Njurfysiologi Acasia AB www.monzan.com/acasia Joakim Carleson, med Dr. Antal bilder • • • • • 85 stycken Tid som vi har 0900 – 1300 Rast 1 1030-1100 Rast 2 1145-1200 Total tid (min) 240 – 30 – 15 = 195 – 10 (frågor) = 185/85 = 2 min per bild Torquay Njurar Filtrering Absorption Utsöndring Urinfiltrering • • • • • Stor blodgenomströmning Bevara kroppsviktiga ämnen Avlägsna restprodukter Urea (proteinmetabolism) avlägsnas Läkemedel, Alkohol. Bibehålla kroppsvatten • Bevara salt/vatten balans • Förlust via utandning, svett, urin, feces • Njurar kan öka minska koncentrationen av urin Syra-Bas Balans • Njurar reglerar utsöndring av H+/HCO3- • pH skall regleras runt 7,4 (+/- 0,2) Endokrina funktioner • Renin, reglerar blodtryck • Erytropoitein, reglerar mängd röda blodkroppar Njurarna och urinvägar • Belägna mot den bakre bukväggen, till hälften skyddade av revbenen • Njurar och urinvägar ligger nära nerver som innerverar ljumsk- och genitalregion, därav refererad smärta till dessa områden vid njurproblem Njurarna och urinvägar Urinvägar • Urin från njurarna leds via urinledarna till urinblåsan, genom peristaltisk transport • I urinblåsan lagras sedan urin för att sedan tömmas via urinröret Urinvägar Förträningar urinväg • Övergång från njurbäckenet • Korsningen iliaca-kärlen • Inträdet i urinblåsan Försämrat urinflöde • Ökad urinmängd I njurbäckenet • Ger bakåt tryck mot njurar och sämre utsöndrings funktion • Njur eller uretärstenar, genom att substanser kristalliseras • Njursten mycket smärtsamt, behandling diet och ultraljud Njurens funktionella Enhet Nefron Njurvävnad • Njurbarken, har sker de första stegen I urinbildning • Njurmärg, består av 10-15 pyramider med spetsen mot njurbäckenet. Den funktionella enheten kallas nefron. Primärurin bildas i neuronet Nefronet • 5-6 cm lång tubulus med ett omfattande kapillärsystem • Blodet i kappillärsystemet filtreras på vätska, joner, restprodukter till tubulussystemet • Glukos, reabsorberas tillbaka till blodet i kapillarsystemet • Totalt 2.6 miljoner nefron i njurarna Nefronet Nefronet Blodgenomströmning • I afferenta arterioloi till glomerulus • Glomerulus, ett kärlnystan som omges av tubulussystemet • Den första delen av tubulussystemet kallas Bowmans kapsel • Från glomerulus vidare i efferenta arterioloi, som bildar peritubulära kapillärer Blodgenomströmning Trycksystem • Högtryckssystem i glomerulus, som pressar ut vätska • Lågtryckssystem i peritubulära kapillärer som återtar ämnen till kroppen Tubulussystemet • Börjar med Bowmans kapsel där urin samlas upp från glomerulus • Från Bowmans kapsel till proximala tubulus, Henles slynga och distala tubulus till samlingsrör som mynnar i njurbacken Tubulussystemet Njurfunktioner • Urinfiltration, filtration av blodplasma i glomerulus • Reabsorbtion, glukos, Na+, vatten återtas I tubulussystemet • Retention, av gifter och metaboliserade läkemedel • Sekretion, utsöndring av urea och H+ Urinfiltration • Stor permeabilitet i kapillarsystemet • Stort tryck i glomerulus • Blodplasma, glukos, aminosyror, joner pressas ut i tubulussystemet • Röda blodkroppar, plasmaproteiner (albumin) halls kvar Urinfiltration Primärurin • Filtratet som samlas upp i Bowmans kapsel • Innehåller inga proteiner • Skador på glomerulus, fås proteiner i urinen Glomerulär filtration • • • • GFR, glomerular filtration rate, 125 ml/min Motsvarar 180 L per dygn ECV omsatts upp till 15 gånger per dygn Kroppsvattens sammansättning halls konstant • 99% av primärurinen reabsorberas Glomerulär filtration Blodflöde i glomerulus • Högt blodtryck ar autoreglerat • Dilatation av afferenta eller konstriktion av efferenta arteriolen ger ökat tryck i glomerulus kärlnystan • Renin frisatts från granulära celler I den juxtaglomerulära apparaten Blodflöde i glomerulus Renin-Angiotensinogen • Renin omvandlar angiotensiongen från levern till angiotensin I • Angiotensin II omvandlas I lungvävnaden och ger kraftig vasokonstriktion Urea • Nedbrytning av aminogrupper till ammoniak (NH3) • Ammoniak ombildas till urea i levern som filtreras bort i glomeruli Övriga ämnen • Kreatinin, reabsorberas I tubulussystemet • Urinsyra, sulfater, fosfater och nitrater utfiltreras i glomerulus Reabsorbtion • Reabsorbtion av vatten och lösta ämnen till peritubulära kapillärer • Proximala tubulus, reabsorberas all glukos, merpart av vatten och joner samt aminosyror Dynamisk Reabsorbtion • Henles slynga, distala tubulus, samlingsrör • Vatten och joner reabsorberas utifrån behov • 180 L primärurin omvandlas till 1-1,5 L sekundärurin per dygn Dynamisk Reabsorbtion Tryckskillnad • Lågt tryck i peritubulära kapillärer • Vätska tas från peritubulära karlen Grad av återupptag • • • • • Bestäms av; Tryckskillnader Koncentrationsskillnader Transportmekanismer Permeabiliteten i tubulussystemet. Reabsorbtion av glukos • Fullständig utfiltrering av glukos i glomerulus • Total reabsorbtion i proximala tubulus • Vid sockersjuka, glukos i urin, p.g.a. reabsorbtion ej fungerar (kraftig övervikt och stort sockerintag) Reabsorbtion av NaCl • I glomerulus utfiltreras Na+ och Cl• ~70% Na+ reabsorberas I proximala tubulus med glukos, aminosyror och kloridjoner • Na+ reabsorptionen bestämmer upptag av andra ämnen • Henles tjocka uppatgaende del reabsorberar ~20% av Na+ Reabsorption av Na+ • Aldosteron fran binjurebarken okar reabsorptionen fran Henleys tjocka slynga, distala tubulus och samlingsroret • Angiotensin II okar reabsorption I proximala tubulus, ateruppta av Na+ (medfoljande Cl-) beror av NaCl I kroppen, mer saltintag minskar reabsorptionen Reabsorbtion av K+ joner • Blodplasma K+ filtreras i glomerulus • Merparten K+ reabsorberas i proximala tubulus och Henles slynga • Distala tubulus och samlingsrören reabsorbtion regleras efter behov ( kan både reabsorberas och utsöndras) Reabsorbtion Reabsorbtion • ~99% av Ca2+ reabsorberas • I proximala tubulus och ascenderande Henles slynga • Parathyroidea hormon (PTH) har en kraftigt stimulerande effekt på Ca2+ återupptag i Henles slynga och distala tubulus Reabsorbtion av H2O • I proximala tubulus och nedatgående Henles slynga • H2O följer med Na+ joner (och Cl-) • Ökat tryck i omgivande vävnad ger osmos (vatten vandrar ut i vävnaden) • Finjustering i distala tubulus och samlingsrören. Reabsorbtion av H2O Vattenbehov • Hypotalamus stimulerar frisättning av ADH (vasopressin) • ADH stimulerar reabsorbtion av Na+ och Cl- från tjocka ascenderande Henles slynga. • ADH ökar samlingsrörens vattenpermeabilitet och vatten diffunderar ut till omgivande vävnad ADH • Ger minskade urinvolymer och mer koncentrerad urin • Kroppsvattens osmolaritet registreras av osmoreceptorer i hypotalamus • Blodtryck och blodvolym registreras av baroreceptorer i hypotalamus • Diabetes Insipidus, skador hypotalamus baklob, 20-25L/Dygn ADH och alkohol • Angiotensin II stimulerar ADH sekretion • Intag av alkohol hämmar frisättningen av ADH ger ökad vätskeförluster • Nikotin (rökning/snus) ger motsatt effekt ADH och torstkansla • Upplevelse av torst • Upplevelse av slackt torst innan osmolaritet eller blodvolym/blodtryck paverkats. • Intag av dryck mer vana och sociala monster Reabsorbtion av Urea • Reabsorbtion beroende av glomerulär filtration • Hög GFR, ger lite urea reabsorbtion • Nedsatt GFR (njurskada), ökad reabsorbtion och koncentration av urea I blodet Sekretion • K+ • I distala tubulus och samlingsrör • Plasmakoncentration och aldosteron styr K+ sekretion • Skadad binjurebark, Addisons sjukdom, ökar ECVs K+ och ger kramper och hjärtstillestånd Sekretion av vätejoner • Aktiv sekretion I proximala och distala tubulus samt samlingsrören • Sekretion i utbyte mot Na+ och HCO3- Njurens Endokrina funktion • • • • • Producerar; Renin Erytropoietin Deltar i metabolismen av D-vitamin Renin • Frisatts från juxtaglomerulära apparaten vid blodtrycksfall • Renin ombildar anginotensinogen till angiotensin I, II och III • AII och AIII ger ökat blodtryck p.g.a. vasokonstriktion Erytropoietin • Stimulerar bildning av röda blodkroppar i benmargen • Syntesen ökar vid hypoxi i vävnaden, p.g.a. hög höjd, anemi, hjärt- eller lungsjukdomar D-vitamin • Verkningsmekanismen av hormon-lik men ar ett vitamin • Omvandlas i lever till Dihydroxykolecalciferol eller D3 och är den aktiva substansen • Viktig for Ca2+ reglering Njurskada • Stor kapacitet, klarar sig med en njure • Vid skada samlas urea, urinsyra, kreatinin I blodet med påverkan på kroppens alla system • Ansamling av H+ och K+ kan ge livshotande förändringar i syra-bas och funktion • Diet, Dialys, Njurtransplantation Clearance • • • • Glomerular filtration Reabsorbtion från tubulus till blodbanan Utsöndring från blodbanan till tubulus Njurarnas effektivitet att rena blodet från ett visst ämne Clearance • Motsvarar den volym plasma, som innehållit den mängd av ämnet som utsöndrats till urinen på en minut • 125 mL plasma innehåller 25 mg urea, d.v.s. 125/25 = 5mL plasma/mg • Men i urinen finns 12 mg urea, ger 5*12 = 60 ml/min I urea Clearance • Njurens effektivitet bestäms Urinblåsa och urinering • Sekundärurin ar fri från bakterier • H+ ger pH mellan 5-7 • Sekundärurinen ar hyperosmotisk (dubbel mot plasma), innehåller mycket urea Urinering • Förtjockning vid övergången till blåshalsen (inre sphinkter) är sympatiskt innerverad och förhindrar tömning • Parasympatisk ger hela blåsan en grundtonus • Bäckenbottens yttre skelettmuskulatur bildar den yttre sphinkter Urinering Urinering • Fyllnad till 400 mL sedan ökat tryck i blåsan • Spinal reflexbåge. Ökad parasympatisk aktivitet leder till kontraktioner I blåsans vägg • Sakralt miktionscentrum S2-S4 Urinering • Vid en kraftig blåstömningsreflex aktiveras en reflex som vill hämma den yttre sphinktern • Supraspinala områden stimulerar eller hämmar den yttre sphinktern Problem med urinering • Nyfödd har aktiv spinal reflexbåge som först hämmas nar supraspinala center har mognat • Vid skada på ryggmärg, ger initialt en sankt blåskontroll • Atonisk blåsa, kan inte tommas normalt, utan kan brista. Om intakt centrum, reflexblåsa Skillnad kvinnor/man • Kvinnor har kortare urinrör och mindre yttre sphinkter. Efter menopaus, inkontinens, reducerad östrogenbildning • Man får hypertrofi av prostata som omger urinröret, efter operativa ingrepp, inkontinens Reglering ECV • 60% av kroppsvikten utgörs av vatten ECV ICV ECV/ICV • ECV, extra cellulär vätska, bestar av plasma och interstiella vätska • ECV innehåller Na+, Cl- och HCO3- samt proteiner (albumin) • ICV, intra cellulär vätska • ICV, innehåller K+, Cl- och proteiner Minskad ECV • Renin från juxtaglomerulära apparaten • Bildning av AII och AIII återställer volymen • Angiotensin stimulerar ökad Na+ reabsorbtion och framkallar törst (hypotalamus) Minskad ECV • Sekretion av ADH från neurohypofysen och aldosteron från binjurebarken stimuleras vilket ökar Na+ och H2O reabsorbtion och därmed ECV • Kärlkontriktion av AII samt ökad sympatikus ger minskad GFR och därmed ökad vätskevolym Förflyttning av vatten • Påverkas av det hydrostatiska trycket och det osmotiska trycket. Osmotisk kraft • Kolloidosmotisk kraft av proteiner i kärl Ödem • • • • • Orsaker Ökat hydrostatiskt tryck i kapillarer Pressar ut vätska i vävanden Ökat tryck i vener Svullna fötter vid stillastående Ödem • Orsaker • Minskad mängd protein i plasma, ger mindre kolloidosmotisk kraft • Ökad mängd osmotiskt aktiva partiklar I vävnaden • Ökad karlpermeabilitet gör det lättare för vätska att lämna blodet Ödem • Kärlaktiva substanser som histamin och substans P ökar permeabiliteten av karlen • Försämrat lymfflöde gör att vätska ansamlas I vävanden (lymfstas) • Behandlas med Loop diuretika (påverkar Na+ upptag I njuren) samt osmotiska diuretikum Syra-Bas reglering • • • • Normalt pH 7,4 Variationer mellan pH 7,0 – 7,7 Plasma <7,35 acidos Plasma >7,45 alkalos CO2 och H2O • CO2 + H2O H2CO3 HCO3- + H+ • Reaktionen sker framfor allt i röda blodkroppar • Flyktig syra ar CO2 som bildas under metabolism I vävnaden, normalt elimineras via andning Syror • Icke-flyktiga syror bildas vid metabolism av aminosyror, t.ex. Svavelsyra • Neutraliseras av baser i föda, eller utsöndras via njurarna • Vid njurskada och minskad H+ utsöndring, inträffar metabolisk acidos Korrigering av rubbad syra-bas • Extra- och intracellulära buffertsystem • Utvärdering av koldioxid via lungorna • Njurarnas utsöndring av H+ • HA H+ + A- Buffertsystem • Binder eller frisätter H+ • Intracellulära HCO3-, proteiner, fosfater reglerar pH via cellmembran, är långsamma • Extracellulär snabbare via • - hemoglobin H-Hb H+ + Hb• - proteiner H-Prot H+ Prot• - kolsyra/bikarbonat H+ + HCO3- Njurarnas roll i pH reglering • Motverkar förlust av HCO- genom reabsorbtion i nefronet • Utsöndra syra I form av H+ • CO2 diffunderar tillbaka till njurcellen, och via vatten till H+ och HCO3• H+ pumpas till tubulus och HCO3- till blodet Membranbundna transporter • • • • Na/H+ antiport, Na+ kommer in och H+ ut Cl-/HCO3- byte mot extracellulära ClNa+/HCO3- symport, samtransport H+; ATPas transport H+ ur cellen, interaktion med K+ kanaler