Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Översiktsplan för landsbygden
Norrköpings översiktsplan del 3
Planeringsförutsättningar
Samrådshandling
Vårt diarienummer: KS-2011/0200
Planeringsförutsättningarna till översiktsplanen är
framtagna av Radar arkitektur & planering AB och
Fredriksson arkitektkontor AB i samverkan med
tjänstemän på Norrköpings kommun.
Ansvarig handläggare:
Tina Bosnjak Erixon, planarkitekt
Foto, kartor och illustration:
Norrköpings kommun om inget annat anges.
2
Sammanfattning
Norrköpings kommun är en spännande och
variationsrik kommun med närhet till havet, skogen
och slätten och erbjuder möjligheter till ett berikande
liv för människor i alla åldrar. Landsbygden är rik
på kultur- och naturupplevelser länkade till rekreation och kommunens varierande landskap erbjuder
en mångfald av boendemiljöer – stadsboendet,
de små tätorterna, landsbygd och skärgård. Cirka
30 500 av kommunens invånare bor utanför
Norrköpings stadsrandzon.
De olika landskapstyperna i kommunen har skapat
skilda förutsättningar för boende och näringar,
vilket visar sig i den varierade bebyggelsen vi ser
idag. Bebyggelsen har etablerats och därefter
utvecklats till olika strukturer och funktioner
beroende på de skilda förutsättningar som tiden och
landskapet givit. Kommunens övergripande struktur
utgår från ett mönster av mindre orter samt den
dominerande centralorten. Utspritt på landsbygden
finns bebyggelsegrupper, främst längs landsvägarna och historiska kommunikationsstråk. Detta
avspeglas även i busstrafiken på landsbygden som
förgrenar sig i vissa stråk och alla väderstreck från/
till Norrköping. Hållplatserna är tätt fördelade längs
landsvägar och småorter.
Norrköpings kommun arbetar aktivt med landsbygdspolitik. Ett led i arbetet är denna översiktsplan
för landsbygden men även de olika inriktningsdokument och verksamhetsplaner som finns för att främja
och stödja arbetet med att utveckla landsbygden.
En hållbar produktion, en hållbar konsumtion och
bevarade miljönyttor behöver en levande landsbygd,
vilket i sin tur är en förutsättning för en hållbar
stad. En levande och attraktiv landsbygd är en
tillgång för hela kommunen.
Ytterligare led i arbetet med att utveckla landsbygden är att bygga ut det kommunala vatten- och
avloppsnätet för att minska utsläppen i sjöar. I
vissa orter finns fungerande enskilda gemensamma
vatten- och avloppsanläggningar. I flera av de
mer sammantagna omvandlingarna av fritidshus
till permanentboende upprättas detaljplan och
kommunalt vatten och avlopp anläggs. Enligt en
rapport från Länsstyrelsen i Östergötland från 2010
hade cirka 94 % av Norrköpings kommuns invånare
på landsbygden tillgång till accesstekniken xDSL
eller fiberaccessteknik.
Landsbygdens näringsliv består till största delen
av småföretag där familje- och enmansföretagen
dominerar. Företagen erbjuder ofta flera olika
tjänster och i samverkan och kombination med
andra enmansföretagare. Det finns cirka 2 900
aktiva företag i tätorterna eller på landsbygden och
enligt statistiska uppgifter från 2013 fanns det cirka
7 800 arbetstillfällen. Sysselsättning inom besöksnäring och turism är av stor betydelse för
Norrköpings kommun. Kommunen har ett flertal
stora turist- och besöksmål som ger arbetstillfällen
och många gästnätter. Norrköpings mesta besöksmål är Kolmårdens djurpark som har drygt 500 000
besökare per år. Skärgården med bland annat
Arkösund lockar många, liksom Göta Kanal.
3
Innehåll
Sammanfattning3
Läsanvisning6
Innehåll6
Avgränsning6
10
Västra delen
11
Östra delen
11
Mark- och vattenanvändningen idag
11
Boende och service
12
Befolkning och boende
12
Övergripande mål, planer och styrdokument
7
Kommunala mål och andra styrdokument
7
Demografi och befolkningsförändringar
12
Det goda livet
7
Bebyggelsens utveckling
14
Klimatvision7
Bebyggelsestruktur15
Permanent- och fritidshusbebyggelse
15
Service, offentlig och kommersiell 16
Inriktning ur gemensam översiktsplan för Linköping och
Norrköping8
Social hållbarhet på landsbygden 16
Tillväxt på landsbygden
8
Infrastruktur och rörelser
18
Tekniska försörjningssystem
18
Nationella lagar, regler och mål
9
Vatten och avlopp, antal enskilda avlopp
18
Norrköpings kommuns inriktning av
landsbygdspolitiken7
4
Norra delen
Miljömål9
Vattenförsörjning19
EU:s vattendirektiv
9
Dagvatten19
Miljökvalitetsnormer9
Verksamhetsområde20
Regionala mål
Vatten- och havsplanering
9
Allmänna intressen
10
Beskrivning av kommunen
10
20
Avfall23
Elproduktion och fjärrvärme
24
Bredband24
Trafik24
Ortsbeskrivningar43
Kollektivtrafik Läsanvisning43
25
Biltrafik26
Vägar26
Järnväg26
Gång- och cykel 28
Hamnar och gästhamnar
28
Upplevelse och miljö
29
Vad är landskap och landskapstyp?
29
Vikbolandets landsbygd
44
Skärblacka landsbygd
45
Kvillinge landsbygd
46
Kolmårdens landsbygd
47
Vånga48
Simonstorp50
Skogslandskapen30
Kvarsebo52
Slättbygderna32
Arkösund54
Mellanbygderna34
Mem56
Bråviken och de stora sjöarna
35
Kuddby58
Kustlandskapet och skärgården
36
Östra Stenby
60
Strandskydd38
Konungsunds by
62
Miljö, hälsa och säkerhet
38
Kättinge64
Sysselsättning och produktion
40
Häradshammar66
Näringsliv, företagande och verksamheter
40
Arbete och pendlingsmönster 40
Skärkind68
Besöksnäring42
Areella näringar - jordbruk, fiske mm
Referenser70
42
Markägoförhållanden42
5
Läsanvisning
orterna grundläggande för vardagen i de små orterna
och på landsbygden och därför viktigt att visa.
Innehåll
I denna del redovisas planeringsförutsättningar
för översiktsplanen för landsbygden. Dokumentet
innehåller inledningsvis en beskrivning av mål- och
styrdokument följt av beskrivning av allmänna
intressen och viktiga förutsättningar för planen. I
senare delen av dokumentet beskrivs de orter som
omfattas av översiktsplanen. Hänvisning till annat
underlagsmaterial görs i materialet.
Statistiken i denna del av översiktsplanen redovisar,
om inte annat anges, uppgifter från december 2014
samt ett något annat område än vad planområdet
avser. Detta beror på att avgränsningen för Norrköpings randzon i denna översiktsplan inte är samma
som avgränsningarna för det statistika underlaget.
I gränslandet mellan Norrköpings randzon och
omlandet ligger Borg landsbygd (sydväst om Norrköping) och Eneby landsbygd (runt Svärtinge). Statistik som redovisar Norrköpings omland omfattar
därför inte dessa kommundelar och inte heller Åby,
Jursla eller Svärtinge då det statistiska underlaget för
De allmänna intressena beskrivs enligt de fyra
teman som översiktsplanen riktar in sig på; Boende
och service, Infrastruktur och rörelse, Upplevelse
och miljö samt Sysselsättning och produktion.
I alla avsnitt utom Upplevelse och miljö beskrivs
förutssättningarna utifrån ämne. I Upplevelse
och miljö beskrivs förutsättningarna utifrån de
landskapstyper som identifierats i kommunen, se
karta på sidan 29. Tätorterna beskrivs dock i de
landskapstyper som de omges av.
Avgränsning
Planområdet för Översiktsplan för landsbygden
omfattar hela Norrköpings kommun, exklusive
Norrköpings tätort och orterna Skärblacka,
Kimstad, Norsholm, Åby, Jursla, Svärtinge, Krokek,
Östra Husby samt Graversfors. Dessa orter har egna
fördjupningar av översiktsplan eller liknande.
Vissa kartor i denna del syftar till att visa en helhetsbild snarare än bara den del som denna plan
omfattar. Till exempel är serviceutbudet i de större
6
Karta över Norrköpings randzon (svart streckad linje) och omland.
dessa kommundelar räknas till Norrköpings tätort.
De kommundelar som kallas Händelö, Kårtorp,
Styrstad och Tingstads landsbygd i statistiken ligger
också inom randzonen och redovisas inte i denna
del av översiktsplanen. Kvillinge landsbygd (norr om
Norrköping) ligger i sin södra del inom Norrköpings
randzon, men då större delen ligger utanför omfattar
statistiken denna del av kommunen.
Statistiken som ligger till grund för beskrivningarna finns tillgänglig i en databas på Norrköpings
kommuns webbsida och härrör från Statistiska
centralbyrån. Mer statistik och information om
statistiken finns på www.norrkoping.se.
Övergripande mål, planer och
styrdokument
Kommunala mål och andra styrdokument
Det goda livet
“Det goda livet finns i Norrköping” är en vision
för kommunen och ger en bild av det önskade läget
år 2030. Visionen är en ledstjärna och handlar om
att den som väljer Norrköping väljer det goda livet.
Norrköping erbjuder möjligheter till ett berikande
liv för människor i alla åldrar – med möjligheter
att förändra vardagen utifrån sina önskningar och
förutsättningar. Norrköping är en öppen stad som
välkomnar och är tillgänglig för alla och tar hänsyn
till var och ens behov. Här finns arbete åt alla och
möjlighet att utifrån egna förutsättningar växa
och utvecklas. Människors olika bakgrund och
erfarenheter skapar utveckling och nya möjligheter.
Delaktighet och demokrati utvecklar staden. I
Norrköping finns många kreativa miljöer; från
förskolans lekfulla lärande till universitetets forskning. Genom kunskap och innovationer skapas
förutsättningar för människor och företag att växa.
Till de kreativa miljöerna hör också ett kulturutbud
som är bland de främsta i landet, med ett utbud som
lockar alla sinnen, smaker och åldrar. Norrköping är
en av Sveriges ledande kommuner för etablering och
tillväxt av både nya och gamla företag inom olika
verksamhetsområden. Närheten till universitetet
och förstklassiga kommunikationer inom och utom
landet ger Norrköpings näringsliv möjligheter att
växa och utvecklas kunskapsmässigt och logistiskt.
Norrköping är en motor i östgötaregionen och
kan tack vare Ostlänken allt mer vara en del av
huvudstadsregion genom att Ostlänken med sina
snabbtåg till Stockholm öppnar en ny arbetsmarknad. Norrköping erbjuder ett aktivt och delaktigt liv
efter att arbetslivet är avslutat. En värdig ålderdom i
Norrköping innebär att man har ett bra boende, och
kan behålla sina intressen och sociala kontakter.
En ny vision som siktar på årtalet 2035 är under
framtagande.
Klimatvision
Som komplement till visionen om det goda livet
finns för Linköping och Norrköping en gemensam
klimatvision som går ut på att kommunerna tillsammans ska medverka till att hejda den globala och
lokala klimatpåverkan. Linköpings och Norrköpings
kommuner är föregångare i klimatarbetet genom att:
• all kommunal planering sker klimatmedvetet,
med fokus på att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till framtida
klimatförändringar
• alltid välja förnybara energikällor inom transport- och energisystemen vid all upphandling
ställa klimat- och miljökrav
Norrköpings kommuns inriktning av
landsbygdspolitiken
I augusti 2014 antogs ett inriktningsdokument för
inriktning av landsbygdspolitiken i Norrköpings
kommun. Landsbygdspolitiken ska stärka människors möjligheter att bo, leva, jobba och driva företag
i alla delar av Norrköpings kommun. En robust
infrastruktur, tillgång till service året om, brukande
av naturresurser samt ett starkt företagsklimat är
grundbultar i en sådan utveckling. Syftet med
inriktning av landsbygdspolitiken är även att bevaka
att den samhällsservice som finns i staden också
ska komma befolkningen på landsbygden till del på
rimliga villkor. Politiken ska alltså medverka till att
utjämna villkoren för kommunens alla invånare var
man än föredrar att bosätta sig.
2014 antogs även en verksamhetsplan som utgår från
ovanstående inriktningsdokument. Verksamhetsplanen beskriver vad som ska göras under perioden
2015-2018 för kategorierna boende, service, sysselsättning och företagande, infrastruktur och kommunikation, upplevelse och turism, kultur och fritid samt
lokalt utvecklingsarbete.
• öka klimatengagemanget och kommunicera
klimatfrågan med medarbetare, förtroendevalda, boende och verksamma i kommunen
Läs mer:
• stödja affärsdriven miljöteknikutveckling
Inriktning av landsbygdspolitiken (2014)
Det goda livet finns i Norrköping - En vision för 2030 (2008)
Gemensam klimatvision för Linköping och
Norrköping (2008)
Landsbygdens utveckling i Norrköping (2014)
Verksamhetsplan för landsbygdsfrågor (2015)
7
4. LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ORTSTRUKTUR
Inriktning ur gemensam översiktsplan för
Linköping och Norrköping
Inriktningen för den gemensamma översiktsplanen
antogs i kommunstyrelserna i båda kommunerna
Linköping
ochärNorrköping
är storstadsregion
viktigast
2010.
Visionen
en gemensam
med
Högsta
prioritet ges
satsningarBesluten
i städerna
Linköping
två
samverkande
stadskärnor.
grundade
sig
annat påÖkad
det regionala
utvecklingsproochbland
Norrköping.
befolkning
och täthet är avgögrammet
på en underlagsrapport
om inom
regionens
rande för och
regionens
framgång. Områden
gångmarknadsekonomiska
avstånd till resecentrumförutsättningar
ska ha särskilt(”Linköpinghög bebyggelNorrköping–
gemensam marknad och framtid”,
setäthet.
Tyréns Temaplan år 2007). Fokus ska ligga på
gemensamma
planeringsfrågor av betydelse för storPrioriterade utvecklingsorter
Särskilda satsningar görs i utvalda orter som ligger i
kärnstädernas relativa närhet och som bedöms vara
möjliga
att kollektivtrafikförsörja
påöversiktsplan
ett bra sätt. SamUtgångspunkter
i gemensam
tidigt
är dekommunernas
orter som erbjuder
intressanta
boendekva• Båda
tillväxt
och långsiktiga
liteter
och
som
kan
utgöra
stödjepunkter
för
utveckling ska gynnas inom en gemensamomkringliggande
landsbygd.
Mer samlad
på dessa
funktionell
storstadsregion
medbebyggelse
två samverorter
ger underlag
för långsiktigt
tryggad service. För
kande
stadskärnor.
De två kommunernas
attutvecklingspotentialer
ge underlag för bra service
ska tasbehöver
tillvara befolkningen
på ett sätt
uppgå
till
minst
4
000-6
000
invånare.
Till
sin karaksom samman-taget leder till nytta för båda.
tär•betyder
det att
orter utanför
stadskärnorUtbyggnad
av utpekade
transportsystem
och bebygnagelsestruktur
får småstadenska
som
förebild.
möjliggöras på ett sätt som
Kollektivtrafiksatsningar
orter börsocialt
kompletstimulerar hållbar tillväxti idessa
ekonomiskt,
teras
säkra cykelvägar
ochmed
miljömässigt
avseende.och med bra gångstråk.
Två kilometer kan ses som ett ungefärligt mått på ac• Historiska värden, kulturell särart och unika
ceptabelt gång- och cykelavstånd till närmaste penmiljö kvalitéer i de två kommunernas städer
deltågsstation eller busshållplats. Detta avstånd komoch tätorter, samt det i omgivande omlandet
mer
påverka
var ny bebyggelse lokaliseras.
skadärför
värnasattoch
vidareutvecklas.
Är orten tillräckligt stor för att kunna förses med lokal
• Efterfrågan på bostäder och lokaler från växande
kollektivtrafik kan denna radie vidgas.
befolkning och näringsliv ska tillgodoses. Den
gemensamma planeringsprocessen ska bidra till
Särskilda satsningar i vackra lägen
att bygga upp kunskap, strategier och samsyn.
Därutöver föreslås särskilda satsningar på områden
8
22
stadsregionens långsiktiga utveckling. För att driva
på och leva upp till fjärde storstadens ambitioner,
utgår planeringen från befolkningsmålet på
500 000 personer i regionen år 2030. Det moti mycket
attraktiva
städernas
närhet.och
Dessa
svarar
en ökning
medlägen
cirkai 80
000 personer
en
genomsnittlig
folkökning
på orter
0,7 procent
per år. storvackert och centralt
belägna
av varierande
lek, möter efterfrågan på boende nära vatten. FörutTillväxt på landsbygden
sättningarna för kollektivtrafik varierar men säkra
Omkring 34 procent av Sveriges befolkning bor
cykelvägar ska kunna säkerställas i samband med
på landsbygden. Cirka tre procent av Sverige är
utbyggnad.
bebyggd
mark. Större delen av vårt land är alltså
någon form av naturresurs och en stor del av de
Övriga tätorter
landsbygden
resurser
som våraoch
urbana
samhällen är beroende av
Övriga
tätorter
kommer
behandlas
inom ramen
kommer från landsbygden.attJordoch skogsbruket
för kommande
har
inte bara enöversiktsplaner/utvecklingsplaner
traditionell roll som producent av för
landsbygden. Hänsyn och anpassning måste ske till
livsnödvändiga råvaror såsom livsmedel, material
och energi utan fungerar också som förvaltare och
utvecklare av landsbygdens natur- och kulturmiljövärden. En hållbar produktion, en hållbar konsumspecifika
lokala förhållandena
som råder
i olika ortion
och bevarade
miljönyttor behöver
en levande
landsbygd,
vilket i Det
sin tur
en förutsättning
för med
en
ter och områden.
kanärgälla
både områden
hållbar
En levande och och
attraktiv
landsbygd
är
växandestad.
exploateringstryck
områden
med andra
en
tillgång
för hela kommunen. Detsom
är viktigt
att
starka
markanvändningsintressen
högvärdiga
kommunens
landsbygdsområden
skärgården
jordbruks- och
skogsmarker, storaoch
naturoch kulturutvecklas
för områden
att skapa goda
förutsättningar
året av
värden eller
av intresse
för produktion
runt,
för
boende,
företagande
och
arbete.
vindkraft.
Även
vid ställningstagande
till poängteras
nybyggande
I den
gemensamma
översiktsplanen
att på
landsbygden
behöver
man
beakta
förutsättningarna
satsningar på städerna Linköping och Norrköping
för kollektivtrafik
samt
övriga
hållbarhetsaspekter.
har
högsta prioritet.
Ökad
befolkning
och täthet
2005
2030
Skillnad
procent
Skillnad
antal personer
Staden Linköping
97 000
127 000
31%
30 000
Staden Norrköping
84 000
114 000
36%
30 000
Stationsorter i Linköping och Norrköping
23 000
33 000
43%
10 000
Städer och stationsorter i annan kommun
48 000
54 000
13%
6 000
Övriga tätorter i regionen
96 000
98 000
2%
2 000
Landsbygd
68 000
74 000
9%
6 000
416 000
500 000
Summa
84 000
Tabellen
ett räkneexempel
påför
hurLinköping
befolkningsmålet
skulle kunna
uppnås
inflyttning tillpå
olika
i regionen perioden
2005Tabell ur visar
gemensam
översiktsplan
och Norrköping
Tabellen
visargenom
ett räkneexempel
hurplatser
befolkningsmålet
skulle kunna
2030.
I såväl
Linköping
ochtill
Norrköping
somi regionen
i övriga tätorter
ger2005-2030.
pågående planarbeten
med god
utrymme
för en tätorter
utbyggnad
uppnås
genom
inflyttning
olika platser
perioden
I såväl Linköping
ochmarginal
Norrköping
som övriga
geri enpågående
med
marginal
för en
utbyggnadtilli enlighet
medbehöver
detta exempel.
Enbefolkningsmålet
viktigt slutsats ärska
attkunna
särskiltnås.
lighet
med planarbeten
detta exempel.
Engod
viktig
slutsatsutrymme
är att särskilt
inflyttningen
Norrköping
öka för att
inflyttningen till Norrköping behöver öka för att befolkningsmålet ska kunna nås.
är avgörande för regionens framgång. Utveckling
behöver dock ske i hela kommunen och i den
gemensamma översiktsplanen anges att särskilda
satsningar ska göras i utvalda orter som ligger i centralortens närhet och som bedöms vara möjliga att
kollektivtrafikförsörja på ett bra sätt. Även de orter
som erbjuder intressanta boendekvaliteter och som
kan utgöra stödorter för omkringliggande landsbygd
är viktiga. Mer samlad bebyggelse på dessa orter
antas ge underlag för långsiktigt tryggad service. En
befolkning om minst 4-6000 invånare bedöms ge
ett bra underlag för service.
Särskilda satsningar kan ske i mycket attraktiva
lägen i stadens närhet. Dessa vackert och centralt
belägna orterna av varierande storlek möter efterfrågan på boende nära vatten.
I övrigt anger den gemensamma översiktsplanen att
hänsyn och anpassning till specifika lokala förhållanden ska tas vid utveckling av kommunens småorter och landsbygden. Det gäller både i områden med
växande exploateringstryck och områden med andra
starka markanvändningsintressen såsom högvärdiga
jordbruks- och skogsmarker, stora natur- och kulturvärden eller områden av intresse för produktion av
vindkraft. Vid ställningstagande till nybyggnad på
landsbygden behöver förutsättningar för kollektivtrafik och andra hållbarhetsaspekter beaktas.
Läs mer:
Gemensam översiktsplan för Linköping
och Norrköping (2010)
Nationella lagar, regler och mål
Miljömål
För Sverige finns 16 nationella miljömål, 15 av dessa
berör Östergötlands län och för dessa finns regionala
miljömål. Norrköpings kommuns intention är att
översiktsplaneringen aktivt ska sträva mot uppfyllande av miljömålen. Läs gärna mer om miljömålen
i dokumentet Miljökonsekvensbeskrivning för översiktsplan för landsbygden i Norrköpings kommun
och på Miljömålsportalen www.miljomal.
EU:s vattendirektiv
Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG (Vattendirektivet) trädde i kraft år 2000. Detta har bland
annat som syfte att skapa en strategi vilken ska
skydda yt- och grundvattnet mot kemisk förorening.
Sverige implementerar Vattendirektivet med hjälp
av miljökvalitetsnormer (MKN). Dessa är juridiskt
bindande och fungerar som ett styrmedel för medlemsstater inom EU. Vattendirektivet och hur den
påverkas av den nya översiktsplanen beskrivs mer
utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen. Läs
även om vatten- och havsplanering i avsnittet
Infrastruktur och rörelse.
Läs mer:
Miljökonsekvensbeskrivning WSP (2015)
Miljökvalitetsnormer
Översiktsplanen ska även redovisa hur miljökvalitetsnormerna ska följas. Miljökvalitetsnormerna
regleras i miljöbalken, det finns normer för luft,
vatten och buller. Normerna är relaterade till kunskapen om vad människan och naturen tål och kan
även ses som ett styrmedel för att nå de nationella
miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsnormer beskrivs
mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen.
Regionala mål
Med stöd från Tillväxtverkets storstadsprogram
arbetar Linköpings och Norrköpings kommuner
tillsammans med Region Östergötland i ett projekt
kallat ”Framtid i den fjärde storstadsregionen” för
utveckling av de två städerna och deras omland.
Projektet syftar till att stödja framväxten av en
storstadsregion som har de båda närliggande och
överlappande städerna Linköping och Norrköping
som sin centrala del. Linköping och Norrköping
strävar efter att tillsammans med sina grannkommuner skapa en integrerad bostads-, arbetsmarknads-, utbildnings- och kulturregion med en halv
miljon invånare. Syftet med att formulera en
framtidsbild är att peka på vad som krävs för att
skapa förutsättningar för ”ett bra liv” för den framtida storstadsregionens invånare och en långsiktigt
hållbar utveckling.
Region Östergötland har tillsammans med
kommunerna och landstinget, olika offentliga
organisationer och civila sektorn också tagit fram
en samlad strategi för östgötaregionens utvecklingsarbete, Regionalt utvecklingsprogram RUP 2030.
9
Södra stambanan mot Katrineholm och Stockholm
och Nyköpingsbanan mot Nyköping och Stockholm.
Mot Katrineholm sträcker sig också Riksväg 56 och
via Riksväg 51 når man Svärtinge och Finspång.
Genom skogarna i norr är vägarna i västostlig
riktning av enklare slag.
tätorterna bor cirka 2 500 människor. Åby och Jursla
som ligger i gränslandet mellan Kolmårdsskogarna och
Kvillingeslätten har tillsammans nästan 6 700 invånare.
I Krokek bor ungefär 4 300.
Programmet ska vara vägledande för kommuner,
landsting, statliga myndigheter, näringsliv och det
civila samhället. Tre mål, som grundar sig i de tre
hållbarhetsprinciperna ekonomisk, miljömässig och
social utveckling, har tagits fram. Den långsiktiga
ambitionen för Östergötland är att regionen ska
uppfattas som attraktiv och värdeskapande och en
region som skapar goda livsbetingelser och hållbar
tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd.
Mål 1
Goda livsvillkor för regionens invånare
Befolkningen i den norra delen av kommunen har
ökat med 11 % sedan 1995. Mest har Svärtinge vuxit
procentuellt sett, därefter Graversfors och den andel
människor som inte bor i någon tätort. Norrköpings
Beskrivning
av kommunen
kommun har totalt
ökat med drygt 4 % för samma
Norrköpings
kommun
är en
spännande och
variatidsperiod. Befolkningen
i Simonstorp,
Strömsfors
tionsrik
mednågot
närhetunder
till havet,
skogen
och
och Åbykommun
har minskat
samma
tidsperiod.
slätten. I kommunen finns tigrar, spårvagnar och
skärgård som blandas med kulturbygder som har
historiska
St o r a krötter
o m mlångt
u n itillbaka
k a t i o ni stiden.
leder
I den gemensamma översiktsplanen för Linköping
Norra delen
och Norrköping finns förslag för framtida stationDen norra delen är belägen norr och nordost om
släge i Åby. Stationsläget har varit föremål för
Norrköpings stad och angränsar till Finspångs
utredningi iväster,
program
inför detaljplan
och stationen
kommun
Katrineholms
kommun
i norr
har
idag
ett
utpekat
läge.
Mellan
Finspång
och Norroch Nyköpings kommun i nordost. I söder letar
köping
enbildar
regional
stomlinje
för busstrafik.
sig
havetfinns
in och
Bråviken.
I viken
möter den Det
anges
också
önskade
åtgärder
för
landsväg
och
norra delen den som benämns som den östra 904
delen.
903 mellan
E4 och
Kolmårdens
En järnDelarna
förbinds
med
färja mellandjurpark.
Säter i norr
vägskorridor
för Ostlänken
området.
och
Skenäs i söder.
Bråviken löper
är en genom
viktig farled
för
båttrafik mellan hamnarna vid Norrköping stad och
öppet hav. I sydväst angränsar den norra delen till
den västra delen av kommunen vid sjön Glan.
Allmänna intressen
Norrköpings
kommun
omfattande
ytan och
Kolmårdsskogarna
harärhistoriskt
varittill
svårgenomkan
delas och
upp förknippas
i tre geografiskt
delar,
norra,
trängliga
blandolika
annat
medden
historier
västra
respektive
östra
delen.
om stråtrövare. Idag genomkorsas området av stora
kommunikationsleder som E4 mot Nyköping och
vidare mot Stockholm och järnvägsförbindelserna
Mål 2
Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning
Mål 3
Hållbart nyttjande av naturens resurser
öar men även möjlighet till bergsklättring.
vissa delar av skogarna finns så kallade tysta
en. I Kolmården har det brutits marmor sedan
talet, brytningen sker änLäs
i dag
i liten skala.
mer:
sdalsberget vid ÅgelsjönFramtid
väster
Åby
utgör
i denom
fjärde
storstadsregionen
Regionalt
utvecklingsprogram
unens högsta punkt med
sin höjd
på 171 för Östergötland RUP 2030
(2012)
över havet. Vintertid kan
man exempelvis
försåkning vid skidanläggningen Yxbacken
eten av Hults bruk eller långfärdsskridskor
gon av de rikligt förekommande sjöarna eller
ken.
KATRINEHOLMS
KOMMUN
Fläten
FINSPÅNGS
KOMMUN
Bolen
Simonstorp
Svängbågen
Sörsjön
55
Graversfors
Ågelsjön
Svärtinge Jursla
Glan
Övre Glottern
Nedre
Glottern
Åby
NYKÖPINGS KOMMUN
Strömsfors
E4
Lövsjön
904
Krokek
Esterön
Bråviken
903
Kolmårdens
djurpark
and e b e f o l k n i n g o c h s to r a n d e l
rtsbor
orra delen10av kommunen är den folkrikaste utanför
nen med ungefär 17500 invånare. Av dessa bor
5 % i någon av tätorterna Åby, Krokek, Svärtinge,
Nävekvarn
Kvarsebo
Skenäs
Mauritzberg
1153
209
Östra Stenby
Östra Husby
Lönö
Program inför översiktsplan för landsbygden
den
v det
ra del.
jordbruk.
, odlingsbetesmförelsevis
ad. Längs
gar mot
mängd arter
ut i den östra
gården med
fortsätter
ap och
dominerar
en präglas
fågelskären.
till både
ad från kliprliv. Somrgårdarna
marsviks
Finspång
Historiskt har den östra kommundelen varit en jord- Graversfors
bruksbygd under mycket lång tid. Här finns omfatÅgelsjön
FINSPÅNGS
tande lämningar från yngre stenålder
och framåt. Svärtinge
Jursla
Från medeltiden finns blandKOMMUN
annat avtryck i form av
Stegborgs slottsruin vid Slätbaken. I den innersta
delen av Slätbaken möter Göta kanal Östersjön vid
samhället Mem. Kyrkbyar som exempelvis Kuddby,
Glanöstra
Tåby och Östra Ny är rikliga till antalet i den
delen. I den östra delen finns också flera gårdsMårn
Vånga
butiker med regionalt odlad mat. Exempel på1153
andra
besökspunkter är hotell och golfbanor.
Skärblacka
Grensholm
Kimstad
Löfstad
slott
E4
Stor andel boende i mindre samhällen
55
lande väg för trafik till och från den östra kommunP rcirka
o g r1a400
m arbetstillfälinför översikt
Inom den östra delen finns
delen. Norrköpings flygplats finns längs väg 209 och len. En femtedel av alla arbetstillfällen i den östra
möjliggör resor till många destinationer. Det finns
delen finns inom kategorin Jordbruk, skogsbruk och
ingen järnväg i den östra delen. Två bilfärjor möjlig- fiske. Näst flest arbetstillfällen finns inom UtbildÖvre
Glottern
gör
passager över Bråviken och Slätbaken som
Övre
Glottern
ning följt av Vård och omsorg. Den fjärde största
underlättar
rörelse i nordsydlig riktning.
Nedre
Strömsfors
Arbet e oc h pendl i ngs m öns t er
Nedre
Glottern
Glottern
Åby
Strömsfors
E4
904
Bråviken
Lövsjön
Krokek
Esterön
903
Kolmårdens
djurpark
Bråviken
Nävekvarn
Skenäs
209 209
Furingstad
E22
Östra Stenby
Konungsund
Furingstad
Roxen
Av de boende i den västra delen har drygt 4 200
förvärvsarbete varav drygt 1 200 arbetar inom
området. Knappt 2 Marviken
000 personer pendlar till övriga
Häradshammar
Norrköpings kommun, främst till området innanför
Kättinge
Kuddby
Jonsberg
Norrköping
stads randzon.
Knappt 1Gränsö
000 pendlar till
andra kommuner varav cirka hälften till Linköpings
kommun och en fjärdedel till Finspångs kommun.
Arkö
Östra Ny
Östra delen
Västra delen
0 som
kmomN
10 delen belägen 20
Den västra delen utgör den del av kommunen
Den östra
öster
Norrköpings stad
Någraärhögt
d e st r åstad
k och är cirka 360 km2
västerraf
omikera
Norrköpings
kallas Vikbolandet. Delen omfattar cirka 950 km2
stort. 90%
området
landområden
varav ungefär
5901149)
km2och
är land
och 360 km2 utgörs
köping och Kimstad
(landsväg
mellan
Förbindelserna
somav
löper
genomärområdet
mellan och resten
vatten.
Skogsbygden
i väster övergår
i
delar avi Östersjön,
Norsholm
ochavLinghem
LinköpingsBråviken
kommun eller sjöar och andra
de två stora
städerna
Linköpingallra
och längst
Norrköping
Finspångs
kommuns
skogsbygd
norrut
och
Linvattendrag.
Den
östra
delen
gränsar
(landsväg 796). För landsväg 215 från Kimstad
till i huvudsak mot
är rikligt trafikerade, det gäller både E4 och Södra
köpings
kommun
väster. Likaså
möter området
vatten;
Bråviken
i norr, Östersjön
i öster och Slätkommungränsen
i riktning
mot Finspång
och landsstambanan.
I Kimstad
finns istationsläge
för tågen.
kommun
i sydväst
där slätten
binder
baken
och Skärblacka
Söderköpings
kommun
väg 1153 mellan
E4 och
anges
också i söder. En del av
KimstadLinköpings
förbinds också
med spår
åt nordväst
via
samman
Norrköpings
ochanvänds
Linköpings
kommuner.
havsområdet
angränsar
till Oxelösunds kommun.
önskade åtgärder
för vägarna.
En järnvägskorridor
Skärblacka
till Finspång,
järnvägen
idag för
I sydost övergår
det brutna
i
Vid
Bråviken
mellan Skenäs i den östra delen och
för Ostlänken
löper
genom området.
enbart godstrafik.
Mellan slätten
E 4 ochoch
Skärblacka
löperlandskapet
landsvägSöderköpings
1153 och mellan
KimstadNorrut
och Finspång
kommun.
angränsar det västra
Säter i den norra finns färjeförbindelse. Likaså vid
landsvägområdet
215.
via sjön Glan till den del som benämns
Slätbaken vid Stegeborg finns färjeförbindelse.
Serv ic e oc h handel
som
den
norra
delen
ovan.
I den gemensamma översiktsplanen för Linköping
och Norrköping finns förslag för framtida stationsläge i Norsholm. På järnvägen mellan Finspång och
Kimstad föreslås att pendeltågtrafik utvecklas på
sikt. Mellan Finspång och Kimstad och Norrköping
Linköping är inriktningen också regional stomlinje
Störst utbud finns i den största orten, det vill säga
Skärblacka med både kommersiell och offentlig
service som handel, vårdcentral, skolor, bibliotek
och fritidsgård. I Norsholm finns också visst handelsutbud och förskola. I Vånga och Kimstad finns
Inom den västra delen är Billerud i Skärblacka den
dominerande arbetsgivaren. Här arbetar ca 650
Mauritzberg
Lönö
personer.
Östra Husby
Tåby Tåby
I den östra delen bor ungefär 5 500 människor. Den Göta kanal
östra delen urskiljer sig från den norra och västra
Norsholm
Göta kan Mem
Å
kommundelen gällande befolkning eftersom de
al
LINKÖPINGS
Slä
Söderköping
flesta av människorna
inom den östra kommundelen
tba
ke
KOMMUN
n
bor utanför tätbebyggda områden. Orten med flest
SÖDERKÖPINGS
boende i den östra delen är Östra Husby där det bor
SÖDERKÖPINGS
KOMMUN
ca 800 personer. Resterande 4700 (ca 85 %) bor i
KOMMUN
orter och samhällen med mindre än 200 invånare.
Karta
över den västra och östra kommundelen.
Linköping
Efter Östra Husby i storlek är Arkösund med cirka
Kartbild över den östra delen
Kartbild över den västra delen
Inom den västra delen finns drygt 2 000 arbetstillfällen. 40 % av arbetstillfällen
inom Tillverkning
NYKÖPINGS finns
KOMMUN
Oxelösund
och utvinning. Därefter följer Utbildning, Vård och
omsorg
och Byggverksamhet.
Kvarsebo
Arkösund
Ungefär 500 människor pendlar in
till den västra
delen från andra delar i Norrköpings kommun. Motsvarande siffra förRönö
pendlingen från andra kommuner
Brevik
är
knappt
300
personer.
Stegeborg
Vånga kyrka.
0 vattenanvändningen
20 km
10
Mark- och
idag
Norrköpings kommun omfattar 160 300 hektar
mark och vatten. Av detta utgör 149 500 hektar
(93%) markyta och 10 800 hektar (7%) vatten.
Marken används till största delen för jord- eller
skogsbruk med en omfattning om 124 400 hektar,
vilket är cirka 77,5% av markresurserna. 6% utgör
bebyggd mark och 9,5% utgör resterande, övrig markyta.
N
19
11
Boende och service
Befolkning och boende
För 50 år sedan bodde cirka 20 procent av kommunens befolkning i de gamla kommundelarna
Kolmården, Kvillinge, Skärblacka och Vikbolandet.
Norrköpings kommun har idag drygt 135 000 invånare, varav cirka 30 500 (23,5 procent) bor utanför
Norrköpings randzon.
Befolkning
Antal
Norrköpings tätort
90 760
Tätorter med mer än 1000 invånare
30 832
Landsbygd
- Tätorter med mindre än 1000 invånare
2 776
- Ren landsbygd
10 915
Totalt
135 283
Norra delen
Den norra delen av kommunen är den folkrikaste
utanför Norrköping om man bortser från randzonens gräns. Utanför randzonen bor cirka 8 300
invånare. Räknar man Åby, Jursla, Svärtinge m.m.
som egna tätorter bor ungefär 18 800 invånare i
den norra delen utanför Norrköpings tätort. Av
18 800 bor cirka 82% i någon av tätorterna Åby,
Krokek, Svärtinge, Jursla, Strömsfors, Kvarsebo och
Simonstorp. På landsbygden utanför tätorterna bor
cirka 3 400 personer. Befolkningen i den norra delen
av kommunen har ökat med cirka 15% sedan 2001.
Mest har Svärtinge vuxit procentuellt sett, därefter
Åby och den andel personer som inte bor i
någon tätort.
12
Västra delen
Drygt 8 800 människor bor i den västra delen av
kommunen, av dem cirka 70% i tätorterna Vånga,
Skärblacka, Kimstad eller Norsholm. Utanför
tätorterna bor cirka 2 600 människor. Den största
orten är Skärblacka med knappt 4 000 invånare följt
av Kimstad med cirka 1 450 invånare. Mellan Glan
och Roxen utmed Motala ström bor i de tre tätorterna drygt 6 200 personer, vilket motsvarar
ungefär 70% av invånarna i den västra delen. I
Vånga och Skärkind bor cirka 200 personer vardera.
Det bor cirka 300 personer färre i den västra delen
idag än det gjorde 2001. Antal boende har minskat i
vissa delar och ökats i andra delar. Antal boende har
ökat med 5% på landsbygden och minskat med en
knapp procent i Skärblacka.
Östra delen
I den östra delen bor ungefär 6 400 invånare. Den
östra delen urskiljer sig från den norra och västra
kommundelen gällande befolkning eftersom de
flesta av människorna inom den östra kommundelen
bor utanför tätbebyggda områden. Orten med flest
boende i den östra delen är Östra Husby där det bor
cirka 800 personer. Resterande 5 600 (cirka 87%) bor
i orter och samhällen med mindre än 200 invånare.
I Arkösund bor 155 invånare.
Sedan 2001 har antalet människor inom den östra
kommundelen ökat med cirka 5% (cirka 330 personer).
Östra Husby har ökat sin befolkning med cirka 40
personer. För Arkösund är invånarantalet i stort
oförändrat. Boende i andra orter eller på landsbygden har ökat med cirka 290 personer.
Demografi och befolkningsförändringar
I en sammanställning som Norrköpings kommun
gjort, “Norrköping i siffor 2015” framgår att Norrköping hade fortsatt stark tillväxt under 2014 och
att befolkningen ökade med drygt 1 500 personer
under året. Befolkningsökningen berodde dels på
hög inflyttning till kommunen, 6 400 personer, och
dels på att det föddes många barn, över 1 600 barn.
Av de som flyttade till Norrköping var flest i åldern
19-30 år och av alla 6 400 personer som flyttade till
Norrköping under 2014 var 3 000 personer i åldern
19-30 år.
Befolkningen förväntas fortsätta öka under de
kommande åren. Tillväxttakten förväntas ligga
på 1,2 procent under prognosperioden 2015-2024.
Befolkningsökningen beror dels på fortsatt högt
flyttnetto, dvs. att fler flyttar in till än ut från
kommunen. Dels förväntas antalet födda barn
öka under perioden främst på grund av att antalet
kvinnor i barnafödande ålder ökar. År 2017 förväntas folkmängden vara över 140 000 i Norrköping
och år 2023 över 150 000.
I jämförelse med riket har Norrköping en högre
andel unga vuxna, vilket till viss del beror
på studenterna på Linköpings Universitet,
Campus Norrköping.
Läs mer:
Norrköping i siffror (2015)
2014 fortsatte den starka tillväxten i Norrköping
och befolkningen ökade med drygt 1 500 personer.
föds
många barn, över 1beror
600 barn.
Vanligaste
åldern
Befolkningsökningen
dels på
hög inflyttning
2014
fortsatte
den
starka
i på
Norrköping
atttill
flytta
i är
19-306år
ochpersoner,
av allatillväxten
6och
400dels
personer
kommunen,
400
att det
befolkningen
ökade
med
drygt
som och
flyttade
till Norrköping
under
2014
var13500
000personer.
Befolkningsökningen
beror
dels
på
hög
inflyttning
personer i åldern 19-30 år
att flytta i är 19-30 år och av alla 6 400 personer
som flyttade till Norrköping under 2014 var 3 000
Folkmängden
i
Norrköping
1970-2014,
prognos
och
utblick
Folkmängden
Befolkningsförändringar
till kommunen, 6 400 personer, och dels på att det
personer
i åldern
19-302015-2024
år 1996-2014
14
13
20
12
20
11
20
10
20
09
20
08
20
07
20
06
20
05
04
In-migration
20
03
20
02
20
20
00
99
01
20
20
98
19
19
19
96
22
18
20
14
20
20
10
06
20
20
02
20
98
19
94
19
90
19
Deaths
Out-migration
22
18
Projection 2020-2024
Källa: Statistiska centralbyrån
(faktiskt antal 1970-2014),
7
Norrköpings kommun (år 2015-2024)
Observera att y-axeln, axeln för antal
är bruten.
Forecast 2015-2019personer,
Projection
2020-2024
86
Births
20
14
20
10
20
06
20
02
20
98
20
94
19
90
19
7 Actual population
19
82
19
78
19
74
19
19
19
86
Forecast 2015-2019
0
70
jection 2020-2024
19
82
19
78
19
74
19
70
19
19
22
18
20
14
20
Actual population
100 000
97
Inhabitants
År förväntas
Folkmängd
Förändring
Befolkningen
fortsätta öka
under de
7 000
Folkmängden i Norrköping 1970-2014,
prognos
och
utblick
2015-2024
kommande åren. Tillväxtakten förväntas ligga
1996
123 531
-264
150 000
6 000
Befolkningen förväntas fortsätta öka under de
på 1,2 procent under prognosperioden och
Inhabitants
1997
123 049
-482
5 000
kommande
åren. Tillväxtakten förväntas ligga
1,3 procent
under utblicksperioden.
160
000
140
000
Befolkningen
förväntas
fortsätta -634
öka under de
1998
122
415
på 1,2 procent under prognosperioden och
4 000
kommande åren. Tillväxtakten förväntas ligga
1999
122 212
-203
1,3
Befolkningsökningen
beror
dels på fortsatt
150
000 procent under utblicksperioden.
130
000
3 000
på 1,2 procent under prognosperioden och
höga flyttnettot,
fler
flyttar in till -13
än ut
2000 dvs. att
122
199
2 000
1,3 procentDels
under
utblicksperioden.
120
000
140
000
Befolkningsökningen
beror dels på fortsatt
från kommunen.
förväntas
2001
122 896 antalet födda
697
1 000
höga flyttnettot, dvs. att fler flyttar in till än ut
barn öka under perioden främst på grund av
2002
123 303
407
110
000
Befolkningsökningen
beror
dels
på
fortsatt
130från
000 kommunen. Dels förväntas antalet födda
0
att antalet kvinnor i barnafödande ålder ökar.
123
971
höga
flyttnettot,
dvs.
att140
fler000
flyttar
in till än ut
barn öka under perioden främst på grund av
År 2017
är2003
folkmängden
över
i 668
Norr100 000
120att
000antalet kvinnor i barnafödande ålder ökar.
2004
124
410
439
från
kommunen.
Dels
förväntas
antalet
födda
köping
och
år 2023 över
150
000.
0
barn2005
öka under perioden
124 642 främst på
232grund av
År 2017 är folkmängden över 140 000 i Norr110 000
köping och år 2023 över 150 000.
att antalet
ålder ökar.
Källa: Statistiska821
centralbyrån
2006 kvinnor
125i barnafödande
463
20
20
10
Inhabitants
970-2014,160
prognos
och utblick 2015-2024
000
i Norrköping 1996-2014
20
köping
0 personer.
nflyttning
på att det
föds många barn, över 1 600 barn. Vanligaste åldern
att flytta i är 19-30 år och av alla 6 400 personer
som flyttade till Norrköping under 2014 var 3 000
födsi åldern
många
barn,åröver 1 600 barn. Vanligaste åldern
personer
19-30
7
Folkmängd 31 dec 2014
(faktiskt
1970-2014),
År 2017
överantal
140
000 i Norr2007är folkmängden
126 680 kommun
1(år
217
Norrköpings
2015-2024)
köping
och år Observera
2023
000.
y-axeln,
2008
128 över
060att150
1 axeln
380 för antal
2009
2010
2011
2012
2013
2014
129 254
135 283
personer, är bruten.
1 194
Källa: Statistiska centralbyrån
67 356
130 050
796 antal 1970-2014),
(faktiskt
130Norrköpings
623
573
kommun
(år 2015-2024)
Observera att1 y-axeln,
axeln för antal
132 124
501
personer, är bruten.
133 749
1 67
625356
66 393
135 283
66 393
+1 534
Så mycket ökade Norrköpings
befolkning under 2014.
1 534
Källa: Statistiska centralbyrån
13
Bebyggelsens utveckling
De olika landskapstyperna har skapat skilda förutsättningar för boende och näringar, vilket visar sig
i den varierade bebyggelsen vi ser idag. Bebyggelsen
har etablerats och därefter utvecklats till olika
strukturer och funktioner beroende på de skilda
förutsättningar som tiden och landskapet givit.
Inom kommunen finns ett flertal orter med tydlig
platskontinuitet och stort tidsdjup, ibland ända frånjärnåldern. I hela kommunen finns lämningar från
olika tidsåldrar, tex är det vid förkastningsbranterna
mot Bråviken en rik förekomst av fornlämningar
från främst stenåldern.
Det odlingslandskap som grundades under yngre
järnålder och tidig medeltid bestod i stort sett, både
till sin utbredning och till sitt innehåll, fram till
laga skiftet under 1800-talet. Under medeltiden
och 1600-talet var byarna förhållandevis små. På
Vikbolandet, som hade den största bytätheten i
Norrköpingsområdet, var medelstorleken 3–5 gårdar.
I skogstrakterna och i skärgården dominerade
ensamgårdarna och byarna bestod i regel av bara
ett par gårdar. Byarna kom att regleras genom att
tomterna planlades strikt efter geometriska mått,
vilket tog sig uttryck i den vanligt förekommande
radbyn. Gårdarna lades alltefter byns storlek och
naturliga förutsättningar i en eller två rader utmed
bygatan. Laga skiftet genomfördes i Norrköpings
omland under 1800-talet vilket förändrade bebyggelsemönster och landskapsbild. Effekterna av
laga skiftet märks tydligt på landskapsbilden i de
öppna slättbygderna. På den ursprungliga bytomten
finns några gårdar kvar i den utglesade byn, och
14
de utflyttade gårdarna ligger som ensamgårdar
utspridda i slättlandskapet. Ett exempel på detta är
Tåby vars bebyggelse varit tätare söder om kyrkan.
På vissa ställen bland kommunens landsorter finns
dock karaktären av oskiftad by kvar. Ett exempel
på detta är Häradshammars kyrkby där gårdarna
ligger utmed bygatan. I samband med den kraftiga
befolkningstillväxten under 1800-talet kom många
torp att uppföras i anslutning till utmarkerna, bland
annat på de skogsklädda moränhöjderna i slätt och
mellanbygden. Idag har många torp övergivits eller
har fått funktion som sommarstugor.
De kyrkor som ger det östgötska kulturlandskapet
dess karaktär började uppföras i sten omkring 1150.
Kyrkobyggnaderna har genomgått många förändringar under tidens gång och det utseende de har
idag är många gånger resultatet av 1800-talets nyeller ombyggnationer.
Säteribildningen under 1600-talet kom att omforma
delar av landskapet genom förändrad markanvändning. Säteriernas byggnader avvek från den övriga
på landsbygden då man anlade alléer, parker och
trädgårdar som påverkade landskapet. Säteribildningen medförde en förtätad godsstruktur och på
Kimstad- och Kvillingeslätten innebar ägostrukturen att ett stort antal gårdar periodvis tillhörde
omfattande godsbildningar.
Det äldre vägsystemet växte fram för att man skulle
kunna ta sig fram mellan gårdarna och byarna.
Vägsystemet var anpassat till terrängen och vägarna
följde väldränerade höjdpartier och grusåsar.
Anpassningen medförde att vägarna var slingriga
Läs mer:
Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i
Norrköpings kommun (2014)
och smala. Vid laga skiftet blev en del utflyttade
gårdar placerade centralt i åkermarken och nya
tillfartsvägar fick anläggas, ofta i räta vinklar från de
äldre förbindelserna. De medeltida vägarna utgjorde
stommen i vägnätet ända fram till 1920-talet och
bilismens genombrott. Vägarna förbättrades men
de äldre vägsträckningarna på höjdsträckningar
och förbi naturhinder förblev i stort sett orörda. Vid
mitten av 1800-talet kom järnvägen till Östergötland. Till en början rörde det sig om smalspåriga
transportsträckor för brukens behov men snart
därefter anlades sträckan Stockholm-Malmö. Östra
stambanan byggdes på 1860–70-talen och kom att
förändra det östgötska kulturlandskapet på olika vis.
Utöver stambanorna växte även ett nät av mindre
och ofta privata järnvägar fram. Järnvägarnas utstakade linjer utanför de gamla kommunikationsstråken kom att medföra att nya orter etablerades. Ett
exempel på det är Kättinge där en stationsbyggnad
uppfördes i närheten av Kättinge gård, och därefter
växte ett stationssamhälle fram kring stationsbyggnaden. I en del fall förflyttades bygdens centrum
från kyrkan med kringliggande administrativa
byggnader till den nya stationen. Denna utveckling
kan ses i Häradshammar där en del funktioner
förflyttades från kyrkbyn till stationsområdet som
etablerades 500 meter från den ursprungliga byn.
Östergötlands rikt förgrenade järnvägsnät nådde
sin största utbredning på 1920-talet. Järnvägarna
är till största del idag upprivna men på flera ställen
finns banvallarna kvar, så som i Skärkind, och flera
av stationsbyggnaderna står ännu kvar om än med
andra funktioner.
Bebyggelsestruktur
Med bakgrund av den historiska utvecklingen utgår
kommunens övergripande struktur från ett mönster
av mindre orter samt den dominerande centralorten.
Utspritt på landsbygden finns bebyggelsegrupper,
främst längs landsvägarna och historiska
kommunikationsstråk. Längs kusterna finns ett
antal mindre samhällen.
Det varierande landskapet erbjuder en mångfald av
boendemiljöer – stadsboendet, de små tätorterna,
landsbygd och skärgård.
Den 31 december 2014 fanns det drygt 72 000
lägenheter i Norrköpings kommun, knappt 47 000
i någon form av flerbostadshus (hyresrätter eller
bostadsrätter) och knappt 23 000 i småhus. Det
innebär att småhus står för en tredjedel av antalet
boendeenheter i kommunen. Inom den del som
omfattas av översiktsplan för landsbygden finns
drygt 5 400 småhusenheter och cirka 250 lägenheter
i flerbostadshus (hyresrätter eller bostadsrätter). I
kategorin övrigt finns 170 lägenheter.
Permanent- och fritidshusbebyggelse
Norrköpings kommuns kuststräckor och insjöar
erbjuder vackra miljöer för rekreation och upplevelser och runt om i kommunen har dessa rekreationsmiljöer genererat fritidshusbebyggelse i olika
utsträckning och skala.
De äldsta sommarbostäderna, exempelvis i
Kopparbo och Arkösund, är uppförda kring sekelskiftet 1800/1900 och speglar den rika industristaden
Norrköping där den övre medelklassen skaffade
sig sommarnöjen för att komma bort från staden
under sommaren.
Äldre villa i Arkösund.
Den övervägande delen av fritidshusbebyggelsen i
kommunen har dock tillkommit betydligt senare
än så. Den har växt fram under olika delar av
1900-talet och speglar samhälleliga förändringar
som exempelvis införandet av semester och/eller den
framväxande rörelsefriheten som bilismen medförde.
Fritidshusområdena omvandlas och ersätts idag i allt
större utsträckning av permanent bebyggelse och
de småskaliga fritidshusområdena blir permanenta
boendemiljöer som erbjuder unika lägen ofta med
nära kontakt till värdefulla natur- och kulturområden.
Sommarvilla i Kopparbo.
15
Service, offentlig och kommersiell
Orter som har mycket god service eller viss service
på landsbygden är Skärblacka, Kimstad/Norsholm,
Åby/Jursla, Svärtinge, Krokek samt Östra Husby.
Norra delen
Åby och Krokek är de största samhällena och det
är där mest offentlig och kommersiell service finns.
Här finns till exempel skolor, vårdcentral, bibliotek
och livsmedelsbutiker. Ett visst utbud finns även i
Svärtinge, Simonstorp och Kvarsebo.
Västra delen
Störst utbud finns i västra delens största ort
Skärblacka med både kommersiell och offentlig
service som handel, vårdcentral, skolor, bibliotek
och fritidsgård. I Norsholm finns också visst
handelsutbud och förskola. I Vånga och Kimstad
finns skolverksamheter.
Östra delen
Inom den östra kommundelen är service och handel
koncentrerat till tätorterna. I Östra Husby finns
det största offentliga och kommersiella utbudet.
Skolverksamhet finns på ytterligare ett par orter och
i Arkösund finns en del kommersiell service.
Social hållbarhet på landsbygden
”Utgångspunkter för social hållbarhet kan innefatta generationsrättvisa, social rätt­visa, tillit och
medborgerligt deltagande. För hållbarhet handlar
det alltså om att ha med sig dagens situation,
framtidens och vägen dit. Miljöer ska helt enkelt
fungera för alla människor som ska använda dem.
Med alla menas alla människor, oavsett kön, ålder,
religion, socio-ekonomisk bakgrund, etnicitet,
sexuell läggning eller funktions­nedsättning.”
(Ur Social konsekvensanalys: människor i fokus
– Göteborgs stad)
Stad och land är beroende av varandra - staden
behöver landsbygdens resurser och tvärtom och
istället för att peka ut något alternativ som mer
hållbart än det andra är det viktigt att betona det
nödvändiga i samspelet mellan stad och land. De
kollektiva nyttigheterna i landskapet omfattar till
exempel ett variationsrikt och attraktivt landskap
med en stor rikedom av arter och kulturmiljöer.
Allemansrätten medför att de kollektiva nyttigheterna till stora delar är tillgängliga för alla. I serviceorter med närservice till landsbygden runtomkring
finns viktiga funktioner som exempelvis förskola,
skola, bibliotek, boende för äldre, hälsovård, försäljning av livsmedel och drivmedel samt mötesplatser.
Landsbygden bevarar natur- och kulturmiljövärden
och staden erbjuder upplevelse- och kulturvärden för
alla kommunens invånare att nyttja.
Flera av miljömålen handlar om fenomen som i
huvudsak är synliga utanför tätorten. Utöver de
resurser på landsbygden som ger möjlighet till
lönsamhet idag, som livsmedel, energi och material
16
kan landsbygden leverera miljönyttor och bevara
kulturvärden. Landsbygden erbjuder god livskvalitet
med närhet till naturupplevelser, lugn hemmamiljö,
goda möjligheter till rekreation, känsla av bysamhörighet osv. På landsbygden finns ett rikt kultur- och
föreningsliv, aktiva byalag och utvecklingsgrupper
och ett engagemang för sin hembygd vilket är
viktigt ur ett socialt perspektiv.
En begränsande faktor i dagens samhälle är dock att
de flesta behöver söka sig till staden eller en större
tätort för arbete. Detta är också en viktigt fråga ur
ett barn- och familjeperspektiv där det är avgörande
med korta pendlingstider. Så kort ställtid som
möjligt mellan arbete och hem är i allmänhet viktigt
för dagens aktiva familjer. I många fall krävs det
därför insatser av samhället, bland annat genom att
skapa förutsättningar för människor att bo permanent på landsbygden trots att till exempel arbetsplatsen ligger i staden. Flera av landsbygdens tätorter
idag har ett förhållandevis ensidigt bostadsutbud
med övervägande del friliggande enbostadshus, relativt glest placerade. Ur ett socialt hållbart perspektiv
är det viktigt att med blandade upplåtelseformer,
bostadstyper och prisklasser eftersom det ökar möjligheterna för en socioekonomisk mix i tätorterna
vilket är viktigt för ett samhälle med ambitionen att
vara rättvist och jämlikt. Några nya tätorter planeras
inte för landsbygden i Norrköping, istället handlar
det om att komplettera i befintliga orter och utmed
viktiga stråk. Det ger bra förutsättningar för en
effektivare kollektivtrafik och utveckling av service
mer allmänt, liksom generationsväxlingar som syftar
till att vidareutveckla och/eller utveckla en pågående
näringsverksamhet.
Offentlig och kommersiell service
i Norrköpings kommun
17
Ur ett omvärldsanalytiskt perspektiv kan också
konstateras en allt tydligare spännvidd mellan allt
tätare urbana miljöer – kommunens centralort och
angränsande Linköping som givna exempel - och en
allt glesare landsbygd. Å ena sidan dyrare priser på
drivmedel och ett försämrat serviceunderlag och å
andra sidan en ny slags ”grön våg” där landsbygden
– med tillgången till närodlad frukt och grönt och
närhet till skog och sjö – står som tydligt ideal för
det urbana livet i stort. Att den unga befolkningen
tenderat att lämna landsbygden för storstäder i takt
med att samhället blivit ”post-industriellt” är både
en anledning till och en effekt av den långsamma
försämringen av utbud av service och möjligheter
till möten – inte minst över generationsgränserna.
Under senare år har dock den snabba utvecklingen
av olika slags mobila kommunikationsmedel skapat
möjligheter till kvarboende och en ökad service
via t.ex. Skype och olika slags näthandel. Sådana
lösningar ersätter förstås inte det fysiska mötet; en
nedlagd närbutik kan inte ersättas av hemleveranser
av matkassar.
Som underlag till översiktsplan för landsbygden i
Norrköpings kommun har ortsanalyser för ett flertal
tätorter i kommunen arbetats fram. I analyserna
konstateras att en levande och attraktiv landsbygd
är viktig och att vägen dit är att profilera de mindre
orterna. Det handlar i första hand om att hitta
något att samlas kring – den återupprättade lokala
mötesplatsen. Förstås finns också, i ljuset av en
”post-industriell ekonomi”, näringsaspekter med i
bilden där en stor del av den avfolkade landsbygden
numera lever på besöksnäringen. Landsbygden
18
rymmer således både möjligheter och begränsningar.
Ett samlat grepp om landsbygden, ur såväl näringslivsutvecklingsperspektiv som sociala perspektiv
är viktigt, men eftersom orternas förutsättningar
ser ganska olika ut är det också viktigt att förstå
det sociala livet mer specifikt i vart och ett av
dessa samhällen.
Infrastruktur och rörelser
Tekniska försörjningssystem
Norrköping Vatten AB och avfall ansvarar för kommunens olika tekniska försörjningssystem, såsom
avfallshantering, vatten och avlopp, dagvattenhantering och bredbandsförsöjning. Utgångspunkt för
verksamheten är att den ska bedrivas på ett resurseffektivt sätt där man ständigt minskar miljöpåverkan och aktivt bidrar till en bättre miljö samt
främjar en utveckling mot ett uthålligt samhälle.
Huvudägaren av el- och värmeproduktionen i
Norrköping är E.ON Sverige AB. Tekniska Verken i
Linköping AB äger fjärrvärmenätet i Skärblacka.
Vatten och avlopp, antal enskilda avlopp
För att minska utsläppen i sjöar arbetar Norrköpings
kommun aktivt med olika åtgärder, till exempel
genom att bygga ut det kommunala vatten- och
avloppsnätet. I juli 2015 antogs en vatten- och
avloppsplan där det framgår vilka områden som
prioriteras för utbyggnad till och med år 2025.
Idag finns kommunalt vatten och avlopp bland
annat i olika delar av Vånga, Skärblacka, Kimstad,
Arkösund, Kättinge, Östra Husby, Östra Stenby,
Strömsfors, Krokek, Kopparbo, Kvarsebo, Kuddby,
Konungsunds by, Kopparbo, Simonstorp och
Svärtinge.
I Skärkind och Mem finns en fungerande enskild
gemensam vatten- och avloppsanläggning och i
Häradshammar finns enskilda dricksvattentäkter
som utgörs av grävda eller borrade brunnar och
enskilda avloppsanordningar av varierande kvalitet.
I Norrköpings kommun finns det tio reningsverk,
varav Slottshagens reningsverk är det största, som
renar avloppsvattnet från hushåll, sjukhus och
industrier i kommunen. När avloppsvattnet har
renats genom mekanisk, kemisk och biologisk
rening med väldigt hårda krav på kvalitet, släpps det
ut i Bråviken.
Det finns också ett stort antal enskilda avlopp
och minireningsverk på landsbygden. Bygg- och
miljökontoret planerar att till 2015 ha inventerat fler
än 2 200 enskilda avlopp i Norrköpings kommun
med syfte att kontrollera att de avloppsanordningar
som finns uppfyller kraven och att de som inte
klarar kraven blir åtgärdade. Målsättningen är att
alla enskilda avlopp ska bli inventerade. Utsläpp av
avloppsvatten är enligt miljöbalken (SFS 1998:808)
en miljöfarlig verksamhet; avloppsvatten ska avledas
och renas så att olägenhet för människors hälsa eller
miljön inte uppkommer.
I flera av de mer sammantagna omvandlingarna av
fritidshus till permanentboende upprättas detaljplan
och kommunalt vatten och avlopp anläggs.
Läs mer:
Riktlinjer för vatten och avlopp i bebyggelsegrupper
i Norrköpings kommun (2009)
Riktlinje - Dagvattenhantering i Norrköpings kommun (2009)
Vattenförsörjning
Vatten som produceras till dricksvatten tas från
olika vattentäkter runt om i Norrköpings kommun.
Kommunen har idag cirka 10 vattentäkter, där de
flesta är grundvattentäkter. Den största vattentäkten
Glan är en ytvattentäkt. Den mängd råvatten som
tas från Glan är endast cirka 0,5 procent av sjöns
utflöde.
Kommunens vattenförsörjning sker främst via Borgs
vattenverk, som förses med råvatten från Glan, och
vattenverket i Åby som tar vatten från Glottern som
också är en ytvattentäkt. Övriga vattenverk finns i
Gruvstugan, Kvarsebo, Strömsfors och Simonstorp.
Dessa verk är grundvattenverk.
Dagvatten
Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt
förekommer och rinner på hårdgjord markyta (tex
gator, parkeringar, parkmark etc) eller på en konstruktion eller byggnad. Dagvatten kan även vara
tillfälligt framträngande grundvatten. Dagvatten
i bebyggd miljö fångas normalt upp av särskilda
dagvattenbrunnar i städer och avleds via ledningar
eller öppen avledning.
På sin väg till vattendrag eller sjöar (recipient) fångar
och transporterar dagvattnet föroreningar som
innebär en källa till miljöpåverkan. Till skillnad
från spillvatten (spolvatten från toaletter och smutsigt vatten från bad, duschar, diskning och tvätt)
renas normalt inte dagvattnet utan leds tillbaka till
naturen obehandlat. Ur ett föroreningsperspektiv
är dagvatten därmed en diffus föroreningskälla
som ofta avleds till ett punktutsläpp i recipienten.
Längs transportvägen till recipienten kan det även
ske en diffus föroreningsspridning till grundvatten
och omgivande mark. Rening, omhändertagande
och fördröjning av dagvatten innan det leds vidare
minskar den här typen av utsläpp.
Norrköpings kommun arbetar kontinuerligt med
planering för dagvattenhantering och har arbetat
fram riktlinjer som är styrande för flera nämnders
och kommunala bolags arbete med dagvattenfrågor.
I de orter som omfattas av denna översiktsplan är
mängden hårdgjord yta begränsad, vilket innebär
att regn- och smältvatten till största delen kan
infiltreras direkt i markytan.
Ansvarsfördelningen för hanteringen av dagvatten
är relativt enkel. Den som bär ansvar för ytan
eller byggnaden som ger upphov till dagvattnet
ansvarar också för hanteringen av det dagvatten
som uppkommer. Inom vissa delar av Norrköping
och omgivande tätorter finns ett dagvattennät för
bortledande av nederbördsvatten. Dagvattennätet
byggs också successivt ut inom sådana områden där
förhållandena inte är lämpliga för att omhänderta
dagvattnet lokalt. I områden där ett lokalt omhändertagande utgör bästa lösningen sker ingen utbyggnad av kommunalt dagvattennät.
19
Verksamhetsområde
Ett verksamhetsområde för vatten och avlopp
(VA) är ett avgränsat område inom vilket VAförsörjningen ska ske genom kommunala VAanläggningar. Hantering av dagvatten kan också
ingå i ett kommunalt verksamhetsområde.
Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom vilket Lag om
allmänna vattentjänster (2006:412) gäller. Vattentjänstlagen är en strikt lag som reglerar förhållandet
mellan VA-huvudman och de fastighetsägare som
ingår i ett verksamhetsområde.
Det är kommunen som beslutar vilka områden som
ska vara verksamhetsområden för kommunalt vatten
och avlopp. Av beslutet ska framgå vilka fastigheter
och samfälligheter som ingår i området.
Inom verksamhetsområdet har kommunen och
fastighetsägare både skyldigheter och rättigheter.
VA-huvudmannen är skyldig att ordna med den
vattentjänst eller de vattentjänster som verksamhetsområdet avser och för de fastigheter som har
behov av tjänsten (bostadsfastigheter anses alltid ha
ett behov av vatten och avlopp). Fastighetsägarna är
i sin tur avgiftsskyldiga för den vattentjänst inom
vilket verksamhetsområde fastigheten ligger och
har inte möjlighet att välja att anordna med egen
vattenförsörjning genom tex enskilt avlopp. Utanför
verksamhetsområdet finns inga skyldigheter eller
rättigheter för varken VA-huvudmannen
eller fastighetsägaren.
Den nyligen antagna VA-planen är ett led i att
utreda utbyggnadsbehov samt planera och följa upp
den allmänna VA-verksamheten.
20
Vatten- och havsplanering
Vatten som viktig resurs
Vatten är en ovärderlig resurs på många sätt. Rent
vatten i vattendrag, sjöar och hav vill alla ha och ses
av många som en självklarhet både idag och sannolikt även i framtiden. Rent vatten och i tillräcklig
kvantitet är dock ingen självklarhet på många platser
i världen idag, inte heller i Sverige eller i Norrköpings kommun. Vatten i form av dricksvatten är inte
bara vårt viktigaste livsmedel utan även en förutsättning för allt liv. Vatten är också en viktig resurs för
bland annat biologisk mångfald, fiske, friluftsliv,
turism, kulturmiljövård samt för energiproduktion i
form av exempelvis vattenkraft.
Vattnets eviga kretslopp, transportförmåga, egenskaper som lösningsmedel och attraktionskraft, som
exempelvis speglas i att många vill bo intill eller i
närheten av vatten, innebär att det finns ett starkt
samband mellan markanvändningen och påverkan
på vattnet. Med anledning av detta är den fysiska
planeringen av våra mark- och vattenresurser även
viktiga för vattnets kvalitet. Det samma gäller
generellt även för vattenplaneringen och vattenförvaltningen i Norrköpings kommun.
Avrinningsområden
Norrköpings kommun berörs huvudsakligen av tre
huvudavrinnningsområden vilka utgår från naturgeografiska gränser i form av vattendelar i landskapet. Avrinningsområden utgör med andra ord inte
samma geografiska område som kommunen. Det
avrinningsområde som till största delen ligger inom
kommunens gränser är Nedre Motala ströms och
Bråvikens vattenrådsområde eller åtgärdsområde.
Detta åtgärdsområde består av delar av tre avrin-
ningsområden samt ett kustvattenområde (Bråvikens kustvatten). Av de tre avrinningsområdena
ingår hela Bråvikens norra strand, samt delar av Vikbolandet och Motala ström i åtgärdsområdet. Inom
åtgärdsområdet finns 54 vattenförekomster (för en
defintion av vattenförekomst se under rubriken
Förvaltning av vattenresurser), 9 sjöar, 25 vattendrag,
12 kustvatten och 8 grundvatten.
Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på
vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen) ska alla vattenförekomster uppnå minst god
status till 2015. För grundvatten bedöms kemisk och
kvantitativ status medan för sjöar och vattendrag
bedöms ekologisk och kemisk status. Samtliga
vattenförekomster kan riskera (vara i riskzon) att
inte uppnå god status till 2015. All information om
vattenförekomsterna finns samlat i databasen VISS
(www.viss.lansstyrelsen.se). För mer information om
vattenförekomster hänvisas dit.
Vikbolandet
Vikbolandet är en halvö i det nordöstra hörnet av
Östergötland och är omgivet av två kustvattenområden, yttre Bråviken och Södra kustvattnet. På norra
och södra sidan av Vikbolandet finns två av Sveriges
största havsvikar, Bråviken och Slätbaken och i öster
ligger Östersjön. Inom Nedre Motala ström och
Bråvikens vattenrådsområde ingår nästan hela Vikbolandet förutom kuststräckan längs med Slätbaken.
Sjöar saknas i princip helt och vattendragen är generellt relativt lugnflytande med ett ofta meandrande
lopp. Tre vattendragssträckor i vattenrådsområdet är
klassificerade som vattenförekomster; Vadsbäcken,
Varaån och Jonsbergsån. Vadsbäcken är utpekat som
ett nationellt värdefullt vattendrag, den ingår i ett
Natura 2000-område och har långa sträckor av ett
huvudsakligen naturligt lopp med en låg grad av
fysisk påverkan. I området finns två dricksvattentäkter (grundvatten), varav en är reservvattentäkt.
Bråvikens norra strand
Bråvikens norra strand sträcker sig från Oxelösund i
öster till Motala ströms mynning i centrala Norrköping och angränsar till kustvattenområdet Bråvikens kustvatten. Bråvikens norra strand har flera
värdefulla sjöar och vattendrag. Sjöarna är generellt
klara, relativt djupa sprickdalssjöar. Glacialrelikta
kräftdjur finns i flera sjöar och storröding förekommer, även om dagens stammar inte är ursprungliga.
Vattendragen är, i den mån vandringshinder tillåter
det, viktiga lek- och uppväxtlokaler för havsvandrande fisk. Havsöringen har här en av sina viktigaste
uppväxtmiljöer i regionen. Det finns fyra dricksvattentäkter i området (1 ytvatten och 3 grundvatten).
Bråvikens kustvatten
Bråviken består av havsbassänger från Oxelösunds
tätort i norr till Arkösund på Vikbolandets spets i
söder, och från Norrköping i väster till den öppna
Östersjön i öster. Totalt omfattar delområdet tolv
vattenförekomster där Bråviken och dess yttre kustvatten är dominerande. Bråvikens norra kust är en
förkastningsbrant med bitvis lodräta, höga klippor
som störtar ner i havsviken. Den södra delen av Bråviken är betydligt flackare och utgörs till stor del av
odlad mark. Längst in i viken är Bråviken tämligen
grund, den saknar grunda mynningströsklar och
har en stor sötvattentillrinning från Motala ström.
Vattenomsättningen är förhållandevis god i viken
och vattenvolymen omsätts på cirka en månad. I
det vidsträckta mynningsområdet sker intransport
av saltare havsvatten längs det djupare kustområdet
i norr, medan uttransporten av det lättare mindre
salta vattnet mestadels sker längs det grundare,
sydliga kustområdet. Det innebär att strömmar från
Bråviken med vatten från Motala ströms avrinningsområde rör sig söderut genom skärgården.
Bråvikens södra strand karakteriseras av flera
stora grunda vikar med omfattande betade havsstrandängar. Två av dessa, Svensksundsviken och
Ållonöfjärden, är klassade både som Ramsar- och
Natura 2000-områden. Svensksundsviken är även
ett naturreservat. Värt att nämna är även ett stort
område i yttre Bråviken som skyddas både som ett
naturreservat och Natura 2000 område. Bråviken
hyser viktiga lek- och uppväxtområden för fisk.
Merparten av området är utpekat som riksintresse
för yrkesfiske, friluftsliv, kulturmiljövård och sjöfart.
Bråviken är en viktig fartygsled med den stora
farleden in till Norrköpings hamn.
Nedre Motala ström
Nedre delen av Motala ströms åtgärdsområde
utgörs av tillflödena till Glan såsom exempelvis
Skutbosjön/Dovern, Hagnerydsbäcken, Motala
Vattenförekomster (ekologisk status) enligt vattenmyndighetens beslut 2009.
Från VISS, www.viss.lansstyrelsen.se.
21
ström mellan Roxen och Glan samt utflödet av
Motala Sström från Glan till Bråviken genom
Norrköping stad. Området domineras av slättjordbruk samt bebyggelse. Glan är en produktiv sjö
med rikt fiskebestånd, och är klassad som riksintresse för yrkesfisket.
Glan och Motala ströms huvudfåra fungerar som
dricksvattentäkt för Norrköping. I området finns
även en grundvattentäkt. In- och utloppet i Glan
har klassats som nationellt värdefulla vatten, även
Dammfallebäcken (den övre del av vattenförekomsten med namn Torpån) och sjön Stora Runken har
klassats som nationellt värdefulla. Det finns åtta
naturreservat som helt eller delvis ingår i den nedre
delen av Motala ströms avrinningsområde, varav
fem stycken även är Natura 2000 områden. Totalt
finns det tio Natura 2000 områden.
Miljöproblem
I Norrköpings kommun handlar miljöproblemen
och framförallt kopplat till vattenkvaliteten främst
om övergödning (näringsämnena kväve och fosfor),
miljögifter (oorganiska ämnen som metaller och
organiska ämnen som t.ex. bekämpningsmedel,
läkemedelsrester, flamskyddsmedel och polycykliska
aromatiska kolväten – PAH: er), fysisk påverkan
(t.ex. dammar, vattenkraftverk, kulverteringar och
sjösänkningar) och försurning (uppstår genom
spridning av försurande ämnen som t.ex. svaveldioxid och kväveoxid som kommer från förbränning
av fossila bränslen och från skogsavverkning).
Övergödning utgör det största miljöproblemet på
Vikbolandet, tillsammans med vattenuttag. Inom
området bedrivs ett intensivt jordbruk. Jordbruket
22
har dock under senare årtionden ändrat karaktär,
från att till största delen ha haft djurbesättningar,
till att idag i större omfattning drivas kreaturslöst
i kombination med annan verksamhet, exempelvis
entreprenad, lönearbete, service, jakt och fiske. Två
mindre reningsverk, med relativt dålig kväverening,
finns i Östra Husby och Arkösund. I området finns
dessutom ett relativt stort antal enskilda avlopp med
mer eller mindre god reningsgrad.
Nedre delen av Motala ström domineras av slättjordbruk och bebyggelse. Den största påverkan i
området utgörs av övergödning och miljögifter. Men
även fysisk påverkan i form av kraftverk, urbanisering och vattenuttag har stor inverkan på sjöar och
vattendrag i området. Källor till den mänskligt orsakade kvävebelastningen är jordbruk, utgående vatten
från reningsverk, industrier och enskilda avlopp
samt luftnedfall på sjöytor från främst bilavgaser.
Betydande punktkällor är de stora reningsverken i
Finspång och Norrköping samt två pappersbruk.
Belastning från miljögifter finns från såväl pågående
som historisk verksamhet och industriområden
har växt fram utefter Motala ström. Bland de idag
aktiva verksamheterna kan nämnas pappersbruk,
metallindustri, deponier och sopförbränning.
Bråvikens norra strand är delvis påverkat av försurning och kalkning pågår i ett flertal sjöar. Det
förekommer även tillfällig försurning i vissa vattendrag under högflödesperioder. Jordbruk förekommer
i områdets västra delar och har här en lokal påverkan. I övriga området dominerar skogsbruket den
areella näringen.
Vattendragen i området är i hög utsträckning fysiskt
påverkade av dammar och regleringar. De värdefulla
havsöringsvattendragen är känsliga för fysiska
ingrepp i form av fördämningar och rensningar.
Även fysisk påverkan, genom exploateringstryck
från bebyggelse och infrastruktur, är mycket stor
i området. Utbyggnaden av bostäder, industri och
infrastruktur är stark på grund av närheten till
stora städer som Norrköping och Oxelösund med
kranstätorter. Genom området går även E4:n och
stambanan mellan Stockholm och Malmö.
Bråvikens kustvatten är påverkat av övergödning
från jordbruk i de södra delarna av närområdet,
samt intransport från hela Motala ströms avrinningsområde. Intransporten av näringsämnen från
utanförliggande kustvatten är också betydande.
Punktkällor i närområdet är bland annat pappersbruk och reningsverk. Övergödningspåverkan visar
sig i höga fosfor- och kvävehalter, litet siktdjup och
tidvis höga klorofyllhalter. Ett flertal främmande
arter har påträffats i kustvattenområdet. Flera av
dessa arter tros kunna medföra miljöförändringar.
Hamnen med omfattande godstrafik och muddringar, samt ett antal småbåtshamnar, bidrar till
belastningen av miljögifter. I direkt anslutning till
hamnområdet och i Norrköpings tätort finns även
ett stort antal förorenade områden. Vid muddringar
av hamnen har muddermassor dumpats i inre
Bråviken. Det bidrar till spridning av miljögifter
och ökad uppgrumling.
Förvaltning av vattenresurser
Genom Europeiska unionens (EU:s) ramdirektiv för
vatten (2000/60/EG) även kallat Vattendirektivet
har ett gemensamt förhållningssätt till förvaltningen
av vattenresurserna skapats. Direktivet syftar till
att arbeta för att bevara och förbättra kvaliteten på
statusklassade vattendrag, sjöar, kust- och grundvatten inom EU. Ett statusklassat vatten kallas för
en vattenförekomst och är definierat med en yta
som är minst en kvadratkilometer (km2) stort för
en sjö och minst 10 km2 stort avrinningsområde för
ett vattendrag. En vattenförekomst för grundvatten
definieras som ett magasin med ett uttag på över
10 m3 per dygn eller ett uttag av dricksvatten för fler
än 50 personer. Kustvatten definieras som en sjömil
(1 852 meter) från kusten och skärgårdens yttersta
skär och kobbar (även kallat baslinjen). Mindre
sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin omfattas
därmed inte av miljökvalitetsnormerna (MKN) för
vatten. Som bekant rör sig dock vatten vilket är
viktigt att tänka på. För mer informationom MKN
för vatten se miljökonsekvensbeskrivningen.
Enligt Vattendirektivet ska alla vattenförekomster
uppnå en god status till senast 2015, dock kan en
tidsfrist till 2021 eller 2027 medges.
I Sverige har genomförandet av Vattendirektivet
skett genom förordning (SFS 2004:660) om
förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) vilken delat in Sverige
i fem vattendistrikt med varsin vattenmyndighet.
Norrköpings kommun ligger till största delen inom
vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt men även till en mindre del inom vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt.
Vattendistrikten är i sin tur indelade i huvud- och
delavrinningsområden.
Havsplanering
Senast år 2021 ska alla medlemsländer i Europeiska
unionen (EU) ha tagit fram havsplaner. I Sverige
pågår det arbetet under ledning av Havs- och
vattenmyndigheten. Havsplaneringen ska bidra till
att främja en hållbar utveckling och tillväxt och
stödja arbetet med att nå en god miljöstatus i EU:s
havsområden till 2020. Syftet med framtagandet
av havsplaner är att skapa ett helhetsperspektiv på
havet och dess resurser så att havsområdena används
till det som de är mest lämpade för.
Havsplanerna omfattar territorialhavet en nautisk
mil (1852 meter) utanför baslinjen, det vill säga det
yttersta skäret eller ön samt svensk ekonomisk zon.
För Norrköpings kommun omfattar detta cirka 64
kvadratkilometer. Havsplanen och översiktsplanen
för landsbygden är alltså till viss del överlappande
(se bild). Det finns en styrka i att de båda planerna
överensstämmer vid exempelvis en tillståndsprövningsprocess för en verksamhet i havet. Om en
översiktsplan står i konflikt med en havsplan avgör
länsstyrelsen vilket intresse och plan som ska väga tyngst.
Till skillnad mot en översiktsplan visar havsplanen
förutsättningar, anspråk och ställningstaganden
för olika intressen på havsytan, i vattenpelaren, på
havsbotten samt under havsbotten.
Avfall
Alla hushåll i Norrköping ska källsortera sitt avfall.
Beroende på vad det är för avfall ska det lämnas vid
bostaden, på en återvinningsstation eller vid någon
returpunkt. Avfall som lämnas vid bostaden sorteras
vanligtvis i brännbart eller matavfall. I Norrköpings
kommun finns returpunkter (återvinningscentraler)
Utdrag ur havsplaneområdet för Östergötlands havsområde.
Copyright Lantmäteriet/Länsstyrelserna.
23
för förpackningar och tidningar, sorterat grovavfall,
elavfall samt farligt avfall i Krokek, Skärblacka och
Östra Husby. Returpunkter finns även i Norrköping
och Åby. Mindre återvinningsstationer för förpackningar och tidningar finns, förutom i stadsområdet,
i Arkösund, Norsholm, Skärblacka och Krokek.
Flerfacksinsamling undersöks just nu för villahushåll i centralorten. Flerfacksinsamling innebär att
vanliga soptunnor byts ut mot tunnor med flera
fack så att förpackningar med mera kan sorteras vid
hemmet istället för vid returpunkt eller liknande.
Mer information finns på Norrköping Vatten och
avfalls webbsida.
Elproduktion och fjärrvärme
E.ON Värme Sverige AB region Norrköping är ett
helägt dotterbolag till E.ON Sverige AB och ansvarar för energi- och fjärrvärmeproduktion samt för
drift och utveckling av fjärrvärmeanläggningarna i
Norrköping. Det totala ansvaret omfattar strategisk
planering, bränsleanskaffning, energiomvandling
och distribution.
Fjärrvärme produceras bland annat i Händelöverket
som är ett av Sveriges största och mest moderna
kraftvärmeverk. Verket försörjer Norrköping och
Söderköping med värme och varmvatten. Det
finns även en närvärmeanläggning i Råssla samt
två produktionsanläggningar, Skeppsdockan och
Navestad hetvattencentral, som är oljebaserade och
fungerar som reserv- och spetscentraler. Bråvalla
Kraft är också ett oljeeldat kraftvärmeverk som
E.ON äger men som Svenska Kraftnät använder
som effektreserv för landets elförsörjning. Tekniska
24
Verken äger alla kraftstationer i Motala Ström, utom
en i Norrköping, som ägs av Holmen Paper AB.
Huvudsaklig produktion av fjärrvärme i Norrköping
sker med förnybara bränslen samt i huvudsak vid
Händelöverket. Jämfört med 1992, då kol dominerade vid elproduktionen, har bränslemixen ändrats
betydligt. I dag används förnybara bränslen till
80 procent. Kol och olja används vid sträng kyla
eller när störningar i produktionen uppstår. Ungefär
en procent av den totala värmeproduktionen skedde
2005 vid reserv- och spetscentraler.
2003 genomförde Statistiska centralbyrån en
omfattande undersökning i syfte att beskriva hur
uppvärmningen av småhus, inkl jordbruksfastigheter, sker i landet. Enligt undersökningen är drygt
20% av Norrköpings kommuns hushåll anslutna till
fjärrvärmenätet. För ungefär lika många sker uppvärmning med direktverkande el eller bio-bränsle.
Bredband
Enligt Länsstyrelsen Östergötlands rapport “Bredband 2010 - Nulägesbeskrivning” hade då 91,22%
av Norrköpings kommuns invånare på landsbygden
tillgång till accesstekniken xDSL jämfört med
99,99% i Norrköpings tätort. Vad gäller fiberaccesstekniken så uppgick andelen på landsbygden
till 2,44% jämfört med andelen i Norrköpings tätort
som uppgick till 57,50%. Snittet för tillgång till
fiberaccessteknik i Östergötland uppgick till 7,98%
av befolkningen.
I kommuns inriktningsdokument om utveckling
på landsbygden (se sidan 5) pekat ut ett antal
aktuella landsbygdsfrågor. I dokumentet framgår
att kommunen ska verka för bredbandslösningar
och tillgång till bredband för alla (100 MB) genom
utbyggt stamfibernät. Bredbandsnätet finns idag
utbyggt inom vissa delar av kommunens landsbygd.
Utbyggnad i västra kommundelen KimstadSkärblacka-Vånga med anslutning till FinspångKatrineholm blev klar 2013 och Norra Bråviken/
Kolmården med anslutning till Nyköpings kommun
under 2014. Vikbolandet har en planerad utbyggnad
under 2015-2016.
Trafik
Norrköping har ett av de bästa logistiklägena på ostkusten med närhet till Stockholm och Mälardalen.
Från regionen når man huvuddelen av den svenska,
danska och norska befolkningen med leverans inom
24 timmar via transporter på väg. Stora delar av
Finlands befolkning nås på samma tid med landoch sjötransport. Stockholm nås på mindre än två
timmar, Göteborg på mindre än tre och Öresundsregionen på fyra timmar. Norrköpings hamn är
Östersjöns modernaste och snabbast växande hamn.
Ytterligare satsningar på infrastruktur kopplat till
Norrköpings hamn finns i det så kallade Norrköpingspaketet. Mer information om Norrköpingspaketet finns på Trafikverkets hemsida.
Norrköping har även en internationell flygplats som
idag erbjuder flyg till 16 destinationer. Flygplatsen
erbjuder reguljärflyg till Helsingfors och Gotland
samt charterflyg både på sommaren och på vintern.
Norrköping flygplats erbjuder även en fraktlinje till
New York via Reykjavik.
I kommunens norra del finns stora kommunikationsleder som E4, järnvägsförbindelserna Södra
stambanan och Nyköpingsbanan, riksväg 56 och 51.
Mellan Finspång och Norrköping finns en regional
stomlinje för busstrafik och en järnvägskorridor för
Ostlänken löper genom området.
övriga tätorter samt på landsbygden. Riktlinjerna
är en övergripande trafikstrategi som utgår från
gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. För att uppnå ambitionen om ett hållbart
trafiksystem finns i riktlinjerna fyra övergripande
mål och ett antal planeringsverktyg.
Förbindelserna som löper genom det västra området
mellan de två städerna Linköping och Norrköping
är rikligt trafikerade, det gäller både E4 och Södra
stambanan. I Kimstad finns stationsläge för tågen.
Kimstad förbinds också med spår åt nordväst via
Skärblacka till Finspång. Mellan E 4 och Skärblacka
löper landsväg 1153 och mellan Kimstad och
Finspång landsväg 215. Korridoren för Ostlänken
går också genom området.
Generellt anges i riktlinjerna att det på landsbygden
ska planeras för attraktiva bilpendlar- och cykelparkeringar i anslutning till eller i närhet av kollektivtrafikknutpunkter. Utmaningen för det framtida
trafiksystemet ligger i att påverka människor att
ställa bilen på pendlarparkeringar för vidare transport. Några strategier som nämns är att framtida
kollektivtrafikpunkter kan lokaliseras i anslutning
till större vägar och att det ska vara nära till säkra
hållplatser och busslinjer med täta avgångar. För
att människor på landsbygden som ska in till staden
eller till andra målpunkter ska ställa bilen på en
pendlarparkering måste kollektivtrafiken vara
attraktiv, effektiv och gå ofta.
Den östra kommundelen har en dominerande väg
och många mindre vägar i varierande storlek och
kvalitet. Här finns väg 209 mellan Norrköping och
Arkösund som fungerar som uppsamlande väg för
trafik till och från den östra kommundelen. Norrköpings flygplats ligger här. Två bilfärjor möjliggör
passager över Bråviken och Slätbaken som underlättar rörelse i nordsydlig riktning.
Riktlinjer för trafik
Norrköpings kommun har tagit fram riktlinjer för
trafik som ska underlätta att Norrköping i framtiden
har ett trafiksystem som är klimatsmartare, smidigare än dagens och som hushåller med våra begränsade resurser. Riktlinjer för trafik i Norrköpings
kommun behandlar hela kommunen vilket innebär
att riktlinjerna anger önskad utvecklingsinriktning
för trafiksystemet i Norrköpings stad, i kommunens
Kollektivtrafik
Kollektivtrafiken i Norrköpings kommun finansieras
av Region Östergötland som genom en skatteväxling
får ekonomiskt bidrag till kollektivtrafikverksamhet
från länets kommuner. Östgötatrafiken AB är
Region Östergötlands drift- och upphandlingsorganisation för kollektivtrafiken. Kommunen har
inom det kommunala gatunätet ansvar för drift,
underhåll och utveckling av kollektivtrafikens
infrastruktur och äger även spårvagnarna. Trafiken
bedrivs på två spårvagnslinjer, fyra stadsbusslinjer,
två anropsstyrda stadsdelsbussområden, sex förstärkningslinjer, 20 landsbygdslinjer samt skärgårdstrafik
Övergripande trafikmål
1. Minska antalet allvarligt skadade och döda
i trafiken.
2. Kraftigt öka andelen resor med de prioriterade trafikslagen gång, cykel och kollektivtrafik och minska andelen resor med biltrafik.
3. Underskrida med marginal miljökvalitetsnormerna för luftföroreningar samt riktvärdena för buller.
4. Öka kommunens attraktivitet, trygghet
och tillgänglighet genom ett trafiksystem som
samspelar med omgivningen.
med båt och svävare. Under 2014 var det totala
antalet resor med spårvagns- och busslinjer som
enbart trafikerar inom Norrköpings kommun cirka
8,4 miljoner. Jämfört med 2013 är det en ökning
med samman-taget 2,6 procent. Inom stadstrafiken
ökade resandet med 3,0 procent, medan landsbygdstrafiken minskade med 2,9 procent.
Busstrafiken på landsbygden förgrenar sig i vissa
stråk och alla väderstreck från/till Norrköping.
Hållplatserna är tätt fördelade längs landsvägar
och småorter. Från väster går bussen från Skärkind
eller Vångatrakten via Skärblacka, Norsholm, eller
Kimstad mot Norrköpings tätort. Det går också att
ta sig till Finspång via Skärblacka. Från kommunens
norra geografiska område och Simonstorp går kollektivtrafiken via Åby och Jursla mot Norrköpings
25
Utveckling av antalet resenärer i Norrköping
inom kommunal kollektivtrafik
År
Antal påstigande
2006
8 218 000
2007
8 515 000
2008
9 096 000
2009
8 843 000
2010
8 768 000
2011
8 648 000
2012
8 252 000
2013
8 189 000
2014
8 402 000
tätort. Från Kvarsebo går bussen via Krokek och
Strömsfors och Åby och Jursla mot Norrköpings
tätort. Från östra kommunområdet och Arkösund
går det att ta sig till Norrköpings tätort via Östra
Husby och Ljunga, även via Östermem och Kuddby.
Pendeltåg går mellan Norrköping och Motala, via
bland annat Kimstad och Linköping, och vissa
avgångar mot Tranås. Regionaltåg går norrut mot
Katrineholm och Sala. Mer om järnvägstrafik går att
läsa under avsnittet Järnväg.
Kimstad, Norsholm, Skärblacka, Åby, Krokek,
Östra Husby och Svärtinge bedöms vara knutpunkter för kollektivtrafik.
Biltrafik
Varje dygn görs cirka 258 000 resor med olika
transportmedel. Biltrafik är det dominerande
transportmedlet i kommunen och boende utanför
26
Norrköpings tätort använder bilen i större utsträckning för sina resor än de som bor i huvudtätorten.
En resvaneundersökning från 2014 visar att 66 % av
alla resor görs med bil. Enligt en resvaneundersökning från 2010 var den siffran nästan 60%. I undersökningen framgår att cirka 20 % av kommunens
invånare har som mål att minska sitt vardagliga
bilåkande. Drygt 4 % funderar på om de ska minska
sitt vardagliga bilåkande.
Kommunen har som mål att bilen används mindre i
det framtida trafiksystemet och på ett mer energieffektivt och klimatsmart sätt än idag och körs med
förnyelsebara drivmedel. I det framtida trafiksystemet åker invånarna bil i gemensamma bilpooler till
och från strategiskt lokaliserade kollektivtrafiknoder
för vidare transport med kollektivtrafik.
Pendelparkering
För att minska biltrafiken på tungt belastade vägar
och minska trycket på parkeringsplatser i staden
erbjuder Norrköpings kommun pendlarparkeringar
på flera ställen. Samtliga pendlarparkeringar,
förutom den vid resecentrum i Norrköping, är
avgiftsfria. Pendlarparkeringar finns bland annat
på följande platser: Strömsfors, Kimstad station,
Krokek station, Resecentrum (kvarteret Skepparen),
norr om Ingelsta intill E4:an och väg 51, vid spårvägens vändslinga vid Trumpetaregatan, vid spårvägens vändslinga vid Ringdansen och i Östra Stenby.
Vägar
Inom kommunen finns statliga vägar, kommunala
vägar samt enskilda vägar. De statliga är de större
vägarna såsom E4, E22, 51 och 53. Även vägar med
tre- och fyrsiffriga nummer är statliga, såsom 209,
210 och 215. Vägnätet där kommunen är väghållare
består av 425 km gata och 430 km vägar i hela
kommunen. Kommunens gator utgörs av huvudoch lokalgator inom tätbebyggda områden. Genomgående vägar genom mindre orter är oftast statliga
med Trafikverket som väghållare. Mindre vägar i
samhällen och tätorter, främst Vånga, Skärblacka,
Kimstad, Norsholm, Svärtinge, Åby, Jursla, Krokek,
Kvarsebo, Simonstorp samt Östra Husby och
Arkösund hålls av vägföreningar eller privatpersoner.
Järnväg
Genom Norrköping går Södra stambanan som är
en elektrifierad järnvägslinje mellan Malmö och
Katrineholm samt Järna via Nyköping. Järnvägen
är idag, tillsammans med Västra stambanan, en av
de hårdast trafikerade järnvägslinjerna i Sverige.
Trafiken utgörs till stor del av godståg men även av
persontåg främst i form av olika typer av regionaltåg, pendeltåg samt snabbtåg. Även mellan Finspång
och Kimstad finns järnväg, men den används idag
för enbart godstrafik.
Ostlänken är en del av den nya höghastighetsjärnvägen som kallas Götalandsbanan. Ostlänken
sträcker sig mellan Linköping och Stockholm. Med
höghastighetståg på dubbla spår blir det möjligt att
resa snabbare, säkrare och smidigare. Trafikverket
planerar för en successiv byggstart under åren 20172021, och målet är att de första tågen ska kunna
börja rulla 2028. För Norrköpings del innebär
Ostlänken att man kommer att kunna ta sig till
Stockholm på bara 50 minuter och till Linköping
på en kvart.
Infrastruktur
27
Gång- och cykel
I kommunen finns drygt 500 km gångbana eller
gång- och cykelbana. Större delen ligger inom
och i anslutning till Norrköping. På landsbygden
består nätet övervägande av vägar med blandtrafik
där bilar, cyklar och gående mm får samsas om
samma vägbana.
Enligt resvaneundersökningen från 2014 användes
cykel som huvudfärdmedel vid 16% av de korta
resorna (1-5km), vilket är en sänkning med 8%
sedan undersökningen 2010. Framförallt beror
minskningen på att det är betydligt fler som åker
kollektiv eller promenerar samma sträcka än 2010.
I riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun anges
det långsiktiga målet att skapa strukturer så att en
så stor del som möjligt av de lokala förflyttningarna
kan göras på cykel.
Norrköpings kommun har också en cykelplan
(antagen av tekniska nämnden i februari 2005)
där cykeln framhålls som ett fordonsslag som ska
prioriteras. Planen ger stöd att föreslå cykelstråk som
tillgodoser cyklisters behov så att bilanvändningen
och trafikens miljöpåverkan minskas och förhållandena för cykeltrafik förbättras. Cykelplanen
riktar främst in sig på utveckling av cykelbanenätet
inom Norrköpings stad. Inriktningen för planering
av cykelbanenätet på landsbygden utgår från att
cykel och kollektivtrafik är två trafikslag som kan
komplettera varandra bra. Det är därför viktigt att
arbeta för att kopplingarna mellan trafikslagen blir
enkla och tydliga och att det till exempel går att ta
med sig sin cykel på kollektivtrafikfordonen eller att
det finns bra cykelparkeringsplatser vid hållplatser
28
för att underlätta för de cyklister som ankommer
till Norrköping från landsbygden eller kommunens
tätorter med kollektivtrafiken.
I den gemensamma översiktsplanen med Linköpings kommun anges att kollektivtrafiksatsningar
i landsbygdens orter bör kompletteras med säkra
cykelvägar och bra gångstråk. Två kilometer kan
anses som ett ungefärligt mått på acceptabelt gångoch cykelavstånd till närmsta pendeltågsstation
eller busshållplats. Är orten tillräckligt stor för att
kunna förses med lokal kollektivtrafik kan denna
radie vidgas.
Hamnar och gästhamnar
I Mem och på olika ställen i Arkösund finns ett
antal småbåtshamnar av olika omfattning. De flesta
har gästplatser och olika faciliteter såsom dusch,
camping, elluttag, drivmedelsförsöljning, livsmedel,
båttillbehörsbutik mm. Lägen för småhamnar
framgår på karta sidan 33.
Läs mer:
Riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun (2011)
Cykelplan (2005)
Upplevelse och miljö
Upplevelse och miljö är ett brett tema med stark
koppling till de sociala och ekologiska aspekterna av
hållbar utveckling. Landsbygden är rik på upplevelser länkade till rekreation. Många människor
nyttjar landsbygden för friluftsaktiviteter, till
exempel skogspromenader, bad, fiske, ridning eller
skidåkning. Miljö är ett vitt begrepp, det kan till
exempel handla om miljöer i form av landskap och
platser, miljö ur ekologiska perspektiv som växt- och
djurliv eller miljöfrågor som miljökvalitetsnormer
eller övergödning. Miljöbegreppet sett ur den
sociala aspekten handlar till exempel om möjligheten till mötesplatser.
på ett helhetsperspektiv på landskapets innehåll och
funktion. På senare år har också begreppet ekosystemtjänster börjat användas för lyfta fram såväl
ekologisk funktion som människans kulturella och
emotionella förhållande till natur och landskap.
Sverige har i och med ratificeringen förbundit sig
att bedriva en aktiv landskapspolitik och förvalta
landskapet genom att sätta mål, utveckla, förbättra
och skydda landskap. I Sverige sker det genom
kommuners och myndigheters arbete enligt
gällande lagstiftning.
Genom att dela in landskapet i landskapstyper kan
karaktär, kvalitéer och särarter tydliggöras. Det kan
användas som grund för att planering och åtgärder
behöver ske på olika sätt i olika landskapliga sammanhang. En landskapstyp har ett antal ingående
karaktärsgivande byggstenar som gör att det skiljer
sig från omgivande landskapstyper. Dessa bestånds-
På karta på sidan 33 framgår några övergripande förutsättningar från sektorsvisa underlag (naturvårds-,
kulturvårds-, och upplevelseintressen). Det ger dock
bara en indikation på vilka miljö- och upplevelsekvaliteter som finns i de olika landskapstyperna.
Vid fortsatt planläggning, utvecklingsarbete och
tillståndsgivning behöver förutsättningarna
studeras i närmare skala med mer kunskapsunderlag. Företeelserna som tas upp under varje landskapstyp är på samma sätt ett urval av kvaliteter.
Områden av riksintresse framgår i planförslagsdelen.
Vad är landskap och landskapstyp?
Sverige har ratificerat den europeiska landskapskonventionen (ELC). Där definieras landskap som
”ett område sådant som det uppfattas av människor
och vars karaktär är resultatet av påverkan av och
samspel mellan naturliga och/eller mänskliga
faktorer.” Det ligger alltså en tyngdpunkt på
människans förhållande till landskapet med fokus
Terrängkarta som visar landskapets dramatiska topografi. Förkastningar i norr och väster kontrasterar till mer småkullighet
på bland annat Vikbolandet.
29
delar är karaktäristiska och känsliga för förändring
om karaktären ska bestå.
Läs mer:
Landskapsanalys inför planering av vindkraft,
Norrköpings kommun (2012)
Hur värderas landskaps-, upplevelse- och miljövärden?
Enligt landskapskonventionen har alla typer av
landskap betydelse för olika människor. Det gäller
såväl unika, karaktärsfulla, sällsynta landskap som
vardagslandskap. Det behöver beaktas när landskapet som helhet värderas. Miljövärden i form av
sektorsvisa intresseområden (naturmiljö, kulturmiljö
med mera) är ofta viktade och värderade. Dessa
värden framgår av respektive underlag. Det finns en
stor mängd underlag för sådana miljövärden från
kommunen, länsstyrelsen, myndigheter med mera.
I fortsatt planering sker sammanvägningar och
avvägningar mot sådana allmänna intressen med
siktet inställt på en hållbar utveckling.
Skogslandskapen
Skogsbygderna finns i kommunens norra del – norr
om Kvillinge- och Bråvikenförkastningarna – samt
i väster – väster om Vångaförkastningen. Dessa
områden delar kommunen med Nyköpings,
Katrineholms och Finspångs kommuner. Flera
samhällen ligger längs Kolmårdsförkastningen,
såsom Svärtinge, Kvillinge/Jursla/Åby, Krokek/
Kolmården/Sandviken och Kvarsebo. Längs förkastningen har det under lång tid varit gynnsamt att bo
och här återfinns boplatser främst från stenåldern.
30
Kolmårdsskogarna genomkorsas av starka kommunikationsstråk som väg E4, väg 55/Södra stambanan
och järnvägen till Nyköping. Simonstorp och
Graversfors är stationsorter utmed Södra stambanan,
där tågen för närvarande inte stannar.
Sprickdalsandskapet här domineras av skogsklädda
höjdryggar med inslag av sjöar, vattendrag och
våtmarker i sprickdalarna. Särskilt sjörikt är Kolmårdsskogarna mot Katrineholms och Finspångs
kommuner. Barrskogen dominerar med inslag av
lövskog framför allt i mer våta partier och bryn.
Berg i dagen och blockighet är ofta förekommande.
Vägar och bebyggelse följer topografin. Generellt
få vägar, dock finns flertalet skogsbilvägar. Större
vägar omges ofta av produktionsskog, men inslag
av utspridd bebyggelsen vid gläntor i skogen och
snirkliga skogsvägar ger en lokal småskalighet. Vegetation och höjder gör att utblickarna är få, förutom
vid större sjöar och i anslutning till förkastningsbranterna. Kolmårdens skogar är gränsbygder som
sedan forntid varit genomkorsade av resande, och
förknippas historiskt med till exempel rövarhistorier.
Landskaps-, natur-, kultur- och miljövärden
Kolmårdsskogarna är kända som vilda strövområden
där sjöar, skogar, hällmarker, dramatisk natur och
platser med lång historia ger en särskild prägel
åt upplevelsen. I skogslandskapen, och särskilt i
Kolmården, finns möjlighet att uppleva tystnad från
civilisationens ljud. Barrskogen dominerar, både
med gran i lägre fuktigare partier och tall i torrare
miljöer. Skogen brukas rationellt, men på många
håll finns nyckelbiotoper i skogen.
Hällmarksskog och förkastningsbranter
Den lavrika hällmarkstallskogen är karaktäristisk
för kommunens skogsbygd. I Kolmården från
Timmergata och österut finns ganska stora arealer
av gammal hällmarkstallskog. Syd- och västvända
branter, rasbranter och torra sprickdalar med
hällmarkstall- och ekkrattskogar, förekommer i
samband med förkastningsbranterna. Stora delar av
förkastningsbranterna omfattas av riksintresse för
naturvården. Tvärs förkastningarna finns sprickdalar
med ibland dramatiska bäckraviner, t.ex. Getåravinen. På krönet av Kvillingeförkastningen ligger
många fornborgar, 6 st, dit människor kunde ta sig
i orostider för försvar och tillflykt. Nordiska fornborgar antas ha varit i bruk från Kristi födelse till
vikingatid med kulmen under folkvandringstiden
(400–550 e.Kr.).
Bergsbruk
Berggrunden i området har givit upphov till
gruvdrift, varav det mest kända brottet är marmorbrottet öster om Krokek (1700–1900-tal). Men
Kolmårdsberget är också rikt på järn och under
medeltiden utvanns järn ur sjö- och myrmalm.
Under senare tid (1800-tal) har också flera
järnmalmsgruvor varit i bruk bl.a. i Kopparbo och
Kvarsebo. Järnet har förädlats på bruk, såsom bruket
i Graversfors (storhetstid 1880–1930), men även
utanför kommunen (Stavsjö, Finspång, Hävla m.fl.).
I bruksorten Hults bruk vid Ågelsjön är bruket
fortfarande aktivt med yxtillverkning, men även
konstsmide m.m. Den omfattande kolningen var
också en del av bergsbruket. Bergshanteringen var
också länge huvudnäring i skogsområdena i Vångatrakten (1300-tal till 1800-tal).
.DUWD
/DQGVNDSHWVNDUDNWlUHU
7HFNHQI|UNODULQJ
.RPPXQJUlQV
7lWRUW
6OlWWE\JG
6NRJVE\JG
0HOODQE\JG
%UnYLNHQRFKVM|DUQD
.XVWODQGVNDSRFKVNlUJnUG
6,02167253
8SSVNDWWDGJUlQVVNlUJnUGHQV
GHONDUDNWlUHU
.2/0c5'(1
69b57,1*(
c%<
.52.(.
%5c9,.(1
*/$1
6.b5%/$&.$
.9,//,1*(
6/b77(1
LQUH
NXVWODQGVNDS
PHOODQ
VNlUJnUG
1255.g3,1*
0
5g
7
$6
7$/
02
g+86%<
$
$/
27 g0
5
67
0
PHOODQ
VNlUJnUG
LQUH
NXVW
ODQGVNDS
9,.%2/$1'(7
\WWUH
VNlUJnUG
g67(56-g1
52;(1
$6.g681'
*g7$.$1
$/
6/b
7%$
.(
PHOODQ
VNlUJnUG
1
\WWUH
VNlUJnUG
|SSHW
KDY
LQUH
NXVW
ODQGVNDS
31
/DQGVNDSVDQDO\V
9LQGNUDIW1RUUN|SLQJ
͖͙
Kyrkbyar och stationsorter
År 1874 invigdes järnvägen genom Kolmården,
mellan Norrköping och Katrineholm. Den drogs
genom redan etablerade orter och dessa fick därmed
en ny roll som stationsorter med nya miljöer kopplade till järnvägen – Åby, Graversfrors, Simonstorp.
Simonstorp var dessförinnan en ort med kyrka och
gästgivaregård. Järnvägen mellan Åby och Nyköping
öppnades 1915 och löper längs Bråvikens strand. Den
tar sig uppför förkastningsbranten genom Krokek
där stationsbyggnad i tegel finns. Både i Simonstorp
och Krokek ligger stationssamhället skiljt från det
tidigare kyrksamhället. Järnvägen på Vikbolandet
förlades utanför de gamla kommunikationsstråken
vilket medförde att nya orter etablerades. Ett
exempel på det är Kättinge.
Friluftslivsvärden, turism och besöksnäring
Den sammansättning av företeelser som beskrivits
under föregående rubriker gör områdena attraktiva
för friluftsliv och turism. Skogs- och sjöområdena
närmast tätorterna Svärtinge, Jursla, Åby, Krokek
och Kvarsebo används för närrekreation. Stora delar
av områdena runt Jursla, Åby och förkastningsbranten öster om Krokek är av riksintresse för
friluftslivet. Här finns en koncentration av vandringsleder. Ett stort antal föreningsstugor, friluftsanläggningar och kursgårdar finns i Kolmårdsskogarna
vars omgivningar nyttjas flitigt. Sjösystemet med
koppling framför allt till Finspångs kommun
används för kanot och skridskoåkning. Området
norr om Ågelsjön är ett nationellt erkänt område för
bergsklättring. En del av skogsområden omfattas av
olika skydd (1,5 % av skogsmarken), men på vissa håll
32
kommer friluftslivet i konflikt med det rationella
skogsbruket. De större vägarna och orterna försörjs
med kollektivtrafik. Pendeltåg stannar dock bara i
Åby och Krokek.
Området innehåller betydelsefulla turistmål såsom:
• Kolmårdens djurpark, Vildmarkshotellet.
• Marmorbruket – bruksmuseum, restaurang
och café.
• Hults bruk med Ågelsjön och Yxbacken –
bergsklättring, fiske, friluftsliv, konst, café, skidanläggning m.m.
• Fridhem, Fredgagården, Getå – hotell,
konferens, restaurang, spa m.m.
• Sandviken, Bodaviken – hantverksby, småbåts
hamn, bad, restauranger, hotell, camping m.m.
• Färjeläget Skenäs–Säter/Kvarsebo.
Slättbygderna
Slättbygderna breder ut sig över västra delen av
Vikbolandet, norr om Norrköping, vid Vångaförkastningen, samt mot Östgötaslätten söder om
Roxen. Landskapets storskalighet är särskilt påtaglig
på Kvillingeslätten och Malmölandet där odlingsmarken inbjuder till lång sikt. Vikbolandsslätten
avgränsas i norr av Bråviken där Kolmårdens
förkastningsbrant bildar en stark fond bortom
vattnet. Åt söder och öster övergår den i mellanbygdens småskaliga odlingslandskap. Ett långsträckt
landskapsrum som är tydligt avgränsat bildas också
vid Vångaförkastningen i väster.
Landskaps-, natur-, kultur- och miljövärden
Slätterna har en lång kontinuitet som odlingslandskap. Slätten steg ur havet vid landhöjningen efter
istiden och bördiga jordar avsattes i sedimenten.
Kulturlandskapets historia hör ihop med när våra
förfäder övergick från jägar- och samlarkulturer till
jordbruk och boskapsskötsel. Det var först under
yngre stenåldern, 4 000–3 300 år f.Kr, som skogen
öppnades och sakta omformades till ett kulturlandskap. Det bördiga centrala Vikbolandet är ett av
landets mest fornlämningstäta områden. I Skärkinds
socken finns väl bevarade stensträngsystem som
berättar om det gamla odlingslandskapets utseende.
Efterhand kunde de tyngre lerjordarna börja brukas.
Byar växte fram – däribland de karaktäristiska
radbyarna – med kyrkor och sockencentrum.
Jordägandet ändrades sedermera på flera håll och
säterier, herrgårdar och slott finns på många ställen,
som satt en tydlig prägel på hela bygder.
Både slättlandskapen och mellanbygden är odlingslandskap, med något olika karaktär. Vissa värden
och kvaliteter beskrivs också under Mellanbygderna.
Sockencentra, kyrkbyar och stationsorter
På slätten framgår ofta ett tydligt mönster där
kyrkan tydligt markerar sockencentrum, synlig på
långt håll. Kring kyrkan finns ofta en medeltida
by- eller gårdsstruktur. Kring dessa platser återfinns
ofta lämningar från tidigare epoker vilket skvallrar
om att platserna varit viktiga långt tillbaka i tiden.
Sådana spår är gravfält, stensträngssystem och fossil
åkermark, ibland runstenar. Ibland har sockencentrum också fungerat som tingsplats. Många av
Urval av kultur- och friluftslivskvaliteter ur regionala och
kommunala underlag
33
kyrkorna är uppförda under 1700–1800-talen ofta
med en medeltida föregångare. Den medeltida
kyrkan är kvar i Tingstad.
När de smalspåriga järnvägarna byggdes i slutet av
1800- och början av 1900-talet drogs de ofta förbi
dessa viktiga orter. Vikbolandsbanan (Norrköping–
Arkösund resp. Valdemarksvik) trafikerades 1893–
1960. Norra Östergötlands järnvägar (Norrköping–
Kimstad) trafikerades 1906–1962). Orterna fick då
en ny roll. Vissa orter tillkom som just stationsorter,
till exempel Kättinge på Vikbolandet.
Exempel på sockencentrum med lång historia, vissa
ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården,
de flesta på Vikbolandet:
• Dagsberg
• Konungsund
• Kuddby
• Tingstad
• Tåby
• Vånga
• Skärkind
• Säterier
Säterier
Säteribildningen under 1600-talet kom att
omforma delar av landskapet genom förändrad
markanvändning. Säteriernas byggnader avvek från
den övriga på landsbygden då man anlade alléer,
parker och trädgårdar som påverkade landskapet.
34
Säteribildningen medförde en förtätad godsstruktur
och på Kimstad- och på Kvillingeslätten innebar
ägostrukturen att ett stort antal gårdar periodvis
tillhörde omfattande godsbildningar.
De flesta av de många herrgårdarna är från 1700talet, och är ritade av flera kända arkitekter. På
Vikbolandet har många av de före detta säterierna
ännu kvar sin herrgårdsprägel, bland annat Almstad
och Myckelby mellan Tingstad och Tåby. Även
Tåby gård innehar en herrgårdskaraktär.
Friluftslivsvärden, turism och besöksnäring
I slättbygderna märks den ökande näringen kring
lokalproducerad mat och matturism. Bygderna
erbjuder också boende, loppis, caféer etc. De rika
kulturmiljöerna finns i kyrkorna och fornlämingsmiljöerna. Många upplevelsevärden finns också i
angränsande mellanbygder.
Mellanbygderna
Mellanbygden ligger mellan slättbygden och
skogsbygden, som en övergångszon innan kust- och
skärgårdslandskapet tar vid. Landskapstypen är
komplex och består av åkerholmar och uppskjutande
berg i ett småskaligt odlingslandskap. På östra
delen av Vikbolandet förekommer höjdryggar som
bildar nordväst-sydöstliga riktningar i landskapet.
Hagmark är vanligt och bygden innehåller många
utmärkande kulturmiljöer. Mellanbygden karakteriseras främst av ett mosaikartat landskap med
många mindre landskapsrum. Inslag av herrgårdar
ger ibland ett storskaligt intryck med sina byggnader
och alléer. Sikten är begränsad på grund av höjder
och ridåer av vegetation, men ett stort antal kyrkor
utgör viktiga landmärken. Bebyggelsen är utspridd
och vägarna är slingriga.
Landskaps-, natur-, kultur- och miljövärden
Det komplexa landskapet innehåller en stor variation av natur- och kulturmiljöer. Landskapet har
därför stor potential för rekreation och upplevelser.
Tidig centralbygd
Området kring Östra Husby–Häradshammar är
ett speciellt kulturlandskap. Inom området finns
drygt tjugo byar och de flesta har gravfält från
yngre järnålder i anslutning till bytomten, vilket
innebär att området var koloniserat i sin helhet
redan vid medeltiden. Områdets struktur, med dess
fornlämningar, kyrkbyar och övriga byar visar på ett
pedagogiskt sätt områdets karaktär av centralbygd
– från förhistorisk tid fram till 1900-talet. Här finns
också tingsplats.
Sockencentra, kyrkbyar och stationsorter
I mellanbygden finns precis som på slätten flera
sockencentra kring kyrkor, se beskrivning under
Slättbygderna. Sådana orter är Häradshamar
och Östra Stenby på Vikbolandet. Kättinge
däremot, uppstod först som en stationsort, när ett
stationshus byggdes 1909 invid Vikbolandsbanan
(färdigställd 1895).
Slott och herrgårdar
I mellanbygden finns ett antal större slott och
herrgårdar, var och en med sin långa och speciella
kulturhistoria. Det är imponerade byggnader
och herrgårdslandskap som präglar hela bygden
omkring. Dessa gods har ekonomibyggnader av
en storlek som skiljer ut dem i landskapet. Spår av
tidigare historia återfinns ofta på platserna i form av
fossil åkermark, runstenar och andra fornlämningar.
Slotten omges ofta av parkanläggningar och alléer.
Här finns ädla lövträd ofta gamla träd med
håligheter, som är av stort värde också för sina
biologiska värden.
Följande slott och herrgårdar är av riksintresse
för kulturmiljövården: Ållonö slott, Lövstad slott,
Grensholms herrgård, Halleby säteri, Norsholms
herrgård och Tångestads kronosäteri. Flera av dem
tar emot besökande.
Eklandskap
Eklandskap hör ihop med säterier och herrgårdslandskap. Det är landskap med tydliga och läsbara
inslag av höga natur- och kulturvärden, till exempel
naturbetesmarker, fornlämningar eller kulturhistoriska bebyggelseområden och de framträder
ofta som attraktiva besöksområden.
Eken har en särställning bland trädslagen i
odlingslandskapet, både kulturhistoriskt och
naturvårdsmässigt. Eken var ett hatat trädslag i det
gamla bondesamhället eftersom de svårnedbrutna
bladen kvävde grästillväxten. Samtidigt var eken
ekonomiskt värdefull, särskilt till skeppsbyggnad,
vilket medförde att statsmakten införde restriktioner mot avverkning. Först en bit in på 1800-talet
upphörde restriktionerna och under de följande
årtiondena höggs mängder av gamla grova ekar i
Sverige. En annan syn på eken hade man vid slott
och herresäten. Ek var ett träd med status- värde och
skulle gynnas på godsens marker. Här ansåg man sig
ha råd med ekens nackdelar.
Eken är inte bara ett pampigt statusträd utan också
hemvist för en hel värld av organismer. Tusen arter
och kanske fler kan vara knutna till eken, vilket gör
den till det trädslag som hyser i särklass flest arter.
Hagmarker och ängar
I mellanbygdens mosaikartade struktur, där inte all
mark går att bruka storskaligt, återfinns hagmarker
och ängar. Det finns allt från helt öppna till trädrika
hagar, från torra till fuktiga, från magra och bergbundna till hagar på bördig mylla. Enbuskhagar är
särskilt typiska för Vikbolandet.
Havsstrandängar
Strandängarna vid Östersjön är den naturtyp i
odlingslandskapet som särskilt kan förknippas med
Norrköping. Vikbolandets svaga lutning ner mot
Bråviken ger kilometervis med långgrunda stränder
där havsstrandängar kan utvecklas. Från Björnsnäs
till Arkösund kantas den södra Bråvikenstranden
av havsstrandängar, avbrutna av klipp- och klapperstensstränder. Kommunen har över 700 hektar
havsstrandäng vilket är den största arealen längs
Östersjöns fastlandskust. Havsstrandängar är
beroende av bete eller slåtter för att inte växa igen
med bl.a. alstrandskogar från landsidan och bladvass
från havssidan. Välbetade havsstrandängar har stor
betydelse för fågellivet.
Fornborgar
Ett spår av den långa kontinuiteten i mellanbygdens
landskap är det stora antalet fornborgar som återfinns här. Borgarna var platser dit människor kunde
ta sig i orostider för försvar och tillflykt. Nordiska
fornborgar antas ha varit i bruk från Kristi födelse
till vikingatid med kulmen under folkvandringstiden (400–550 e.Kr.). Fornborgar i mellanbygderna:
• Jämjöborg–Onsten (RI) (Östra Husby/
Östra Stenby)
• Boberget (Östra Stenby)
• Gullborg (Tingstad)
• Lövstad (Kimstad)
• Ramunderborgen, Borgberget (Vikbolandet)
• Tångstad (Norsholm)
Friluftslivsvärden, turism och besöksnäring
Mellanbygden har ett varierat landskap med stora
förutsättningar för ett rikt friluftsliv och grund för
en aktiv besöksnäring genom alla de kvaliteter och
värden som beskrivits. Slotten och herrgårdarna är
kända besöksanläggningar, såsom Lövstad slott.
Genom slätt- och mellanbygderna går både vandrings- och cykelleder. Eftersom de flesta orter och
kyrkbyar är levande samhällen är kollektivtrafiken
relativt god.
Bråviken och de stora sjöarna
Bråviken är en havsvik som i ett smalt sund skär in
i landskapet österifrån. I norr avgränsas viken av en
förkastningsbrant med stark karaktär. Här ligger
några mindre samhällen och järnvägen går längs
kusten i den inre delen. På södra sidan möter
Bråviken det flacka slättlandskapet, med en övergång mot mellanbygden i öster. Jonsbergs skärgård
avgränsar mot Östersjöns öppna vatten. Längst
in i Bråviken ligger Norrköpings stad med hamnverksamhet och industriområden intill vattnet.
35
Industristaden Norrköping har satt sina avtryck med
skorstenar, pappersbruk och odlingsbygdens Djurö
kvarn. Marvikenverket i yttre delen av Bråviken
syns på långt håll. Sjöfarten är sedan lång tid
tillbaka en av kommunens viktigaste näringar och
människor har under alla tider använt vattennära
platser för bosättningar och handelsplatser. De stora
sjöarna Glan och Roxen delas med grannkommunerna Finspång och Linköping.
I dag är Bråviken och de stora sjöarna även viktiga
rekreationsområden och källa för turism. Det öppna
vattnet ger upphov till storskaliga landskapsrum
och lång sikt. Mellan Skenäs och Säter, öster om
Kvarsebo, går en färjeförbindelse tvärs över Bråviken.
Landskaps-, natur-, kultur- och miljövärden
Sommarvillor och ångbåtstrafik
I industristaden Norrköping växte en kapitalstark
klass fram som vid sekelskiftet 18/1900 kunde bygga
sig sommarvillor i attraktiva lägen längs Bråvikens
norra strand och Arkösund. Sommarvillorna finns
bl.a. i Abborreberg, Krokek, Kopparbo, Kvarsebo
och Säter och möjliggjordes av ångbåtstrafiken som
startade på Bråviken på 1880-talet. Aborreberg är av
riksintresse för kulturmiljövården.
De attraktiva bostadskvaliteterna i dessa sommarorter har medfört att de fortsatt att bebyggas med
fritidshusbebyggelse genom åren. Olika epoker kan
anas i byggnadernas storlek och uttryck. En sådan
utbyggnadperiod var 1940-talet. Husen var då små
och modesta. De senaste decennierna pågår en
omvandling av bebyggelsen i flera av dessa orter till
året-runt-boende.
36
Strandängar och fågelliv
Vikbolandets svaga lutning ner mot Bråviken
ger kilometervis med långgrunda stränder där
havsstrandängar har utvecklats. Kommunen har
över 700 hektar havsstrandäng vilket är den största
arealen längs Östersjöns fastlandskust. Under vår
och höst används strandängarna av mängder av
flyttande vadare och gäss. Ett paradexempel på
fantastiska havsstrandängar är de i Svensksundsvikens naturreservat.
Friluftslivsvärden, turism och besöksnäring
Mauritzbergs slott, vid Bråvikens södra strand
uppfördes 1725 efter ritningar av Carl Hårleman.
Slottet är nu en hotell- och konferensanläggning
med intilliggande golfbana.
Marviken, Kraftanläggningen vid Marviken
uppfördes ursprungligen som ett kärnkraftverk med
tungvattenreaktor. Anläggningen placerade Sverige
i framkant av den globala atomkraftsutvecklingen
under 1960-talet. Anläggningen är ett unikum i
Europa och har, med sitt direkta närområde vid
kusten, en stor utvecklingspotential som besöksmål.
Längs förkastningsbranten mot Bråviken ligger
många besöksmål och turistanläggningar som
nämns under Skogslandskapen.
Kustlandskapet och skärgården
Närheten till vattnet och verksamheter såsom fiske
har starkt präglat landskapet och de som lever
här. Fyrar och hamnar har genom historien varit
avgörande för handel och de samhällen som växt
upp i regionen.
Det inre kustlandskapet är varierat och uppsprucket
med många vikar. Det finns få vägar i området
och de som finns är små och helt anpassade till
terrängen. Bebyggelsen är spridd och småskalig
och består mest av små gårdar eller enskilda hus.
Året-runt-boende är få även om viss omvandling av
fritidshus håller på att ske. Fritidshusen ligger ofta
emellan höjderna och inne i vikar som ger skydd
mot havet.
I den inre skärgården och längs Vikbolandets yttre
kust finns ett stort inslag av kulturlämningar och
historiska tydliga strukturer. Här har en viss ny
exploatering i framför allt Arkösund gett ett splittrat
intryck med många olika bebyggelsestilar. Bebyggelsen är dock ofta anpassad till terrängen och placerad
mellan bergknallarna vilket på håll skymmer husen
från vattnet. Landskapet är generellt småskaligt
men Marvikenverket ger ett inslag av storskalig
industrianläggning som påverkar landskapsbilden.
Mellanskärgården är mer eller mindre fragmenterad
med öar av varierad storlek, ofta bevuxna med tall
med inslag av lövträd, t.ex. björk. Dessa öar har
sedan mycket lång tid tillbaka använts av bönder
för bland annat bete för boskap på strandängarna
samt för fiske. I dag används öarna främst för
rekreation och fritidsboende men visst bete finns
kvar på några platser.
Successivt förändras landskapet ju längre ut i
skärgården man är och ger en ökad känsla av ett
landskap där tiden verkar stå stilla. Den yttre
skärgården karaktäriseras av färre öar, fler mindre
skär, låg växtlighet och ökad öppenhet. Träden är
få om några, och övervägande bestående av vindpinade björkar. Här härskar fåglarna och här finns
ett flertal fågelreservat. Landskapet är storskaligt
och endast skären bryter av horisonten. Havet är
dominerande och sikten kan vara lång. Upplevelsen
av landskapet är starkt beroende av vädret och de
förväntningar man har. Närvaron av människor
är låg. Längre ut övergår skärgården till öppet
vatten där även större fartyg passerar. En känsla av
oändlighet och naturens storhet kan här upplevas.
Landskaps-, natur-, kultur- och miljövärden
Kustbebyggelse
Arkösund var under slutet av 1800-talet en viktig
uthamn vid Bråvikens mynning, men förlorade
relativt fort sin roll som hamn. Den smalspåriga
Vikbolandsbanan som byggdes ut till kusten, och
stod klar 1895, var en viktig kommunikationsled,
ursprungligen för nyttotrafik och därefter för bättre
bemedlade, som uppförde sommarvillor i kustbandet. Arkösund utvecklades till en villabadort med
patriciervillor i tidstypisk arkitektur som har stor
betydelse för ortens karaktär.
Orten har fortsatt att utvecklas för fritidshus, för
fritidsbåttrafiken och som port till skärgården, men
också för året-runt-boende. Bebyggelsen uppvisar en
stor bredd i uttryck.
Skärgårdens naturtyper
Kustlandskapet är kargt, med klippor och tallbevuxna hällmarker. Två naturtyper utmärker sig
särskilt bland skärgårdens höga naturvärden. Det
är de äldre tallskogarna med solbelysta torrakor och
lågor och det är ekmiljöerna med gamla och ofta
senvuxna träd. På många öar finns dessa miljöer
intill varandra, och ekar står i eller i anslutning
till tallmiljöerna.
Det är till eken som de flesta av de rödlistade arterna
i skärgården är knutna. Ekarna finns i flera olika
miljöer, även i tallskogarna. De trivs där både för
att det finns naturligt ljusa miljöer kring hällmarker
och vid stränder och som en följd av skogsbete som
hållit skogarna öppna.
Vegetationen avtar ju längre ut i skärgården man
kommer och övergår i kala skär med enstaka
buskträd. I vikar och i lägre partier längs kusten
och på de större öarna finns inslag av strandängar
och våtmarker. Strandängarna används ofta
som betesmark.
Fågelskär
Längst ut i skärgården ligger fågelskären eller kalskären som de också kallas. De är hällar som relativt
nyligen höjts ur havet och som delvis överspolas av
bränningar. De saknar helt träd. Kolonier av måsar,
tärnor och trutar ger med sin näringsrika spillning
upphov till en ovanligt frodig flora. Fågelskären är
viktiga häckningsplatser för många sjöfåglar. Här
möts marina arter och insjöarter, vilket gör skären
relativt artrika.
Slätbaken och Göta kanal
År 1806 fick Baltzar von Platen i uppdrag av Gustaf
IV Adolf att lägga fram förslag till Göta kanal.
Redan år 1810 togs det första spadtaget vid Motala.
Kanalen var ett gigantiskt byggnadsprojekt som
kunde genomföras med hjälp av tusentals indelta
soldater och andra arbetare. Kanalen stod klar år
1832 när den sista slussen hade byggts i Mem, längst
in i Slätbaken. För kanalens personal uppfördes
i Mem kontor, inspektorsbostäder, sluss- och
brovaktarboställen med mera. Som ett bidrag
till försörjningen kombinerades vaktsysslan med
jordbruk i liten skala. Djuren betade på kanaljorden
och gav tillsammans med planterade alléer ett
parkliknande landskap. Vid Mem finns café m.m.
öppet sommartid.
Längre ut i Slätbaken ligger Stegeborg och Skällvik
(Söderköpings kommun) med färjeförbindelse till
Norrkrog på norra sidan Slätbaken, i Norrköpings
kommun. Stegeborg och Skällvik är av riksintresse
för kulturmiljövården. Stegeborgs slottsruin är
lämningarna efter en befästning ursprungligen
uppfört i början på 1200-talet, samtidigt som Söderköping blev stad. En enkel bostadsborg tillkom
under 1300-talet, utbyggd och kompletterad med en
ringmur och ett rundtorn i väster. Under 1500- och
1600-talen byggdes anläggningen ut, bl.a. med en
slottskyrka. Flera av Vasakungarna bodde gärna på
Stegeborg som 1652–1689 uppläts åt pfalzgrevarna
Johan Kasimir (död 1652) och Adolf Johan. Vid
Stegeborg finns café, restaurang m.m.
Friluftslivsvärden, turism och besöksnäring
Båttrafiken är speciellt under sommarhalvåret stor i
skärgården – med fritidsbåtar, turbåtar, båttävlingar,
kajaker m.m. Skärgårdens storlek, med en mängd
små, mestadels oexploaterade öar, gör den full av
potentiella naturhamnar och lägerplatser. Även
iordingsställda gästhamnar finns här och var.
37
Det är under sommaren som skärgården blir befolkad
och full av aktivitet. Under vintern förekommer
främst aktiviteter som t.ex. skridskoåkning och
pimpelfiske. Upplevelsen i skärgården präglas
mycket av väder och vind.
strandskyddet omfattar land och vattenområden
100 meter upp från strandlinjen vid normalt vattenstånd. Längs kust och skärgården i Norrköping
har länsstyrelsen i januari 2015 beslutat om utökat
strandskydd till 300 meter från strandlinjen.
Hela skärgården är av riksintresse för friluftslivet
och naturvården och stora delar omfattas av
naturreservat och fågelskyddsbestämmelser.
Skärgårdslandskapet är en av kommunens största
tillgångar för friluftslivet, rekreation och för
turismen och besöksnäringen.
För specifika gränser hänvisas till länsstyrelsen
Östergötland.
Strandskydd
Strandskyddet har inrättats till gagn för såväl
människor som växt- och djurliv. Allmänheten ska
kunna få tillgång till platser för bad och friluftsliv,
växter och djurs livsvillkor på land och i vatten
behöver bevaras. Strandskyddet gäller i hela landet.
Stranden är en övergångszon mellan land och vatten
och fyller en viktig funktion som rekreationsområde. Stranden är också viktig för växt- och
djurliv. Många arter är exempelvis beroende av de
livsmiljöer som bildats i strandnära områden, såväl
på land som i vatten. Strandnära miljöer fungerar
ofta som en viktig spridningskorridor för djur och
växter och mötet mellan vatten och land är en miljö
som människor uppskattar av olika anledningar.
Strandskyddet är en förstärkning av allemansrätten
och möjliggör att även de som inte äger mark ska ha
tillgång till strandmiljöerna.
Vid hav, sjöar och vattendrag gäller strandskydd
enligt 7 kapitlet 13 § i miljöbalken. Det generella
38
Miljö, hälsa och säkerhet
Arbete med att ta fram ett tillägg till Norrköpings
kommun tredelade översiktsplan (se vidare
Översiktsplanering i Norrköpings kommun) som
hanterar miljö- och riskfaktorer pågår. Tillägget
tar upp 12 ämnesområden (buller, luftföroreningar,
radon, förorenade områden, översvämningar, skred,
ras och erosion, farliga verksamheter, skyddsavstånd
djur, farligt gods, flygverksamhet, elektromagnetiska
fält samt vattenskyddsområden och vattentäkter)
som berör miljö- och riskfaktorer i kommunen. För
områdena föreslås en eller flera inriktningar som
utgör kommunens ställningstagande till hur miljöoch riskfaktorerna ska hanteras. En övergripande
utgångspunkt är att vetskapen om hur miljö- och
riskfaktorerna bör hanteras leder till ett robustare
samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och
en än mer attraktiv kommun. Detta är inte minst
viktigt med tanke på klimatförändringarna. Syftet
med inriktningarna är att vara vägledande för
kommunen i arbetet med fysisk planering, tillsynsoch tillståndsärenden som exempelvis bygglov. Vid
flera av inriktningarna möjliggörs undantag och det
anges vilka villkor som gäller för att tillämpa dessa.
Ett annat syfte med detta tillägg till översiktsplanen
är att utgöra en kunskapssammanställning
och en gemensam referensram för de 12 ämnesområdena som berör miljö- och riskfaktorer i
Norrköpings kommun.
Naturvårdsområden
i Östergötland
39
Sysselsättning och produktion
Näringsliv, företagande och verksamheter
Norrköping är en handels- och kommunikationsstad. Det är framför allt det geografiska läget,
tillsammans med väl utbyggd infrastruktur och
närhet till stora viktiga transportstråk, som bidragit
till att Norrköping stärkt sin roll som nav för många
av de större aktörerna inom logistik- och transportnäringen. Även pappers- och förpackningsindustrin
är stark i Norrköping, med ett par av de största
privata arbetsplatserna; Holmen Paper och
Billerud Skärblacka.
Generellt har det i Norrköping skett en tydlig
förskjutning mot mer tjänsteproduktion och mer
kunskapsintensiva företag. Elektronikindustrin
förändras, idag är det mer forskning och utveckling
än traditionell tillverkning som finns i Norrköping.
Landsbygdens näringsliv består till största delen
av småföretag där familje- och enmansföretagen
dominerar. I förhållande till Norrköping stad så
hyser landsbygden till och med fler enmansföretagare. Företagen erbjuder ofta flera olika tjänster och
inte allt för sällan i samverkan och kombination
med andra enmansföretagare som komplement
till den egna professionen. På landsbygden och i
någon av de mindre orterna finns näringar av mer
industriell karaktär som erbjuder sysselsättning och
arbetstillfällen. Det finns en bred mix av branscher
på landsbygden, men det är skillnader på näringslivets inriktning i kommundelarna. Det finns cirka
10 500 aktiva företag i Norrköpings kommun,
varav 2 900 har verksamhet i tätorterna eller på
landsbygden. Antal företag utanför Norrköpings
40
randzon har ökat med 8,7 procent sedan 2011. Enligt
statistiska uppgifter från 2013 fanns det cirka 61 500
arbetstillfällen totalt i Norrköpings kommun. Av
dessa utgjorde cirka 7 800 arbetstillfällen utanför
Norrköping stad vilket sammanfaller i stort med det
område som denna del av översiktsplanen berör. På
landsbygden utgör sektorn tillverkning 25% av alla
arbetstillfällen, sektorn jordbruk och skogsbruk 14%
och sektorn för byggverksamhet 10%.
Möjlighet till arbetstillfällen på landsbygden är
viktigt ur många aspekter. Dels genom det självklara
att arbete erbjuds men också genom att bidra till att
skapa lokala marknader, begränsa behovet av längre
resor och därmed även begränsa påverkan på miljön.
Arbete och pendlingsmönster
Antal arbetstillfällen efter näringsgren år 2013
Okänd bransch
Personliga & kulturella tjänster m.m.
Vård & omsorg
Utbildning
Civilmyndigheter & försvaret
Företagstjänster
Fastighetsverksamhet
Kreditinstitut & försäkringsbolag
Information & kommunikation
Hotell & restaurang
Transport
Handel
Byggverksamhet
Energi & miljö
Tillverkning
Jordbruk, skogsbruk
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
Arbetstillfällen i Norrköpings kommun (2013)
- procentuell fördelning
De tio största arbetsgivarna i Norrköpings
kommun är (2013)
Arbetsgivare
Antal anställda
Norrköpings kommun
9 600
Östergötlands läns landsting
2 800
Migrationsverket
860
Holmen AB
750
BillerudKorsnäs Sweden
AB
640
Logent AB
570
Stadium
560
rang
Martin & Servera AB
540
Information &
SMHI
540
Kriminalvården
530
Norrköping
Övriga tät-
Landsbygd
Totalt
orter större
än 1000 inv
Jordbruk, skogs-
0,5%
0,1%
0,9%
1,4%
Tillverkning
6,7%
1,7%
1,6%
10,1%
Energi & miljö
0,9%
0,0%
0,0%
1,0%
Byggverksamhet
6,9%
0,4%
0,6%
7,9%
bruk
Handel
13,3%
0,6%
0,2%
14,1%
Transport
5,9%
0,1%
0,3%
6,4%
Hotell & restau-
2,8%
0,1%
0,2%
3,1%
2,7%
0,0%
0,0%
2,7%
0,7%
0,0%
0,0%
0,7%
1,7%
0,0%
0,0%
1,8%
kommunikation
Kreditinstitut &
försäkringsbolag
Fastighetsverksamhet
Företagstjänster
12,0%
0,2%
0,3%
12,6%
Civilmyndig-
6,3%
0,1%
0,2%
6,5%
heter & försvaret
Utbildning
9,0%
1,3%
0,5%
10,7%
Vård & omsorg
14,5%
1,1%
0,5%
16,1%
Personliga och
3,8%
0,2%
0,8%
4,8%
kulturella tjänster m.m.
Okänd bransch
0,1%
0,0%
0,1%
0,2%
87,8%
5,9%
6,3%
100,0%
och 300 till Finspång. Drygt 200 arbetar i
kommuner i Stockholms län och cirka 250 i
kommuner i Södermanlands län. Drygt 1 500
pendlar till den norra delen från andra delar i
kommunen. Cirka 450 bor i andra kommuner och
har sin arbetsplats i den norra delen, drygt 100 av
dessa bor i Söderköpings kommun, knappt 100 i
Finspångs kommun. (Uppgifter från 2011.)
Norra delen
Inom den norra kommundelen finns knappt 3 900
arbetstillfällen (uppgifter från program till översiktsplanen, 2011). Flest arbetstillfällen finns inom
kategorin Tillverkning och utvinning, drygt 1 300.
Därefter är arbete inom Utbildning den största, följt
av Vård och omsorg. Den fjärde största branschen
är Personliga och kulturella tjänster med mera. Den
största arbetsgivaren inom det norra området är
Kolmårdens djurpark med över 200 anställda.
Västra delen
Inom den västra delen finns drygt 2 000 arbetstillfällen (uppgifter från program till översiktsplanen,
2011). 40 % av arbetstillfällen finns inom Tillverkning och utvinning. Därefter följer Utbildning,
Vård och omsorg och Byggverksamhet. Inom den
västra delen är Billerud i Skärblacka den dominerande arbetsgivaren, där cirka 650 personer arbetar.
Av de boende i den västra delen har drygt 4 200 förvärvsarbete varav drygt 1 200 arbetar inom området.
Knappt 2 000 personer pendlar till övriga delar av
kommunen, främst till området innanför Norrköping stads randzon. Knappt 1 000 pendlar till
andra kommuner varav cirka hälften till Linköpings
kommun och en fjärdedel till Finspångs kommun.
Ungefär 500 människor pendlar in till den västra
delen från andra delar av kommunen. Motsvarande
siffra för pendlingen från andra kommuner är
knappt 300 personer. (Uppgifter från 2011.)
Ungefär 8 500 av de boende i den norra delen
förvärvsarbetar varav knappt 2 000 arbetar inom sin
kommundel. Knappt 5 000 pendlar till övriga delar
av kommunen, nästan alla pendlar till området
innanför Norrköpings randzon. Knappt 1 400 pendlar
till andra kommuner varav cirka 400 till Linköping
Östra delen
Inom den östra delen finns cirka 1 400 arbetstillfällen
(uppgifter från program till översiktsplanen, 2011).
En femtedel av alla arbetstillfällen finns inom
kategorin Jordbruk, skogsbruk och fiske. Näst flest
arbetstillfällen finns inom Utbildning följt av Vård
41
och omsorg. Den fjärde största branschen, en tiondel
av arbetstillfällen finns inom byggverksamhet.
Den största arbetsgivaren inom den västra delen är
äldreboendet Wijkagården i Östra Husby. Av de
boende i den östra delen har knappt 3 200 förvärvsarbete varav drygt 900 inom området. Cirka 1 800
pendlar till övriga delar av kommunen för arbete,
främst till området innanför Norrköping stads
randzon. Cirka 400 boende i den östra delen arbetar
utanför Norrköpings kommun. Drygt 100 av dem
pendlar till Linköpings kommun och knappt 100
till Söderköpings kommun. Cirka 350 pendlar in
till den östra delen från andra delar i Norrköpings
kommun. Knappt 150 personer bor i andra
kommuner och har arbete i den östra delen, cirka
hälften pendlar från Söderköpings kommun.
(Uppgifter från 2011.)
Urval av besöksmål inom
Norrköpings kommuns landsbygd:
• Kolmårdens Djurpark
• Kolmårdens Tropicarium
• Göta Kanal
• Arkösunds skärgård
• Löfstads slott
• Vikbolandet
42
Besöksnäring
Sysselsättning inom besöksnäring och turism är av
stor betydelse för Norrköpings kommun. I Norrköping finns ett rikt kultur- och evenemangsutbud,
dessutom stora anläggningar för konferenser och
andra arrangemang. Kommunen har ett flertal stora
turist- och besöksmål som ger arbetstillfällen och
många gästnätter. Norrköpings mesta besöksmål
är Kolmårdens djurpark som har drygt 500 000
besökare per år. Skärgården med bland annat
Arkösund lockar förstås många, liksom Göta Kanal.
Enligt en sammanställning av Upplev Norrköping
omsatte besöksnäringen i Norrköping 1,4 miljarder
kronor under 2011. För den summan stod transport
inklusive bensin för 26%, logi för 21 %, shopping för
19% och restaurang för 17 %. Aktiviteter och livsmedel stod för 10 respektive 7 %. Antal årsarbeten
inom besöksnäringen beräknades samma år till
1 025 personer.
Areella näringar - jordbruk, fiske mm
En stor del av näringslivet på landsbygden bygger på
olika typer av areella näringar. Förutom jord- och
skogsbruk förekommer även areella näringar i form
av energiproduktion till exempel vindbruk och produktion av olika former av energigrödor. Av marken
inom Norrköpings kommun utgör cirka 60 % skog,
i huvudsak barrskog. De små lövskogar som finns
förekommer mest i mellanbygden, på slätten och
i skärgården. Omkring 70 000 hektar skogsmark
betecknas som produktiv skogsmark, d.v.s. skogar
med aktivt skogsbruk.
Inom Vikbolandet bedrivs ett intensivt jordbruk.
Jordbruket har under senare årtionden ändrat
karaktär, från att till största delen ha haft djurbesättningar, till att idag mestadels drivas kreaturslöst
i kombination med lönearbete, service, jakt och
fiske. Området längs Nedre Motala Ström domineras av slättjordbruk. Glan är en produktiv sjö med
rikt fiskebestånd, och är klassad som riksintresse
för yrkesfisket.
Markägoförhållanden
Större delen av landsbygden inom Norrköpings
kommun är i privat ägo. Kommunen är, utöver
Norrköping och närliggande tätorter såsom
Svärtinge, Åby, Jursla, Graversfors, stor markägare
i Arkösund, Östra Husby, Skärblacka, Vånga,
Kimstad, Norsholm, Krokek, Mem och Kvarsebo.
Ortsbeskrivningar
Läsanvisning
I förslagsdelen till översiktsplan för landsbygden har
kommunens orter delats in i tre kategorier: prioriterade utvecklingsorter, prioriterade landsbygdsorter
och prioriterade mindre landsbygdsorter. För de
prioriterade utvecklingsorterna som är Svärtinge,
Krokek, Åby, Jursla, Skärblacka, Kimstad, Norsholm och Östra Husby finns befintliga översiktsplaner eller liknande som redovisar de respektive
orternas förutsättningar. De röda orterna beskrivs
därför inte här.
Läs mer:
Fördjupningar av översiktsplanen eller liknande för
Graversfors, Svärtinge, Åby, Krokek, Skärblacka, Kimstad,
Norsholm och Östra Husby
Ortsanalyser för Vånga, Simonstorp, Kvarsebo,
Arkösund (2012)
Prioriterade landsbygdsorter är Vånga, Simonstorp,
Kvarsebo och Arkösund. Dessa har bra förutsättningar för lokalisering av nya bostäder, service och
verksamheter. Prioriterade mindre landsbygdsorter
är med förutsättningar för lokalisering av nya bostäder, service och verksamheter är Mem, Kuddby,
Östra Stenby, Konungsunds by, Kättinge, Häradshammar och Skärkind. Dessa omfattas av översiktsplan för landsbygden och på följande sidor framgår
de lokala förutsättningarna för samtliga prioriterade
landsbygdsorter. För Vånga, Simonstorp, Kvarsebo
och Arkösund finns mer djupgående ortsanalyser
där man kan läsa mer om orterna.
Inledningsvis redovisas kort statistik för Skärblacka
landsbygd, Kvillinge landsbygd, Kolmården landsbygd och Vikbolandets landsbygd.
43
Områdesfakta
Områdeskod (NYKO)
Vikbolandets landsbygd
299
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
Eftergymnasial utb
Uppgift saknas
2015
Total
420
1 809
880
26
13,4
57,7
28,1
0,8
Eftergymnasial utb
3 135
100
Uppgift saknas
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
Avser 31 dec 2014
Vikbolandets landsbygd
Inom Vikbolandets landsbygd, exklusive tätorter,
bor 5414 personer fördelat på 2560 familjer. 2014
föddes 61 nya invånare. Här finns 1 112 arbetstillfällen år 2013.
Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar
Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret
Områdesfakta
Områdeskod (NYKO)
299
Vikbolandets landsbygd
2015
Sysselsättning
Förvärvsarbetande män
Förvärvsarbetande kvinnor
Antal Andel (%)
1 415
89,3
Båda könen
2 646
Avser
2013
Antalår boende
1 231
i området 2014
0
85,9
40
Förvärvsarbetande
kvinnor
82,2
5 414
20
Förvärvsarbetande
män
personer
Karta
Båda könen
Befolkning efter ålder och kön 2014
Folkmän
Ålder
År
Kvinnor
Totalt Andel (%) (SEK)
Befolkningen 20-64 år efterMän
sammanräknad
förvärvsinkomst
0 år - 5 år
192
201
393
7,3
2007
Kön
Antal
Medel
0
100 000
200 000
300
6
år
15
år
294
295
589
10,9
2008
Män
1 584
333 000
Män 4,5
16 år - 19 år
242
2009
Kvinnor
1130
497
251112
600
20 år - 24 år
157
130
287 Kvinnor 5,3
2010
Båda könen
3 081
304 900
25 år - 34 år
281
274
555
10,3
2011
Avser år 2013
35 år - 54 år
758
705
1 463
27,0
2012
Medel för Norrköping, båda könen
275 000
55 år - 64 år
437
393
830Båda könen 15,3
2013
Förvärvsinkomst:
65 år - 79 år
479
407
886
16,4
2014
Summan
inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.Den sammanräknade förvärvsinkomsten
Avserbestå
31 de
80 år ochaväldre
87
82
169
3,1
sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital
Antal boende i området 2014
5 414
Befolkning efter ålder och kön 2014
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 24 år
25 år - 34 år
35 år - 54 år
55 år - 64 år
65 år2014
- 79 år 5
Antal boende i området
80 år och äldre
414
Män
192
294
130
157
281
758
437
personer 479
87
Kvinnor
201
295
112
130
274
705
393
407
82
2 815
2 599
Befolkning efter ålder och kön 2014
44
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 24 år
25 år - 34 år
35 år - 54 år
55 år - 64 år
65 år - 79 år
80 år och äldre
Total folkmängd
Total folkmängd
Total folkmängd
personer
Totalt Andel (%)
393
7,3
589
10,9
242
4,5
287
5,3
555
10,3
1 463
27,0
830
15,3
Karta från Norrköpings kommun
886
16,4
169
3,1
Folkmängd 2007-2014
5 414
100
År
Män
Kvinnor
Totalt Andel (%)
Avser 31 dec 2014
192
201
393
7,3
2007
294
295
589
10,9
2008
130
112
242
4,5 2 560 stycken
2009
Antal familjer
i området
157 hemmaboende
130
287
5,3
därav med
barn
33,7 % 2010
281
274
555
10,3
2011
758
705
1 463
27,0
2012
Antal flyttningar
från området
år 2014
437
393till och830
15,3
2013
Till/Från479
407
886
16,4
2014 Ut
In
Netto
Avser 31 dec respektive år
87
169
3,1
Övriga områden
inom82Norrköping
513
421
92
Övriga 2Sverige
815
2 599
5 414
100
126
125
2 815
2 599
5 414
Karta
Norrköpings
kommun
Källa:
Statistiska
centralbyrån
om inget annat anges
Avser
31
decfrån
2014
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
1
Antal
5 203
5 274
5 197
5 168
5 222
5 277
5 293
5 414
Antal familjer i området
Folkmängd 2007-2014
därav med hemmaboende barn
År
Antal
2007
5 203
Antal flyttningar till och
från
2008
5 274
Till/Från
2009
5 197
2010 områden inom Norrköping
5 168
Övriga
Övriga
2011 Sverige
5 222
Utlandet
2012
5 277
2013
5 293
Summa
2014
5 414
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
nyfödda
området år 2014
In
Ut
513
126
15
421
125
6
Netto
92
1
9
654
552
102
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
61
61
2 560 stycken
33,7 %
Not:
är skillnaden
in- och utflyttning
AvserNetto
31 dec
respektive mellan
år
nyfödda år 2014
100
in
Områdesfakta
Områdeskod (NYKO)
Skärblacka landsbygd
499
2015
Total
236
888
443
17
14,9
56,1
28,0
1,1
Eftergymnasial utb
1 584
100
Uppgift saknas
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
Avser 31 dec 2014
Skärblacka landsbygd
Inom Skärblacka landsbygd, exklusive tätorter, bor 2
618 personer fördelat på 1 226 familjer. 2014 föddes
33 nya invånare. Här finns 371 arbetstillfällen år 2013.
Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar
orrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret
Områdesfakta
mrådeskod (NYKO)
499
Skärblacka landsbygd
Antal boende i området 2014
2015
2 618
Befolkning efter ålder och kön 2014
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 24 år
25 år - 34 år
35 år - 54 år
55 år - 64 år
65 år - 79 år
80 år och äldre
Män
101
140
59
81
137
418
205
199
23
Kvinnor
101
154
67
55
126
375
187
163
27
efolkning efter ålder och könAntal
2014familjer i området
Antal Andel (%)
733
86,7
600
80,8
Båda könen
1 333
83,9
0
20
Förvärvsarbetande
kvinnor
999 personer Båda könen
Antal boende ii området
området 2014
2014
2
Antal boende i området 2014
2 618
618 personer
personer
Befolkning efter ålder och kön 2014
Befolkning efter ålder och kön 2014
Ålder
Kvinnor
Totalt Andel (%) (SEK)
Befolkningen
20-64 år efterMän
sammanräknad
förvärvsinkomst
Ålder
Avser
2013
Antalår boende
40
60
Förvärvsarbetande
män
Karta från
Karta från
Karta från
Folkmängd
Folkmängd
13
33
33
Karta
från
Norrköpings
kommun
Avser
2011
Not:31
... dec
innebär
att uppgift inte
kan lämnas på grund av få individer
personer
Totalt Andel (%)
202
7,7
294
11,2
126
4,8
136
5,2
263
10,0
793
30,3
392
15,0
362
13,8
50
1,9
1 226Folkmängd
stycken
Män därav
Kvinnor
Totalt
Andel
(%)
med hemmaboende barn
35,6År%
101
101
202
7,7
2007
140
154
294
11,2
Antal flyttningar till och från området år 2008
2014
59
67
126
4,8
2009
Till/Från
In
Ut
81
55
136
5,2
2010
Övriga
områden
inom
Norrköping
176
137
137
126
263
10,0
2011
652012
113
418Övriga Sverige
375
793
30,3
Sysselsättning
Förvärvsarbetande män
Förvärvsarbetande kvinnor
År
År
Män
Kvinnor
Totalt Andel (%)
0
år
5
år
32
44
76
7,6
101
101
202
7,7
2007
Kön
Antal
Medel
0 år - 5 år
07,7
100 000
200
000
300 000
101
101
202
2007
6
år
15
år
49
59
108
10,8
140
154
294
11,2
2008
Män
845
336154
900
6 år - 15 år
140
294
11,2
2008
Män
16 år - 19 år
16
14
30
3,0
59
67
126
4,8
2009
Kvinnor
743
255 700
16 år - 19 år
59
67
126
4,8
2009
20 år - 24 år
19
20
39 Kvinnor 5,2
3,9
81
55
136
2010
20 år -könen
24 år
Båda
81
55
136
5,2
2010
1
588
307
800
25 år - 34 år
52
58
110
11,0
137
126
263
10,0
2011
Avser
2013
25 år år
- 34
år
137
126
263
10,0
2011
35 år - 54 år
151
138
289
28,9
418
375
793
30,3
2012
35 år - för
54 Norrköping,
år
418
375
793Båda könen 30,3
2012
Medel
båda
könen
275
000
55 år - 64 år
70
69
139
13,9
205
187
392
15,0
2013
55 år - 64 år
205
187
392
15,0
2013
Förvärvsinkomst:
65 år - 79 år
105
81
186
18,6
199
163
362
13,8
2014
65 år - 79avårinkomst av tjänst och inkomst
199
163
362
13,8 förvärvsinkomsten
2014består
Summan
av
näringsverksamhet.Den
sammanräknade
d
Avser
31 decavres
80 år och äldre
11
11
22
2,2
23
27
50
1,9
Avser
31 dec res
80
år
och
äldre
23
27
50
1,9
sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital.
Befolkningens
köns- och1åldersfördelning
2014
Total
folkmängd
505
494
999
363
1 255
2 618
100
Befolkningens
köns- och1åldersfördelning
2014
Total
folkmängd
363
1 255
2 618
100
Källa:
annat anges
2014 centralbyrån om inget
Avser
31 Statistiska
dec 2011
Befolkningens
köns- och1åldersfördelning
2014
Total
folkmängd
363
1 255
2 618
100
Karta från Norrköpings kommun
dec 2011
ntal boende i området 2014 Avser
2 31618
personer
lder
år - 5 år
år - 15 år
6 år - 19 år
0 år - 24 år
5 år - 34 år
5 år - 54 år
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
Eftergymnasial utb
Uppgift saknas
2007-2014
Antal
2 594
2 541
2 619
Netto 2 607
39 2 582
-48 2 586
Antal familjer i området
Antal
familjer i2007-2014
området
Folkmängd
därav med hemmaboende
barn
barn
Årdärav med hemmaboende Antal
508
1 226
1 226
30,5
35,6
35,6
2007
2 594
Antal flyttningar till och
från området
Antal flyttningar till och
från området
2008
2 541
Till/Från
2009
2 619
Till/Från
Övriga
inom Norrköping
2010 områden
2 607
Övriga
områden inom Norrköping
Övriga
Sverige
2011
2 582
Övriga Sverige
Utlandet
2012
2 586
Utlandet
2013
2 614
Summa
Summa
2014Netto är skillnaden mellan in-2 och
618utflyttning
Not:
år 2014
år 2014
In
In
83
176
176
39
65
65
3
5
5
125
246
246
nyfödda år
nyfödda år
stycken
stycken
%
%
Not:
är skillnaden
in- och utflyttning
AvserNetto
31 dec
respektive mellan
år
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Källa:
om inget
annat
angesav få individer
Not:
...Statistiska
innebär attcentralbyrån
uppgift inte kan
lämnas
på grund
Källa:
om inget
annat
angesav få individer
Not: ...Statistiska
innebär attcentralbyrån
uppgift inte kan
lämnas
på grund
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
Ut
Ut
64
137
137
34
113
113
8
7
7
106
257
257
An
An
inom
inom
Netto
Netto
19
39
39
5
-48
-48
-5
-2
-2
19
-11
-11
33
nyfödda år 2014
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
45
Områdesfakta
Områdeskod (NYKO)
Kvillinge landsbygd
189
Även kallad Åby/Jursla landsbygd
1 600
1 400
Total
Kvillinge landsbygd
Inom Vikbolandets landsbygd, exklusive tätorter,
bor 1 884 personer fördelat på 933 familjer. 2014
föddes 20 nya invånare. Här finns 990 arbetsboende i området 2014
mi- ochAntal
styrningskontoret
tillfällen år 2013.
1 884 personer
Kvillinge landsbygd
1 20031 dec 2014
Avser
1 000
800
600
Antal
400 och andel
200
Sysselsättning
0
2015
Uppgift saknas
Antal Andel (%)
491
85,5
Båda könen
444
81,2
935
83,4
Avser år 2013
Karta från Norrköpings kommun
0
20
40
60
80
Förvärvsarbetande
män
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 24 år
25 år - 34 år
35 år - 54 år
55 år - 64 år
65 år - 79 år
80 år och äldre
Män
80
104
40
32
93
308
156
152
23
Kvinnor
68
119
35
43
108
273
139
96
15
Total folkmängd
988
896
Avser 31 dec 2014
Antal familjer i området
därav med hemmaboende barn
Totalt Andel (%)
148
7,9
223
11,8
75
4,0
75
4,0
201
10,7
581
30,8
295
15,7
248
13,2
38
2,0
1 884
100
Antal familjer i området
Folkmängd år 2007-2014
därav med hemmaboende barn
Antal
2007
1 678
Antal flyttningar till och
från
2008
1 708
Till/Från
2009
1 746
2010 områden inom Norrköping
1 783
Övriga
2011 Sverige
1 757
Övriga
2012
1 770
Utlandet
2013
1 813
Summa
2014
1 884
Båda könen
Folkmängd år 2007-2014
896
1 884
nyfödda år 2014
Folkmängd år 2007-2014
32
Ut
109
30
Antal
1 678
Netto
1 708
39
1 746
2
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
20
Sida 2 av 2
nyfödda år 2014
området år 2014
In
Ut
148
32
11
109
30
0
Netto
39
2
11
191
139
52
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
Antal
678
5001000
1SEK
708
1 746
1 783
1 757
1 770
1 813
1 884
100
933 stycken
34,2 %
Not:
är skillnaden
in- och utflyttning
AvserNetto
31 dec
respektive mellan
år
20
933 stycken
34,2 %
Kvinnor
Totalt Andel (%)
Antal flyttningar till och från området år 2014
148
7,9
2007
4668
Till/Från
In
119
223
11,8
2008
Övriga områden inom Norrköping
148
35
75
4,0
2009
Övriga Sverige
988
100
%
Förvärvsarbetande
kvinnor
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Avser 31 dec 2014
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
Befolkning efter ålder och kön 2014
n 2014
100
Gymnasial utb
Befolkningen 20-64 år efterMän
sammanräknad
förvärvsinkomst
Ålder
Kvinnor
Totalt Andel (%) (SEK)
Kön
Antal
Medel
0 år - 5 år
80
68
148
2007
07,9
100 000
200
000
300 000
400 000
Män
574
355119
700
6 år - 15 år
104
223
11,8
2008
Män
Kvinnor
547
287 300
16 år - 19 år
40
35
75
4,0
2009
20
år
24
år
32
43
75 Kvinnor 4,0
2010
Båda könen
1 121
332 500
25 år år
- 34
år
93
108
201
10,7
2011
Avser
2013
35
år
54
år
308
273
581
30,8
2012
Medel för Norrköping, båda könen
275 000
Båda könen
55 år - 64 år
156
139
295
15,7
2013
Förvärvsinkomst:
65 år - 79avårinkomst av tjänst och inkomst
152
96
248
13,2 förvärvsinkomsten
2014består av de
Summan
av näringsverksamhet.Den
sammanräknade
Avser 31 dec respektive år
80 år och äldre
23
15
38
2,0
sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna.
I sammanräknad
förvärvsinkomst
ingår inte inkomst av kapital.
Karta från Norrköpings kommun
un
Eftergymnasial utb
Förgymnasial utb
(%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar
Total folkmängd
4
10,9
54,6
33,7
0,8
Befolkning efter ålder och kön 2014
2 000
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
er
n
80
04
40
1 152
Förvärvsarbetande män
Förvärvsarbetande kvinnor
Befolkningsutveckling 2007-2014
d
2015
Förgymnasial utb
126
Befolkningsutveckling
2007-2014
Gymnasial
utb
629
Eftergymnasial
utb
388
2 000
1 800 saknas
Uppgift
9
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
990
Sida 1 av 2
Områdesfakta
Områdeskod (NYKO)
Kolmårdens landsbygd
199
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
Eftergymnasial utb
Uppgift saknas
2015
Total
85
321
165
6
14,7
55,6
28,6
1,0
Eftergymnasial utb
577
100
Uppgift saknas
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
Avser 31 dec 2014
Kolmårdens landsbygd
Inom Vikbolandets landsbygd, exklusive tätorter,
bor 999 personer fördelat på 508 familjer. 2014
föddes 13 nya invånare. År 2013 fanns här 655
arbetstillfällen år 2013.
Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar
Sysselsättning
Förvärvsarbetande män
Förvärvsarbetande kvinnor
Antal Andel (%)
249
84,1
Båda könen
Avser år 2013
222
81,3
471
82,8
Antal boende i området 2014
Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret
Områdesfakta
Områdeskod (NYKO)
Kolmårdens landsbygd
199
Antal boende i området 2014
999
Befolkning efter ålder och kön 2014
Antal boende i
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 24 år
25 år - 34 år
35 år - 54 år
55 år - 64 år
65 år - 79 år
80 år och äldre
Män
32
49
16
19
52
151
70
105
11
Kvinnor
44
59
14
20
58
138
69
81
11
Total folkmängd
505
494
999
Avser
31 dec 2014
området
2014
Kvinnor
Totalt
däravMän
med hemmaboende
barn Andel (%)
32
44
76
7,6
personer
16
14
30
20
39
Övriga områden
inom58Norrköping
52
110
151
138
289
Övriga Sverige
3,0
3,9
11,0
28,9
Karta från Norrköpings
kommun
999
100
2007
83
39
2009
2010 Ut
2011 64
2012 34
Förvärvsarbetande
män
Förvärvsarbetande
kvinnor
Karta fr
personer
Båda könen
Befolkning efter ålder och kön 2014
Folkmäng
Netto
19
5
970
983
991
985
988
984
13
nyfödda å
508 stycken
30,5 %
området år 2014
Not:
är skillnaden
in- och utflyttning
AvserNetto
31 dec
respektive mellan
år
Folkmängd 2007-2014
508 stycken
Antal
30,5 % År
In
40
Befolkningen 20-64 år efterMän
sammanräknad
förvärvsinkomst
Ålder
År
Kvinnor
Totalt Andel (%) (SEK)
Kön
Antal
Medel
0 år - 5 år
32
44
76
7,6
2007
0
100 000
200 000
300 00
Män
6 år - 15 år
296
331 600
49
59
108
10,8
2008
Män
Kvinnor
16 år - 19 år
273
265 600
16
14
30
3,0
2009
Kvinnor 3,9
20
år
24
år
19
20
39
2010
Båda könen
569
310 000
25
år
34
år
52
58
110
11,0
2011
Avser år 2013
35 år - 54 år
151
138
289
28,9
2012
Medel för Norrköping, båda könen
275 000
Båda könen
55 år - 64 år
70
69
139
13,9
2013
Förvärvsinkomst:
65 år - 79 år
105
81
186
18,6
2014
Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av
Avser 31 dec r
80 år och äldre
11
11
22
2,2
Antal familjer i området
Folkmängd 2007-2014
barn
Årdärav med hemmaboende Antal
2007
970
Antal flyttningar till och983
från
2008
Till/Från
2009
991
2010 områden inom Norrköping
985
Övriga
2011 Sverige
988
Övriga
2012
984
Utlandet
2013
982
Summa
2014
999
Totalt Andel (%)
76
7,6
108
10,8
30
3,0
39
3,9
110
11,0
289
28,9
139
13,9
186
18,6
22
2,2
49
59
10,8
Antal flyttningar
till och 108
från området
år 20142008
Till/Från 19
20
sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital.
Karta från Norrköpings kommun 505
Total folkmängd
494
999
100
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Avser 31 dec 2014
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
personer
i området
Befolkning efter ålderAntal
och familjer
kön 2014
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 24 år
25 år - 34 år
35 år - 54 år
2015
999
0
In
Ut
83
39
3
64
34
8
Netto
19
5
-5
125
106
19
A
inom
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
13
nyfödda år 2014
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
47
Vånga
Avgränsning
Med tanke på Vångas historia som kyrkby i en
landsbygdstrakt är ortens avgränsning svårdefinierad
då tillhörighet och mental anknytning till Vånga
inte slutar vid tätortens gräns. Skolans placering
i tätorten är betydande då den skapar en naturlig
koppling och relation för många av Vångabygdens
invånare. Vånga socken är en gammal gränsdragning som lever kvar. Vånga socken gränsar i norr
till Risinge socken, i öster till sjön Glan, Kullerstad
och Kimstad socknar. I söder gränsar socknen till
sjön Roxen och i väster till Stjärnorp och Hällestad
socknar (vangabygden.se). Vånga kyrkby utgör
själva tätorten. Vånga räknas som en tätort då
antalet invånare är minst 200 och bebyggelsen har
en viss täthet.
Korta fakta
Vånga är en jordbruksbygd med utbredd gårdsbebyggelse och öppen åkermark. En koncentration
kom att uppstå i den kyrkby som idag utgör Vånga
samhälle. Samhället, som då tillhörde Skärblacka
kommun, kom att planläggas på tidigare skogs-,
ängs- och åkermark för ny egna hems bebyggelse
1956 med ett senare tillägg 1967. 1956 byggdes
Vångas nuvarande skolbyggnad. Ett fåtal byggrätter
enligt nya detaljplaner har tillkommit under
1980- och -90 talet vilket bland annat möjliggjort
radhusbebyggelse.
Vånga är anslutet till det kommunala vattenoch avloppsnätet.
I bygden bor det permanent cirka 1800 personer. I
Vånga tätort bor det cirka 200 personer, vilket det
48
ungefär har gjort sedan 1995. Runt mitten av
2000-talet ökades befolkningen med cirka 20
personer, för att vid inledningen av 10-talet sjunka
till 205 invånare. 5 nyfödda registerades under 2014.
På orten finns 62 arbetstillfällen (2013).
Service
Vånga saknar utbud av kommersiell service.
Offentlig service finns i form av skola och förskola.
Vångaskolan undervisar elever från årskurs ett till
sex. Skolans upptagningsområde är stort vilket gör
den till en samlande funktion i bygden. Skärblacka
är Vångas närmsta större tätort med kommersiell
och offentlig service bland annat i form av matbutik, bank och bensinstation. Där finns offentliga
funktioner som simhall, vårdcentral, folktandvård,
bibliotek, äldreboende och högstadieskola. I
Skärblacka finns flera arbetsgivare.
Kommunikationer
Skärblacka fungerar idag som knutpunkt och bytesstation till och från Vånga. För att resa med buss
mellan Vånga – Norrköping eller Finspång krävs
ofta ett byte i Skärblacka. För att resa kollektivt
mellan Vånga och Linköping finns två alternativa
resvägar - via Norrköpings resecentrum vidare med
pendeltåg eller buss till Linköping eller via Skärblacka till Kimstad där byte mot Linköping sker.
Landsvägen genom Vånga trafikeras idag med busstrafik, linje 482. Bussen vänder i Slagget och avgår
på vardagar cirka en gång per timma under morgon
och eftermiddag och tar cirka 55 min.
Med bil tar det cirka 30 minuter in till Norrköpings
centralstation. Vägarna i orten saknar separata
GC-vägar, enstaka trottoar finns.
Områdeskod (NYKO)
494
- och styrningskontoret
Vånga tätort
2015
Förgymnasial utb
12
Befolkningsutveckling 2007-2014
Gymnasial utb
65
250
Eftergymnasial
utb
22
Uppgift
saknas
0
200
12,1
65,7
22,2
0,0
Eftergymnasial utb
Total
100
Uppgift saknas
99
150
Avser 31 dec 2014
100
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
50
Antal
och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar
Sysselsättning
0
Förvärvsarbetande män
Förvärvsarbetande kvinnor
Antal boende i området 2014
199
personer
Antal Andel (%)
46
95,8
Båda könen
82,6
84
89,4
40
60
80
Båda könen
Folkmängd år 2007-2014
Ålder
Män
Kvinnor
Totalt Andel (%)
Befolkningen 20-64 år efter sammanräknad
förvärvsinkomst
(SEK) 2007
0 år - 5 år
14
7
21
10,6
Kön
Antal
Medel
6 år - 15 år
14
14
28
14,1
2008
0
100 000
200
000
300 000
400 000
Män
48
402 500
16 år - 19 år
4
7
11
5,5
2009
Män
Kvinnor
46
270 200
20 år - 24 år
5
4
9
4,5
2010
Kvinnor
25 år -könen
34 år
13
12
25
12,6
2011
Båda
94
359 900
Avser
2013
35 år år
- 54
år
30
24
54
27,1
2012
55 år - för
64 Norrköping,
år
5
6
11Båda könen 5,5
2013
Medel
båda könen
275 000
65 år - 79 år
15
15
30
15,1
2014
Förvärvsinkomst:
Avser
31 decavrespektive
år
80
år
och
äldre
5
5
10
5,0
Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.Den sammanräknade förvärvsinkomsten består
de
200
150
100
50
0
100
%
Förvärvsarbetande
kvinnor
Befolkning efter ålder och kön 2014
250
20
Karta från Norrköpings kommun
Avser år 2013
Befolkningsutveckling 2007-2014
38
0
Förvärvsarbetande
män
Antal
218
216
500 000
SEK
213
218
205
195
193
199
sammanlagda
löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital.
Total folkmängd
105
Befolkning efter ålder och kön 2014
gs kommun
014
Kvinnor
7
14
7
4
12
24
6
15
5
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 24 år
25 år - 34 år
35 år - 54 år
55 år - 64 år
65 år - 79 år
80 år och äldre
Totalt
Andel (%)
Total
folkmängd
Avser 3121
dec 2011
Män
14
14
4
5
13
30
5
15
5
105
Kvinnor
Totalt Andel (%)
7
21
10,6
14
28
14,1
7
11
5,5
4
9
4,5
12
25
12,6
24
54
27,1
6
11
5,5
15
30
15,1
5
10
5,0
Folkmängd
år 2007-2014
94
94
199
Avser 31 dec 2011
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
Karta från Norrköpings kommun
199
10,6
2007
28
14,1
2008
Antal familjer
i området
11
5,5
2009 91 stycken
därav med
hemmaboende
barn
9
4,5
2010 37,4 %
25
12,6
2011
Antal flyttningar till och från området år 2014
54
27,1
2012
Till/Från
In
Ut
11
5,5
2013
Övriga områden inom Norrköping
12
7
30
15,1
2014
Övriga Sverige
3
3
Avser 31 dec
respektive
år
5,0
Utlandet10
0
0
Antal
100
218
216
213
218
205
195
Netto
193
5
199
0
0
Folkmängd
2007-2014
Antal
familjer iår
området
därav med hemmaboende Antal
barn
2007
218
2008
Antal flyttningar till och216
från
2009
213
Till/Från
2010
218
Övriga områden inom Norrköping
2011
205
Övriga Sverige
2012
195
Utlandet
2013
193
2014
199
Summa
5
nyfödda år 2014
91 stycken
37,4 %
området år 2014
AvserNetto
31 dec
respektive mellan
år
Not:
är skillnaden
in- och utflyttning
In
Ut
12
3
0
7
3
0
Netto
5
0
0
15
10
5
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
5
100
Sida 2 av 2
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
62
Sida 1 av 2
nyfödda år 2014
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
62
49
Simonstorp
Avgränsning
Simonstorp socken gränsar i norr mot Katrineholms
kommun. Gränsen för Simonstorps tätort följer
det område som omfattas av detaljplan från 1960.
Gränsskapande element är sjön Bolen i söder,
riksväg 55 i öst och skogen i väst. En vidare gränsdragning av tätorten inkluderar ett större område i
öst med Skogsvallen, Sikaregården och Fläten.
Korta fakta
Simonstorp är belägen utmed båda sidor av Riksväg
55 som också kallas Mälardiagonalen. Den löper
mellan Uppsala och Norrköping, via Enköping,
Strängnäs, Malmköping, Flen och Katrineholm.
Längs riksvägen går också järnvägen mellan Norrköping och Katrineholm. I orten finns ett stationsläge där tåget tidigare stannat.
Tätorten Simonstorp hade 256 invånare år 2010.
Simonstorps socken är dock större med cirka 400
invånare. Befolkningen i orten har ökat med cirka
40 personer mellan 1960 och 2014 och sedan hållt
sig stabil. Inga nyfödda registerades under 2014. På
orten fanns 26 arbetstillfällen år 2013.
Majoriteten av fastigheterna inom tätorten har kommunalt vatten och avlopp medan fastigheter utanför
har egen vattenförsörjning och avloppssystem.
I huvudsak består orten av friliggande enbostadshus
av något skiftande storlek och ålder. Det finns även
ett flerbostadshus i Simonstorp.
50
Service
Simonstorps funktioner är främst kopplade till friluftsliv och vattenaktiviteter och en stor del av dessa
faller inom ramen för det goda föreningslivet i orten.
Butik och centrumområde saknas i orten. En obemannad bensinstation finns i anslutning till infarten
till Skogsvallen utmed riksväg 55. Skola har funnits
men saknas idag, däremot bedrivs förskoleverksamhet
i skolansgamla lokaler i anslutning till Bolen. I den
intilliggande tätorten Åby finns ett relativt brett
utbud av service så som låg- och mellanstadieskolor
samt en högstadieskola. Gymnasieskola saknas dock.
I Åby centrum finns dessutom livsmedelsaffär, bank,
apotek, bageri, vårdcentral, simhall, frisörsalong och
ett flertal restauranger.
Kommunikationer
Vägarna i orten är få och småskaliga och saknar
separata GC-vägar. Busslinje 430 har sin ändhållplats vid Simonstorps station i den norra delen av
samhället. Med bussen tar det cirka 50 minuter att
ta sig in till Norrköpings resecentrum. Förutom
buss 430 går en av turerna på linje 436 till Simonstorps station på skoldagar. Med bil tar det cirka
25 minuter att ta sig in till Norrköping centrum.
Vägarna i orten är småskaliga och saknar separata
gång- och cykelvägar.
Områdeskod (NYKO)
Förgymnasial
utb
Befolkningsutveckling
2007-201412
Gymnasial utb
78
300
Eftergymnasial utb
49
250
Uppgift
saknas
0
183
200
i- och styrningskontoret
Total
Simonstorp tätort
2015
139
150 31 dec 2014
Avser
8,6
56,1
35,3
0,0
Eftergymnasial utb
100
Uppgift saknas
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
100
50
Antal
och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar
0
Sysselsättning
Förvärvsarbetande män
Förvärvsarbetande kvinnor
Antal boende i området 2014
257
personer
Båda könen
49
75,4
106
77,4
0
40
60
80
Båda könen
Folkmängd år 2007-2014
Ålder
Kvinnor
Totalt Andel (%)
Befolkningen 20-64 år efterMän
sammanräknad
förvärvsinkomst
(SEK)
0 år - 5 år
15
14
29
11,3
2007
Kön
Antal
Medel
0
100 000
200
000
300 000
400 000
6 år - 15 år
15
24
39
15,2
2008
Män
72
341 000
16 år - 19 år
5
4
9
3,5
2009
Män
Kvinnor
65
273 400
20 år - 24 år
4
2
6 Kvinnor 2,3
2010
Båda
137
311 000
25 år -könen
34 år
15
15
30
11,7
2011
Avser
2013
35 år år
- 54
år
36
34
70
27,2
2012
Medel
båda könen 17
275 000
55 år - för
64 Norrköping,
år
16
33Båda könen 12,8
2013
Förvärvsinkomst:
65 år - 79 år
21
17
38
14,8
2014
Avserbestår
31 decavrespektive
år
Summan
inkomst av tjänst och inkomst av
sammanräknade
de
80 år ochaväldre
1 näringsverksamhet.Den
2
3
1,2 förvärvsinkomsten
250
200
150
100
50
0
1
Förvärvsarbetande
kvinnor
Befolkning efter ålder och kön 2014
300
20
Förvärvsarbetande
män
Karta från Norrköpings kommun
Avser år 2013
Befolkningsutveckling 2007-2014
Antal Andel (%)
57
79,2
Ant
2
500 000
2
SE
2
2
2
2
2
2
sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital.
Total folkmängd
Befolkning efter ålder och kön 2014
ngs kommun
2014
Kvinnor
14
24
4
2
15
34
16
17
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 24 år
25 år - 34 år
35 år - 54 år
55 år - 64 år
65 år - 79 år
80 år och äldre
Total folkmängd
Avser
31 decAndel
2014
Totalt
Män
15
15
5
4
15
36
17
21
1
Kvinnor
14
24
4
2
15
34
16
17
2
Folkmängd
129
128
129
128
257
Avser
31 Statistiska
dec 2014 centralbyrån om inget annat anges
Källa:
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
Karta från Norrköpings kommun
Totalt Andel (%)
29
11,3
39
15,2
9
3,5
6
2,3
30
11,7
70
27,2
33
12,8
38
14,8
3
1,2
år 2007-2014
257
100
(%)
29
11,3
2007
Antal 39
familjer i området
107 stycken
15,2
2008
därav med hemmaboende barn
42,1 %
9
3,5
2009
6
2,3
2010
Antal flyttningar till och från området år 2014
30
11,7
2011
Till/Från
In
Ut
70
27,2
2012
Övriga områden inom Norrköping
22
17
33
12,8
2013
Övriga Sverige
0
4
38
14,8
2014
Antal
227
240
242
256
261
Netto
253
5
254
-4
257
Antal
familjer iår
området
Folkmängd
2007-2014
därav med hemmaboende Antal
barn
2007
227
Antal flyttningar till och240
från
2008
2009
242
Till/Från
2010 områden inom Norrköping
256
Övriga
2011
261
Övriga Sverige
2012
253
Utlandet
2013
254
Summa
2014
257
100
…
nyfödda år 2014
107 stycken
42,1 %
området år 2014
Not:
är skillnaden
in- och utflyttning
AvserNetto
31 dec
respektive mellan
år
In
Ut
22
0
1
17
4
1
Netto
5
-4
0
23
22
1
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
Sida 2 av
Antal arbetstillfälle
inom området år 201
26
Sida 1 av 2
…
nyfödda år 2014
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
26
51
Kvarsebo
Avgränsning
Kvarsebo ligger i ett kuperat område och ortsgränserna är till stor del definierade av de omgivande
höjderna och bergen. Ortens södra del gränsar
mot Bråviken. Topografin har delat upp orten i
en nordlig och sydlig del. I norr ligger ett flackare
område där bygdens service och verksamheter
till stor del finns. I södra delen mot vattnet ligger
hamnen och här finns många av ortens bostäder.
Korta fakta
Kvarsebo ligger i Norrköpings kommuns nordöstra
del, vid Bråvikens norra strand. Orten ligger lite
avlägset gentemot de övriga kommundelarna och
geografiskt sett har Kvarsebo en starkare koppling
till Södermanland än Östergötland. Över länsgränsen ligger till exempel Nävekvarn. Där finns både
butiker och skolor som boende i Kvarsebo nyttjar.
Bebyggelsen är samlad i två områden på grund
av förkastningsbrantens kraftiga lutning ned mot
Bråviken. I ortens norra del, som ligger i ett flackare
parti, finns kyrkomiljön med gästgiveriet. Tätt inpå
kyrkomiljön finns villabebyggelse som till största
delen är åretruntbostäder och här finns även skola
och service. Villabebyggelse har uppförts i nära
anslutning till kyrkan och gästgiveriet vilket har
inneburit att den moderna bebyggelsen har
inordnats i kyrkomiljön. Nära hamnen i söder finns
ett populärt bostadsområde med hyresrätter.
I Kvarsebos södra del finns blandad bebyggelse
från slutet av 1800-talet och fram till nutid.
Bebyggelsen i Kvarsebos södra del har, trots de större
sommarvillorna, över lag en småskalig karaktär med
tät atmosfär.
Stora delar av Kvarsebos samhälle är anslutet till
kommunens verksamhetsområde för dagvatten och
vatten- och avlopp.
Som mest hade Kvarsebo över 860 invånare i början
på 1920-talet för att sedan tappa i antal och nå cirka
450 personer på 1960-talet. Under senare hälften
av 1900-talet har invånarantalet stabiliserats och
fortsatt ligga på ungefär samma nivå fram till och
med 2014. I Kvarsebo tätort bor 177 personer (2014).
Inga nyfödda registerades under 2014. På orten finns
år 2013 16 arbetstillfällen.
Service
Kvarsebo har i förhållande till sin storlek och folkmängd många verksamheter och ett rikt föreningsliv.
Kommunikationer
Väster om Kvarsebo ligger Säter. Här finns ett
färjeläge där Trafikverkets färja går i trafik mellan
Vikbolandet och Kolmårdsregionen. Det är den
Ortofoto © Lantmäteriet
52
enda länken över Bråviken till Vikbolandet. På
Bråviken passerar dagligen annan båttrafik.
Framförallt lastfartyg till och från Norrköping men
också fritidsbåtar.
Kvarsebo trafikeras av busslinje 432 med vilken det
tar cirka 70 minuter att ta sig in till Norrköpings
centralstation. Med bil tar det cirka 40 minuter
att ta sig in till Norrköpings resecentrum. Vägarna
i orten är småskaliga och saknar separata gångoch cykelvägar.
Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret
Områdesfakta
i- och styrningskontoret
Områdeskod (NYKO)
Kvarsebo tätort
Kvarsebo tätort
193
2015
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
Eftergymnasial utb
Uppgift saknas
2015
Total
Avser 31 dec 2014
%
20
43
22
2
23,0
49,4
25,3
2,3
Eftergymnasial utb
87
100
Uppgift saknas
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar
Sysselsättning
Förvärvsarbetande män
Förvärvsarbetande kvinnor
Båda könen
Antal boende i området 2014
177
Avser år 2013
personer
Antal Andel (%)
40
83,3
35
0
20
40
60
80
85,4
Förvärvsarbetande
kvinnor
75
84,3
Karta från Norrköpings
kommun
Båda könen
Befolkning efter ålder och kön 2014
Befolkningen
20-64 år efterMän
sammanräknad
förvärvsinkomst
Ålder
Kvinnor
Totalt Andel (%) (SEK)
Folkmängd 2007-2014
År
Kön
Antal
Medel
0 år - 5 år
6
5
11
2007
0 6,2
100 000
200
000
300 000
400 000
Män
…
342 300
6 år - 15 år
7
5
12
6,8
2008
Män
Kvinnor
…
250 000
16 år - 19 år
…
…
6
3,4
2009
Kvinnor
20 år könen
- 24 år
…0
…
9
5,1
2010
Båda
315 400
25 år år
- 34
år
7
6
13
7,3
2011
Avser
2013
35
år
54
år
22
18
40
22,6
2012
Medel för Norrköping, båda könen
275 000
Båda könen
55 år - 64 år
15
10
25
14,1
2013
Förvärvsinkomst:
65 år - 79 år
25
26
51
28,8
2014
Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de
Avser 31 dec respektive år
80 år och äldre
…
…
10
5,6
sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital.
Total folkmängd
Avser 31 dec 2014
Karta från Norrköpings kommun
ngs kommun
2014
Kvinnor
5
5
…
…
6
18
10
26
…
84
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 24 år
25 år - 34 år
35 år - 54 år
55 Totalt
år - 64 år Andel (%)
11år
6,2
65 år - 79
12äldre
6,8
80 år och
177
100
Övriga områden inom Norrköping
Övriga Sverige
84
177
Män
Kvinnor
6
5
7
5
…
…
…
…
7
6
Folkmängd
22
18
År
15
10
252007
26
…2008
…
Totalt Andel (%)
11
6,2
12
6,8
6
3,4
9
5,1
13
2007-2014 7,3
40
22,6
Antal
25
14,1
180
51
28,8
175
10
5,6
In
Ut
6
9
5
2
174
100
180
172
170
166
177
Netto
1
7
Folkmängd 2007-2014
Antal
flyttningar till och
från området år 2014
År
Antal
Till/Från
2007
180
2008 områden inom Norrköping
175
Övriga
Övriga
2009 Sverige
174
Utlandet
2010
180
2011
172
Summa
2012
170
Not: Netto är skillnaden mellan in- och utflyttning
2013
166
2014
177
Antal
180
500 000
175
SEK
174
180
172
170
166
177
100
…
nyfödda år 2014
Antal familjer i området
92 stycken
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
därav med hemmaboende barn
27,2 %
6
3,4
2009
Total folkmängd
93
84
177
9 2014
5,1
2010
Avser 31 dec
13
7,3
2011
40
22,6
2012
Antal familjer
i området
92 stycken
14,1 barn
2013 27,2 %
därav25
med hemmaboende
51
28,8
2014
Avser 31år
dec2014
respektive år
Antal 10
flyttningar 5,6
till och från området
Till/Från
93
Sida 2 av 2
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
Befolkning efter ålder och kön 2014
100
%
Förvärvsarbetande
män
In
Ut
6
9
1
5
2
0
Netto
1
7
1
16
7
9
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
16
Avser 31 dec respektive år
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
…
Sida 1 av 2
nyfödda år 2014
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
53
Arkösund
Avgränsning
Orten kan delas in i ett yttre och ett inre område.
Den yttre gränsen avgränsas österut och norrut
av kustlinjen som sträcker sig från Gåsåker via
Nordanskog till Kälebo. Söderut och västerut utgörs
avgränsningarna mot de intilliggande områdena
av fastighetsgränser, obebyggd mark, skogar och
fält. Längre in mot tätorten ligger närområdet
som ansluter till de mer centrala delarna av orten.
Avgränsningen mellan närområdena och det omgivande ytterområdet utgörs till stor del av naturliga
barriärer, som topografi, kustlinjer, skogar, fält
och kuperad mark. Privatägda markområden och
naturskyddsområden bidrar till gränserna.
Korta fakta
Arkösund är beläget längst ut på Vikbolandet cirka
5 mils bilfärd ifrån Norrköping. Bebyggelsen i det
yttre området är glest placerade och byggnaderna
är ofta äldre. Här finns även flertalet fritidshus
och villor. I närområdet är bebyggelsen tätare än
i ytterområdena och den består till större del av
enklare fritidshus och enbostadshus som i sin tur
är sommarbostäder och säsongsbostäder. I centrala
delen av Arkösund finns hyresrätter.
Bebyggelsen i orten ingår i det kommunala
verksamhetsområdet för dagvatten och vattenoch avlopp.
Inom tätorten bor det cirka 155 invånare. Inga
nyfödda registrerades under 2014. År 2013 fanns det
36 arbetstillfällen inom orten.
54
Service
I centrala Arkösund finns det huvudsakliga
serviceutbudet med matbutik, camping, marina,
båtvarv, restauranger och caféer. Här håller också
brand-kåren och sjöräddningen till. En stor del
av service är dock säsongsbetonad med högsäsong
under sommaren.
Gränserna mellan centrala Arkösund och närområdena blir tydliga en bit utanför centrumkärnan. Där
avtar serviceutbudet och byggnadsbeståndet glesnar.
Kommunikationer
Arkösund kan nås via buss genom busslinje 440.
Resan in till Norrköpings resecentrum tar cirka
70 minuter. Från norr nås Arkösund med färja via
Skenäsleden över Bråviken. Från söder kan orten nås
med färja via Stegeborgsleden över Slätbaken och
inloppet till Göta kanal. Arkösund nås även från
öster vattenvägen, särskilt under sommarsäsongen
då båtturismen har sin högsäsong. Vägarna i
orten är småskaliga och saknar separata gång- och
cykelvägar, enstaka trottoar finns. Från väster nås
området med bil via väg 209 och från Norrköping
tar resan cirka 50 minuter.
Områdeskod (NYKO)
293
Norrköpings kommun, Ekonomi- och styrningskontoret
Områdesfakta
Områdeskod (NYKO)
293
Arkösund tätort
2015
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
Eftergymnasial utb
Uppgift saknas
9
31
30
1
12,7
43,7
42,3
1,4
Eftergymnasial utb
Total
71
100
Uppgift saknas
Förgymnasial utb
Gymnasial utb
Avser 31 dec 2014
Antal och andel (%) av befolkning 20-64 år som förvärvsarbetar
Sysselsättning
Förvärvsarbetande män
Förvärvsarbetande kvinnor
Antal Andel (%)
31
79,5
Båda könen
Avser år 2013
30
76,9
61
78,2
Antal boende i området 2014
155
0
20
40
Förvärvsarbetande
män
Förvärvsarbetande
kvinnor
personer
Karta fr
Båda könen
Befolkning efter ålder och kön 2014
Befolkningen 20-64 år efter sammanräknad förvärvsinkomst (SEK)
Folkmäng
Ålder
År
Män
Kvinnor
Totalt Andel (%)
Kön
Antal
Medel
0 år - 5 år
…
…
…
2007
0 …
100 000
200
000
300 00
Män
39
385 600
6 år - 15 år
…
…
…
…
2008
Män
Kvinnor
39
251 300
16 år - 19 år
…
…
…
…
2009
Kvinnor
Båda
78
331 200
20
år -könen
24 år
…
…
…
…
2010
Avser
2013
25 år -år34
år
5
4
9
5,8
2011
35
år - för
54 Norrköping,
år
Medel
båda könen 11
275 000
10
21Båda könen 13,5
2012
55 år - 64 år
Förvärvsinkomst:
15
20
35
22,6
2013
65 år - 79avårinkomst av tjänst och inkomst35
31
66
42,6 förvärvsinkomsten
2014består a
Summan
av näringsverksamhet.Den
sammanräknade
31 dec
80 år och äldre
…
…
8
5,2
sammanlagda
löpande skattepliktiga inkomsterna.
I sammanräknad
förvärvsinkomst
ingår inte inkomstAvser
av kapital.
155
Antal boende i området
2014
155
personer 2014
Antal
boende
i området
Befolkning efter ålder och kön 2014
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 24 år
25 år - 34 år
35 år - 54 år
55 år - 64 år
65 år - 79 år
80 år och äldre
Total folkmängd
Avser 31 dec 2014
Befolkning
efter ålder
och kön 2014
Män
Kvinnor
Totalt Andel (%)
Ålder
…
0 år - 5 år…
…
6 år - 15 år
…
16 år - 19 5år
20 år - 2411år
25 år - 3415år
35 år - 5435år
…
55 år - 64 år
78
65 år - 79 år
80 år och äldre
…
…
…
…
4
10
20
31
…
…
…
…
…
9
21
35
66
8
77
155
Antal familjer i området
Total folkmängd 89 stycken
därav med hemmaboende barn
16,9 %
78
Avser 31 dec 2014
Antal flyttningar till och från området år 2014
In
Ut
Antal familjer i området
Övriga områden inom Norrköping
8
10
därav med hemmaboende
barn
...
...
...
...
Netto
-2
…
…
10
12
-2
Till/Från
Övriga Sverige
Utlandet
Summa
Män…
……
……
…
…
5,8
…
13,5
22,6
5
42,6
11
5,2
15
100
35
…
Karta från Norrköpings kommun
personer
Folkmängd 2007-2014
År
nyfödda år 2014
77
155
Övriga områden inom Norrköping
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
100
Antal arbetstillfällen
89 stycken
16,9 % inom området år 2013
Antal familjer i 2007-2014
området
Folkmängd
In
Ut
8
10
Netto
-2
100
…
nyfödda å
89 stycken
16,9 %
Årdärav med hemmaboende barn
Antal
2007
143
Antal flyttningar till och 149
från området år 2014
2008
2009
152
Till/Från
In
2010
157
Övriga områden inom Norrköping
8
2011
159
Övriga Sverige
...
2012
162
Utlandet
...
2013
157
Summa
10
2014
155
Not: Netto
är skillnaden
in- och utflyttning
Avser
31 dec
respektivemellan
år
10
...
...
Netto
-2
…
…
12
-2
Ut
A
inom
Källa: Statistiska centralbyrån om inget annat anges
Not: ... innebär att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
…
nyfödda år 2014
36
Antal flyttningar till och från området år 2014
Not: Netto är skillnaden mellanTill/Från
in- och utflyttning
Antal
Kvinnor2007 Totalt Andel (%)143
149
…2008
…
…
152
…2009
…
…
2010
157
…2011
…
…
159
…2012
…
…
162
157
42013
9
5,8
2014
155
10Avser
21
13,5
31 dec respektive år
20
35
22,6
31
66
42,6
…
5,2
… 8
Total
folkmängd
155
Källa:
Statistiska
centralbyrån
om inget 78
annat anges 77
Karta
från Norrköpings
kommun
Avser
2014att uppgift inte kan lämnas på grund av få individer
Not:31
... dec
innebär
55
Antal arbetstillfällen
inom området år 2013
Mem
Avgränsning och korta fakta
Göta kanal började grävas på 1810 talet och fick sitt
utlopp i Slätbaken vid Mem. 1832 invigdes den östra
delen och i anslutning till kanalens utlopp växte ett
nytt samhälle upp som var inriktat på att ombesörja
och betjäna kanaltrafiken. Orten samlade till sig
folk från olika delar av Sverige och hit förlades
kanalkontor, tullkammare och lotsstation och där
fanns kanal och slussinspektor, tullmästare, lotsar,
tullvaktmästare och slussvakter. I anslutning till
kanalen fanns ett magasin. Mem utgjorde tidigare
en för Göta kanal viktig hamn- och lastplats men
idag är Mem porten till Göta kanal från Östersjön
för främst fritidsbåtar som möter sin första sluss,
enkelslussen ”Bengt Erland Sparre”. Gästhamnen
ligger i hamnbassängen innanför slussen. Det vackra
hamnmagasinet är bevarat och totalrestaurerat 1996.
Strax norr om kanalsamhället finns Mems slott.
Samhället och slottsanläggningen ligger vid foten av
den höga förkastningsbranten norr om Göta kanals
och Storåns mynning.
Orten hade ett invånarantal på 83 personer år 2000
och 89 personer år 2013. Under 2013 hade orten ett
flyttnetto på minus 4.
För befintlig bebyggelse finns en fungerande lokal
gemensam vatten- och avloppsanläggning. På sommarhalvåret råder det dock tidvis dricksvattenbrist.
56
Service
Ingen kommunal service finns inom orten. I det
gamla hamnmagasinet inrymms café, kiosk,
souvenirbutik och vandrarhem. Vid kanalen finns
ställplatser för husbilar, småbåtshamn och gästhamn
med faciliteter.
Kommunkationer
Ingen kollektivtrafik finns till och från Mem. Från
Mem till Norrköping är det cirka 20 km och mellan
Mem och Söderköping är det cirka 13 km. Vägarna i
orten är få och småskaliga och saknar separata gångoch cykelvägar.
ksantikvarieämbetet
Folkmängd år 2007-2013
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Antal
97
99
99
101
95
91
89
Mem
Avser 31 december respektive år
Befolkning efter ålder 2013
Ålder
0-5 år
Folkmängd
år 2007-2013
6-15 år
16-19 år
2007
20-29 år
2008
30-54 år
2009
55-64 år
2010
65-79 år
2011
80 år och äldre
2012
2013
Total folkmängd
Avser
år
Avser 31
31december
decemberrespektive
2013
Folkmängd
2007-2013
Befolkning år
efter
ålder 2013
Teckenförklaring
Ålder
2007
0-5 år
2008
6-15 år
2009
16-19 år
2010
20-29 år
2011
30-54 år
2012
55-64 år
2013
65-79 år
Avser
december
80 år31och
äldre respektive år
Total folkmängd
Folkmängd
år 2007-2013
Avser 31 december
2013
2007
2008
Befolkning efter ålder 2013
Total
5
7
Antal
4
9 63
27 56
25 74
12 79
0 77
71
89 77
Mem
Antal
Total
6 56
11 56
1 64
13 58
21 60
9 60
14 60
2
Häradshammar
Kättinge
Kättinge
77
Antal
198
189
57
Kuddby
Avgränsning och korta fakta
Kuddby är en kyrkby i Kuddby socken på Vikbolandet som ligger vid en femvägskorsning mellan
Söderköping i sydväst och Östra Husby i nordost. I
byn finns Kuddby kyrka och socknen har medeltida
ursprung. Kyrkan ligger på en moränbunden och
markant bergskulle i en öppen lerslätt. Tillsammans med skolorna och sockenstugan vid kullens
fot bildas en samlad kyrkomiljö. Övrig bebyggelse
utgörs av enbostadshus som ligger i spridda mindre
kluster runt kyrkomiljön. Bebyggelsen består av
glest placerade enbostadhus. Området är en uppodlad slättland med mindre skogsklädda höjder.
I Kuddby bor 82 personer (2013). Av de i arbetsför
ålder förvärvsarbetar cirka 87 %. Det finns 27
arbetstillfällen i området.
I Kuddby socken fanns år 2000 cirka 645 invånare.
Kommunalt vatten- och avlopp är utbyggt i området.
Service
Ingen kommunal eller offentlig service finns
inom orten.
Kommunikationer
För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 441 som
vid vissa avgångar är direktbuss. Vid andra avgångar
sker byte till annan busslinje i Östra Husby, med
eventuellt ytterligare byte till spårvagn i Norrköping
för att nå resecentrum. Direktbuss tar cirka 45 minuter
och resa med byte tar runt 1 timme. Orten genomkorsas av en tvåfilig landsväg, vägarna i övrigt är få och
småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar.
58
Historisk bild från Kuddby. Stationshuset och gamla
Vikbolandsbanan.
Befolkning efter ålder 2013
Ålder
0 år - 5 år
6 år - 15 år
16 år - 19 år
20 år - 29 år
30 år - 54 år
55 år - 64 år
65 år - 79 år
80 år - 115 år
Total
Totalt
6
12
…
10
25
12
12
…
82
Källa: Statistiska centralbyrån
… innebär att det är för få personer för att redovisa
Avser befolkningen 2013
Anatl 20-64 år
Varav förvärvsarbetande
Antal personer som har sin
arbetsplats i Kuddby
45
39 ger förvärvsfrekvens
86,7 procent
27 dvs. "dagbefolkning"/antal arbetstillfällen i området
Källa: Statistiska centralbyrån
Teckenförklaring
59
Östra Stenby
Avgränsning och korta fakta
Östra Stenbys sockencentrum med kyrkan, prästgården, skolbyggnad och kommunalhus ligger på en
höjd. Landskapet utgörs av markerade morän- och
bergsryggar med skogs- och hagmark i odlingslandskap. Området har ett stort tidsdjup där de äldsta
bebyggelselämningarna härrör från bronsåldern.
Bostadsbeståndet består av glest placerade enbostadshus. I orten finns en gammal skolbyggnad som
byggts om till bland annat bostäder. I socknen
ligger slottet Ållonö och Östra Stenby kyrka.
Statistiken visar en befolkningsökning från 29
personer år 2000 till 32 personer år 2013 i byn Östra
Stenby. Under 2013 hade orten ett flyttnetto på
minus 8.
Kommunalt vatten- och avlopp är sedan tidigare
utbyggt i området.
Service
Ingen kommunal eller offentlig service finns
inom orten.
Kommunikationer
För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 440
som tar cirka 35-40 minuter. Orten ligger vid en tvåfilig landsväg, vägarna i övrigt är få och småskaliga
och saknar separata gång- och cykelvägar.
I anslutning till väg 209 finns pendelparkering för
bil och cykel.
60
2011
2012
2013
271
268
266
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
40
43
6
Total folkmängd
266
Avser 31 december respektive år
Avser 31 december 2013
Folkmängd år 2007-2013
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Avser 31 december respektive år
Antal
25
25
34
40
36
39
32
Befolkning efter ålder 2013
Ålder
0-5 år
6-15 år
16-19 år
20-29
Östraår
Stenby
30-54 år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
Total folkmängd
Total
1
0
1
7
8
1
12
2
Östra ste
32
Avser 31 december 2013
Befolkning efter ålder 2013
Ålder
0-5 år
6-15 år
© Norrköpings Kommun
Teckenförklaring
16-19 år
20-29 år
30-54 år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
Total folkmängd
Total
2
6
1
6
16
20
19
1
Kopparbo
71
Avser 31 december 2013
© Norrköpings Kommun, © Riksantikvarieämbetet
61
Konungsunds by
Avgränsning och korta fakta
Konungsund innefattas dels av Konungsund kyrkomiljö och den delen som visas i utvecklingsplanen,
kallad Konungsunds by. Tillgänglig statistik gäller
för båda dessa delar och inte bara den delen utvecklingsplanen visar. Befolkningsantalet har sedan år
2000 till och med år 2013 ökat med 43 personer. År
2013 låg befolkningsantalet på 266 personer. De tre
största åldergrupperna i orten är personer mellan
10-19 år, 50-59 år och personer mellan 60-69 år. År
2013 flyttade det 2 personer fler ut från orten än
antalet personer som flyttade in till orten.
Kommunalt vatten- och avlopp är sedan tidigare
utbyggt i området.
Service
Ingen kommunal eller offentlig service finns
inom orten.
Kommunikationer
För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 440
som tar cirka 30 minuter. Orten genomkorsas av två
tvåfiliga landsvägar, vägarna i övrigt är få och småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar.
62
ings Kommun
2011
2012
2013
72
74
71
Avser 31 december respektive år
Folkmängd år 2007-2013
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Antal
246
265
266
271
271
268
266
Avser 31 december respektive år
Befolkning efter ålder 2013
Ålder
0-5 år
6-15 år
16-19 år
20-29
år
Konungsund
30-54 år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
Total
14
30
23
22
88
40
43
6
Total folkmängd
266
Konungs
Avser 31 december 2013
Folkmängd år 2007-2013
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Avser 31 december respektive år
Teckenförklaring
Antal
25
25
34
40
36
39
32
Befolkning efter ålder 2013
Ålder
0-5 år
6-15 år
16-19 år
20-29
år Stenby
Östra
30-54 år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
Total folkmängd
Total
1
0
1
7
8
1
12
2
Östra ste
32
Avser 31 december 2013
Befolkning efter ålder 2013
Ålder
0-5 år
6-15 år
16-19 år
20-29 år
30-54 år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
Total folkmängd
Avser 31 december 2013
Total
2
6
1
6
16
20
19
1
71
Kopparb
63
Kättinge
Avgränsning och korta fakta
Kättinge är ett mindre stationssamhälle som
etablerades efter att en stationsbyggnad uppfördes år
1909 utmed Vikbolandsbanan, cirka 500 meter söder
om Kättinge gård. Orten präglas av en sammansatt
bebyggelsestruktur med tydligt avläsbara avtryck
från 1900-talets olika decennier. Kättinge ingår i
Häradshammar socken där det år 2000 bodde 678
invånare. Under 2013 hade orten ett flyttnetto på
plus 5 personer.
Kommunalt vatten- och avlopp är sedan tidigare
utbyggt i området.
Service
Orten har offentlig service i form av förskola och
grundskola.
Kommunikationer
För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 440 som
tar runt 1 timme. Orten genomkorsas av en tvåfilig
landsväg, vägarna i övrigt är få och småskaliga och
saknar separata gång- och cykelvägar. Järnvägen
finns inte kvar längre.
64
ings Kommun
ings Kommun, © Riksantikvarieämbetet
2011
2012
2013
95
91
89
Avser 31 december respektive år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
25
12
0
Total folkmängd
89
Avser 31 december 2013
Folkmängd år 2007-2013
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Antal
63
56
74
79
77
71
77
Befolkning efter ålder 2013
Ålder
0-5 år
6-15 år
16-19 år
20-29 år
Kättinge
30-54 år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
Total
6
11
1
13
21
9
14
2
Kättin
Avser 31 december respektive år
Total folkmängd
77
Avser 31 december 2013
Folkmängd år 2007-2013
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Antal
56
56
64
58
60
60
60
Avser 31 december respektive år
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Avser 31 december respektive år
Häradshammar
16-19 år
20-29 år
30-54 år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
Total folkmängd
Folkmängd år 2007-2013
Teckenförklaring
Befolkning efter ålder 2013
Ålder
0-5 år
6-15 år
Antal
198
189
209
205
199
197
199
Total
2
12
3
4
23
11
5
0
Härad
60
Avser 31 december 2013
Befolkning efter ålder 2013
Ålder Skärkind
0-5 år
6-15 år
16-19 år
20-29 år
30-54 år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
Total folkmängd
Avser 31 december 2013
Total
20
22
4
14
84
21
31
3
199
Skärk
65
Häradshammar
Avgränsning och korta fakta
Häradshammar är en kyrby sydost om Östra Husby
i mellersta delen av Vikbolandet. Området består av
bördig slättmark som omges av kuperad skogsbygd.
I byn finns Häradshammars kyrka och socknen har
medeltida ursprung.
Bostadsbeståndet består av friliggande enbostadshus
i anslutning till kyrkan. I byn finns också ett antal
gårdar med tillhörande uthus.
Befolkningsutvecklingen i orten har mellan
åren …2000 till och med …2013 varit positiv då befolkningsantalet har ökat med 11 personer. De tre största
åldergrupperna inom orten är personer mellan 10-19
år, 40-49 år och mellan 50-59 år. År 2013 var det lika
många som flyttade in till orten som flyttade ut, 5
personer vardera.
Vattenförsörjningen i Häradshammar består av
enskilda dricksvattentäkter som utgörs av grävda
eller borrade brunnar av varierande kvalitet. De
enskilda avloppsanordningarna är av bristfällig
kvalitet vilket kan leda till att orenat avloppsvatten
förorenar kringliggande enskilda grundvattentäkter
och vattendraget (recipienten) Häradshammarbäcken. Området finns med i kommunens plan
för vatten- och avlopp med syfte att få en tillfredsställande vatten- och avloppsförsörjning.
Service
Ingen kommunal eller offentlig service finns
inom orten.
66
Kommunikationer
För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 440
(byte i Östra Husby) som tar mellan 45 och 50
minuter. Orten ligger vid en mindre landsväg och
vägarna i övrigt är småskaliga och saknar separata
gång- och cykelvägar.
2010
2011
2012
2013
79
77
71
77
14
2
Total folkmängd
77
Avser 31 december 2013
Avser 31 december respektive år
Folkmängd år 2007-2013
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
65-79Kättinge
år
80 år och äldre
Antal
56
56
64
58
60
60
60
Befolkning efter ålder 2013
Ålder
0-5 år
6-15 år
Avser 31 december respektive år
16-19 år
20-29Häradshammar
år
30-54 år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
Folkmängd år 2007-2013
Avser 31 december 2013
Total folkmängd
© Norrköpings Kommun
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Avser 31 december respektive år
Teckenförklaring
Antal
198
189
209
205
199
197
199
Befolkning efter ålder 2013
ÅlderSkärkind
0-5 år
6-15 år
16-19 år
20-29 år
30-54 år
55-64 år
65-79 år
80 år och äldre
Total folkmängd
Total
2
12
3
4
23
11
5
0
Härads
60
Total
20
22
4
14
84
21
31
3
Skärkin
199
Avser 31 december 2013
© Norrköpings Kommun, © Riksantikvarieämbetet
67
Skärkind
Avgränsning och korta fakta
Skärkinds bebyggelse utgörs av kyrkan med sockencentrum invid landsvägen, samt en samlad mindre
villabebyggelse som etablerades i samband med att
stationshuset anlades under slutet av 1800- talet
väster om kyrkan. Bebyggelsen utvecklades till
ett mindre stationssamhälle under 1900-talets
första hälft. Även efter att järnvägen lades ned, har
enbostadshus tillkommit under andra halvan av
1900-talet. Spåren efter banvallen är mycket tydliga
i åkermarken väster om Skärkinds bebyggelse.
Skärkind har från år 2000 till och med år 2013
haft en positiv befolkningsutveckling. År 2013 var
befolkningsantalet i orten 199 personer. De största
åldergrupperna i orten är personer mellan 0-9 år,
40-49 år samt mellan 50-59 år. År 2013 var flyttnettot negativt med två personer.
För befintlig bebyggelse finns en fungerande
lokal gemensam vatten- och avloppsanläggning.
Området finns inte med i kommunens plan för
vatten- och avlopp.
Service
Ingen kommunal eller offentlig service finns
inom orten.
Kommunikationer
För att ta sig från orten till Norrköpings resecentrum med kollektivtrafik tas idag busslinje 483 och
485 mot Kimstad där byte till Östgötapendeln görs.
Tidsmässigt tar det mellan 40-60 minuter att ta sig
den beskrivna sträckan. Vägarna i orten är få och
68
småskaliga och saknar separata gång- och cykelvägar. Med bil tar det cirka 25 minuter att ta sig
in till Norrköpings centrum.
© Norrköpings Kommun
Teckenförklaring
© Norrköpings Kommun, © Riksantikvarieämbetet
69
Referenser
Mål och styrdokument
Övriga kommunala dokument
Underlagsmaterial
Framtid i den fjärde storstadsregionen
Norrköping i siffror (2015)
Regionalt utvecklingsprogram för Östergötland
- RUP 2030 (2012)
Norrköpingsfakta (2014)
Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i
Norrköpings kommun, Rapport 2014:6,
Riksantikvarieämbetet UV Öst (2014)
Det goda livet finns i Norrköping - En vision för 2030
(2008)
Gemensam klimatvision för Linköping och
Norrköping (2008)
Inriktning av landsbygdspolitiken (2014)
Landsbygdens utveckling i Norrköping (2014)
Verksamhetsplan för landsbygdsfrågor (2015)
Vatten och avlopp, Riktlinjer för vatten och avlopp
i bebyggelsegrupper i Norrköpings kommun,
2011-11-29
Dagvatten, Riktlinjer för dagvattenhantering i
Norrköpings kommun, 2009-03-19
Cykelplan (2005)
Näringslivsfakta (2014)
Program inför översiktsplan för landsbygden,
Norrköpings kommun (2011)
Kommunala översiktsplaner
Ortsanalyser för Vånga, Simonstorp, Kvarsebo,
Arkösund, Norrköpings kommun (2012)
Gemensam översiktsplan för Linköping och
Norrköping (2010)
Miljö- och riskfaktorer – tillägg till översiktsplanen
för Norrköpings kommun, samrådshandling
december 2012
Landskapsanalys inför planering av vindkraft,
underlag till Vindkraft - tillägg till översiktsplanen,
Norrköpings kommun (2012)
Naturen i Norrköpings kommun
Turism och besöksnäringen i Norrköping, statistik
2011, Upplev Norrköping (2011)
Förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns
vattendistrikt 2015-2021
Vattenmyndigheten Södra Östersjön, Länsstyrelsen
Kalmar län (2015)
Riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun (2011)
God havsmiljö 2020, Del 4: Åtgärdsprogram 20152020, bakgrund och förutsättningar, Havs- och
vattenmyndigheten (2015)
Energiplan för Norrköpings kommun 2009-2030,
bilaga 1 (2009)
Havsplanering – Nuläge 2014,
Havs- och vattenmyndigheten (2014)
Regional underlagsrapport för havsplaneområde
Östersjön, Länsstyrelserna (2013)
70
Konsultrapporter
Övrigt (webbsidor med mera)
Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktsplan
för landsbygden, Norrköpings kommun, WSP (2015)
www.norrkoping.se
www.vangabygden.se
Resvaneundersökning, Statistik & Utredningar (2014)
Kartor och foton
Foto sidan 48 och 50: Google Earth, 2015-10-07
Foto sidan 52: http://www.kvarsebo.nu/ Coming AB
Photo
Foto sidan 58, Kuddby kyrka: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Kuddby_kyrka_fr%C3%A5n_
luften.jpg
Fördjupade riksintressebeskrivningar, riksintresse
kulturmiljövård - http://www.lansstyrelsen.se/
ostergotland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/
landskapsvard/Pages/Fordjupade_riksintressebeskrivningar.aspx
Havsplanering, www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering/havsplanering-i-sverige/
kommunal-havsplanering.html, 2015
Naturvårdsprogram enligt Lst E, Naturvårdsprogram
2014, Länsstyrelsen Östergötland, Östgötakartan
Foto sidan 58, Kuddby gamla stationshus: http://
www.historiskt.nu/diverse/dagens_bild_04/dagens_
bild_29.html
Övriga foton: Norrköpings kommun
71
Stadsbyggnadskontoret
Stadsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun planerar för
framtiden. En redan tilltalande kommun ska bli ännu mer attraktiv.
Dels genom att utveckla befintliga miljöer. Dels genom att skapa nya
stadsdelar som möter framtidens krav på livskvalitet och hållbarhet.
Vi ansvarar också för kommunens lokaler, mark- och exploateringsfrågor samt geografisk information för samhällsplaneringen. Med
respekt och fantasi skapar vi det nya Norrköping tillsammans med
våra invånare.
STADSBYGGNADSkontoret
Adress: Trädgårdsgatan 21, 601 81 Norrköping
Tel: 011-15 00 00 Fax: 011-15 31 90
E-post: [email protected]
www.norrkoping.se