som ligger vid en femvägskorsning mellan Söderköping i sydväst och Östra Husby i nordost. I byn finns Kuddby kyrka och socknen har medeltida ursprung. Kyrkan ligger på en moränbunden och markant bergskulle i en öppen lerslätt. Tillsammans med skolorna och sockenstugan vid kullens fot bildas en samlad kyrkomiljö. Övrig bebyggelse utgörs av enbostadshus som ligger i spridda mindre kluster runt kyrkomiljön. Bebyggelsen består av glest placerade enbostadhus. Området är en uppodlad slättland med mindre skogsklädda höjder. I Kuddby bor 82 personer (2013). Av de i arbetsför ålder förvärvsarbetar cirka 87 %. Det finns 27 arbetstillfällen i området. I Kuddby socken fanns år 2000 cirka 645 invånare. Kommunalt vatten- och avlopp är utbyggt i området. Service Ingen kommunal eller offentlig service finns inom orten. Kommunikationer För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 441 som vid vissa avgångar är direktbuss. Vid andra avgångar sker byte till annan busslinje i Östra Husby, med eventuellt ytterligare byte till spårvagn i Norrköping för att nå resecentrum. Direktbuss tar cirka 45 minuter och resa med byte tar runt 1 timme. Orten genomkorsas av en tvåfilig landsväg, vägarna i övrigt är få och småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar. 58 Historisk bild från Kuddby. Stationshuset och gamla Vikbolandsbanan. Befolkning efter ålder 2013 Ålder 0 år - 5 år 6 år - 15 år 16 år - 19 år 20 år - 29 år 30 år - 54 år 55 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år - 115 år Total Totalt 6 12 … 10 25 12 12 … 82 Källa: Statistiska centralbyrån … innebär att det är för få personer för att redovisa Avser befolkningen 2013 Anatl 20-64 år Varav förvärvsarbetande Antal personer som har sin arbetsplats i Kuddby 45 39 ger förvärvsfrekvens 86,7 procent 27 dvs. "dagbefolkning"/antal arbetstillfällen i området Källa: Statistiska centralbyrån Teckenförklaring 59 Östra Stenby Avgränsning och korta fakta Östra Stenbys sockencentrum med kyrkan, prästgården, skolbyggnad och kommunalhus ligger på en höjd. Landskapet utgörs av markerade morän- och bergsryggar med skogs- och hagmark i odlingslandskap. Området har ett stort tidsdjup där de äldsta bebyggelselämningarna härrör från bronsåldern. Bostadsbeståndet består av glest placerade enbostadshus. I orten finns en gammal skolbyggnad som byggts om till bland annat bostäder. I socknen ligger slottet Ållonö och Östra Stenby kyrka. Statistiken visar en befolkningsökning från 29 personer år 2000 till 32 personer år 2013 i byn Östra Stenby. Under 2013 hade orten ett flyttnetto på minus 8. Kommunalt vatten- och avlopp är sedan tidigare utbyggt i området. Service Ingen kommunal eller offentlig service finns inom orten. Kommunikationer För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 440 som tar cirka 35-40 minuter. Orten ligger vid en tvåfilig landsväg, vägarna i övrigt är få och småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar. I anslutning till väg 209 finns pendelparkering för bil och cykel. 60 2011 2012 2013 271 268 266 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre 40 43 6 Total folkmängd 266 Avser 31 december respektive år Avser 31 december 2013 Folkmängd år 2007-2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avser 31 december respektive år Antal 25 25 34 40 36 39 32 Befolkning efter ålder 2013 Ålder 0-5 år 6-15 år 16-19 år 20-29 Östraår Stenby 30-54 år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre Total folkmängd Total 1 0 1 7 8 1 12 2 Östra ste 32 Avser 31 december 2013 Befolkning efter ålder 2013 Ålder 0-5 år 6-15 år © Norrköpings Kommun Teckenförklaring 16-19 år 20-29 år 30-54 år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre Total folkmängd Total 2 6 1 6 16 20 19 1 Kopparbo 71 Avser 31 december 2013 © Norrköpings Kommun, © Riksantikvarieämbetet 61 Konungsunds by Avgränsning och korta fakta Konungsund innefattas dels av Konungsund kyrkomiljö och den delen som visas i utvecklingsplanen, kallad Konungsunds by. Tillgänglig statistik gäller för båda dessa delar och inte bara den delen utvecklingsplanen visar. Befolkningsantalet har sedan år 2000 till och med år 2013 ökat med 43 personer. År 2013 låg befolkningsantalet på 266 personer. De tre största åldergrupperna i orten är personer mellan 10-19 år, 50-59 år och personer mellan 60-69 år. År 2013 flyttade det 2 personer fler ut från orten än antalet personer som flyttade in till orten. Kommunalt vatten- och avlopp är sedan tidigare utbyggt i området. Service Ingen kommunal eller offentlig service finns inom orten. Kommunikationer För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 440 som tar cirka 30 minuter. Orten genomkorsas av två tvåfiliga landsvägar, vägarna i övrigt är få och småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar. 62 ings Kommun 2011 2012 2013 72 74 71 Avser 31 december respektive år Folkmängd år 2007-2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 246 265 266 271 271 268 266 Avser 31 december respektive år Befolkning efter ålder 2013 Ålder 0-5 år 6-15 år 16-19 år 20-29 år Konungsund 30-54 år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre Total 14 30 23 22 88 40 43 6 Total folkmängd 266 Konungs Avser 31 december 2013 Folkmängd år 2007-2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avser 31 december respektive år Teckenförklaring Antal 25 25 34 40 36 39 32 Befolkning efter ålder 2013 Ålder 0-5 år 6-15 år 16-19 år 20-29 år Stenby Östra 30-54 år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre Total folkmängd Total 1 0 1 7 8 1 12 2 Östra ste 32 Avser 31 december 2013 Befolkning efter ålder 2013 Ålder 0-5 år 6-15 år 16-19 år 20-29 år 30-54 år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre Total folkmängd Avser 31 december 2013 Total 2 6 1 6 16 20 19 1 71 Kopparb 63 Kättinge Avgränsning och korta fakta Kättinge är ett mindre stationssamhälle som etablerades efter att en stationsbyggnad uppfördes år 1909 utmed Vikbolandsbanan, cirka 500 meter söder om Kättinge gård. Orten präglas av en sammansatt bebyggelsestruktur med tydligt avläsbara avtryck från 1900-talets olika decennier. Kättinge ingår i Häradshammar socken där det år 2000 bodde 678 invånare. Under 2013 hade orten ett flyttnetto på plus 5 personer. Kommunalt vatten- och avlopp är sedan tidigare utbyggt i området. Service Orten har offentlig service i form av förskola och grundskola. Kommunikationer För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 440 som tar runt 1 timme. Orten genomkorsas av en tvåfilig landsväg, vägarna i övrigt är få och småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar. Järnvägen finns inte kvar längre. 64 ings Kommun ings Kommun, © Riksantikvarieämbetet 2011 2012 2013 95 91 89 Avser 31 december respektive år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre 25 12 0 Total folkmängd 89 Avser 31 december 2013 Folkmängd år 2007-2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 63 56 74 79 77 71 77 Befolkning efter ålder 2013 Ålder 0-5 år 6-15 år 16-19 år 20-29 år Kättinge 30-54 år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre Total 6 11 1 13 21 9 14 2 Kättin Avser 31 december respektive år Total folkmängd 77 Avser 31 december 2013 Folkmängd år 2007-2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 56 56 64 58 60 60 60 Avser 31 december respektive år 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avser 31 december respektive år Häradshammar 16-19 år 20-29 år 30-54 år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre Total folkmängd Folkmängd år 2007-2013 Teckenförklaring Befolkning efter ålder 2013 Ålder 0-5 år 6-15 år Antal 198 189 209 205 199 197 199 Total 2 12 3 4 23 11 5 0 Härad 60 Avser 31 december 2013 Befolkning efter ålder 2013 Ålder Skärkind 0-5 år 6-15 år 16-19 år 20-29 år 30-54 år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre Total folkmängd Avser 31 december 2013 Total 20 22 4 14 84 21 31 3 199 Skärk 65 Häradshammar Avgränsning och korta fakta Häradshammar är en kyrby sydost om Östra Husby i mellersta delen av Vikbolandet. Området består av bördig slättmark som omges av kuperad skogsbygd. I byn finns Häradshammars kyrka och socknen har medeltida ursprung. Bostadsbeståndet består av friliggande enbostadshus i anslutning till kyrkan. I byn finns också ett antal gårdar med tillhörande uthus. Befolkningsutvecklingen i orten har mellan åren 2000 till och med 2013 varit positiv då befolkningsantalet har ökat med 11 personer. De tre största åldergrupperna inom orten är personer mellan 10-19 år, 40-49 år och mellan 50-59 år. År 2013 var det lika många som flyttade in till orten som flyttade ut, 5 personer vardera. Vattenförsörjningen i Häradshammar består av enskilda dricksvattentäkter som utgörs av grävda eller borrade brunnar av varierande kvalitet. De enskilda avloppsanordningarna är av bristfällig kvalitet vilket kan leda till att orenat avloppsvatten förorenar kringliggande enskilda grundvattentäkter och vattendraget (recipienten) Häradshammarbäcken. Området finns med i kommunens plan för vatten- och avlopp med syfte att få en tillfredsställande vatten- och avloppsförsörjning. Service Ingen kommunal eller offentlig service finns inom orten. 66 Kommunikationer För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 440 (byte i Östra Husby) som tar mellan 45 och 50 minuter. Orten ligger vid en mindre landsväg och vägarna i övrigt är småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar. 2010 2011 2012 2013 79 77 71 77 14 2 Total folkmängd 77 Avser 31 december 2013 Avser 31 december respektive år Folkmängd år 2007-2013 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 65-79Kättinge år 80 år och äldre Antal 56 56 64 58 60 60 60 Befolkning efter ålder 2013 Ålder 0-5 år 6-15 år Avser 31 december respektive år 16-19 år 20-29Häradshammar år 30-54 år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre Folkmängd år 2007-2013 Avser 31 december 2013 Total folkmängd © Norrköpings Kommun 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avser 31 december respektive år Teckenförklaring Antal 198 189 209 205 199 197 199 Befolkning efter ålder 2013 ÅlderSkärkind 0-5 år 6-15 år 16-19 år 20-29 år 30-54 år 55-64 år 65-79 år 80 år och äldre Total folkmängd Total 2 12 3 4 23 11 5 0 Härads 60 Total 20 22 4 14 84 21 31 3 Skärkin 199 Avser 31 december 2013 © Norrköpings Kommun, © Riksantikvarieämbetet 67 Skärkind Avgränsning och korta fakta Skärkinds bebyggelse utgörs av kyrkan med sockencentrum invid landsvägen, samt en samlad mindre villabebyggelse som etablerades i samband med att stationshuset anlades under slutet av 1800- talet väster om kyrkan. Bebyggelsen utvecklades till ett mindre stationssamhälle under 1900-talets första hälft. Även efter att järnvägen lades ned, har enbostadshus tillkommit under andra halvan av 1900-talet. Spåren efter banvallen är mycket tydliga i åkermarken väster om Skärkinds bebyggelse. Skärkind har från år 2000 till och med år 2013 haft en positiv befolkningsutveckling. År 2013 var befolkningsantalet i orten 199 personer. De största åldergrupperna i orten är personer mellan 0-9 år, 40-49 år samt mellan 50-59 år. År 2013 var flyttnettot negativt med två personer. För befintlig bebyggelse finns en fungerande lokal gemensam vatten- och avloppsanläggning. Området finns inte med i kommunens plan för vatten- och avlopp. Service Ingen kommunal eller offentlig service finns inom orten. Kommunikationer För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 483 och 485 mot Kimstad där byte till Östgötapendeln görs. Tidsmässigt tar det mellan 40-60 minuter att ta sig den beskrivna sträckan. Vägarna i orten är få och 68 småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar. Med bil tar det cirka 25 minuter att ta sig in till Norrköpings centrum. © Norrköpings Kommun Teckenförklaring © Norrköpings Kommun, © Riksantikvarieämbetet 69 Referenser Mål och styrdokument Övriga kommunala dokument Underlagsmaterial Framtid i den fjärde storstadsregionen Norrköping i siffror (2015) Regionalt utvecklingsprogram för Östergötland - RUP 2030 (2012) Norrköpingsfakta (2014) Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun, Rapport 2014:6, Riksantikvarieämbetet UV Öst (2014) Det goda livet finns i Norrköping - En vision för 2030 (2008) Gemensam klimatvision för Linköping och Norrköping (2008) Inriktning av landsbygdspolitiken (2014) Landsbygdens utveckling i Norrköping (2014) Verksamhetsplan för landsbygdsfrågor (2015) Vatten och avlopp, Riktlinjer för vatten och avlopp i bebyggelsegrupper i Norrköpings kommun, 2011-11-29 Dagvatten, Riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun, 2009-03-19 Cykelplan (2005) Näringslivsfakta (2014) Program inför översiktsplan för landsbygden, Norrköpings kommun (2011) Kommunala översiktsplaner Ortsanalyser för Vånga, Simonstorp, Kvarsebo, Arkösund, Norrköpings kommun (2012) Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping (2010) Miljö- och riskfaktorer – tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun, samrådshandling december 2012 Landskapsanalys inför planering av vindkraft, underlag till Vindkraft - tillägg till översiktsplanen, Norrköpings kommun (2012) Naturen i Norrköpings kommun Turism och besöksnäringen i Norrköping, statistik 2011, Upplev Norrköping (2011) Förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Vattenmyndigheten Södra Östersjön, Länsstyrelsen Kalmar län (2015) Riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun (2011) God havsmiljö 2020, Del 4: Åtgärdsprogram 20152020, bakgrund och förutsättningar, Havs- och vattenmyndigheten (2015) Energiplan för Norrköpings kommun 2009-2030, bilaga 1 (2009) Havsplanering – Nuläge 2014, Havs- och vattenmyndigheten (2014) Regional underlagsrapport för havsplaneområde Östersjön, Länsstyrelserna (2013) 70 Konsultrapporter Övrigt (webbsidor med mera) Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktsplan för landsbygden, Norrköpings kommun, WSP (2015) www.norrkoping.se www.vangabygden.se Resvaneundersökning, Statistik & Utredningar (2014) Kartor och foton Foto sidan 48 och 50: Google Earth, 2015-10-07 Foto sidan 52: http://www.kvarsebo.nu/ Coming AB Photo Foto sidan 58, Kuddby kyrka: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kuddby_kyrka_fr%C3%A5n_ luften.jpg Fördjupade riksintressebeskrivningar, riksintresse kulturmiljövård - http://www.lansstyrelsen.se/ ostergotland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/ landskapsvard/Pages/Fordjupade_riksintressebeskrivningar.aspx Havsplanering, www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering/havsplanering-i-sverige/ kommunal-havsplanering.html, 2015 Naturvårdsprogram enligt Lst E, Naturvårdsprogram 2014, Länsstyrelsen Östergötland, Östgötakartan Foto sidan 58, Kuddby gamla stationshus: http:// www.historiskt.nu/diverse/dagens_bild_04/dagens_ bild_29.html Övriga foton: Norrköpings kommun 71 Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun planerar för framtiden. En redan tilltalande kommun ska bli ännu mer attraktiv. Dels genom att utveckla befintliga miljöer. Dels genom att skapa nya stadsdelar som möter framtidens krav på livskvalitet och hållbarhet. Vi ansvarar också för kommunens lokaler, mark- och exploateringsfrågor samt geografisk information för samhällsplaneringen. Med respekt och fantasi skapar vi det nya Norrköping tillsammans med våra invånare. STADSBYGGNADSkontoret Adress: Trädgårdsgatan 21, 601 81 Norrköping Tel: 011-15 00 00 Fax: 011-15 31 90 E-post: [email protected] www.norrkoping.se