sjuksköterskeprogrammet - LiU

SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET
180 högskolepoäng
Utbildningsplan
Dnr LiU-2012-00670
Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2012-03-22, reviderad 2012-04-26, 2012-06-07
Ersätter tidigare dnr LiU 2008/01315, fastställd 2008-03-26 och reviderad 2010-05-25 och 2010-11-30
1
Utbildningsplan för
Sjuksköterskeprogrammet (Nursing
Programme)
180 högskolepoäng (180 credits)
Omfattning och nivå
Omfattning: Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och fullgjorda
kursfordringar leder till sjuksköterskeexamen (yrkesexamen, Degree of Bachelor of
Science in Nursing) och Medicine kandidatexamen i Omvårdnadsvetenskap
(Degree of Bachelor of Medical Science in Nursing). Kandidatexamen uppnås efter
att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning
som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv
fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
Socialstyrelsen utfärdar legitimation.
Nivå: grundnivå.
Allmänna mål
I Högskolelagen 1 kap, 8 § (SFS 1992:1434) har följande mål för den
grundläggande högskoleutbildningen fastlagts:
” Utbildningen på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och
färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.”
Nationella mål för kandidatexamen
Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100), bilaga 2, Examensordning:
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet
kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder
inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om
aktuella forskningsfrågor
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
Visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information
i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar
och situationer
2
-
Visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt
att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera
information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
Visa sådan färdighet som fodras för att självständigt arbeta inom det område
som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med
hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
Visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människans ansvar för hur
den används, och
Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla
sin kompetens.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning
Nationella mål för sjuksköterskeexamen
Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100), bilaga 2, Examensordning:
Kunskap och förståelse
För sjuksköterskeexamen skall studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan
vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för
yrkesutövningen,
– visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet,
– visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och
mäns hälsa, och
– visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För sjuksköterskeexamen skall studenten
– visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående
identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och
behandling,
– visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera
patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,
– visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och
förebyggande arbete,
– visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
– visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer,
företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
3
–
–
–
–
visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra
handledande uppgifter,
visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder
och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta
författningar dokumentera dessa,
visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information
samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika
målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjuksköterskeexamen skall studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt
beaktande av de mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och
deras närstående, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att
fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjuksköterske- och kandidatexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15
högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
Lokala mål
Härutöver gäller följande lokala mål för utbildningsprogram vid Hälsouniversitetet
i Linköping:
Studenten ska efter genomgången utbildning:
- ha uppnått en interprofessionell kompetens för att bland annat främja
anställningsbarheten.
- med problembaserat lärande som pedagogiskt verktyg kunna definiera problem,
söka och värdera kunskap för att lösa frågeställningar som uppkommer i det
framtida yrkesutövandet.
- ha uppnått en genusmedvetenhet som kommer till uttryck i det framtida
yrkesutövandet.
- tillägnat sig kunskap och förståelse för andra länder och internationella
förhållanden ur ett hälsoperspektiv för att främja kvalitet och internationell
rörlighet.
- visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete.
Sjuksköterskeprogrammet vid Hälsouniversitet betonar särskilt personcentrerad
vård, egenvård, säker vård, hälso- och sjukvårdsinformatik och kompetens för att
kunna verka inom samhällets olika vårdformer.
4
Pedagogisk grundsyn
Sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet bedrivs med Problembaserat
Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens
delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad
han/hon behöver lära sig, genom att analysera och hantera situationer som har
anknytning till ämnesområdet. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och
värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. Att kunna söka och värdera ny
kunskap och ompröva tidigare kunskap är viktigt under hela utbildningen. PBL
skapar en grund för aktivt livslångt lärande som är nödvändig inom sjusköterskans
yrkesområde, där kunskapsutvecklingen sker i en snabb takt. Undervisningen är
upplagd för att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell
kompetens och självständighet i lärande. Verklighets-/verksamhetsanknutna
situationer används som underlag för problembearbetning och för att skapa
motivation och meningsfullhet i studierna. Studenter arbetar tillsammans i mindre
grupper, dels för att träna samarbete, dels för att bidra till varandras lärande. Lärare
verkar i PBL dels som handledare genom att utmana, följa och återkoppla
studenternas lärande, dels genom att bidra med kunskap på ett sätt som stimulerar
och kompletterar.
Huvudsakligt ämnesområde
Omvårdnad är en vetenskap om människan under hela livscykeln. Forskningen
fokuserar på att generera kunskap om hälsofrämjande aktiviteter i syfte att bibehålla
och förbättra hälsan, lindra lidande och skapa förutsättningar för en värdig död.
Inom huvudområdet omvårdnadsvetenskap studeras individens förutsättningar för
hälsa, reaktioner på och upplevelser av sjukdom och ohälsa samt konsekvenser av
omvårdnad och behandling. Vidare studeras individens resurser för att bibehålla
eller återhämta hälsan eller att lära sig leva med en förändrad livs- och
hälsosituation. Häri ingår prevention, symtomlindrande behandling, vårdande och
rehabiliterande åtgärder. Även samspelet vårdare, vårdtagare, närstående i olika
sammanhang och miljöer genom hela vårdkedjan, studeras.
Genom hela utbildningen studeras omvårdnadens teorier och centrala begrepp samt
etiska principer som grund för bemötande, beslut och handlingar som rör vårdtagare
och närstående.
Sjuksköterskeyrket
Sjuksköterskans arbete skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och
arbetet skall utföras i enlighet med gällande författningar. Sjuksköterskans
huvudsakliga kompetensområden är omvårdnadens teori och praktik, ledarskap,
utveckling, utbildning och forskning (Socialstyrelsen 2005).
Enligt gällande lagar och författningar skall all vård av god kvalitet bygga på
vetenskap och beprövad erfarenhet vilket förutsätter ständigt utvecklingsarbete och
forskning, personlig och professionell utveckling samt ledarskap.
Sjuksköterskeyrket innebär också att handla enligt yrkets etiska kod utifrån regler
och verksamhetens mål samt att tillägna sig ett kritiskt tänkande och vara öppen för
förändringar.
5
Programmets innehåll och uppläggning
Omfattning
Sjuksköterskeprogrammet omfattar sex terminers heltidsstudier, totalt 180
högskolepoäng. Omvårdnadsvetenskap utgör det huvudsakliga ämnesområdet i
utbildningen och omfattar 92,5 högskolepoäng. Övriga ämnesområden är medicinsk
vetenskap 55 högskolepoäng och beteendevetenskap 32,5 högskolepoäng.
Praktiska studier och verksamhetsförlagd utbildning
Praktiska studier, ingår i de flesta kurser, en del verksamhetsförlagda (VFU) och en
del utgörs av färdighetsträning på centrum för klinisk färdighetsträning, laborationer
och simulering. Syftet är att integrera teori, metod och tillämpning samt att utföra
och leda omvårdnadsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet. VFU sker inom såväl öppna som slutna vårdformer och kan vara förlagd
inom Östergötland eller den omgivande regionen. Omfattningen av VFU motsvarar
50 av totalt 180 hp, inklusive klinisk examination år två och den kliniska delen av
Nationell Klinisk Slutexamination (NKSE).
Kurser
I programmet ingår följande kurser motsvarande 180 högskolepoäng på grundnivå:
Kurs 1: Hälsofrämjande omvårdnad och människa i utveckling, 30 högskolepoäng
Centralt i kursen är sjuksköterskans profession, omvårdnadsprocessen,
kommunikation och livsstil relaterat till hälsa. Under kursen studeras också
kroppens anatomi och fysiologi.
I kursen ingår momentet Hälsa-Etik-Lärande I (HEL-I) som studeras integrerat med
studenter från övriga utbildningar vid HU
Kurs 2: Hälsofrämjande omvårdnad och den unga människan, 30 högskolepoäng
Centralt i kursen är den unga människans utveckling, behov, hälsa och ohälsa ur
olika perspektiv.
Kurs 3: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan I, 30 högskolepoäng
Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad och prevention vid
ohälsa och sjukdom som får konsekvenser för cirkulation, respiration, elimination,
metabolism och förutsättningar för egenvård.
Kurs 4: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan II, 30 högskolepoäng
Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad, prevention och
lärande för egenvård vid ohälsa och sjukdom som får konsekvenser för nutrition,
metabolism och reproduktion.
I kursen ingår momentet Hälsa-Etik-Lärande (HEL- II) som studeras integrerat med
studenter från övriga utbildningar på HU.
Kurs 5: Den äldre människan - komplexa situationer 22,5 högskolepoäng
Centralt i kursen är det normala åldrandet och den äldre människans behov av
prevention, omvårdnad och rehabilitering vid fysiska och psykiska
6
åldersförändringar och sjukdom. Hälsofrämjande arbete, egenvård och
omvårdnadsåtgärder för patienter och närstående betonas.
Kurs 6: Den svårt sjuka människan – komplexa situationer 15 högskolepoäng
Centralt i kursen är omvårdnad av den svårt sjuka människan och hans/hennes
förmåga att hantera förändrade förutsättningar, som kan relateras till komplexa
sjukdomstillstånd. I kursen fördjupas vårdplanering och evidensbaserad vård som
ska kunna utföras med hög grad av självständighet.
Kurs 7: Sjuksköterskan – ledarskap och organisation, 7,5 högskolepoäng
Centralt i kursen är sjuksköterskans arbetsledande funktion, ledarskapets olika
roller, ledarstil, handledning, vårdsamverkan, organisation och ekonomi.
Kurs 8: Examensarbete i omvårdnadsvetenskap, 15 högskolepoäng
Examensarbetet är ett självständigt arbete som fördjupar teori- och
metodkunskaper där empiri och teori relateras till varandra. En avgränsad studie
genomförs under handledning.
Kursövergripande moment
Ett antal moment med särskild betydelse för sjuksköterskans kompetens
återkommer och fördjupas genom hela programmet. Några av dessa moment är:
omvårdnadens teori - begrepp - process, kommunikation och bemötande,
förbättringskunskap, etik, vetenskapligt förhållningssätt, samt ansvar för och
hantering av läkemedel.
Akademisk nivå
Den akademiska nivån (kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap) uppnås efter
fullgjorda 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv
fördjupning inom huvudområdet. Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng
ingår.
Kursplaner
För varje kurs inom programmet finns en kursplan.
Internationalisering
Sjuksköterskeprogrammet deltar i flera internationella nätverk. Det finns möjlighet
att genomföra hel eller del av kurs vid annat universitet inom och utom EU. Genom
studentutbytet finns även utländska studenter vid programmet. Det kan innebära att
vissa kurser/moment genomförs på engelska. Sjuksköterskeprogrammet syftar också
till att synliggöra internationella/mångkulturella aspekter under utbildningen.
Progression inom huvudämnet
Progressionen inom huvudområdet uppnås genom att de ingående kursernas
innehåll bygger på varandra och studeras i angiven ordning. Under utbildningen ska
studenten kunna hantera situationer med ökad komplexitetsgrad relaterat till
huvudämnet och det professionella förhållningssättet.
Kvalitetssäkring
En kontinuerlig utvärdering av olika utbildningsmoment sker fortlöpande vilket kan
innebära vissa förändringar vad gäller uppläggning och innehåll.
7
Examination
Bedömning sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående
obligatoriska moment. Obligatoriska moment framgår av respektive kursplan.
Examination sker huvudsakligen i slutet av varje kurs/termin. Examinationen
fungerar som återkoppling till studenten och utbildningen över uppnådda
lärandemål. Resultat av examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat
tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Olika former av
examination förekommer av såväl teoretiska som praktiska kunskaper både
individuellt och i grupp med individuell bedömning.
Examination av professionen sker genom Nationell Klinisk Slutexamination
(NKSE) under utbildningens sista termin.
Bedömning av studentens prestation under verksamhetsförlagd utbildning, relaterat
till kursens mål, görs vid samtal mellan student, handledare och kontaktlärare. Till
grund för bedömningen ligger studentens lärandeplan, loggbok med
handledarkommentarer samt handledarens skriftliga bedömningsunderlag och
studentens skriftliga självbedömning och reflektion.
Antal examinationstillfällen
Följande gäller för kurser med begränsat antal examinationstillfällen:
Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger.
Student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att
genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle.
Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal
gånger. Tidpunkten för omtentamen ska anges i början av varje termin.
Av kursplanerna framgår om antalet omexaminationer är begränsat.
Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Efter
två underkända prov har studenten också rätt att begära annan examinator om inte
särskilda skäl talar emot det.
Verksamhetsförlagd utbildning
Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment
ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan
ske endast när lärare och handledare finns att tillgå.
Underkännande av verksamhetsförlagd utbildning i förtid
Vid grovt oskickligt beteende under verksamhetsförlagd utbildning kan examinator
underkänna en student i förtid, det vill säga innan han eller hon har genomfört hela
kursmomentet. Det kan också vara aktuellt att agera enligt avsnittet ”Studiestöd och
avrådan” nedan. Om studenten avser att fortsätta sin utbildning upprättas en
individuell studieplan av programansvarig. I denna beskrivs bristerna och fastställs
formerna för den utbildning/träning som krävs för att uppnå en adekvat kompetens
liksom former och tidpunkter för ny bedömning inklusive eventuellt omprov för att
bedöma förutsättningarna för återupptagande av den reguljära utbildningen.
8
Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd
utbildning
För såväl omtentamen som verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen
ska vara densamma som vid ordinarie examination respektive första
bedömningstillfället.
Studiestöd och avrådan
Studenternas utveckling under studietiden följs fortlöpande för att det ska vara
möjligt att hjälpa den som får problem i utbildningen. Studenten ska beredas
möjlighet att med studievägledare diskutera åtgärder som kan bidra till
förutsättningarna att klara utbildningen.
Vid tveksamhet om en students möjligheter att med godkänt resultat fullfölja
utbildningen, inklusive lämplighet att utöva yrket, ska berörda lärare och/eller
handledare via programansvarig initiera en prövning av dessa frågor. En sådan
prövning bör ske så tidigt som möjligt under studietiden. Den skall göras av
utbildningens programutskott i samråd med utbildningens studiesociala grupp om
sådan finns vid programmet, berörda lärare och den berörda studenten.
Om denna bedömning leder till avrådan till fortsatta studier ska studenten beredas
möjlighet att med studievägledare diskutera alternativa utbildningar.
När programutskott eller studiesocialt utskott behandlar ärende som rör avrådan av
student ersätts ordinarie studentföreträdare av någon från Consensus’ ledning.
Anmälan till examination/tentamen
Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen ska gå till. I övrigt tillämpas
gällande regelverk vid Linköpings Universitet.
Genomgång av termin
Student får genomgå samma termin två gånger.
Betyg
Betyg sätts i slutet av varje kurs och grundas på en bedömning av om samtliga
lärandemål som anges i aktuell kursplan uppnåtts.
Endast betygen Godkänd och Underkänd förekommer.
Examensbevis och examensbenämning
Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller
examensbevis med examensbenämningen sjuksköterskeexamen (Degree of
Bachelor of Science in Nursing). Medicine kandidatexamen i
Omvårdnadsvetenskap (Degree of Bachelor of Medical Science in Nursing), erhålls
efter ansökan. Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Av examensbeviset ska framgå
att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen.
Föreskrifter om behörighet
Grundläggande behörighet:
Grundläggande behörighet enligt Högskoleförordningen.
9
Särskild behörighet:
Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt
Områdesbehörighet 16 (Matematik B, Samhällskunskap A, Naturkunskap B/Fysik
A, Kemi A, Biologi A) eller Områdesbehörighet A14 (Matematik 2a/2b/2c,
Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2).
Tröskelregler
Kursernas innehåll bygger på varandra. För behörighet att gå vidare i utbildningen
gäller följande tröskelregler:
Behörighetskrav för tillträde till:
-
termin 2 (kurs 2) – godkänt basgruppsarbete
termin 3 (kurs 3) - godkänt betyg från kurs 1, samt godkänt
basgruppsarbete och VFU från kurs 2
termin 4 (kurs 4)- godkänt betyg från kurs 2 samt godkänt basgruppsarbete
och VFU från kurs 3
termin 5 (kurs 5 och 8) - godkänt betyg från kurs 3 samt godkänt
basgruppsarbete och VFU från kurs 4
termin 6 (kurs 6 och 7) - godkänt betyg från kurs 4 samt godkänt
basgruppsarbete och VFU från kurs 5
För student som inte uppfyller tröskelregel enligt ovan sker planering av fortsatta
studier i samråd mellan student, lärare och programansvarig. Om särskilda skäl
föreligger kan student ansöka om dispens från tröskelregler hos
programansvarig/programutskott.
Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter
På grund av förändringar i utbildningsplanen kommer samtliga studenter med
studiegång enlig utbildningsplan Dnr 2008/01315 reviderad 2010-05-25 och 201011-30 från och med vårterminen 2013 att erbjudas möjlighet att gå kurs 5 Den äldre
människan – komplexa situationer, 22,5 hp enligt denna utbildningsplan. Studenter
som inte väljer detta erbjuds som valbar kurs antingen Sår och sårläkning, 7,5 hp
eller Vård av personer med demenssjukdom, 7,5 hp. Denna övergångsbestämmelse
gäller som längst till och med utgången av vårterminen 2014.
För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc
hänvisas till Linköpings universitets regelsamling samt av Hälsouniversitetets
fakultetsstyrelse fastställda studieadministrativa regler Hälsouniversitetets
utbildningar.
10