Röra om och skapa nytt! – förskoleprogram om kemi

Röra om och skapa nytt!
– förskoleprogram om kemi
Röra om och skapa nytt
Innehållsförteckning
Praktisk information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 3
Förslag på förarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 5
Upplägg av museibesök med program med museipedagog i 45 minuter . . . . . . . . . .
Förslag på efterarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
s. 9
s. 10
Fördjupning för förskolelärare, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 13
Litteraturtips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
s. 16
Utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . s. 17
2
Röra om och skapa nytt
Praktisk information
Programmet Röra om och skapa nytt riktar sig till förskoleklasser. Tillsammans upptäcker vi vad
kemi kan handla om. Vi ser att mycket runt omkring oss är blandningar av olika saker. Snart märker
man att det finns kemi nästan överallt.
Vi kommer framförallt att arbeta kring olika material. Vad är saker gjorda av? Finns alla material i
naturen eller måste man göra vissa av dem? Avslutningsvis får barnen själva smälta plast och forma
egna figurer.
Kostnad: 300:Antal barn: 9 st barn i en grupp
Ålder: programmet passar barn mellan 4-6 år
Tid: ca 50 minuter.
3
Röra om och skapa nytt
Nobelmuseets besöksadress:
Börshuset, Stortorget 2, Gamla Stan, Stockholm.
Åka kommunalt:
T-bana: Station Gamla Stan
Buss: 43, 2, 55 och 76 (Hållplats Slottsbacken)
Buss: 3 och 53 (Hållplats Riddarhustorget)
Postadress och telefonnummer:
Box 2245, 103 16 Stockholm
Telefon: 08 - 534 818 00
Fax: 08 - 23 25 07
Bokning: 08-53 48 18 18 eller [email protected]
För mer information: 08-534 818 05 eller [email protected]
Hemsida: nobelmuseum.se
4
Röra om och skapa nytt
Vid museibesöket behövs ingen förkunskap. Men för de som
vill finns det många sätt att förbereda sig på . Varför heter det
Nobelmuseet och vem var den där Alfred?
Förslag på förarbete i förskolan kring museibesöket
o
Vad är ett museum?
o
Vad gör man där?
o
Har någon varit på ett museum tidigare?
o
Varför heter det Nobelmuseet?
Förslag på förarbete i förskolan kring Alfred Nobel
Berätta om Alfred Nobel (visa gärna bilden på nästa sida).
o
Vem var Alfred Nobel?
o
Vad jobbade han som?
o
Vad gör en uppfinnare? Nämn några uppfinningar.
o
Vad är ett testamente?
Förslag på förarbete i förskolan kring Nobelpriset
Prata om medaljer (visa gärna bilden i materialet eller ta med en medalj som barnen får känna på).
o
Vad är en medalj?
o
Varför får man en medalj? (sportinsatser t ex)
o
Vad kan en medalj vara gjord av? (Nobelmedaljen är gjord av guld).
Förslag på förarbete i förskolan kring kemi:
•
Berätta att Alfred var kemist. Han blandade olika saker med varandra. När han blandade en viss sorts sand med en viss sorts olja blev det dynamit.
•
Prata allmänt om att när man blandar saker kan det bli något nytt.
•
Exemplifiera ovanstående genom att baka tillsammans. ”Kemi i köket” kan belysas genom att samla barnens favoritrecept i en bok.
•
Gör trolldeg (som också är exempel på en kemisk reaktion).
5
Röra om och skapa nytt
Förslag på hur man kan prata kring kemi i förskolan
Kemi kan handla om att röra om och skapa nytt.
Har du blandat olika ingredienser i köket någon gång? Blev det något nytt av det du rörde ihop? För
när man blandar och rör ihop olika ämnen kan det bli något helt annat. Som när man gör en kaka.
Då blandar man mjöl, bakpulver, socker, ägg och smör. När man rört allt och gräddat smeten i ugnen
har det blivit en kaka av röran. Rör man istället ihop en viss sorts sand med en speciell sorts olja blir
det något helt annat. Då blir det dynamit. Det som Alfred Nobel hittade på!
Kemi kan också handla om vilka ämnen som finns i saker runt omkring oss och om hur magen tar
hand om maten som vi ätit. Det handlar även om hur växter gör syre som människor och djur sen
andas in.
Mer om kemi:
Kemiska ämnen är antingen grundämnen eller kemiska föreningar. Ett grundämne (till exempel
järn eller syre) består av endast en sorts atomer, medan kemiska föreningar består av olika sorters
atomer. Koldioxid är ett exempel på en kemisk förening. Koldioxid består av två olika grundämnen,
kol och syre. Dess kemiska formel CO2 visar att föreningen består av en kolatom och två
syreatomer. En kemisk reaktion är när olika ämnen reagerar med varandra och bildar nya ämnen.
När till exempel grundämnena väte och syre reagerar med varandra bildas vatten.
6
Röra om och skapa nytt
7
Röra om och skapa nytt
© ® Nobelstiftelsen
© ® Nobelstiftelsen
8
Röra om och skapa nytt
Upplägg av besöket på Nobelmuseet
1.
Ta med kamera så ni kan dokumentera besöket!
2.
En museipedagog tar emot gruppen vid museets entré. Barnen hänger av sig kläderna i garderoben och vi samlas i museet.
3.
Vi berättar om vem Alfred Nobel var. Med oss har vi Alfreds väska ur vilken vi plockar fram föremål.
4.
Vi berättar om Nobelpriset och särskilt om Nobelpriset i kemi.
5.
Vi pratar om vad kemi är för något.
6.
Vi tittar på olika material och barnen få sortera.
7.
Tillsammans smälter vi plast och gör plastsmycken.
8.
Programmet avslutas och förskolan får själva utforska museets barnrum.
9
Röra om och skapa nytt
Efter ert besök på Nobelmuseet finns det mycket man kan fortsätta
med på förskolan som berör Nobelprisen. Här kommer några
förslag:
Dokumentation av museibesöket
•
Dokumentera museibesöket tillsammans! Gör ett kollage, rita, klipp ut bilder och berätta kring besöket.
•
Samla eventuella fotografier.
•
Berätta vad som var roligast med besöket i ett brev och skicka det till Nobelmuseet. Museet kan se lägga ut brevet på hemsidan.
Mer om Alfred Nobel och Nobelprisen:
•
Gör en Nobelfest! Dela ut medaljer eller diplom till alla barn för något de har uppfunnit eller för att de varit bra kompisar.
•
Prata vidare om uppfinningar. Se er om i rummet och hitta sådant som någon uppfunnit.
•
Fundera ut vad du skulle vilja uppfinna. Gör en utställning med barnens egna uppfinningar.
•
Rita av Alfred Nobel. Hur tror barnen han såg ut som barn?
•
Kalkera en medalj eller en peng.
•
Prata om hur Alfred Nobel reste i en tid då det inte fanns flygplan. Prata om färdmedel och fundera över hur vi kommer att färdas i framtiden.
Mer om kemi:
•
Kemi handlar också om hur växter omvandlar koldioxid … Plantera fruktkärnor och se hur kemiska processer gör att fröet gror!
•
Allt runt omkring oss – och vi själva – är gjorda av olika saker. Se er omkring och fundera på vad saker är gjorda av. Be barnen hitta saker på dagis som är gjorda av:
o
Trä
o
Plast
o
Tyg
o
Metall
o
Glas
o
Porslin
10
Röra om och skapa nytt
Experimentera, testa och försök! Det finns många roliga och lätta
experiment att göra. Här kommer några förslag:
Experiment med kanel och diskmedel:
1.
Häll upp vatten i en djup tallrik.
2.
Pudra kanel över vattnet.
3.
Släpp en droppe diskmedel i vattnet. Se vad som händer!
(Detta är ett exempel på ytspänning. När man droppar diskmedel i vattnet så åker kanelen
iväg. Kanelkornen ligger som små båtar på vattnets elastiska hinna. Det är på samma sätt som
när insekter går på vattnet. Ytspänningskrafter sprider diskmedlet över ytan och föser med sig
flingorna.)
Experiment med isbit på tråd:
1.
Häll vatten i en skål.
2.
Lägg i en isbit.
3.
Försök plocka upp isbiten och känn hur hal den är.
4.
Lägg tillbaka den i vattnet.
5.
Lägg en bit bomullstråd över isbiten och strö över en nypa salt.
6.
Vänta 1-2 minuter.
7.
Försök sen lyfta isbiten med hjälp av tråden.
(Detta kan också göras som ett trolleri. Lägg en bit bomullstråd på isbiten när barnen inte ser det.
Tråden fäster man i tröjärmen. Säg trolleriramsan samtidigt som du strör över salt. När tråden frusit
fast kan man lyfta isbiten utan att använda händerna).
11
Röra om och skapa nytt
Ta bort äggskal med syra:
1.
Visa först hur ett ägg ser ut med skal, membran, äggula och äggvita. Berätta att vi ska få bort skalet men behålla membranet, hinnan.
2.
Placera ett okokt och oskalat ägg i en 250 ml stor genomskinlig bägare.
3.
Fyll bägaren med ättika eller vinäger.
4.
Täck över bägaren med plastfolie som du sticker hål i på några ställen.
5.
Vänta i två dygn.
6.
Häll nu försiktigt bort lösningen och undersök ägget. Vad har hänt?
(Vi har tagit bort skalet på kemisk väg med hjälp av syra).
Blöjor:
1.
Klipp itu en blöja och undersök hur den fungerar.
2.
Lägg ”pulvret” inne i blöjan i blöt och se vad som händer.
(Experimentet handlar om superabsorbenter, det material som finns i blöjor som kan suga upp
mycket vätska, ca 30 gånger mer än sin egen vikt i urin).
Flytande potatis:
1.
Lägg en liten bit potatis i en genomskinlig skål med ljummet vatten (ca 1/5 liter).
2.
Tillsätt en matsked salt och blanda runt.
3.
Flyter potatisen? Om inte, tillsätt mer salt och blanda ordentligt med vattnet.
(Om potatisen flyter eller inte har att göra med dess och vattnets densitet. Potatisen har först
högre densitet än vattnet och sjunker därför till botten. När saltet blandas i vattnet får det högre
densitet än potatisen och potatisen flyter.)
12
Röra om och skapa nytt
Information till förskoleläraren om Alfred Nobel och
Nobelsystemet
Nobelmuseet – om idéer som förändrat världen
Nobelmuseet öppnade 2001. Museet handlar om Alfred Nobel, Nobelpriset och Nobelpristagarna.
Kreativitet, idérikedom, mod och envishet är nyckelord i museets utställningar, barn- och
skolprogram. Det är ord som förenar pristagarna oavsett område de belönats inom. Det är också ord
som karakteriserar Alfred Nobel.
Vem var Alfred Nobel?
Alfred Nobel föddes 1833 i Stockholm. Hans pappa, Immanuel, var uppfinnare med en karriär som
gick ömsom upp och ömsom ner. Familjen Nobel fick därför uppleva
både välstånd och fattigdom.
När Alfred var runt nio år flyttade familjen till S:t Petersburg i Ryssland
där pappan skulle arbeta. Alfred lärde sig ryska och studerade.
Tidigt väcktes intresset för både kemi och litteratur men det var som
uppfinnare han kom att bli känd.
De allra flesta av Alfred Nobels uppfinningar har att göra med utveckling
av sprängämnen. Men han intresserade sig också för konstsilke,
varmluftsmotorer, gasmätare, konstgjort läder, aluminiumbåtar etc. Han
fick över 300 patent godkända. De allra flesta av hans uppfinningar gav
ingen ekonomisk vinning, men framför allt dynamiten gjorde honom rik. I Industrialismens 1800-tal,
med järnvägs- och tunnelbyggen, blev dynamiten en succé. Dynamiten var ett långt mer effektivt och
säkert sprängämne än de som fanns innan.
Alfred Nobel förblev ogift och barnlös. 1895, när
han var i 60-årsåldern skrev han sitt testamente.
Den största delen av förmögenheten skulle
förvaltas och räntan skulle användas för att belöna
och stödja människor med goda idéer.
I testamentet skriver han inom vilka ämnen man
skall kunna tilldelas priset: fysik, kemi, medicin,
litteratur och fred.
13
Röra om och skapa nytt
Nobelsystemet
Den 10 december 1896 dog Alfred Nobel i San Remo. Den 30 december samma år öppnades
hans testamente i Stockholm. Den grundläggande innebörden var klar. Den största delen av den
enorma förmögenheten skulle avsättas i en fond så att priser inom fem områden varje år kunde
delas ut. Testamentet var ganska kortfattat och gav inga detaljerade anvisningar om hur Nobels
tanke skulle realiseras.
Efter några år av diskussioner och utredningar var man framme vid en lösning. Resultatet blev
ett system av institutioner, kommittéer och regler för hur förmögenheten skall förvaltas och
pristagare utses och belönas. I sitt testamente angav Alfred Nobel vilka institutioner som skulle utse
pristagarna: för prisen i fysik och kemi Kungliga Vetenskapsakademien, för priset i fysiologi eller
medicin Karolinska Institutet, för litteraturpriset Svenska Akademien, samt för fredspriset en särskild
kommitté bestående av fem personer som skulle utses av norska Stortinget. Sverige och Norge var i
union med varandra vid den aktuella tiden.
14
Röra om och skapa nytt
Prissumman och prisutdelningen
Nobelprisets storlek beror på hur väl Nobelstiftelsen varje år lyckats förvalta sitt kapital.
Förmögenhetens storlek och avkastning har varierat under årens lopp. Alfred Nobels testamente
sade att förmögenheten skulle placeras i »säkra värdepapper«. Detta ledde till att avkastningen
länge var tämligen låg. Under den ekonomiskt turbulenta perioden mellan de två världskrigen höll
förmögenheten på att urholkas. Under 1950-talet ändrades stadgarna så att placering i aktier tilläts.
Till en början var Nobelstiftelsen också tämligen hårt beskattad, men sedan 1946 är stiftelsen
skattebefriad. Det är dock först under 1990-talet som nobelprisets reella värde åter har nått upp
till de nivåer det hade de första åren. 2009 delades ungefär 10 miljoner kronor ut inom varje
prisområde.
I Alfred Nobels testamente sägs inget om formerna för hur priserna skulle delas ut. Det bestämdes
att Alfred Nobels dödsdag den 10 december varje år skulle vara den dag då nobelpristagarna får ta
emot sina pris. Bevisen för utmärkelsen är en medalj och ett diplom. Utdelningen av fredspriset sker
i Oslo och övriga priser delas ut i Stockholm. Vid prisutdelningsceremonin i Stockholm delas priset
ut av den svenske kungen. Efter prisutdelningsceremonin i Stockholms konserthus följer en bankett
i Stockholms stadshus. Nobelpristagarens besök i Stockholm innebär också fler arrangemang än
själva prisutdelningen. Bland annat håller nobelpristagaren en föreläsning och pristagarna besöker
också Nobelmuseet.
Den 10 december delas även ett ekonomipris
ut. År 1968 instiftades Sveriges Riksbanks
pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels
minne, och det är det enda nya pris som
förekommer i nobelsammanhang. Pengarna
till det priset kommer från Sveriges Riksbank.
15
Röra om och skapa nytt
Till förskolepedagogen – litteraturpris
I Nobelmuseets butik kan man hitta det mesta av det som rekommenderas. Som förskolelärare får
du dessutom 10 % rabatt på museets utställningskatalog.
Litteraturtips för vuxna:
På Nobelstiftelsens hemsida finns information om Alfred Nobel, Nobelsystemet och alla pristagare:
www.nobelprize.org. Här finns också spel, intervjuer, dokumentärer och mycket mer.
Nobelmuseets utställningskatalog:
Nobelmuseets utställningskatalog: Människor, miljöer och kreativitet: Nobelpriset 100 år / Ulf
Larsson (red.).
Om Alfred Nobel:
Alfred Nobel: Nätverk och innovationer / Ulf Larsson.
Litteraturtips för barn:
Om Alfred Nobel:
Från fattiglapp till Nobelpris /Dag Sebastian Ahlander ; illustrationer av Fibben Hald
Bamse – värdens starkaste björn, Bamse och Alfred Nobel, Serietidning 2006.
Experimentbok:
Bertas experimentbok, Anna Gunnarsson och Karin Södergren. Till den finns även en
vuxenhandledning. Beställ bok och handledning från Plast- och kemiföretagens hemsida:
www.plastkemiforetagen.se/skola
Se även deras sida om Berta och kemi: www.draknet.se
16
Röra om och skapa nytt
Utvärdering
Vi hoppas att ert besök på Nobelmuseet var stimulerande och väckte tankar och frågor. Finns det
något som du som pedagog tycker vi kan bli bättre på?
Maila gärna kommentarer till oss - såväl personalens som barnens: [email protected]
17