AjUU 2/2003 rd — E 32/1996 rd ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 2/2003 rd Statsrådets utredning med anledning Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 4 april 2003 en kompletterande skrivelse 4. STM 03.03.2003 med anledning av Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (E 32/1996 rd) till arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet för beredning. Sakkunniga Utskottet har hört - överinspektör Matti Kajantie, social- och hälsovårdsministeriet - forskarprofessor Kari Jokela och forskarprofessor Dariusz Leszczynski, Strålsäkerhetscentralen - äldre forskare Rauno Pääkkönen, Institutet för arbetshygien - biträdande avdelningsföreståndare Tuija Mod och fysiker Veli-Pekka Poutanen, HNS-koncernen - miljödirektör Martti Hyvönen, Helsingfors Energi - direktör Sakari Lang, Nokia Reseach Center - anställningsombudsman Markku Vuoti, Elbranschens fackförbund rf - jurist Jesper Eiskonen, Hälso- och socialvårdens fackorganisation TEHY rf - systemplaneringschef Seppo Vahasalo, Philips Medical Systems MR Technologies Finland Oy. STATSRÅDETS UTREDNING Det föreslagna direktivet syftar till att lägga fast minimikrav för att skydda arbetstagares säkerhet och hälsa mot risker orsakade av exponering för elektromagnetiska fält. Icke-joniserande E 32/1996 rd elektromagnetisk strålning omfattar ett brett spektrum och hälsoeffekterna beror bl.a. av strålningens frekvens. Version 2.0 AjUU 2/2003 rd — E 32/1996 rd De internationellt rekommenderade gränsvärdena för lågfrekventa elektromagnetiska fält utgår från begränsning av s.k. induktionsströmmar i kroppen i syfte att förebygga skadliga fysiologiska konsekvenser av att nervcellerna stimuleras. Lågfrekventa fält (1 Hz - 100 kHz) uppkommer vid produktion, överföring och distribution av el. De kan skapas kring kraftlinjer, distributionstransformatorer, elmotorer samt kraftmotorer och apparater. Inom industrin uppkommer magnetfält t.ex. i samband med punktsvetsning, oförstörande provning och i närheten av elektriska smältugnar. Också bildskärmar och inbrottslarm alstrar lågfrekventa magnetfält. De internationellt rekommenderade gränsvärdena för mera högfrekventa fält (0,1 MHz - 300 GHz) avser att förebygga värmebelastning i vävnad och organ och skadlig uppvärmning. Fält av detta slag skapas i radio- och telefonkommunikation, inbegripet mobiltelefoner och deras basstationer, industrins induktionsugnar, limtorkning, plastsvetsmaskiner och vissa fysioterapeutiska apparater och apparater för medicinsk undersökning. Kraftiga statiska magnetfält skapas i närheten av magnetiska resonanstomografiapparater inom hälso- och sjukvården och i metall- och elektrolysindustrin. Statiska fält är dessutom förknippade med olycksrisker om lösa metallföremål blivit kvar inom fältet. Direktivförslaget bygger på de gränsvärden som rekommenderats av Internationella kommissionen för skydd mot icke-joniserande strålning (ICNIRP). Enligt förslaget ska arbetsgivaren bedöma hur stor risken från elektromagnetiska fält är och minimera den. Om gränsvärdena överskrids ska en handlingsplan upprättas och farliga områden markeras och arbetstagarna ges utbildning och handledning och medges rätt till regelbundna hälsokontroller. Vidare föreskrivs gränsvärden för exponering. Om de överskrids ska åtgärder omedelbart vidtas för att minimera exponeringen. Statsrådets ståndpunkt Regeringen vill förbehålla sig en allmän undersökningsreservation. Det anses bra att de föreslagna gränsvärdena bygger på ICNIRP:s rekommendationer, men det finns beredskap att pröva också andra vetenskapligt motiverade värden, inte minst när det gäller storleken på de fält som elöverföringsnätet skapar. För jämförbarhetens skull är det viktigt att definitioner och mätmetoder är de samma som i rådets rekommendation om begränsning av exponering av befolkningen för elektromagnetiska fält. Regeringen ställer sig skeptiskt till regelbundna hälsokontroller, eftersom det inte är känt att exponeringen har någon kumulativ effekt som kunde följas upp genom hälsokontroller. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering Enligt utredning till utskottet har direktivförslagets slutliga innehåll ännu inte spikats utan förhandlingar pågår fortfarande om förslagen till centrala bestämmelser. Därför kan utskottet inte på detta stadium ta ställning till förslaget i detalj. I stället förutsätter det att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta ställning till direktivförslaget på nytt när det exakta innehållet är klart. Vissa sakkunniga påpekar i sina utlåtanden till utskottet att det föreslagna direktivet i sin nu2 varande form försvårar användningen av magnetisk resonanstomografi i behandlingen. Utskottet framhåller att magnetisk resonanstomografi åtminstone enligt nu tillgänglig information är betydligt säkrare för både patienten och vårdpersonalen än t.ex. röntgenfotografering. Magnetbilder är ytterst viktiga i diagnostiken av många sjukdomar. Därför anser utskottet att direktivförslaget absolut bör ändras så att det medger fortsatt magnetisk resonanstomografi och garantier för utveckling av tekniken. AjUU 2/2003 rd — E 32/1996 rd Enligt uppgift till utskottet har det utförts en lång rad undersökningar om elektromagnetiska fälts hälsoeffekter. Men heltäckande och säker kunskap om effekterna finns inte att tillgå. För att skydda arbetstagarnas hälsa är det därför viktigt att direktivet utgår från en s.k. försiktighetsprincip och inför de gränsvärden ICNIRP rekommenderar. Samtidigt understryker utskottet betydelsen av fortsatt forskning på området och menar att man i takt med ökande kunskap ska ha beredskap att följa upp ändringar i ICNIRP:s re- kommendationer och snabbt och smidigt ändra gränsvärdena på lämpligt sätt. Utlåtande Arbetsmarknadsmeddelar och jämställdhetsutskottet att det omfattar regeringens hållning i saken med anmärkningarna och preciseringarna ovan. Helsingfors den 28 maj 2003 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Jukka Gustafsson /sd vordf. Anne Holmlund /saml medl. Heidi Hautala /gröna Antti Kaikkonen /cent Anneli Kiljunen /sd Esa Lahtela /sd Maija-Liisa Lindqvist /cent Riikka Moilanen-Savolainen /cent Markus Mustajärvi /vänst Leena Rauhala /kd Paula Risikko /saml Jukka Roos /sd (delvis) Tero Rönni /sd Kimmo Tiilikainen /cent Jaana Ylä-Mononen /cent. Sekreterare var utskottsråd Ritva Bäckström. 3