SCHIZOFRENI

ÖVERSIKTSKOMPENDIUM
FÖR
DE VANLIGASTE
PSYKISKA
SJUKDOMARNA
Ingela Rönnqvist, ST-läkare
Länsgemensam psykiatri, Öjebyn
VANLIGA PSYKIATRISKA DIAGNOSER
Schizofreni är en beteckning på ett psykostillstånd som varar mer än 6 månader, och
som kan bestå hela livet. Fåtalet klarar av sjukdomen väl, flertalet får bestående
funktionsnedsättningar. Ca 1/5 blir i viss mån återställda efter mångåriga
sjukdomsepisoder.
Sjukdomen varierar, vissa har kvarvarande svårigheter även under lugn fas som ex;
svårigheter att tänka, koncentrera sig, ovilja till aktivitet. Några få har även
psykossymtom – hör sk röster (hörselhallucinationer) under lugn fas.
Vid akut schizofreni ser man en allvarligt störd verklighetsuppfattning med olika
bisarra vanföreställningar, hallucinationer samt beteendestörningar.
Symtomen brukar delas upp i två undergrupper, positiva och negativa symtom.
Positiva symtom är egenskaper som läggs till personligheten, ex oro, aggressivitet,
sömnstörning.
Negativa symtom är egenskaper som förloras ex. öppenhet, minskat tal.
Sjukdomen är allvarlig och kompliceras om missbruk finns.
Ca 1 % av Sveriges befolkning har sjukdomen. I domstol jämställs den med Allvarlig
Psykisk Störning (APS). Diagnosen ställs av psykiatriker, med hjälp av allsidig utredning
som b la syftar att utesluta differentialdiagnoser.
Behandling bygger på tre delar:
Medicinsk: Ofta omöjligt få god behandlingseffekt utan antipsykotiska preparat, sk
neuroleptika
Social: Syftar ofta att bibehålla funktionsnivå genom b la ADL- och boende träning och
sysselsättning och gymnastik.
Psykologisk: Bygger på information och stöd till både patient, anhöriga och omgivningen i
form av samtal och pedagogiska program
Schizoaffektivt syndrom innebär kontinuerliga/ korniska psykossymtom som
beskrivits ovan tillsammans med skiftningar i humöret som depression och eller mani.
Vanföreställningssyndrom samt Paranoida syndrom har vanföreställningar som
inte är bisarra, dvs. det kan röra sig om situationer som kan inträffa i verkliga livet ex,
bli förföljd – förföljelseparanoia, patienter med Paranoida syndrom har heller inte de
typiska syn- och hörselhallucinationerna samt uppvisar inte heller ett udda beteende
frånsett vanföreställningarna och följderna därav. Vanföreställning av att vara sjuk,
infekterad, ha något genetiskt fel – sjukdomsparanoia, föremål för avståndsförälskelse
– erotomani eller känslan av att vara bedragen av sin partner- svartsjukeparanoia.
De olika symtomen skall ha varat minst 1 månad.
Neuroleptika är en grupp läkemedel som utvecklats under mer än 50 års tid. Det är
mycket viktigt att behandlingen skräddarsys för patienten och variationerna är stora.
Rätt medicinering motverkar försämring och på så vis motverkas sjukdomens
nedbrytning av personligheten. Varje avbrott i medicinering innebär stor risk för
återfall.
2
Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna. Det är vanligt att depression
utlöses av psykologisk kris, stress, annan psykisk sjukdom eller en kroppslig sjukdom
som diabetes, högt blodtryck och cancer. Den som lider av depression har flertalet
symtom som ger varierande grad av funktionsnedsättning:
 Ökad eller minskad aptit
 Nedstämd och ledsen
 Sänkt koncentrationsförmåga, rastlöshet.
 Minskat intresse för sådant som tidigare varit intressant.
 Sömnstörning, där antingen minskad eller ökad sömn ses
 Uttalad trötthet
 Ingen glädje
 Känslan av överdriven skuld och värdelöshet
 Självmordstankar och livsleda
 Långsamt och energikrävande sätt att utföra vardagliga sysselsättningar.
Symtomen ska ha funnits i minst 14 dagar.
Behandlingen bygger på antidepressiv medicinering, SSRI-medel vanligast vid mildare
depressioner. Ofta behövs även tidvis sömnmedicinering. Vid svåra depressioner behövs
tillägg av stödjande samtal, utprovande av andra antidepressiva läkemedel och/eller ECT
för att förbättras. Regelmässigt behöver läkemedelsbehandling pågå minst 6 mån innan
man försiktigt trappar ut den.
Bipolär sjukdom kallas även Mano-depressivitet. Denna sjukdom är mycket vanlig om
än mindre känd. Räknar man in varianter har ca 5 % sjukdomen. Innebörden är att man
lider av kraftiga humörsvängningar, ej normala humörvariationer.
Vid maniska episoder är man lycklig, optimistisk, snabb i tanken med storslagna idéer,
pratar snabbt och har god självkänsla. Personen kan även vara irritabel, impulsiv med
minskat sömnbehov och minskat omdöme, ibland aggressivitet. Vid svåra affektiva
symtom förekommer även psykosgenombrott.
I de depressiva episoderna är man följaktligen nedstämd och inaktiv med symtom som
beskrivits under kapitlet depression.
Sjukdomen har många variationer, svårighetsgrader och förändras även över tid.
Sjukdomen ter sig på olika sätt hos olika personer och förändras även hos samma
person. Irritabilitet är ett mycket vanligt symtom.
En del har bara någon enstaka episod i livet medan andra har flertalet episoder. Mellan
manierna och depressionerna fungerar personen oftast helt normalt.
Bipolär sjukdom delas in i flera undergrupper beroende på vilka symtom som är mest
uttalade.
Behandling: Man ger stämningsstabiliserande mediciner, Litium eller antiepilepsimedicin,
med gott resultat. Mycket viktigt är stödjande och informerande samtal till både
patient och anhöriga. Ibland används psykosmedicin, neuroleptika, om de positiva
symtomen är framträdande.
3
ÅNGESTSYNDROM
Det är en stor diagnosgrupp innehållande b la: Generaliserat Ångest syndrom (GAD),
Social Fobi, Paniksyndrom och Post Traumatiskt Stress Syndrom (PTSD). Mer än 5 %
drabbas, något fler kvinnor än män. Orsakerna och symtomen varierar mellan de olika
diagnoserna. Patienter med ångestsjukdom har dessutom en ökad risk att drabbas av
depression och missbruk.
GAD patienten har till motsats av vad namnet säger sällan stark ångest. I stället
utmynnar sjukdomen i en överdriven ängslan och oro för i princip vad som helst. De som
drabbas svårast får stora svårigheter i vardagliga livet. Sjukdomen debuterar i tonåren
eller tidiga vuxenlivet och beror sannolikt på en ärftlig känslomässig känslighet i
kombination med inre och/eller yttre stress.
Patienter med GAD är oftast medvetna om att den oro de känner är överdriven men
klarar ändå inte av att förhindra ”katastroftankarna”. Oron och ängslan förbrukar
mängder med energi och förknippas med:
 Kroniskt beredskapsläge
 Överdriven oro och ängslan
 Huvudvärk
 Sömnstörning
 Irritabilitet
 Vanmaktskänsla
 Koncentrationssvårigheter
Behandling. Bygger på att förändra tankemönster genom i huvudsak Kognitiv Beteende
Terapi, (KBT). Läkemedels behandling med SSRI preparat förekommer. Ny och lovande
medicinering är pregabalin (Lyrica). Förr var det mycket vanligt med bensodiazepin
behandling som nu undviks pga beroenderisk.
Social Fobi innebär en uttalad och bestående rädsla för att i sociala situationer
uppträda på ett sådant sätt att det blir pinsamt och förödmjukande. Detta kan slutligen
leda till isolering och ensamhet trots att det är det sista dessa människor vill. Blotta
tanken på att ställas inför ett möte kan ge ångestreaktioner som:
 Hjärtklappning
 ”Svartnar” för ögonen
 Rodnad
 Svettningar
 Skakningar
 Stamning
Behandlingen bygger främst på KBT samt kombinerad med ångestlindrande mediciner,
stödjande samtal och successiv funktionshöjning.
4
PTSD är utlöst av en specifik katastrofal/ livshotande händelse som patienten sedan
återupplever gång på gång i mardrömmar och tydliga minnesbilder under dagtid med
ångestattacker som följd. Ger både kroppsliga och psykiska symtom:
 Koncentrationssvårigheter och på sikt avtrubbning
 Irritabilitet
 Sömnstörningar, ofta grava
 överdriven vaksamhet, lättskrämdhet
 huvudvärk och värk i leder
 i svåra fall sk flashbacks dvs mikropsykotiska episoder
Behandling bygger främst på KBT samt kombinerad med ångestlindrande mediciner,
stödjande samtal och successiv funktionshöjning. Att fokusera/ bearbeta
traumahändelsen kan vara försämrande!
Paniksyndrom är en sjukdom som består av panikattacker utan rimlig yttre anledning,
ofta i anslutning till en pressad livssituation med ökad stress. För fåtalet blir det bara
en ”attack” för andra kommer flera inom kort tid. Det hela förvärras av att den
drabbade börjar oroa sig för kommande attacker och går omkring i ett konstant
tillstånd av oro och ängslan inför när nästa attack skall komma, man får ”ångest för
ångesten”.
För att diagnostiseras med paniksyndrom ska man ha haft minst 4 av nedanstående
symtom i en attack som nått sin kulmen inom 10 min vid 4 tillfällen inom en månad alt
haft en attack som lett till minst en månads oro för ny attack.
Viktigt! Man kan aldrig ”fastna” i en panikattack, det orkar kroppen inte med och
stänger därför av de fysiska symtomen efter en liten stund.
 Andnöd/ansträngd andhämtning
 Kvävningskänslor
 Yrsel, matthet, svindel
 Hjärtklappning, hög puls
 Skakningar
 Svettningar
 Illamående och magbesvär
 Värmevallningar och/eller frysningar.
 Stickningar/domningar i händer/fötter
 Obehag eller smärtor i bröstet
 Overklighetskänslor inför sig själv och andra
 Rädsla för att dö
 Rädsla att man gör något okontrollerat eller bli ”tokig”
Behandlingen bygger främst på KBT. Läkemedelsbehandling med dubbelverkande sk
SNRI preparat kan bli aktuellt för att stabilisera tillståndet. Ny och lovande
medicinering är pregabalin (Lyrica). Viktigt att få ”prata av sig” och upparbeta
strategier för hur man skall hantera nästa attack.
5
Tvångssyndrom
Det finns ca 100 000 människor i Sverige som lider av Tvångssyndrom eller OCD.
(Obssesive Compulsiv Disorder) Människor med OCD har antingen tvångstankar eller
tvångshandlingar eller både och. Har man OCD skall tvånget oavsett om det är tankar
eller handlingar ta minst 1 timme i anspråk dagligen och leda till betydande lidande och
funktionsnedsättning i vardagliga livet. Tvång debuterar ofta tidigt i livet och sannolikt
finns en ärftlighetskomponent samt även en obalans i hjärnans signalsystem. Yttre
faktorer som stress och infektion kan utlösa eller förvärra tvång.
Tvångstankar är återkommande och ihållande och upplevs som obehagliga och befallande
och leder till stark ångest om man försöker motstå dem. Exempelvis: tänk om; - det
börjar brinna, - blir en jordbävning, - jag slår mitt barn etc.
Tvångshandlingar är upprepade beteenden eller ritualer som utförs för att förhindra
ångest eller panikattacker.
Den drabbade är ofta medveten om att handlingen/tanken är absurd och överdriven men
klarar inte av att hantera den stress och ångest det ger att stå emot den.
Behandling är både medicinsk som terapi inriktad.
Mediciner som används är SSRI och Klomipramin. Samtidig beteendeterapi måste
användas för att få ett gott resultat. Den bygger på exponering – respons, man utsätts
för det som ger ångest men får stöd att uthärda.
Ätstörningar
Det finns flera olika ätstörningar, de vanligaste är Bulimia nervosa samt Anorexia
Nervosa och hetsätningsstörning. 5-10% av dem som drabbas är män.
Bulimia Nervosa är svårast att upptäcka då personen oftast är normalviktig. De kan
därför ha sitt missbruk till mat dolt under flertalet år innan de kommer till beh.
Bulimikern har stenhård koll på sin vikt och sitt matintag men tappar kontrollen med
jämna mellanrum och hetsäter enorma mängder mat. Detta framkallar svår ångest och
leder till kompensation i form av kräkningar, massor av laxermedel eller överdrivet
tränande.
För att få diagnosen Bulimia Nervosa måste hetsätning förekomma minst 2 ggr/vecka.
Bör utredas för ev ADHD!
Behandlingen är KBT eller ITP(interpersonell terapi).
Anorexia Nervosa innebär att man har viktfobi. Blotta tanken på att äta skapar enorm
ångest. Ibland är viktfobin så stark och svälten så svår att det leder till
vanföreställningar där pat tror sig vara tjock.
6
För diagnostisering har man en kroppsvikt 15 % mindre än den förväntade med hänsyn
taget till; kön, längd samt ålder. Eller enligt BMI räkning mindre än 18
Behandling: Trots intensiv forskning är symtomlindring det man kan erbjuda. Kognitiv
Beteende Terapi är det som används mest.
Hetsätningsstörning innebär att han/hon äter mycket större mängder mat under en
tidsbegränsad period än normalt samt upplever att de förlorat kontrollen över ätandet.
Till skillnad mot Bulimia så följs inte hetsätningen av en kompensatorisk bantning vilket
leder till att de flesta med hetsätning är kraftigt överviktiga. Behandlingen är KBT i
grupp som visat mycket goda resultat. Även interpersonell terapi används.
Autism/Asperger syndrom
Personer med autism har ett mycket större handikapp än personer med Aspergers
syndrom. Tillhör Neuropsykiatriska funktionshinder.
Autism är en medfödd eller tidigt förvärvad hjärnfunktionsstörning. Det föds ca 100
barn varje år med Autism, mest pojkar. Vid Autism har man svårt att bearbeta och
förstå information så att man får helhet och sammanhang av intryck och upplevelser. De
har också en bristande förmåga till inlevelse i andra människors tankar, känslor och
behov. Personer med autism har symtom som kan delas in i 3 olika grupper:
 Svår begränsning av förmågan till ömsesidig kontakt
 Svår begränsning av förmågan till ömsesidig kommunikation samt
 Svår begränsning av fantasi, lek, beteende och intressen
Behandlingen består av så tidig diagnos som möjligt samt att med hjälp av noggrann
information till anhöriga, skola, socialtjänst, kommun samt dess personal skapa en
förutsättning för utveckling samt med hjälp av olika stödåtgärder kunna bibehålla och
fungera i samhället.
Aspergers syndrom innebär lättare symtom inom Autismspektrum, vilket innebär ett
annorlunda sätt att tänka och uppfatta samt bemöta sin omgivning. Beror på en medfödd
funktionsstörning i hjärnan med viss ärftlighet/känslighet ses. Beskrivs ofta som
högfungerande Autism och märks tydligast vid 4 års ålder, men en del diagnostiseras
först i vuxen ålder. Två områden innebär stora problem:
1. Behov av rutiner
2. Socialt samspel
1. Rutiner upprättas ofta för att minimera stress och ge invanda situationer och
miljöer. Behovet av rutiner kan variera mellan individer samt över tid för samma
7
individ. Bryts en rutin ger detta ett stort stresspåslag och ofta utagerande
reaktioner.
2. Man har svårigheter att uppfatta gester, tonfall och kroppsspråk. Man har även
en uttalad svårighet att kunna förstå vad andra känner. Undviker ofta
ögonkontakt. Svårt med abstrakta uttryck dvs. att ”läsa mellan raderna” och
förstå ironi.
En del har även en annorlunda perception; det innebär att man kan vara extra känslig för
ett speciellt ljud, lukt eller känslig för beröring, svårigheter med motorik och balans
samt oförmåga att hantera flera sinnesintryck samtidigt.
Personer med Aspergers syndrom har ofta ett (udda) specialintresse som de utvecklar
en enorm kunskap om. Detta fungerar för vissa som stresslindrande, de ägnar sig åt sitt
intresse i speciella situationer vilket leder till trygghet.
Tidig diagnos och tydlig information till patient och anhöriga med individuella
stödinsatser hjälper.
ADHD är även det ett neuropsykiatriskt funktionshinder som debuterar i tidig ålder.
Ärftligheten är hög men ADHD kan även bero på påfrestningar under graviditet eller
förlossning som givit skador på hjärnan. Förekommer hos ca 3 % av alla skolbarn och är
mycket vanligare hos pojkar. ADHD kännetecknas av att personen har en
överaktivitet/impulsivitet samt uppmärksamhetsproblematik. De kan uppträda var för
sig eller i kombination. Symtomen kan ta sig uttryck på många olika sätt:
 Upplevs ha svårt att förstå instruktioner
 Rastlös
 Svårt organisera uppgifter
 Tröttnar fort
 Upplevs splittrad och disträ
 Lätt för att tappa tråden vid samtal
 Tappar/glömmer saker
 Fastnar i ovidkommande detaljer
Personer som har överaktivitet/impulsivitet upplevs ofta som extremt
handlingsbenägna. De reagerar på stort som smått utan att tänka på konsekvenserna för
sitt agerande. Överaktiviteten kan även beskrivas i svårighet att hitta lagom nivå för
den aktivitet som skall utföras, den blir oftast för hög eller låg.
Diagnoskriterierna är väldigt stränga. Symtomen skall ha debuterat före 7 års ålder och
leda till betydande problematik i vardagen under minst 6 mån. Vanlig är blandformer
med samtidiga svårigheter med t ex språk, dyslexi/inlärningssvårigheter, ängslan och
depression. Om inte behandling startas tidigt finns stor risk för missbruk och
kriminalitet.
Behandling: Det finns ingen botande behandling, man riktar in sig på att lindra
symtomen. Det viktigaste är noggrann information till patienten, anhöriga,
8
skolpersonal/arbetsledare med skräddarsydda stödresurser. Fasta rutiner med
tydlighet och förutsägbarhet är viktiga komponenter för att underlätta för patienten.
Helst skall detta ske samtidigt som man ger läkemedel i mycket små doser av
centralstimulerande medel t.ex. amfetamin, vanligaste medlet är Concerta.
Andra former av uppmärksamhetsstörning
DAMP: innebär uppmärksamhetsstörning och alltid motoriska problem samt sänkt
förmåga att bearbeta intryck,(varseblivning)
ADD: innebär uppmärksamhetsproblem, svårt att komma igång och låg impulsivitet.
ODD: Trotssyndrom, tidig debut i våldsamt och normbrytande beteende.
Mental Retardation kallas i vardagligt tal för utvecklingsstörning och den finns hos 1
% av befolkningen. Den vanligaste orsaken till begåvningshandikappet är att hjärnan
utsatts för syrebrist i samband med förlossningen. Man kan inte påverkad detta på
något sätt genom fostran eller mediciner. Begåvningsnivåer kan mätas med olika
psykologiska test och för att klassas som utvecklingsstörd noteras IQ under 70 vid
särskilda test. Det finns olika grad av utvecklingsstörning:
 Lindrig utvecklingsstörning har IQ på 55 – 70
 Måttlig utvecklingsstörning har IQ på 35-55
 Grav utvecklingsstörning har ett IQ på 22-35
 Normal begåvad anses man vara om man har ett IQ på ca 100
Om man har ett IQ under 70 omfattas man av en rättighetslag, LSS – lagen om stöd och
service. Det innebär att man har laglig rätt att få vård, hjälp att skaffa bostad,
sysselsättning samt en i övrigt normal tillvaro. Man har även rätt att få anpassad
skolgång, dvs. särskola eller assistent oavsett om man bor hemma hos föräldrar eller i
eget boende.
Personlighetsstörningsbegreppet avser beteenden eller karaktärsdrag som
kännetecknar personens funktion så väl nu som genom livet. Dessa beteenden och
karaktärsdrag skall även ge en betydande funktionsnedsättning både socialt som
yrkesmässigt/skolmässigt samt även ge en känsla av lidande. Egenskapen/beteendet är
ofta svårpåverkat, förändring består i mognad eftersom personen utvecklas. Möjlighet
till förbättring finns med hjälp av läkemedel, psykologiskt och socialt stöd.
Personlighetsstörningar indelas i 3 kluster:
Kluster A: Dessa individer är udda och excentriska i sin framtoning, här finns paranoid-,
schizoid- och schizotyp personlighetsstörning.
Kluster B: Omfattar antisocial-, borderline-, histionisk/narcissisk
personlighetsstörning. De här personerna är dramatiska, känslomässiga och färgstarka.
De är utåtriktade och har lätt för att dra omgivningens uppmärksamhet till sig.
9
Kluster C: Omfattar fobisk, osjälvständig, tvångsmässig och passiv-aggressiv
personlighetsstörning. Dessa personer är ängsliga, inåtvända och räddhågsna.
Psykopati överlappar till stor del den antisociala personlighetsstörningen.
Karaktäristiskt är att personerna har en känslomässig likgiltighet och ansvarighet. Dålig
förståelse för samhällets normer och värderingar. Börjar i tidig ålder, då svår att skilja
från ADHD. Många får tidigt problem med rättvisan, sedermera rättspsykiatrisk vård
eller fängelsestraff.
MISSBRUK OCH BEROENDE
Det finns många olika sorters missbruk; sexmissbruk, spelmissbruk, vanligast är alkoholoch drogmissbruk.
Missbruk fördelas i huvudsak på Hallucinerande ( LSD, Cannabis), Centralt dämpande
( alkohol, opiater) samt Centralt stimulerande medel (Amfetamin, Kokain).
Missbruk är stadiet innan beroende, det innebär att man använder Läkemedel, droger
eller alkohol på ett för individen skadligt sätt
Beroende innebär att man inte kan upphöra med sitt missbruk.
Fysiskt beroende uppstår:
- När bruket går ut över individens fysiska/psykiska hälsa,
- När toleransutveckling visar sig (som är mest uttalad vid fysiskt beroende)
- När abstinens kan ses (är mest uttalad vid fysiskt beroende)
Psykiskt beroende består i:
- Längtan, "sug"
- Strävan att undvika abstinens
DEMENS SJUKDOMAR
Psykisk nivåsänkning där man både får intellektuell nedsättning samt känslomässig
förändring. Andra symtom som t ex förvirring kan förekomma av och till.
I början är demensen bara märkbar för närstående men så småningom klarar man inte
av vardagslivet. Det finns olika typer av demens; vanligast är Alzheimers Demens
(plackbildning och atrofi i hjärnan) och Vaskulär demens (beror på små blodproppar som
leder till syrebrist och förtvinade nervcellsområden) samt blandningar av dessa.
10