Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
2017-02-17
Regionalt styrdokument 2017
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och
angränsande område hälso- och sjukvård, LGL
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
2
Innehåll
1. Bakgrund
3
2. Sammanfattning
4
3. Regionala mål/uppdrag inom respektive utvecklingsområde
5
3.1 Barn och unga
5
3.2 Missbruks- och beroendevård
5
3.3 Äldre
7
3.4 Psykisk hälsa
8
3.5 eHälsa
9
4. Generella samverkansområden
10
4.1 Brukare, patienter och närståendemedverkan i Kalmar län
10
4.2 Länsgrupp Habilitering/ rehabilitering
11
4.3 Informationsöverföring
12
4.3.1 Samordnad individuell plan (SIP)
4.3.2 HSL ansvar korttidsboende inom LSS
12
12
4.4 Lagen om samverkan vid utskrivning ifrån sluten hälso-och sjukvård
12
4.5 Informationsspridning
12
4.5.1 Informationsspridning av beslut/ utvecklingsarbeten inom LGL
5. Uppföljning av regionalt styrdokument
13
13
3
1. Bakgrund
I september 2013 antogs en ny struktur och modell för samverkan och gemensam ledning och
styrning i länet. Samverkansmodellen bygger på ett antal årligt återkommande forum. Ett s.k.
”Årshjul för gemensam styrning och ledning” har tagits fram, (se nedan). Varje år ska två
presidiekonferenser hållas med landstingspresidiet, PKN presidiet och samtliga
socialnämndspresidier i länets 12 kommuner. Konferenserna ska fokusera på innehåll och
resultat av arbetet samt fastställa inriktning och aktivitetsplan för nästkommande
samarbetsperiod. Den Länsgemensamma ledningsgruppen leder arbetet i länet med
utgångspunkt i presidiekonferensernas uppdrag och årliga aktivitetsplaner.
4
2. Sammanfattning
Invånarna i Kalmar län ska känna trygghet och ska utifrån sina behov få ta del av vård och
omsorg av hög kvalitet. Målet är att använda resurser och kompetenser på bästa sätt för att
klara av framtidens välfärd i länet genom en sammanhållen vård och omsorg där varje enskild
individ får rätt vård och omsorg i rätt tid och på rätt vård/omsorgsnivå utan att behöva tänka
på de olika aktörers organisationer eller ansvarsområden. Detta ställer höga krav på oss som
huvudmän att ständigt utveckla, förbättra och stärka länets samverkan. De nationella
satsningarna och överenskommelserna förändras årligen i mer eller mindre stor omfattning.
Den länsgemensamma ledningsgruppen följer den utvecklingen noga eftersom den ligger till
grund för det gemensamma arbetet.
2017 kommer att innebära fortsatt arbete med att utveckla samarbetet kring följande områden:
barn- och unga, missbruks- och beroendevård, äldre, psykisk hälsa och eHälsa.
Brukarmedverkan, folkhälsa och e- hälsa är viktiga områden som ska genomsyra samtliga
utvecklingsområden. Detsamma gäller för områdena habilitering/rehabilitering och
informationsöverföring. I den folkhälsopolitiska planen beskrivs de satsningsområden som
gäller för länet.
Fortsatt dialog mellan ansvariga för hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola behövs för att
bygga nätverk och finna samverkansformer som syftar till ökad hälsa hos barn och unga.
En viktig del för att öka kvaliteten inom vård och omsorg är att ta tillvara brukarens,
patientens och närståendes engagemang och delaktighet i planeringen av vård och omsorg.
Under 2017 ska det ske ett fortsatt arbete med att skapa enhetliga former för brukarmedverkan
i länet. Erforderliga utbildningar kommer att hållas.
Arbetet med att säkerställa och utveckla informationsöverföringen mellan huvudmännen är
viktig och är en stor utmaning utifrån den kommande nya lagstiftningen kring trygg och
effektiv utskrivning från sluten vård. Länet behöver också arbeta med att utveckla
användandet av Samordnad Individuell Plan (SIP) samt se över möjligheten att digitalisera
densamma.
Under 2017 fortsätter staten att rikta stimulansmedel till området psykisk hälsa där målet är
att öka tillgängligheten till stöd och behandling av god kvalitet och att förebygga och
motverka psykisk ohälsa i länet. Satsningen för 2017 har ett större fokus på barn och unga.
Att utveckla arbetet med tekniska lösningar och nå fram till smartare och effektivare arbetssätt
är viktigt för att bidra till att utveckla servicen gentemot invånarna. Digitaliseringen innebär
en stor potential att utveckla morgondagens välfärdstjänster.
Flyktning- och asylsituationen i länet medför stora utmaningar men innebär samtidigt en unik
möjlighet för länets samhällsutveckling. Hur bra vi lyckas med denna uppgift beror till stor
del på hur vi tar tillvara våra gemensamma krafter och hur vi, i samverkan, bygger ett hållbart
arbete framåt.
Det regionala styrdokumentet ger en övergripande beskrivning av vilka mål som ska uppfyllas
under 2017. Som komplement till detta finns aktivitetsplaner för varje utvecklingsområde.
5
3. Regionala mål/uppdrag inom respektive utvecklingsområde
3.1 Barn och unga
Under 2017 kommer huvudfokus inom området Barn och unga att vara psykisk hälsa. Många
barn och ungdomar upplever idag psykisk ohälsa och mycket tyder på att ohälsan ökar. Att
drabbas av psykisk ohälsa som barn eller ungdom kan ge allvarliga konsekvenser, exempelvis
alkohol- och drogmissbruk, självskadebeteende eller självmordsförsök.
För att undvika barns ohälsa är det nödvändigt att arbeta främjande och förebyggande. Det är
också viktigt att upptäcka ohälsa tidigt så att insatser kan sättas in direkt och hindra de
negativa konsekvenserna.
För att kunna förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga behöver olika verksamheter
samordna sina insatser i större grad. Detta är något man trycker på ibland annat SKL:s
Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården- Stärkt skydd för barn och unga och
i Överenskommelsen mellan stat och SKL om Psykisk hälsa 2016 och 2017.
Barnkonventionen är antagen i Sverige sedan många år tillbaka, men för att den ska följas
fullt ut behöver mer göras. Bland annat behöver barn och ungas delaktighet i sin egen vård,
skolgång och omsorg öka. Barnrättighetsutredningen har i sitt betänkande Barnkonventionen
blir svensk lag (SOU 2016:19) föreslagit att Barnkonventionen ska bli lag 2018.
Målgrupp: Barn och unga i Kalmar län.
Övergripande mål: Förbättrad psykisk och fysisk hälsa för barn och unga.
Aktiviteter:
 Att revidera och implementera den regionala överenskommelsen,
Hälsoundersökningar och Munhälsoundersökningar för placerade barn.
 Att sprida kunskapen om SIP som ett verktyg.
 Att fortsätta den påbörjade utvecklingen av samverkan mellan socialtjänst, skola och
landsting.
 Att revidera överenskommelse mellan socialtjänsterna och BUP.
 Att fortsätta påbörjad utveckling med Ungdomsmottagningar.
 Att säkerställa att arbetet enligt barnkonventionen förstärks.
 Att utveckla barns delaktighet.
 Att kartlägga behov av samverkan kring ensamkommande barn.
 Att göra fördjupad analys av de behov som finns hos barn, unga och unga vuxna.
Tidplan för genomförandet: 2017
Genomförare: Länets 12 kommuner och landstinget
Berörda samarbetspartners:
Ansvarig: Samordnande grupp Barn och unga
3.2 Missbruks- och beroendevård
Missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel orsakar fysiska sjukdomar,
psykisk ohälsa och sociala problem både för individen själv och för närstående.
Flera faktorer tyder på att bruket av narkotika i Sverige ökar. Narkotikabruk är vanligare
bland män än bland kvinnor och i de yngre åldersgrupperna. Den vanligaste olagliga drogen
6
är Cannabis men missbruket av olika narkotikaklassade läkemedel ökar liksom tillgången till
nya psyko- aktiva substanser, så kallade nätdroger. Detta har även inneburit en ökning av vård
för psykiska störningar och beteendestörningar. Samsjukligheten är stor inte minst bland
ungdomar med missbruksproblematik.
Alkoholkonsumtionen hos unga har de senaste åren minskat medan vuxnas konsumtion legat
relativt still. Länet har en i jämförelse med riket hög andel patienter med alkoholrelaterade
diagnoser vilket påvisar behovet av att arbeta förebyggande även när det gäller den vuxna
befolkningen.
Kalmar län följer i stort den nationella utvecklingen men olika studier visar på tydliga
skillnader mellan kommunerna.
Kommuner och landsting ska gemensamt utveckla missbruks- och beroendevården så att
brukare får bästa möjliga vård. För att nå detta krävs ett utökat arbete med systematisk
uppföljning på olika nivåer.
Sedan 2013 finns ett lagstadgat ansvar att landsting och kommun ska ingå överenskommelse
om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra
beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Överenskommelsen mellan
kommunerna i Kalmar län och landstinget i Kalmar län kring personer med riskbruk,
missbruk och beroende ska under 2017 revideras och behöver också bli mer känd ute i
verksamheterna.
Implementeringen av de nationella riktlinjerna fortsätter genom att regelbundet erbjuda
utbildningar i de av riktlinjerna rekommenderade metoderna. Under 2017 påbörjas ett
samarbete med landstingets KTC som kommer ansvara för vissa utbildningar. Den lokala
nivån ansvarar för att implementera riktlinjerna i respektive verksamhet.
SKL kommer under 2017 ta fram en nationell handlingsplan för att stödja huvudmännen att
förebygga och motverka missbruk och beroende hos unga med fokus på samverkan.
Ansvarsfördelning och vårdkedja för unga behöver förtydligas i revideringen av den regionala
överenskommelsen.
Regeringen har beslutat om en ny nationell ANDT-strategi för åren 2016-2020. Landstinget,
kommunerna, polisen, Länsstyrelsen och regionförbundet samverkar för att utifrån denna ta
fram en regional strategi som beskriver aktiviteter och ansvar utifrån strategins mål.
Landstinget, kommunerna och polisen är överens om att fortsätta arbetet med verka för
sammanhållande strukturer för personer omhändertagna enligt LOB.
Målgrupp:
Kvinnor, män, flickor och pojkar med riskbruks-, missbruks- och beroendeproblematik
samt deras familjer.
Övergripande mål:
 Personer med riskbruk, missbruk eller beroende ska erbjudas god vård och stöd för att
ta sig ur detta samt hjälp till förbättrad psykisk och fysisk hälsa.
 Brukare och anhöriga inom missbruks- och beroendevård ska få bästa möjliga vård
utan att märka våra organisatoriska gränser.
 Alkoholrelaterad sjukdom, inläggning och dödlighet hos vuxna ska minska genom att
verksamheter som möter vuxna människor i tidigt skede identifierar riskfylld eller
skadlig alkoholkonsumtion.
7
Aktiviteter:
 Att revidera samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och
kommunerna i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende.
 Att kommunicera enligt framtagen kommunikationsplan i syfte att öka användandet av
SIP.
 Att fortsätta arbetet med att skapa sammanhållande strukturer kring personer
omhändertagna enligt LOB (Lagen om Omhändertagande av Berusade personer)
utifrån den överenskommelse som ingicks under 2015.
 Att fortsätta arbetet med att stötta och utveckla brukarrådet och deras arbete med
brukarstyrda brukarrevisioner.
 Att stödja arbete med att använda systematisk uppföljning på olika nivåer.
 Att, i samverkan med området barn och unga, erbjuda kommunerna stöd i att utveckla
arbetet med familjeorienterat arbetssätt (förstärkt barn- och föräldraperspektiv i
familjer med missbruk).
 Att, i samverkan med Länsstyrelsen, stödja arbetet med att öka användandet av Audit
och Dudit för att tidigt identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkohol- eller
narkotikakonsumtion.
Tidplan för genomförandet: 2017
Genomförare: Kalmar läns 12 kommuner, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet och
Utvecklingsrådet
Berörda samarbetspartners: Länsstyrelsen, polisen
Ansvarig: Samordnande grupp Missbruk och beroende
3.3 Äldre
Flertalet äldre människor i Kalmar län lever ett gott liv och klarar sig utan stöd från vård och
omsorg. Med stigande ålder ökar risken för hälsoproblem och kroniska sjukdomar samt behov
av stöd och samordning.
Samordnad individuell plan (SIP) och fast vårdkontakt är de förenande länkarna för att skapa
en sammanhållen vård och omsorg samt öka den äldres delaktighet. Teamarbetet behöver
utvecklas i hemsjukvården. Teamet runt brukare/patient består av medarbetare från
primärvård, kommunal hälso- och sjukvård samt specialiserad vård. Digitala lösningar ska
utvecklas för informationsöverföring, SIP, egenvård, behandling och omsorg.
I kommunerna ska förslag om hur uppdraget som kontaktman kan utvecklas till en fast
omsorgskontakt tas fram. I omsorgen om de äldre är även kontinuitet en viktig faktor. För en
trygg hemgång vid utskrivning av mest sköra äldre behövs samordning. SIP får en allt större
betydelse. Det kan gälla hemtjänst och hemsjukvård men också hemrehabilitering och
rehabiliterande arbetssätt. Rehabilitering är viktigt så att den äldre kan leva ett så självständigt
liv som möjligt.
I primärvården behövs utveckling av en fast vård respektive läkarkontakt, stöd i hemsjukvården/mobil hemsjukvårdsläkare och en mer personcentrad vård och ansvar för de mest
sköra äldre. Inom den öppna och slutna specialiserade vården föreslås för uppföljning av
komplexa patienter mottagningar anpassade utifrån de äldres behov, konsultationsstöd till
primärvård och kommun samt mobilt geriatriskt/medicinskt team.
Målet är en trygg äldre med en planering t.ex. SIP och en fast vårdkontakt som är känd av den
enskilde själv, närstående och personal inom vård och omsorg.
8
Vi måste systematiskt identifiera äldre med stor risk att försämras i närtid och utifrån detta
agera med ett strukturerat riskförebyggande arbete.
Utveckling av befintliga mötesplatser, gemensamma teamutbildningar och kvalitetssäkring av
vårdens övergångar ska fortgå.
Målgrupp: De mest sköra äldre.
Övergripande mål:
Att den sköre äldre
 Kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.
 Får den vård du behöver när du behöver den på det sätt du önskar få den.
 Inte märker våra organisatoriska gränser.
 Möter kompetens, säkerhet, hög kvalitet och gott bemötande.
 Ska känna att vi gör vårt bästa för att ge dig en värdig sista tid i livet.
Aktiviteter: Mål och aktiviteter ses i Strategi- och handlingsplanen Bättre liv för sköra äldre i
Kalmar län 2017– 2018
Tidplan för genomförandet: 2017-2018
Genomförare: Länets 12 kommuner och landstinget
Berörda samarbetspartners: Patient- och brukarmedverkan och organisationer.
Linnéuniversitetet.
Ansvarig: Samordnande grupp äldre
3.4 Psykisk hälsa
Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för alltifrån nedsatt psykiskt välbefinnande till olika
former av psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar.
Utvecklingsarbetet kring psykisk hälsa handlar om att möjliggöra för människor att uppleva
sin tillvaro som meningsfull med god hälsa, att de kan använda sina resurser väl och vara
delaktiga i samhället. Överenskommelsen mellan stat och SKL, ”Stöd till riktade insatser
inom området psykisk hälsa”, syftar till att öka tillgängligheten till stöd och behandling av
god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa.
Inom ramen för överenskommelsen 2016 genomfördes en regional analys och utifrån den togs
en handlingsplan med lång- och kortsiktiga mål fram. Både analys och handlingsplan är
gemensam för länets 12 kommuner och landstinget i Kalmar län.
Höga suicidtal, ökade sjukskrivningstal på grund av psykisk ohälsa, alkoholrelaterad ohälsa
samt behov av sysselsättning och mötesplatser är några områden med behov av utveckling.
Ökad kunskap om och insatser för äldre med psykisk ohälsa, anhöriga, barn som anhöriga,
nyanlända/asylsökande och HBTQ-personer framkom också. Flera områden ingår i andra
samordnande gruppers och/eller myndigheters ansvarsområden vilket kräver samverkan och
god kännedom om varandras uppdrag och ansvar.
Sedan den 1 januari 2010 är kommuner och landsting skyldiga att ha överenskommelser om
samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen
mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk
funktionsnedsättning ska under 2017 revideras och behöver bli mer känd i verksamheterna.
9
En ”utökad behovsanalys av stödinsatser inom området psykisk hälsa och samsjuklighet” togs
fram under 2016. I den beskrivs skillnaden mellan Case Manager (CM), personligt ombud
(PO) och fast vårdkontakt samt hur de förhåller sig till Samordnad Individuell Plan (SIP). Ett
fortsatt uppdrag handlar om att visa på hur CM i dagsläget fungerar och kan utvecklas i länet.
Under 2016 togs ”Handlingsprogram för självmordsförebyggande åtgärder” fram och
beslutades av Länsgemensam ledning i samverkan. Arbete utifrån mål i den kommer fortsätta
under kommande år.
Målgrupp:
Personer oavsett ålder, barn, unga och vuxna, som har eller som särskilt riskerar att drabbas av
psykisk ohälsa och som behöver insatser från kommun och landsting.
Övergripande mål:
Tillgodose den enskildes behov genom samordnade insatser för att identifiera, förebygga och
förbättra situationen samt bidra till återhämtning för personer med psykisk ohälsa.
Aktiviteter:
 Att revidera samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och
kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
 Att fortsätta det suicidförebyggande arbetet utifrån mål i handlingsprogrammet
 Att ta fram förslag på fortsatt arbete med insatsen CM
 Att kommunicera ut information enligt framtagen kommunikationsplan i syfte att öka
användandet av SIP
 Att kartlägga former för brukarmedverkan i kommunerna och landstinget som första
steg i ett långsiktigt arbete med delaktighet
 Att följa upp och vid behov revidera ”Gemensam handlingsplan för kommunerna i
Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området
psykisk hälsa 2016”
Tidplan för genomförandet: 2017
Genomförare: Kalmar läns 12 kommuner, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet och
Utvecklingsrådet
Berörda samarbetspartners: Samordningsförbundet, Länsstyrelsen
Ansvarig: Samordnande gruppen.
3.5 eHälsa
Regeringen tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting vill understödja arbetet att
ta tillvara digitaliseringens möjligheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården och har
därför ställt sig bakom en gemensam vision för eHälsoarbetet fram till 2025: År 2025 ska
Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte
att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och
stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
Regeringens ambition att Sverige ska vara ledande vad gäller att använda it för att nå politiska
mål för tillväxt i alla delar av landet, social välfärd, demokrati och klimatförbättringar
resulterade 2011 i att man fattade beslut om en digital agenda för Sverige, som fick namnet
”IT i människans tjänst. När Kalmar län inledde arbetet med den digitala agendan
formulerades det regionala målet till ”att på bästa sätt ta tillvara digitaliseringens möjligheter
för Kalmar län”. Den digitala agendan, för år 2015-2020, antogs i december 2014 av
Regionförbundet i Kalmars styrelse.
10
Den samordnande gruppen för eHälsa utgör inom strukturen för Länsgemensam ledning i
samverkan inom Socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård och med
förstärkning från eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet enligt Kalmar läns regionala digitala
agenda länets eHälsoråd. Gruppen ansvarar för satsningar inom eHälso- området i den
regionala digitala agendan för Kalmar län. Förutom identifierade aktiviteter i den digitala
agendan arbetar den Samordnande gruppen för eHälsa även kontinuerligt med
omvärldsbevakning och att följa och anpassa arbetet mot utvecklingen av nationellt arbete
kring eHälsa med fokus på de områden där samverkan mellan kommuner och Landsting
spelar in.
Den samordnande gruppen för eHälsa har fokus på att eHälsoarbetet ska bidra till en bättre
folkhälsa. Genom att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter kan vi uppnå en god och
jämlik hälsa och välfärd. Det handlar om att optimalt nyttja IT-stöd, sätta invånarens behov i
centrum för ett större inflytande och en bättre delaktighet i dess processer kring hälsa, vård
och omsorg.
Målgrupp: Invånare i Kalmar län.
Övergripande mål:
I den regionala digitala agendan för Kalmar län finns följande mål för området eHälsa:
 Förbättra invånarnas möjlighet till insyn och delaktighet i hälsoprocessen.
 Öka tryggheten och höja effektiviteten genom användning av digitala hjälpmedel som
en naturlig del av hälsoområdet.
 Förenkla för invånare och personal genom effektiv samverkan mellan
huvudmannagränser med hjälp av IT.
Aktiviteter 2017:
 Att initiera förbättringar för ett ökat nyttjande av vårdplanering via video.
 Att revidera området eHälsa i Regional digital agenda för Kalmar län.
 Att ta fram en behovsbeskrivning för säker meddelandehantering mellan sluten hälsooch sjukvård, primärvård och kommun.
Tidplan för genomförandet: 2017 -> (se tidplan för Regionala digitala agendan)
Genomförare: Länets 12 kommuner, landstinget, regionförbundet och Utvecklingsrådet
Berörda samarbetspartners: eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet
Ansvarig: Samordnande grupp eHälsa
4. Generella samverkansområden
4.1 Brukare, patienter och närståendemedverkan i Kalmar län
LGL och dess presidium tog i februari 2015 beslut om Modell för brukares, patienters och
närståendes medverkan i Kalmar län. Denna länsgemensamma modell omfattar:



Länsgemensam struktur för brukare, patienter och närstående som ska medverka i
aktiviteter på olika nivåer.
Tydliga uppdrag med ersättning för brukare, patienter och närstående som medverkar.
Kompetensutveckling för brukare, patienter, närstående och medarbetare.
11
Under 2016 har ett Utvecklingsråd bildats bestående av 12 personer. Dessa har valts utifrån
kriterier som erfarenhet, ålder, kön, spridning i länet. Detta för att få en så heterogen grupp
som möjligt. En Intressebank har skapats dit enskilda individer med intresse att medverka i att
förbättra stöd, vård och omsorg i Kalmar län kan anmäla sig för kommande uppdrag.
Målgrupp: brukare, patienter, närstående och tjänstemän som medverkar i regionalt
utvecklingsarbete i Kalmar län
Övergripande mål: Förbättra stöd, vård och omsorg i Kalmar län, genom att brukare,
patienter, närstående och tjänstemän arbetar tillsammans i Länsgemensam ledning.
Aktiviteter:
 Att tillsammans med LGL vidareutveckla formerna för att förbättra stöd, vård och
omsorg i Kalmar län.
 Att tillsammans identifiera frågor och förbättringsområden som utifrån ett brukar-,
patient- och närståendeperspektiv är viktiga, för kommuner och landsting att arbeta
vidare med.
 Att utforma och genomföra kompetensutveckling för personer i Utvecklingsrådet och
för medverkande i andra beslutade uppdrag.
 Att utveckla samverkan med brukar-, patient- och närståendeorganisationer i Kalmar
län.
Tidplan för genomförandet: 2017
Genomförare: Kalmar läns 12 kommuner, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet och
Utvecklingsrådet
Berörda samarbetspartners: Kommuner och Landsting i Kalmar län, brukar-, patient- och
närståendeorganisationer.
Ansvarig: Länsgemensam ledning i samverkan
4.2 Länsgrupp Habilitering/ rehabilitering
Länsgrupp Hab/rehab innebär ett gemensamt samarbete avseende arbetsterapi och
fysioterapi/sjukgymnastik inom kommunernas och landstingets habiliterings- och
rehabiliteringsverksamheter. Målet är att skapa förutsättningar för att patientens habilitering/
rehabilitering sätts i fokus och inte ansvarsgränserna mellan huvudmännen.
Länsgrupp Hab/ rehabs utvecklingsarbete utgår ifrån ett fristående uppdragsdokument som heter
Länsgrupp Hab/ rehab – gemensam målbild 2017-2018
.
Fokusområden 2017-2019
 Praktiska anvisningar för habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel
 Bidra till att implementera och kvalitetssäkra bas- och specialisthabiliteringen i länet
 Kompetensutveckling
 Arbetssätt kognitiva funktionsnedsättningar
 e- Hälsa
 Nya rutiner kopplat till ”Trygg och Effektiv utskrivning från sluten vård”
12
4.3 Informationsöverföring
Informationsöverföringsgruppens övergripande uppdrag är att säkerställa och utveckla
informationsöverföringen mellan huvudmännen med brukaren/patientens bästa i fokus. När
utvecklingsarbeten eller andra insatser behöver göras ansvarar gruppen för att skapa tillfälliga
arbetsgrupper vid behov. Informationsöverföringsgruppen ska vid minst två gånger per år
rapportera till LGL hur arbetet fortskrider enligt nedanstående samverkansfrågor samt
informera om behov av ändringar och utveckling avseende informationsöverföring.
Samverkansfrågorna avser områden avseende betalningsansvarslagen, samordnad individuell
plan (SIP), LISA- avvikelser samt hemsjukvårdsavtalet. Informationsöverföringsgruppen har
ett fristående uppdragsdokument att arbeta utifrån.
4.3.1 Samordnad individuell plan (SIP)
I det regionala uppdraget kring SIP ingår att revidera gemensamma dokument angående SIP,
genomföra uppföljning av SIP, göra rutiner kända samt initiera utbildningar.
Informationsöverföringsgruppen har utsett ”SIP- arbetsgruppen” som består av tre
representanter från länets kommuner respektive tre representanter från landstinget (en från
psykiatrin, primärvården samt hälso- och sjukvårdsförvaltningen). I arbetsgruppen ingår även
en representant från Informationsöverföringsgruppen med ansvar för regelbunden (minst 2ggr
per år) återrapportering till informationsöverföringsgruppen. Vid behov kan representanter
adjungeras från exempelvis skola, Försäkringskassan m.m. Det finns en länsgemensam
riktlinje för samordnad individuell plan som reviderades senast våren 2014. I den statliga
utredningen Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård lyfts samordnad individuell plan
fram. Det kan innebära att kompletteringar behöver göras av den länsgemensamma riktlinjen i
samband med beslutande av föreslagen lag.
SIP är ett värdefullt instrument även kopplat till överenskommelsen Psykisk hälsa.
4.3.2 HSL ansvar korttidsboende inom LSS
Informationsöverföringsgruppen har uppdraget att förtydliga hälso- och sjukvårdsansvaret när
ett barn vistas på kommunens korttidsboende inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade). Uppdraget innebär också att skriva in hur förtydligandet ska tillämpas i
verksamheterna i de praktiska anvisningarna för området.
4.4 Lagen om samverkan vid utskrivning ifrån sluten hälso-och
sjukvård
Betalningsansvarslagen ses över och föreslås bli ”Lag om samverkan vid utskrivning från
sluten hälso- och sjukvård”. Huvudmännen har uppdraget att komma överens om
gemensamma riktlinjer för samverkan. Utsedd arbetsgrupp med representation ifrån
kommunerna och landstinget ska under 2017 ta fram förslag på ett samverkansavtal utifrån
den nya lagstiftningen.
4.5 Informationsspridning
En utmaning för länets kommuner och landsting är hur informationen ska spridas gällande det
arbete som bedrivs inom LGL Målet är ett informationsflöde där det som sprids har ett syfte
och är av relevans för den personen som tar emot informationen. Det är viktigt att
tillgängliggöra arbetet som bedrivs på regional nivå på ett systematiskt sätt så att det blir känt
och kan tillämpas av praktiken.
13
På lokal nivå har länets kommuner och landsting olika forum och rutiner/
kommunikationsplaner gällande hur information ska spridas. LGL har bestämt ordningen för
informationsspridning ifrån den regionala nivån till den lokala nivån. Då
informationsspridningen på lokal nivå är olika organiserat så är det den egna lokala nivån som
bestämmer hur respektive arbete ska förankras och kommuniceras ut i den egna
organisationen. En del utvecklingsarbeten som bedrivs på regional nivå avslutas med
gemensamma utbildningsinsatser för länet med anledning av att förankringen exempelvis
behöver ske på ett likvärdigt sätt. Modell för virtuella informations/utbildningsforum för
länets medarbetare är under uppbyggnad.
Fastställda dokument inom LGL publiceras på Regionförbundets hemsida.
4.5.1 Informationsspridning av beslut/ utvecklingsarbeten inom LGL
1. Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information utarbetas av medarbetare på
länsnivå utifrån givet uppdrag.
2. Färdigt förslag av Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information skickas till
beredningsgruppen för länsgemensam ledning i samverkan.
3. Beredningsgruppen hanterar/ bereder Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig
information och beslutar om nästa steg - beredningsgruppen kan återremittera, fatta
beslut i enklare ärenden alternativt lyfta in på dagordningen för länsgemensam ledning
i samverkan.
4. Beslut fattas om Samverkansöverenskommelse/ rutin/ övrig information som
protokollförs på sammanträde för länsgemensam ledning i samverkan.
5. Protokoll med beslut skickas till respektive ledamot i Länsgemensam ledning i
samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård för beslut
om hur spridning ska ske inom respektive organisation på lokal nivå, alternativt
beslutas informationsspridningen/ kommunikationsplanen gemensamt på regional
nivå. Beslutet sprids också alltid via de samordnande grupperna för arbetet och dess
upprättade informationskanaler till och från landstinget och kommunerna.
5. Uppföljning av regionalt styrdokument
LGL kommer att utvärdera och följa upp beslutade insatser utifrån den fastlagda årliga planen,
”Årshjul för gemensam styrning och ledning”. Resultaten ska redovisas kontinuerligt och vid
de årliga presidiekonferenserna. Efter varje verksamhetsår kommer styrdokumentet att
utvärderas. Uppföljningen av 2017 års aktiviteter kommer att presenteras i oktober 2017 på
presidiekonferensen LGL.