Doknr. i Barium
19151
Dokumentserie
su/med
RUTIN
Hot och våld i psykiatrisk vård
Giltigt fr o m
2015-03-18
Version
8
Innehållsansvarig: Mai Winter, Verksamhetsutvecklar, Verksamhetsledning (maiwi)
Godkänd av: Johan Sandelin, Verksamhetschef, Verksamhetsledning (johsa)
Denna rutin gäller för: Verksamhet Beroende; Verksamhet Neuropsykiatri; Verksamhet Psykiatri Psykos; Verksamhet Psykiatri
Affektiva
Syfte
Syftet är att alla medarbetare inom SU-psykiatri ska ha ett grundläggande gemensamt förhållningssätt
för att förebygga och hantera hot och våld.
Arbetsbeskrivning
Kartläggning
Det är viktigt att riskinventeringar beträffande hot och våld görs regelbundet. Varje enhet
(vårdavdelning/mottagning/administrativ enhet) ska utifrån sina egna förutsättningar göra en
kartläggning av riskfaktorer för arbetsplatsen i sin helhet och för enskilda arbetssituationer. En
sådan kartläggning ska bland annat utgå från vilka patienter man vårdar på enheten, lokaler, larm
och enhetens rutiner. Använd gärna Arbetsmiljöverkets checklista. Riskanalysen revideras årligen
i samband med enhetens arbetsmiljögenomgång.
Utbildning
Alla medarbetare ska regelbundet, minst vart tredje år, genomföra utbildning i personsäkerhet, i
enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinje. Medarbetare ska även delta i av verksamheten
erbjuden utbildning i självskydd, bältesläggning och bemötande. Det krävs att kunskaperna
kontinuerligt underhålls.
Förståelse
Kunskap om patienten tillsammans med personalens empatiska förmåga är en förutsättning för
förståelsen av patienten. Det är också viktigt att förstå förloppet bakom en aggressionshandling.
Information kan inhämtas från journalhandling, patienten själv samt närstående och från andra
som känner patienten väl.
Ordning och reda
Varje enhet ska ha en skriftlig arbetsrutin för personalen. För patienten ska det finnas tydliga
regler som är funktionella och etiskt försvarbara. Patienten ska informeras både skriftligt och
muntligt. Detta skapar trygghet.
Riskbedömning
Gör regelbundna riskbedömningar av potentiellt våldsamma patienter, identifiera riskfaktorer och
riskbeteenden. Använd skattningsskala Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI), Bröset
Violence Checklist (BVC), eller Staff Observation Aggression Scale (SOAS-R) och ta ställning till
bemötande och vilka åtgärder/behandlingsalternativ som skall vidtas. Kartlägg patienternas
tidigare hot- och våldsbeteende. Ta allvarligt på situationer och signaler som kan förväntas leda till
hot/våld och var uppmärksam på tidiga tecken.
Högriskpatienter
All personal som befinner sig på enheten ska informeras om högriskpatienter. Ingen får börja
arbeta efter ledighet förrän hon/han fått rapport om högriskpatienter med avseende på aggression,
självdestruktivitet och rymningsbenägenhet.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 5)
Doknr. i Barium
19151
Giltigt fr.o.m
2015-03-18
Version
8
RUTIN
Hot och våld i psykiatrisk vård
Attityder och bemötande
Personalgruppens attityder och bemötande är ytterst betydelsefullt. Som personal måste man vara
medveten om sin maktposition gentemot patienten och hantera den med varsamhet och omdöme.
Utgå från ett förståelseperspektiv.
Reflektera kring varför patienten reagerar/beter sig som han/hon gör och kring ditt eget sätt
att reagera/agera.
Var lugn och visa tolerans för patientens uppfattningar och uppförande så långt det är möjligt.
Tydliggör för patienten vilket beteende som är oacceptabelt och förklara varför. Erbjud
alternativ eller låt patienten ge alternativ. Det är viktigt att inte tränga in patienten i ett hörn,
varken rumsligt eller psykiskt.
Fokus ska ligga på att avleda och lugna ner. Omvårdnadsåtgärder är primärt viktigast. Tänk
på att vår roll är att vårda inte att uppfostra.
Aggressivitet är ofta ett symtom på oförmåga att förstå den yttre situationen och etablera en
adekvat kommunikation. Förutom detta kan olika psykiska, sociala och kroppsliga faktorer samt
påverkan av droger/alkohol eller abstinens öka benägenheten för aggressiva reaktioner.
Vid akuta förvirringstillstånd kan aggressionsutbrott förekomma. Tänk på att närma dig patienten
varsamt och skapa en så god kontakt som möjligt. Ett vänligt, icke hotfullt bemötande är viktigt.
Även kroppsspråket ska inge lugn och trygghet.
I en akut situation kan det vara svårt att tala den aggressive personen tillrätta. Det kan även vara
svårt att erbjuda lugnande läkemedel.
Om aggressiviteten inte är tillfällig bör bakomliggande orsak utredas av läkare. Det kan vara
somatiska faktorer som t.ex. smärta, fluktuerande blodsockernivåer, nutritionsproblem,
förstoppning eller urinretention. Epileptiska störningar kan ibland skapa aggressivitet. Den fortsatta
behandlingen inriktas på omvårdnadsåtgärder i kombination med behandling av bakomliggande
faktorer.
Fysisk miljö
För att undvika att patienten känner sig trängd ska man tillse att patienten efter behov och
situation har utrymme att röra sig. I vissa fall kan patientens utrymme behöva begränsas. Undvik
så långt det är möjligt att placera agiterade och/eller våldsbenägna patienter i trånga och varma
utrymmen. Se till att föremål som kan användas som tillhyggen inte är tillgängliga. Vassa föremål
ska vara inlåsta.
Klädsel
Bär funktionell och korrekt klädsel. Kläder och smycken som kan dras åt kring halsen kan i kritiska
lägen bli livshotande. Inom sjukhusbunden heldygnsvård exklusive Rättspsykiatrin ska man följa
SU:s klädregler.
Säkerhet vid hembesök
Inför varje hembesök ska en riskbedömning göras. Om patienten inte är känd inom verksamheten
ska hembesök alltid göras tillsammans med kollega eller annan person. Behörighetskort/IDbrickan ska bäras väl synlig. Mobiltelefon/larm ska alltid tas med. Kollegor ska informeras om att
hembesöket görs. Om personal önskar transportera patient får endast taxi, leasingbil eller annan
av SU hyrd bil användas. Privat bil får enligt gällande försäkringsvillkor aldrig användas.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 2 (av 5)
Doknr. i Barium
19151
Giltigt fr.o.m
2015-03-18
Version
8
RUTIN
Hot och våld i psykiatrisk vård
Larmrutin för vårdavdelningar
På vårdavdelning har alla medarbetare skyldighet att bära larm och vara väl förtrogna med
larmsystemet och lokal larmrutin. Larmdosan ska testas inför varje arbetstillfälle.
Betrakta inga larm som onödiga – även ”falsklarm” har en positiv effekt i form av att både
arbetskamrater och patienter ser att larmberedskapen är god.
Inom öppenvården gäller enhetens säkerhetsrutiner.
Vid varje rapport (morgon, eftermiddag, natt) utses personal som larmansvarig på respektive
enhet/avdelning. Detta innebär att denna person är den förste som springer på larm då det blir
aktuellt. Larmansvarig ska tillfälligt lämna över ansvaret till annan personal om han/hon måste
lämna avdelningen. Studerande ska inte närvara eller ingripa under en larmsituation.
När det larmas ska arbetsledare på den larmande avdelningen informera den inlarmade
personalen, samordna och fördela arbetsuppgifter.
Larmövningar ska hållas minst fyra gånger per år. Det är särskilt viktigt om det inte har förekommit
verkligt larm under en längre period. Se även lokal larmrutin!
Våldsutbrott
Utlös omedelbart larm vid våldsutbrott då patient hotar eller slår personal och/eller
medpatienter.
Överväg snabbt om polis behöver tillkallas - slå 00 – 112. Glöm inte nollorna! Tala om att det
gäller en akut nödsituation - ”personal i underläge” – och vad hotet består i (t ex knivhot).
Tala om vart polisen ska komma och försök möta vid ytterdörren.
Om patienten är beväpnad med vapen eller tillhygge ska direkt konfrontation undvikas. I
första hand ska polis tillkallas.
Om patienten inte är beväpnad ska personalen överväga aktivt ingripande eller försöka
uppehålla patienten till dess förstärkning anländer.
Att skydda medpatienter och arbetskamrater ska alltid ha högre prioritet än att förhindra att
föremål skadas, även om dessa har ett stort ekonomiskt värde.
Vänd aldrig ryggen åt patienten. Observera patienten utan att provocera.
Nödvärnsrätten gäller på samma sätt som i samhället i övrigt (bilaga 4). Observera dock att
nödvärn endast gäller när ett angrepp pågår.
Om fasthållning eller bältesläggning enligt nödvärnsreglerna har tillämpats måste ansvarig
läkare omedelbart kontaktas för beslut om vidare åtgärder.
Observera att tvångsvis läkemedelstillförsel inte får ges enligt nödvärnsreglerna.
Om situationen är katastrofal - lås upp dörren. Observera att den som fattar ett sådant beslut
fortfarande gör det inom sitt yrkesansvar. Kontakt tas med ansvarig läkare som fattar beslut
om kontakt med polis för efterlysning. Om patienten är intagen enligt LPT eller LRV ska
polis omedelbart kontaktas och patienten efterlysas.
Dokumentation och rapportering
Patientens aggressiva beteende ska noggrant dokumenteras i patientjournalen genom en
beskrivning av händelseförloppet, patientens uppkomna skador och handläggningen av
situationen.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 3 (av 5)
Doknr. i Barium
19151
Giltigt fr.o.m
2015-03-18
Version
8
RUTIN
Hot och våld i psykiatrisk vård
Alla våldshandlingar ska rapporteras omgående till vårdenhetschef och registreras i MedControl PRO.
Det gäller både när patienter och personal har skadats eller då skada kunde ha uppstått.
Ansvar
Verksamhetschef på respektive verksamhetsområde ansvarar för att rutinen är känd och följs.
Uppföljning, utvärdering och revision
Ansvariga för uppföljning/revision är verksamhetsutvecklare på uppdrag av verksamhetschef. Avsteg
från rutinen rapporteras i MedControl PRO.
Relaterad information
Arbetsmiljöverkets checklista. Finns på hemsidan www.av.se
SU Säkerhetshandbok
VGR Handbok för personsäkerhet
SU rutin "Transport av patient inom psykiatrin då risk för hot/våld kan föreligga"
SU rutin: ”Hot och Våld mot medarbetare”
Lokala rutiner för överfallslarm på respektive psykiatrisk verksamhet
Brottsbalken – Nödvärnsrätt och Nöd (bilaga 1)
Skattningsskalor: Cohen-Mansfield Agitation Inventory (CMAI), Bröset Violence Checklist
(BVC), Staff Observation Aggression Scale (SOAS-R).
Arbetsgrupp
Mai Winter, verksamhetsutvecklare, Verksamhet Neuropsykiatri
Pia Ram, tf. verksamhetssamordnare, Verksamhet Psykiatri Psykos
Emelie Ekoff, verksamhetsutvecklare, Verksamhet Beroende
Gabriel Jungestrand, verksamhetsutvecklare, Verksamhet Psykiatri Affektiva
Granskare
Pia Rydell, verksamhetschef, Psykiatri Psykos
Tobias Nordin, verksamhetschef Psykiatri Affektiva
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 4 (av 5)
Doknr. i Barium
19151
Giltigt fr.o.m
2015-03-18
Version
8
RUTIN
Hot och våld i psykiatrisk vård
Bilaga 1
Nödvärnsrätten
Brottsbalken (BrB 24:1)
Nödvärnsrätten ger var och en rätt att försvara person, egendom, äganderätt och tillträdesrätt.
Lagen sätter gränser för hur, när och vad man får försvara dessa intressen.
En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den … är uppenbart oförsvarlig. Den
gärning som begåtts i nödvärn ska vägas mot tre faktorer:
1. Angreppets beskaffenhet
Hur angreppet sett ut, utförts vem som utfört det, hur angriparen är beväpnad/utrustad, hur
allvarligt angreppet var menat m.m.
2. Det angripnas betydelse
Hur juridiskt skyddsvärt det angripna är. T.ex. är ett angrepp på person mer skyddsvärt än ett
angrepp på sak och ett angrepp på en större fastighet är mer skyddsvärt än ett angrepp på
en cykel.
3. Omständigheter i övrigt
T.ex. kunde situationen ha löst på ett mildare och mer lagenligt sätt? Åtgärder ska inte gå
utöver det som är försvarligt med hänsyn till ändamålet. Man får i princip inte göra mer ont än
det onda man försöker förhindra.
Nöd
Brottsbalken (BrB 24:4)
En gärning som någon begår i nöd utgör inte brott, förutsatt att handlingen inte är oförsvarlig med
hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt.
Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat
intresse.
När man bedömer om handlingen är oförsvarlig tar man bland annat hänsyn till den skada som görs
och väger det mot det intresse som personen vill skydda.
Exempel på handlande i nöd kan vara att slå sönder ett fönster för att kunna släcka en brand eller att
ta någon annans båt för att rädda en person från att drunkna.
Till skillnad från nödvärn kan nöd vara en ansvarsfrihetsgrund utan att någon annan person är
inblandad.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 5 (av 5)
