Doknr. i Barium
25403
Dokumentserie
su/med
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Giltigt fr o m
2015-12-16
Version
3
Innehållsansvarig: Birgitta Bååthe, Fysioterapeut, Fysioterapi Sahlgrenska (birba13)
Godkänd av: Åsa Sand, Verksamhetschef, Verksamhet Arbetsterapi och fysioterapi (asabl)
Denna rutin gäller för: Verksamhet Arbetsterapi och fysioterapi
Innehåll
Beskrivning ............................................................................................................................ 1
Revideringar i denna version ............................................................................................ 1
Denna riktlinje gäller för ..................................................................................................... 1
Syfte ......................................................................................................................................... 1
Bakgrund ................................................................................................................................ 2
Målsättning ............................................................................................................................. 2
Bedömning ............................................................................................................................. 2
Åtgärd ...................................................................................................................................... 4
Utvärdering ............................................................................................................................ 7
Uppföljning ............................................................................................................................. 7
Ansvar ..................................................................................................................................... 7
Uppföljning, utvärdering och revision ............................................................................ 7
Granskare/arbetsgrupp ....................................................................................................... 7
Relaterad information.......................................................................................................... 8
Bilagor ..................................................................................................................................... 8
Bilaga 1. Journalmall cirkulära mått arm ................................................................... 9
Bilaga 2. Journalmall cirkulära mått ben ................................................................. 10
Bilaga 3. Mätschema vid armödem............................................................................ 11
Bilaga 4. Mätschema vid benödem ............................................................................ 12
Bilaga 5. Riktlinjer för pulsatorbehandling i hemmet ........................................... 13
Bilaga 6. Riktlinjer för intensivbehandling .............................................................. 14
Beskrivning
Denna riktlinje innefattar en beskrivning av fysioterapeutiska behandlingsåtgärder vid lymfödem.
Revideringar i denna version
Inga stora revideringar jämfört med föregående version.
Det krävs läkarremiss för kompression hos nya patienter med primära lymfödem och för patienter
där det gått mer än 12 månader sedan behandling.
Denna riktlinje gäller för
Fysioterapeuter som ansvarar för rehabilitering av patienter med lymfödem, inom öppenvård,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Syfte
Erbjuda optimalt och likvärdigt fysioterapeutiskt omhändertagande och rehabilitering för patienter
med lymfödem.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Bakgrund
Ödem definieras som en synbar och/eller förnimbar volymökning i en kroppsdel. Ödem är ingen
diagnos utan ett symptom. Volymökningen beror på en vätskeansamling i det interstitiella rummet.
Lymfsystemet har en kapacitet att öka sin transportförmåga. Om en svullnad uppstår i kroppen kan
lymfsystemet ta hand om den ökade vätskemängden som uppstår. Vårt blodomlopps förmåga att
transportera vätska kan inte förändras. Då en skada uppstått på lymfsystemet dess kärl eller
lymfkörtlar blir den normala transportkapaciteten nedsatt och kan då inte alltid ta hand om ett normalt
transportbehov eller öka sin transportkapacitet. Detta kan då leda till svullnad, lymfödem.
Man skiljer mellan primära och sekundära ödem. Den bakomliggande orsaken till ett primärt
lymfödem är en medfödd utvecklingsstörning eller svaghet i lymfkärlen. Vanligast är ödemet
lokaliserat till nedre extremiteten. Ett primärt lymfödem kan debutera från nyföddhetsperioden och
upp i medelåldern. Sekundära lymfödem utgår från normalt fungerande lymfkärl som skadats p.g.a.
cancer, cancerbehandling, trauma eller infektion (parasiter som är mycket ovanligt i Sverige). Ett
sekundärt lymfödem är betydligt vanligare än de primära.
Lymfödem delas in i fyra olika stadier beroende på graden av förändringar i vävnaden.
Begynnande symptom i vävnaden men ingen synbar svullnad
Reversibelt stadium. En tydlig svullnad som är mjuk och pitting-ödem kan framkallas
Spontan irreversibelt stadium. Vävnaden hårdnar p.g.a. början till fibros. Huden är spänd
och glansig. Inget pitting-ödem kan framkallas i den fibrotiserade vävnaden
Lymfostatisk elefantiasis. Huden är mycket spänd och uppvisar degenerativa förändringar
och senare pigmenteringar
Målsättning
Att göra patienten så självständig som möjligt i vardagen och förbättra hans/hennes livskvalitet.
Behandlingen bör utgå från patientens egna önskemål och behov om så är möjligt.
Att ha kunskap om sin sjukdom gör att patienten aktivt kan bedriva den egenvård som är nödvändig
för att hantera sitt ödem.
Bedömning
Vid Fysioterapi Sahlgrenska och Mölndal tas patienter emot som behöver en bedömning av sina
besvär från exempelvis arm/ben, så som t.ex. svullnad och tyngdkänsla. Patienter som har varit på
besök hos fysioterapeut och där fått utprovat kompressionsstrumpor behöver inte varje gång komma
på ett nytt besök om hans/hennes status är samma utan en re-order av kompressionsstrumpan kan
göras på telefon.
Som lymfterapeut kan vi också konsulteras till någon avdelning eller av någon kollega.
Stabila ödem ska hänvisas till Närhälsan för kompressionsförskrivning.
Diagnostisering
När det gäller sekundära lymfödem där man vet den bakomliggande orsaken är det oftast inga
svårigheter att ställa diagnos. Vid primära lymfödem så krävs en noggrann utredning av den
bakomliggande orsaken.
En anamnes, inspektion och palpation kan ge de första indikationerna på vad för slags ödem det är.
Vidare kan lymfscintigrafi ge en indikation på om det är ett lymfödem. Undersökningen ger information
om transportkapaciteten och anatomin i lymfkärlen.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 2 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Bedömningsinstrument
Anamnes
Sjukdomsförlopp, behandlingar, debut av ödem, förändring av kroppsvikt, sysselsättning.
Inspektion
Synlig volymförändring
Form på den svullna kroppsdelen
Synlig spänning i vävnaden
Hudfärg
Peau d´orange (apelsinhud)
Skarpa hudveck
Hyperkeratos
Vätskeläckage från huden
Pappilomatos
Palpation
Konsistensupplevelse. Normal eller ökad
Pitting-ödem. Mäts och anges i mm. Man trycker in en tumme i den ödematösa vävnaden
under 60 s. Kvarstår det en grop är det ett pitting-ödem
Stemmers tecken. Positivt eller negativt vid benlymfödem (4). Stemmers Tecken innebär att
man försöker klämma ihop ett hudveck vid tå- eller fingerbaserna. Om detta inte är möjligt på
grund av att huden är väldigt svullen och stram innebär detta ett så kallat Positivt Stemmers
tecken. Det är då mycket troligt att svullnaden beror på lymfödem
Volymmätning
Omfångsmätning görs med måttband enligt bilaga 1 och 2. Vid en eventuell förestående fettsugning
görs omfångsmätning på arm och ben var fjärde cm med hjälp av måttband, se bilaga 1 och 2 (5,6).
Armvolymen kan också mätas i en Deplacement-mätare enligt Archimedes princip. Den friska armen
sänks ned i vatten och vätskemängden vägs därefter sänks den ödematösa armen ner i vattnet och
skillnaden i vikten mellan vätskemängden räknas ut (5,6).
Patientens subjektiva upplevelse
Svullnadskänsla
Spänningskänsla i huden
Trötthet i den svullna kroppsdelen
Tyngdkänsla i den svullna kroppsdelen
Värk eller molande känsla. Mäts med VAS
Dygnsvariation
Rörelseomfång
Aktiv rörlighet av extremiteten mäts med goniometer i de fall det är inducerat.
Rörlighet skattas dock oftast funktionellt.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 3 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Åtgärd
Kombinerad Fysikalisk Ödemterapi (KFÖ)
Råd och regim
Information ges om lymfsystemet och dess flödesriktning. Patienten instrueras om egenbehandling i
form av rörelseövningar, andningsövningar och strykningar. I de fall där patienten har en stram
vävnad eller strama ärr ger vi stretch och töjningsövningar. Det kan också vara inducerat med utökad
töjning och mobilisering som vi då utför på patienten. Tidvis högläge av extremiteten för att minska
ökat ultrafiltrat. Patienten informeras om effekten av muskelarbete. Information ges att delta i tidigare
aktiviteter eller att börja vara fysisk aktiv. Det ges även information om viktminskningens betydelse.
Det är också viktigt att informera om infektionsprofylax då den aktuella kroppsdelen har något lägre
immunförsvar samt tidiga tecken på erysipelas.
Hudvård
Huden över den ödematösa vävnaden blir lätt torr och får sprickbildningar. Hudkräm med lågt
pH-värde (<pH7) är att rekommendera.
Rörelseövningar
Man rekommenderar rörelseövningar dagligen för patienter med ödem. Muskelkontraktioner och
ledrörelse ökar lymfflödet i normala lymfkärl.
Andningsövning
Andningsövningar har visat sig öka lymfflödet. Vi instruerar om djupandning tillsammans med rörelse
med armarna där man korsar armarna över bröstet och andas ut för att sedan andas in djupt och
samtidigt öppnar upp armarna (som i en stor omfamning). Fem djupa andetag, sedan vila. Cykeln
upprepas 1-5 gånger. Rekommendationen är att göra detta varje morgon och kväll och gärna någon
gång under dagen.
Kompression
Vid lymfödem har de elastiska komponenterna i vävnaden blivit skadade vilket gör att det funktionella
vävnadstrycket är lägre, med påföljd av ökat netto ultra filtrat. Genom att sätta på kompression kan
man öka det interstitiella trycket och därmed minska kapillärfiltrationen och följaktligen också
lymfflödet. Kompressionen ökar också den lymfovenösa resorptionen.
Kompressionsbandage (sydda eller stickade) finns i 4 olika kompressionsklasser och mäts i mmHg.
Kompressionen ska vara graderad nerifrån och upp, d.v.s. 100 % tryck distalt, 70 % tryck på mitten
och 40 % tryck proximalt.
Kompressionsklasser fastställda av Europeiska Standardiseringskommittén
KKL I: lätt
KKL II: moderat
KKL III: kraftig
KKL IV: mycket kraftig
15-21 mmHg
23-32 mmHg
35-46 mmHg
49- mmHg
Kompressionen kan sedan i sig vara högelastisk (långdragselasticitet) eller lågelastisk
(kortdragselasticitet). Högelastisk kompression ger ett lägre arbetstryck och ett högre vilotryck medan
lågelastisk kompression ger ett lägre vilotryck och ett högre arbetstryck.
Kompressionen kan vara flatstickad eller rundstickad. Den flatstickade kompressionen är mer
lågelastisk och den rundstickade är mer högelastisk.
När man provar ut kompression tar man hänsyn till patientens ödem, kroppsform och när
kompressionen ska användas. Samma patient kan behöva varierande kompression med olika
elasticitet och grad av kompressionsklass. Viktigt är att valet av kompression görs i samråd med
patienten. Kompression är en av de viktigaste behandlingsåtgärderna vid lymfödem.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 4 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Vid hårdare ödem kan man komplettera med en uppmjukande kompression som är sydd i ett mjukare
material där det är infällt enkubikcentimeterstora skumkuddar. Denna kompression kan användas
både nattetid eller dagtid i samband med självbehandlingsprogram och då med utökade rörelser.
Innan man prövar ut kompression ska man bandagera ner ödemet så att det inte längre finns något
pitting-ödem. Undantag kan göras då det av praktiska skäl inte går att bandagera och man ändå
bedömer att man kan beställa en fungerande kompression.
Kompressionen kan vara konfektionssydd (standardstorlekar) eller måttsydd. Vid nydebuterade ödem
kan man ofta välja en standardstrumpa. Vid mer komplexa ödem brukar det vara lämpligt med
måttsydd kompression.
Man kan göra kompression till alla områden på kroppen. Vanligast är kompressionsärmar, handskar
och benstrumpor (knälånga eller lårlånga). Till tårna kan man göra tåhättor vilket kan vara viktigt för
att förhindra hyperkeratos. Det finns även kompressionsvästar för bålen, byxor och suspensoarer för
genitala ödem och ansiktsmasker till ansiktsödem.
Vid beställning av måttsydd kompression får patienten först en omgång och får pröva den i
2-4 veckor, därefter gör vi tillsammans en utvärdering och ny ordination med eventuella ändringar.
Generellt för patienter med kompression
Normalt håller kompressionsartiklar i ca 6 månader. Det är dock stora variationer beroende på vilken
kroppsdel som behöver kompression, t.ex. slits fingerhandskar mer än fingerlösa handskar. Det är
patientens behov som styr hur mycket kompression som ordineras.
Det ligger på patientens ansvar att höra av sig i god tid för att erhålla nya kompressions-bandage.
I samband med utlämning av kompressionsstrumpor får patienten ett informationsblad (relaterad
information).
Det kan räcka med en bra kompression och egenvård för att få ner ett ödem och hålla ödemet i
schack.
För olika kompressionsföretag, var god se aktuellt upphandlingsavtal.
Om inte denna behandling räcker för att få ner ödemet lägger vi upp en intensiv behandling med
manuellt lymfdränage.
Manuellt lymfdränage (ML)
Behandlingen utförs 3-5 dagar/vecka i två till tre veckor, sammanlagt ca 10 behandlingstillfällen.
Med ML ökar man aktiviteten i kvarvarande friska lymfbanorna.
Genom ett lätt tryck mot vävnaden ökar man transportkapaciteten framförallt i de hudnära lymfkärlen.
Man börjar med att aktivera lymfkörtelstationer och lymfbanor som ligger centralt intill den icke
ödematösa kroppskvadranten
Fibrotisk vävnad kan mjukas upp med speciella grepp.
Efter en behandling med ML bandageras den behandlade kroppsdelen med lågelastiska bindor.
Patienten kan ha detta bandage på sig i ett helt dygn om det känns bra. Därefter sätts
kompressionsstrumpan på.
Alternativ till manuellt lymfdränage är lymfpulsatorbehandling.
Bandagering
Närmst huden sätts en tunn bomullsstrumpa. Huden lindas sedan med vadd eller skumpolster.
För att få ett jämnt tryck behövs ibland extrapolstring på smalare anatomiska ställen. Pilotter av olika
skummaterial kan läggas på för att öka tryck på vissa ställen, t ex hand- och fotrygg. Bandageringen
sker med lågelastiska lindor i olika bredder för att få en optimal passform och avtagande tryck
proximalt. Lågelastisk kompression ger ett högt arbetstryck och lägre vilotryck. Fingrar och tår lindas
med elastisk gasbinda eller binda med invävda gummifibrer, alternativt används en tunnare
fingerhandske till fingrarna.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 5 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Lymfpulsatorer
Lymfpulsatorer är apparater för behandling av ödematösa extremiteter eller kroppsdelar. Arm, ben,
bål + arm(-ar) samt ben + buk (byxa). Det finns olika typer av apparater, mer eller mindre avancerade.
Principen för behandling
Extremiteten, alt. kroppsdelen, täcks av tubgas och innesluts i ett tvåväggigt fodral med ett eller flera
segment (upp till 12). Tubgasen skyddar huden och samlar upp fuktighet.
Luft pumpas in mellan fodralets väggar av en kompressor vid tryckfasen och luften töms ut i vilofasen.
Detta ger en pulserande tryckvåg längs extremiteten/kroppsdelen. Vågen börjar distalt och går
proximalt. Vid benödem med svullnadsengagemang på bålen och eller gentila områden kan med
fördel en byxa användas. Likaså används en jacka på patienter som har ödem på thorax eller i och
kring axillen.
Trycket ställs in manuellt alternativt man väljer olika behandlingscykler (på mer avancerade
apparater). För armen rekommenderas ett tryck på 30-55 mmHg.
För ben rekommenderas 35-65 mmHg.
För ökad effekt förlängs behandlingstiden. Man startar med 30 minuter och kan öka upp till
90 minuter. Optimalt tryck, tid eller längd för behandling har ej definierats utan en individuell
bedömning görs vid varje behandlingstillfälle för varje patient. Patienten inleder med liggande
andningsövningar. Därefter kan terapeuten göra vissa öppnande grepp på hals och i den närliggande
kroppskvadranten enligt ML (manuellt lymfdränage). Även efter behandling kan terapeuten jobba med
ML. Efter avslutad behandling är det viktigt att patienten får på sig en bra kompression, antingen i
form av bandagering eller kompressionsstrumpa. Hudvård och rörelseövningar ges som vid ML.
Behandlingen leder till ökad lymftransport och till att ödemvätska återförs till lymf- och vensystemen.
I vissa fall finns det möjlighet för patienten att få en pulsator förskriven till hemmet, se riktlinjer för
detta i bilaga 5 (23).
Enligt SBU-rapport 2005 (20) bör man tidigt sätta in behandling i form av kompression hos
bröstcanceropererade, redan då de upplever en spänningskänsla och ökad vävnadskonsistens i
armen. Vid tidig upptäckt av små armlymfödem kan också manuellt lymfdränage ge en reducering av
ödemet.
Intensivbehandling
Patienter med svårbehandlade ödem och patienter med behandlingsbara ödem som behöver utökat
stöd kan blir ordinerade intensivbehandling och remitteras till Mösseberg, Bräcke Diakoni. Se riktlinjer
för intensivbehandling, bilaga 6.
Det varierar från patient till patient hur behandlingen blir utformad, både beroende på ödemets
svårighetsgrad, men också på egen förmåga hos patienten och på var patienten upplever sitt ödem.
Viktigt att tänka på
Restriktioner för lymfdränagebehandling
Absoluta
Akuta inflammationer som erysipelas eller trombos
Malignitet som ej är färdigbehandlad, gäller ej palliativa patienter
Kardiellt ödem
Arteriell förträngning – gäller bandagering
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 6 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Relativa
Överproduktion av sköldkörtelhormon
Hjärtinsufficiens eller hjärtsvikt
Lågt blodtryck
Högt blodtryck – bandagering
Plötslig svullnad och rodnad kan vara erysipelas
Smärta hör inte ihop med lymfödem.
Neuralgisk smärta kan uppstå efter operation eller strålbehandling (1)
Vid proximal svullnad kan malign process föreligga
Specifikt för patienter med bröstcancer
Det är viktigt att man gör ett funktionsstatus på skuldran hos bröstcancerpatienter med lymfödem i
armen. Vid axillarutrymning kan n thoracodorsalis (m lat. dorsi) och n thoracicus longus
(m serratus anterior) bli störda vilket medför försämrad skulderstabilitet och funktion. Detta kan i sig
medföra sämre venöst återflöde och lymfflöde. Olika tekniker med myofasciella töjningar och
skulderstabiliserande övningar kan förbättra funktionen i skuldran/armen och därmed även minska
ödemet (21).
Utvärdering
Vid första besöket hos lymfterapeut tas ett status utifrån de besvär som patienten söker
för. Vanligast är att man redan här startar upp med behandling som råd och regim, kompression med
standardstrumpa, med mera. Därefter brukar man ha ett nytt besök inbokat för att utvärdera resultatet
av den första behandlingen.
Vid en intensivbehandling utvärderas effekten av behandlingen vid avslutat behandlingstillfälle.
Då nya kompressionsstrumpor ska beställas utvärderas effekten av den tidigare kompressionen och
ställning tas om ny behandlingsåtgärd ska sättas in.
Uppföljning
Det åligger varje enskild patient att själva höra av sig till den behandlande enheten då man önskar
kontroll av sitt ödem, nya kompressionsstrumpor eller har frågor.
Vid svårbehandlade ödem har man mer regelbundna uppföljningar.
Ansvar
Verksamhetschef är ytterst ansvarig.
Uppföljning, utvärdering och revision
Innehållsansvarig/arbetsgrupp ansvarar för uppföljning/revision av innehållet i rutinen.
Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient.
Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControlPRO.
Granskare/arbetsgrupp
Birgitta Bååthe, fysioterapeut, lymfterapeut, Fysioterapi Sahlgrenska
Jenny Larsson, fysioterapeut, Fysioterapi Sahlgrenska
Eva Nyberg, fysioterapeut, Fysioterapi Sahlgrenska
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 7 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Relaterad information
Ett nationellt vårdprogram är under revidering under 2014/2015 under lymfologi.se
Patientinformation – Instruktion angående användande av kompression
Egenvårdsbehandling vid lymfödem i armen
Egenvårdsbehandling vid lymfödem i ben
Information från fysioterapeut efter bröstoperation (lymfödem)
Till dig som har fått en kompressionsstrumpa
Till dig som tagit bort lymfkörtlar i buk eller ljumske
Välkommen till information efter bröstoperation
Bilagor
Bilaga 1. Journalmall cirkulära mått arm
Bilaga 2. Journalmall cirkulära mått ben
Bilaga 3. Mätschema vid armödem, 4 cm intervall
Bilaga 4. Mätschema vid benödem, 4 cm intervall
Bilaga 5. Riktlinjer för pulsatorbehandling i hemmet
Bilaga 6. Riktlinjer för intensivbehandling
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 8 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Bilaga 1. Journalmall cirkulära mått arm
Cirkulära mått:
cA= över knogarna, cB=mitt på handen,
cC=markerat streck vid handled, cD=12 cm upp på underarmen,
cE-4=4 cm distalt om armbågen, cE=armbåge, cE+4=4 cm proximalt om armbågen,
cF= mitt på överarmen, cG=proximalt på överarmen
Armen mäts i lätt böjd vinkel i knät.
Armen mäts i 90 graders abduktion vilande på en kudde.
Strama mått anges inom parantes om detta mäts.
Mäts i cm vä/hö
cA:
cB:
cC:
cD:
cE-4:
cE:
cE+4:
cF:
cG:
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 9 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Bilaga 2. Journalmall cirkulära mått ben
Cirkulära mått:
cA=fot proximalt om tårna, cY=snett över vristen, cB= smalaste på vristen, cB1=12cm ovanför cB,
cC=bredaste på vaden, cD=tuberositas fibulae, cE=basen patella, cF=15 cm ovanför cE,
cG=proximalt på låret
Benen mäts i liggande. cG måttet mäts i stående.
I cm: vä/hö
cA:
cY:
cB:
cB1:
cC:
cD:
cE:
cF:
cG:
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 10 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Bilaga 3. Mätschema vid armödem
Namn
Personnr
Mäts i sittande
Datum
Omfång
Cm
V
Längdmått Långf till
handrygg
mät
med
Långf till
linjal
handled
Längdmått
mät
med
måttband
Obs!
Rak
armbåge
Omfång
H
V
Omfång
H
V
Omfång
H
V
H
(CB)
0
(CC)
4
8
12
16
20
24
28
32
36
40
44
48
52
56
60
64
68
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 11 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Bilaga 4. Mätschema vid benödem
Namn
Personnr
Mäts i liggande
Datum
Omfång
Cm
V
Häl till tåbas
(IA)
H
V
Omfång
H
V
Omfång
H
V
H
(CA)
Fotrygg
Häl till fotled
Omfång
(CY)
(IB)
0
(CB)
4
8
12
16
20
24
28
32
36
40
44
48
52
56
60
64
68
72
76
80
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 12 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Bilaga 5. Riktlinjer för pulsatorbehandling i hemmet
Riktlinjer för intermittent kompressionsbehandling med pulsator
av patienter med lymfödem:
Patienten har inte möjlighet att bära kompression hela dagen
Arteriell insufficiens
Av praktiska, hygieniska skäl (arbetar tex inom vården, storkök)
Ödemutveckling trots kompressionsärm/-strumpa
Har haft upprepade erysipelasinfektioner
Vävnadsförändringar, fibros
Subjektiv upplevelse av tyngd- och spänningskänsla som inte minskar med befintlig kompression
(skattas med VAS)
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 13 (av 14)
Doknr. i Barium
25403
Giltigt fr.o.m
2015-12-16
Version
3
Riktlinje
Lymfödem - FYS
Bilaga 6. Riktlinjer för intensivbehandling
Riktlinjer för intensivbehandling av patienter med lymfödem:
Behandlingskrävande och behandlingsbara (reversibelt stadium) svåra ödem:
Ödemutveckling trots kompressionsärm/-strumpa
Pittingödem
Vävnadsförändringar, fibros
Upprepade erysipelas
Subjektiv upplevelse av tyngd- och spänningskänsla som inte minskar med befintlig kompression
(skattas med VAS)
Patientens uppfattning av besvär med hänseende arbete/fritid
Tabell 3 Bedömning av huden
Torrhet
Lymfangiektasi (lymfblåsor)
Pigmentering
Lymforrhea (lymfläckage)
Skörhet (tunn hud)
Papillomatos (vårtor)(Figur 2)
Färg
Hyperkeratos (förhårdnad hud)(Figur 2)
Temperatur
Erysipelas/rosfeber
Svampinfektion
Peau d’orange (apelsinhud)
Sår och ärr
Fördjupade hudveck (Figur 2)
Figur 2 Exempel på papillomatos, hyperkeratos och fördjupade hudveck
Lätta ödem:
Begynnande ödem, kompressionsärm/-strumpa utprovad och evaluerad
Patientens uppfattning av besvär med hänseende arbete/fritid - Behov av lymfskola
Behov av uppstart med fysisk träning - Patienten osäker, rörelserädd
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 14 (av 14)
