TrUU 21/2000 rd

TrUU 21/2000 rd -E 98/2000 rd
TRAFIKUTSKOTTETS UTLÅT ANDE
21/2000 rd
statsrådets utredning med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr
3922/91 om harmonisering av tekniska krav och
administrativa förfaranden inom området civil
luftfart och till rådets direktiv om säkerhetskrav och intygande av yrkesmässig kompetens
för kabinpersonal inom civilluftfart
Till stora utskottet
INLEDNING
Remiss
Stora utskottet sände den 8 december 2000 statsrådets utredning med anledning av ett förslag till
Europaparlamentets och rådets förordning om
ändring av rådets förordning (EEG) nr 3922/91
om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart och till rådets direktiv om säkerhetskrav och
intygande av yrkesmässig kompetens för kabin-
personal inom civil luftfart (E 98/2000 rd) till
trafikutskottet för eventuella åtgärder.
sakkunniga
Utskottet har hört
- konsultative tjänstemannen Yrjö Mäkelä,
kommunikationsministeriet.
ST ATSRÅDETS UTREDNING
Förslaget
Europeiska gemenskapernas kommission lade
den 22 juli 1997 fram ett förslag till rådets direktiv om säkerhetskrav och intygande av yrkesmässig kompetens för kabinpersonal inom civil
luftfart, KOM(97)382 slutlig 97/0212 (SYN),
22.07.1997, (nedan direktivförslaget). Syftet
med förslaget är att åstadkomma gemensamma
säkerhetskrav för luftfartygs kabinpersonal och
personalens utbildning samt att säkerställa att
den vid utbildningen förvärvade kompetensen
erkänns inom hela unionen.
E 98/2000 rd
Kommissionen lade den 24 mars 2000 fram
ett förslag till Europaparlamentets och rådets
förordning om ändring av rådets förordning
(EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom
området civil luftfart, KOM(2000) 121 slutlig,
2000/0069 (COD), 24.03.2000, (nedan förordningsförslaget). Syftet med förslaget är att göra
sådana ändringar i nämnda förordning som gör
det möjligt att ta in de av de gemensamma luftfartsmyndigheterna, JAA, fastställda JAR-OPS
l-bestämmelserna gällande kommersiell luftfart
201058
TrUU 21/2000 rd- E 98/2000 rd
i en bilaga till förordningen. På så sätt blir bestämmelserna intagna i gemenskapens lagstiftning. Samtidigt görs några smärre ändringar i
dem för att säkerställa att bestämmelserna överensstämmer med gemenskapsrätten.
F örordning!>förslaget
Genom ändringen av förordning 3922/91 införlivas de centrala delarna i det av de gemensamma
luftfartsmyndigheterna JAA (Joint Aviation
Authorities) utarbetade JAR-OPS 1-normkomplexet med gemenskapens lagstiftning. OPS l
reglerar gemensamma tekniska krav och administrativa förfaranden som skall tillämpas på
kommersiella lufttransporter. Syftet med normkomplexet är att harmonisera dessa krav och förfaranden i Europa. Bestämmelserna är detaljerade och huvudsak mycket tekniska och det centrala syftet med dem är att säkerställa en hög flygsäkerhetsnivå inom den kommersiella flygtrafiken.
Förordningsförslaget innehåller även bestämmelser om droger och försämrad flygdugligheL
De föranleder inget behov av att ändra lagstiftningen.
Bestämmelsen om offentlighet beträffande
färdregistrators bandupptagningar kan kanske
inte till alla delar samordnas med vår nationella
lagstiftning.
Den enda till lagstiftningen hörande frågan
som, om den godkänns, leder till ändring i vår
nationella lagstiftning anknyter till bestämmelsen OPS 1.085 (d) om högsta tillåtna alkoholhalt i blodet. Enligt punkt 2 i bestämmelsen får
en besättningsmedlem inte påbörja en flygtjänstperiod med en alkoholhalt i blodet som överstiger 0,2 promille. I 38 § l mom. luftfartslagen
förutsätts helnykterhet vid styrning av luftfartyg.
I många EU-stater är 0,2 allmän promillegräns och av olika orsaker är medlemsstaterna
inte beredda att acceptera kravet på helnykterhet, som Finland å sin sida ansett viktigt. Kommissionen har föreslagit en kompromiss som,
om den går igenom, tillåter en medlemsstat att
upprätthålla strängare nationella bestämmelser
bara de inte riktas mot en annan medlemsstats
2
kommersiella flygbolag och deras piloter. En
dylik lösning tillåter Finland att nationellt upprätthålla kravet på helnykterhet inom flygtrafiken. Men 38 § luftfartslagen bör dock ändras så
att det med avseende på punkt 2 i OPS 1.085 (d)
inte uppstår motstridighet när det gäller utländska flygbolag och piloter.
Direktivförslaget
Syftet med direktivförslaget är att skapa en gemensam grund för behörighets- och utbildningskraven för kabinpersonal inom gemenskapen för
att uppnå en hög gemensam flygsäkerhetsnivå
samt för att främja arbetskraftens rörlighet inom
gemenskapen (unionen). Direktivförslaget baserar sig på avsnitt O i JAR-OPS l som godkänts
av JAA.
Direktivförslaget förutsätter att ett system
med behörighetsbevis skapas för att påvisa kabinpersonalens behörighet. I praktiken vore det
fråga om ett slags certifikatsystem. Direktivförslaget förutsätter inte att en myndighet upprätthåller certifikatsystemet utan utbildningsorganisationerna kan själva göra det.
Gällande luftfartslag innehåller inga bestämmelser om att luftfartsverket eller någon annan
myndighet kunde godkänna en extern utbildningsorganisation som flygbolagen anlitar. Gällande uppfattning är att det krävs reglering på
lagnivå för att en sådan organisation skall kunna
godkännas.
statsrådets ståndpunkt
statsrådet förhåller sig positivt till ett godkännande av förordningsförslaget Ett godkännande
av förslaget vore konsekvent med ambitionen att
införliva de av JAA fastställda europeiska flygsäkerhetsnormerna med gemenskapsrätten.
Statsrådet strävar efter att Finland åtminstone
nationellt kan upprätthålla kravet på helnykterhet inom luftfarten. Likaså eftersträvas att förordningsförslaget så långt det bara är möjligt
skall motsvara gällande nationella lagstiftning
och luftfartsbestämmelser. statsrådet är tillfreds
med den flexibilitet de övriga medlemsstaterna
har visat gentemot Finland i fråga om de OPSbestämmelser som gäller färdregistratorer och
TrUU 21/2000 rd- E 98/2000 rd
tillåten alkoholhalt i blodet. statsrådet anser att
Finland på motsvarande sätt kan visa flexibilitet
i frågor som är problematiska för andra länder,
dock bara under förutsättning att ändringarna i
bestämmelserna inte leder till en uppenbar försämring av t1ygsäkerhetsnivån.
statsrådet anser att direktivförslaget från Finlands synpunkt i sig är onödigt eftersom det inte
kunnat visas att det har någon positiv inverkan
på flygsäkerheten eller nivån på utbildningen för
kabinpersonalen. Inverkan på arbetskraftens rörlighet torde bli marginell med beaktande av att
utbildning i t1ygsäkerhet bara är en liten del av
den utbildning som typiskt ges kabinpersonalen
och att t1ygbolagen även i fortsättningen har all
orsak att ställa genomgången bolagsspecifik hel-
hetsutbildning som ett villkor för anställning.
Förslaget kan dessutom leda till en extra certifikatbyråkrati i jämförelse med nuvarande praxis,
vilket för sin del ökar kostnaderna. statsrådet
beaktar dock att det i vissa medlemsstater ges utbildning för kabinpersonal även i oberoende utbildningsorganisationer. Från dessa staters synpunkt är direktivförslaget motiverat eftersom bestämmelserna i avsnitt O i JAR-OPS l inte som
sådana kan tillämpas på tillsyn över oberoende
utbildningsorganisationer. Därför är statsrådet
redo att godkänna direktivförslaget bara det så
långt som möjligt går att minimera det extra arbete som de godkännanden och utbildningsbevis
förslaget förutsätter ger upphov till för myndigheter och utbildningsorganisationer.
UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN
Motivering
Utgående från motiveringarna i statsrådets skrivelse och den erhållna utredningen anser trafikutskottet att statsrådets ståndpunkt i huvudsak är
ändamålsenlig.
Enligt vad utskottet erfarit kommer ärendet i
och med att det hör till området för lagstiftningen att tas upp i riksdagen i form av en skrivelse
från statsrådet enligt 96 § grundlagen. Kommissionens förslag har dock redan den 6 april 2000
inkommit till statsrådet och ärendet kan delvis
bli avgjort i transportrådet den 20-21 december 2000. Utskottet påpekar att statsrådet bör se
till att ärenden som faller inom riksdagens behörighet utan dröjsmål överförs till riksdagen för
behandling efter det kommissionens förslag inkommit till statsrådet så att riksdagen har reella
möjligheter att pröva ärendena och inverka på
behandlingen av dem.
I förordningsförslaget finns en bestämmelse
om att en besättningsmedlem inte får ha en alkoholhalt i blodet som överstiger 0,2 promille då
en flygtjänstperiod börjar. I den nationella lagstiftningen i Finland är gränsen dock Opromille.
Ett absolut villkor för att förordningsförslaget
skall godkännas är enligt utskottet att medlems-
staterna bereds möjlighet att föreskriva om helnykterhet vid framförande av luftfartyg.
Av ordalydelsen i bestämmelsen om offentlighet beträffande färdregistrators bandupptagningar framgår inte om bestämmelsen enbart
gäller ett kommersiellt flygbolags skyldighet att
låta bli att utan tillstånd av besättningen använda inspelningarna för andra än i den berörda
punkten nämnda ändamål eller om skyldigheten
även gäller medlemsstaterna. Om det anses att
skyldigheten ocksa gäller medlemsstaterna kan
det bli nödvändigt för Finland att ändra bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet så att till exempel innehållet i
bandupptagningar från ett havererat plan inte
kan ges offentlighet ens efter det haveriundersökningen avslutats. Om faktauppgifter som varit grund för de slutsatser have-1 1dersökningen
resulterat i inte kan ges otu.:ntlighet försvåras
bedömningen av undersökningens tillförlitlighet. Finland har föreslagit att .;kyldigheterna i
nämnda punkt uttryckligen skall gälla kommersiella t1ygbolag. Utskottet anser att ett godkännande av förslaget är ett villkor för att förordningen skall godkännas.
3
TrUU 2112000 rd -E 98/2000 rd
Utlåtande
Trafikutskottet anför vördsamt som sitt utlåtande
att utskottet omfattar statsrådets ståndpunkt i ärendet med anmärkningarna
ovan.
Helsingfors den 12 december 2000
I den avgörande behandlingen deltog
ordf. Erkki Pulliainen /gröna
vordf. Annika Lapintie /vänst
medl. Klaus Bremer /sv
Jyri Häkämies /saml
Erkki Kanerva /sd
Saara Karhu /sd
Marjukka Karttunen-Raiskio /saml
Eero Lämsä /cent
sekreterare vid behandlingen i utskottet var
utskottsrådet Mika Boedeker.
4
Raimo Mähönen /sd
Tero Mölsä /cent
Ismo Seivästö /fkf
Timo Seppälä /saml
Lasse Viren /saml
Raimo Vistbacka /saf
Matti Vähänäkki /sd
Harry Wallin /sd.