Länsövergripande sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer Falu, Mora, Ludvika och Avesta lasarett Lymfödem Framtaget: 2006-11-11/ leg sjg Marianne Jonsson leg sjg Odette van der Kooy leg sjg Carina Sundquist Fastställd av Tvärgrupp Sjukgymnastik Senast reviderad: 2015-06-11 leg sjg Anna Asplund leg sjg Helena Johansson 1 Inledning Lymfödem är ett kroniskt sjukdomstillstånd med ökad volym som kan ge betydande funktionsnedsättning i form av inskränkt rörlighet, tyngd- och spänningskänsla, benägenhet för infektioner, psykologiska och kosmetiska problem. Detta påverkar aktiviteter i dagliga livet (ADL), arbetskapacitet, fritidsaktivteter och klädval.(1) Lymfödem Ödem definieras som en volymökning i en kroppsdel beroende på vätskeansamling i interstitialrummet och är ett symtom och inte en diagnos. Ett lymfödem orsakas av bristande transportkapacitet i lymfsystemet orsakad av sjukdom, missbildning, trauma eller tidigare given behandling (t ex kirurgi, strålbehandling) och leder till ansamling av lymfvätska i interstitiet med sekundära förändringar i vävnaden. Lymfödemet kan uppträda i en eller flera extremiteter, men även isolerat i andra områden som huvud och hals, bröst, bål och genitalia. Mjukdelsinfektion kan förvärra lymfödemet och är ofta orsakad av streptokocker och kallas då erysipelas (1). Patienterna kan vara drabbade av primärt eller sekundärt lymfödem. Ett primärt lymfödem uppkommer på grund av medfödd nedsatt funktion i lymfsystemet. Lymfödemet kan vara enkel- eller dubbelsidigt och är vanligen lokaliserat till nedre extremitet, eller en mera generell sjukdom som drabbar flera kroppsdelar (1). Ett sekundärt lymfödem utgår från ett normalt fungerande lymfsystem som har drabbats av skador och därefter ej längre kan hålla vävnaden ödemfri (3). Lymfödem hos en cancerpatient kan uppkomma när man utför ett ingrepp eller åtgärd mot den regionala lymfkörtelstationen eller genom i denna station uppkommen tumör(1). Andra orsaker till sekundärt lymfödem kan vara infektion, krosskador, frakturer, brännskador, sårskador, delhudstransplantationer samt lambåplastiker (2). Lymfödemet är inte alltid synligt för blotta ögat men kan palperas. De symptom som patienterna uppger kan vara tyngdkänsla, spänningskänsla, domningar/stickningar, ibland smärta/värk och/eller ökat omfång(1). Behandlingsmål Huvudmål Patienten ska ha kunskap om sin lymfödemproblematik och en förståelse av lymfsystemetets anatomi och fysiologi. Patienten ska ha kunskap om och regelbundet utföra de åtgärder som ingår i lymfödembehandling. Delmål Reducera lymfödemets volym Bibehålla ödemreduktion Minska risken för ödemkomplikationer(t.ex infektion) Minska övriga symptom En fungerande kompressionsbehandling En fungerande egenvård Sjukgymnastiska åtgärder Bedömning av lymfödem Med hjälp av en omfattande anamnes, inspektion, palpation, mätmetoder och kunskap om kliniska symtom/fynd kan i regel diagnosen lymfödem ställas (1). Behandling av lymfödem Behandlingen av lymfödem består ofta av en kombination av olika behandlingsmetoder. Pat bör vara medveten om att behandlingen är symptomlindrande och ej botande (1). Behandlingen består av kompression, manuellt lymfdränage, hudvård, fysisk aktivitet samt rådgivning. Behandling kan även innefatta intensivbehandling enligt kombinerad fysikalisk ödemterapi (KFÖ), lymftejpning och lymfpulsatorbehandling. 2 Mät-/utvärderingsmetoder Omkretsmätning enligt Kuhnke Beräkning av ödemvolym med hjälp av omkretsmåtten, enligt ett speciellt utarbetat kalkylprogram. (www.plasticsurg.nu) (1) Rörelseomfång i engagerad led jämförs med den motsatta sidan Pittingtest Stemmers tecken Palpation och inspektion av ödem Utvärdering kan även vid behov innefatta BMI och skattning av patientens subjektiva symptom med visuell analog skala (VAS) Kvalitetsindikatorer Struktur För närvarande finns 2,50 tjänst för lymfödempatienter, fördelade enligt följande: Falun 1,0 fördelat på 2 personer Avesta 0,50 Ludvika 0,50 Mora 0,50 Alla patienter behöver remiss, vilken ska innehålla information om patientens anamnes och symtom. Där ska även framgå att inga kontraindikationer för lymfödembehandling föreligger. Huvudsakligen bedöms och behandlas patienter inom öppenvård. Patienter inom slutenvård kan också erbjudas bedömning/behandling. Nybesök inom öppenvård bör ske inom 4-6 veckor efter remiss registrerats. Bedömning av inneliggande patient bör ske inom 24 timmar på vardagar. Landstinget Dalarnas lymfterapeuter träffas regelbundet på yrkesträffar för samverkan, kunskaps- och informationsutbyte. För utprovning av kompression har vi möjlighet att samarbeta med ett ortopedtekniskt företag (Aktiv Ortopedteknik). Nybesök (1 ½ h) Anamnes Undersökning Omkretsmätning Information om lymfsystemets anatomi, fysiologi och patologi Genomgång av råd/regim Bedömning av lämplig kompression Behandling med manuellt lymfdränage och ev bandagering Instruktioner om modifierat manuellt lymfdränage samt egenvård Vid behov förskrivning av kilkudde Tillsammans med patient komma överens om fortsatt uppföljning Återbesök Uppföljning av egenvård och kompression Undersökning Omkretsmätning Behandling med manuellt lymfdränage och eventuell bandagering Lymftejpning Tillsammans med patienten komma överens om fortsatt uppföljning Intensivbehandling Daglig behandling alternativt minst tre behandlingstillfällen på en vecka, med manuellt lymfdränage och bandagering under en sammanhängande period (1–3 veckor). Process Omkretsmätning enligt Kuhnke Volymberäkning med hjälp kalkylprogram Palpation och inspektion av lymfödem 3 Resultat Då patienterna med lymfödem har olika problem och behandlas utifrån varje individs behov, har vi idag inga gemensamma kvalitetsindikatorer för resultat. Referenser 1. Nationellt vårdprogram Lymfödem 2013-2014 (under uppgradering och omarbetning) 2. Henriksson TG, Wallenius I. Lymfödem- uppkomst, klinik och behandling. Lund: Studentlitteratur, 1994.