Mätprogram för Biologisk mångfald

Mätprogram för Biologisk mångfald
1
Grafisk profil
2014-2020
Med manual för trycksaker, annonsering och webb
BIODIVERSITET
Mätprogram för Biologisk mångfald
Tekniska kontoret har skötselansvar för stora delar av kommunens mark såsom vägar, parker, skogsområden mm. Under lång tid har park o natur på Tekniska kontoret
skött kommunens mark även med fokus på naturvärden. Det har inneburit att vi
exempelvis sedan början av 2000-talet har haft ängskötsel med upptag av det slagna
i våra höggräsytor. Vi har också haft tillsyn över områden med ekar och äldre träd.
Även andra allmänna områden sköts också med delhänsyn till växter och djur.
Det nationella miljökvalitetsmålet med relevans för skötsel av stadsnära natur är ”ett
rikt växt och djurliv”. Detta är också ett miljömål som Danderyds kommun enligt
beslut i kommunfullmäktige ska följa upp och arbeta för.
Fråga - Hur ser vi att skötseln gynnar målet och ger resultat?
Svar: - Vi mäter den biologiska mångfalden.
Att mäta biologisk mångfald är relativt lätt. I kommunen har vi 60 olika provpunkter fördelade jämnt över kommunens allmänna platsmark. Vid dessa mäts biologisk
mångfald. Mätningen sker på tre olika organismgrupper som vi mäter succesivt över
åren. Genom återkommande mätningar och jämförelser med föregående mätningar,
går det att få fram hur den biologiska mångfalden utvecklas. Mätserien ser ut så här.
Det nationella miljökvalitetsmålet, ett rikt växt
och djurliv, innebär att: ” den biologiska mångfalden ska bibehållas på nuvarande nivå, och inte
ytterligare försämras”.
Genom att sköta kommunens allmäna platsmark med
metoder som är positiva för biologisk mångfald, går det
att uppnå målet. Exempel på detta är växelvis slåtter med upptag i grönytor och gallring för mångfald i
naturmarker och längs promenader. Även rätt återställning av mark och skötsel av träd är viktiga, liksom att
vi har en god park- och trädgårdsmiljö med inslag av
inhemska träd och buskar.
Kommunens 60 provpunkter
är jämt fördelade så att mätningen blir objektiv.
år 1. Växter 2014
år 2. Fåglar 2015
år 3. Fjärilar 2016
Därefter börjar mätningen om, år 4, växter, år 5 fåglar osv..
Resultatet av dessa mätningar jämförs med föregående mätning i ett speciellt diagram. I ett sådant går det att se om mångfalden av arter har ökat, minskat eller är
oförändrad. Principen för hur detta fungerar finns beskrivet sist i denna rapport.
Under åren kommer vissa punkter försämras medan andra förbättras. Om enstaka punkter helt försvinner eller förändras starkt negativt kommer detta inte att ge
utslag så länge övriga parker, vägar och natur sköts på ett sätt som gynnar variation
och biologisk mångfald i positiv riktning.
Metod för mätning är framtagen av Jan Bergsten, Tekniska
kontoret, Danderyds kommun under 2014-2016.
2014 - växter
Metoden som använts för att se hur rikedomen av växter förändras över tid är
transektinventering.
Från de 60 punkterna har små promenader (transekter) inventerats med 20
provrutor per transekt. Varje promenad är ca 100 meter lång så provrutorna ligger var femte meter längs denna. Provrutorna är 1/4 kvadratmeter var. Transektpromenadernas lägen finns hos Tekniska kontorets inlagt i GIS.
VÄXTER
I varje ruta noteras alla växter som påträffas utom gräs och halvgräs. Detta går
mycket snabbt för en van inventerare och i de flesta fall finns bara några stycken
olika arter i varje ruta.
Tillsammans ger dock alla små rutor i hela kommunen (1200 st) ett ganska stort
antal växtnoteringar och framförallt en god statistik på hur vanliga olika arter är.
En lista har därefter tagits fram där man ordnar växterna efter hur många träffar
de fick, dvs hur många provrutor arten fanns i.
Den vanligaste växten var stormåra som fanns i 341 rutor följd av maskros i 281.
Därefter följer röllika, vitklöver osv (se listan bredvid).
Det är dock inte för att se hur vanliga växter är i kommunen denna lista har
tagits fram. Hela listan är en ögonblicksbild av hur samtliga växter är fördelade
i vår natur 2014 (grönytor o skogsområden) Om vi struntar i vilken växt som
kommer etta eller tvåa osv och istället ser till hur hela listan ser ut, så visar den
hur snabbt växterna avtar i antal ju längre ned i listan man kommer. Detta går
tydligt att se i ett diagram som en kurva. Denna kurva visar den biologiska
mångfalden av växter. Det är helt normalt att vanligheten avtar snabbt på det här
viset. De flesta arter är ganska sällsynta jämfört med de vanligaste.
Om samma inventering görs om och man gör en likadan lista och kurva kan
man se om mångfalden har förändrats under perioden. Om kurvan sjunker
nedåt visar det att fler arter än förut har blivit ovanliga. Då har mångfalden
minskat. Om den istället förskjuts uppåt svagt jämfört med förut så visar det på
att skötseln är positiv för mångfalden och att den ökat. På så vis går det att följa
upp om våra insatser ger önskad effekt. Kurvan visas på nästa sida.
Transektinventeringen har utarbetats av Jan Bergsten, Tekniska kontoret,
Danderyds kommun. Om man vill läsa om de olika växterna som hittades i
mätningen finns ”den virtuella floran” på Naturhistoriska Riksmuseet.
http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html
Här nedan finns hela listan på 206 växter som hamnade i provrutor 2014
stormåra
maskros
röllika
vitklöver
blåbär
rödklöver
nejlikrot
revfingerört
asp
hundkex
teveronika
skogsklöver
häckvicker
skogsnäva
lönn gulvial
grässtjärnblomma
gökärt
natt och dag
brännässla
åkertistel
ek groblad
örnbräken
daggkåpa
lingon
skogsviol
rönn kirskål
smultron ängssyra
älggräs
gran revsmörblomma
hallon ryssgubbe
gulmåra
liljekonvalj
björk
fyrkantig johannesört
kråkvicker
ängskovall
ask
blåsippa
ängsviol
alsikeklöver
hassel
nyponros
341
281
240
239
152
133
131
111
110
107
107
104
85
84
82
74
69
69
69
68
68
65
62
62
61
61
58
55
54
54
52
51
47
45
40
39
36
36
34
33
33
33
29
27
27
25
24
24
svartkämpar
åkerfräken
vitplister
ljung
stenbär alm duv/sparvvicker
gårdsskräppa
harsyra
sälg vanlig smörblomma
ärenpris
hägg
surkörsbär
backlök
hönsarv
kärleksört
strandlysing
ullig kardborre
ekorrbär
humlelusern jordreva
kärringtand
liten blåklocka
majsmörblomma
penningblad
slån
brakved
buskviol
gulsporre
tall
våtarv
gråbo
knölklocka
löktrav
stor blåklocka vitmåra
femfingerört
gåsört
höstfibbla
vitsippa
brunört
måbär renfana
gråvide
hagtorn
stensöta
äkta johannesört
24
24
23
22
22
20
19
19
19
19
19
19
17
17
16
16
16
16
16
14
14
14
14
14
14
14
14
12
12
12
12
12
11
11
11
11
11
10
10
10
10
9
9
9
8
8
8
8
bergsyra
trampört
flockfibbla
gråfibbla
jätteslide
oxel palsternacka
rödklint
stinknäva
ängshaverrot
brudbröd
fiskmålla
kaprifol
stinksyska
styvmorsviol
syren
vattenmåra
apel blodrot
fackelblomster
getapel
prästkrage
skogsfibbla
vintergröna
vresros
åkerförgätmigej
åkervinda
cikoria
fläder
getrams
gul fetknopp
gullviva
harkål
humleblomster
majbräken
majveronika
olvon
sandnarv
skelört
Skogsförgätmigej
skogssallat
snöbär
sommargyllen
tomtskräppa
tysklönn
vit fetknopp
vit sötväppling
åkervädd
7
7
6
6
6
6
6
6
6
6
5
5
5
5
5
5
5
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
antal
antal
VÄXTER
backnejlika
2
backvial
2
baldersbrå
2
besksöta
2
björnbär
2
blekbalsamin
2
blåeld
2
bockrot
2
en
2
harklöver
2
jolster (troligen)
2
jordrök
2
kanadensiskt gullris
2
klibbal
2
krusskräppa
2
krypoxbär
2
pilört
2
revfibbla
2
strandklo
2
Växter under 2 m
antal
svinmålla
2
(antal ringar med arten)
vanlig gråfibbla
2
vildapel
2
stormåra
341
vitblära
2
maskros
281
åkermolke
2
röllika
240
gräslök
1
vitklöver
239
grönpil
1
blåbär
152
gullklöver
1
rödklöver
133
gullregn
1
nejlikrot
131
gyllenfetblad
1111
revfingerört
humle
1110
asp
häggmispel
1107
hundkex
klippfibbla (troligen)
1107
teveronika
klotpyrola
1104
skogsklöver
klottistel
1 85
häckvicker
knölsmörblomma
1 84
skogsnäva
krollilja
1 82
lönn
kärrsilja
1 74
gulvial
körsbär
1 69
grässtjärnblomma
lind
1 69
gökärt
lomme
1 69
natt
och dag
malört
1 68
brännässla
mjölkört
1 68
åkertistel
myska 1 65
ek
myskmalva
1 62
groblad
mörkt kungsljus
1 62
örnbräken
nysört
1 61
daggkåpa
lingon
ormbär
1 61
skogsviol
rödkämpar
1 58
rönn
rödtoppa
1 55
kirskål
skogsallat
1 54
smultron
skogsfräken
1 54
ängssyra
52
älggräs
51
gran
47
revsmörblomma
45
hallon
40
ryssgubbe
39
gulmåra
36
liljekonvalj
36
björk
34
100
fyrkantig johannesört
33
kråkvicker
33
skogskornell
1
Växter under 2 m
antal
Växter över 2m
antal
Mätning
av biologisk
mångfald - fördelar
växter
ängskovall
33
Nedan
visas kurvorna
som visar hur
växter
i naturmarken
skogsstjärna
1
(antal ringar med arten)
ask
29
sig. Växternas vanlighet avtar alltid
mycket snabbt även under helt
skogstry
1
blåsippa
27
60 transekter har lagts ut över
taggsallat
1
10
ängsviol
27
naturliga
de avtar
stormåra
341
C ek förhållanden.
143 Men hur snabbt
hela kommunen
där är
det ett
varitmått
möjligt.på hur
tusensköna
1
alsikeklöver
25
maskros
281
C tall
109 mångfalden så syns det i kurvorna på så
hög
variationen
är.
Ökar
tussilago
1
hassel
24
röllika
240
C björk
81
Varje transekt är 100 m och har 20
vitknavel
1
nyponros
24
vis attCkurvans
mittparti
den
kvarstår
vitklöver
239
asp
68 förskjuts svagt
växtprovuppåt.
i form avOm
utlagda
ringar
var 5 meter.
vägtistel
1
svartkämpar
24
blåbär
152
C gran
68
är mångfalden
oförändrad.
Utmaningen
är att sköta fram natur1
åkerpilört
1
åkerfräken
24
rödklöver
133
C lönn
52
Varje ring är 1/4 kvadratmeter
0
5
10
15
20
25
30
35
ängsvädd
1
vitplister
23
marken
så att mångfalden
inte
minskar.
Ökar
den
är
detavett
nejlikrot
131
C sälg
44
I ringen noterades
förekomst
alla plus i
ljung
22
revfingerört
111
C rönn
38
växter utom gräs och halvgräs
kanten.
stenbär
22
asp
110
C hassel
25
alm
20
hundkex
107
C alm
23
Summa 1200 provringar
duv/sparvvicker
19
teveronika
107
C
ask
23
300 kvadratmeter vegetation
Ovanför varje provruta
noterades
gårdsskräppa
19
alla
arter utom gräs och
skogsklöver
104
C
klibbal
18halvgräs under 2 m nivån
också träden. Nedan
ser vi vad vi
harsyra
19
häckvicker
85
C hägg
9
Med detta kan vi få en genomsnittsbild av
sälg
19
har ovanför våra skogsnäva
huvuden, och hur 84
C gråvide
8
läget i naturmarken 2014.
1000 C lind
vanlig
smörblomma
19
7
ofta. Att ek är detlönn
vanligaste
trädet är 82
ärenpris
19
gulvial
C oxel
Om tre år kan samma undersökning
Växter över 2m
Mätning av biologisk
mångfald - växter 6
något som
är unikt
för vårantal
kommun. 74
hägg
17
grässtjärnblomma
69
C fläder
4
göras om.
mångfalden
kan
öka
surkörsbär
17
gökärt
69
C grönpil
4
60
transekter
har
lagts
ut
över
backlök
16
natt och dag
69
C surkörsbär
4
Då ser vi om artantal och individantal
C ek
där C
det
varit möjligt.
hönsarv 143
16 hela kommunen100
brännässla
68
syren
4
hos växterna har förändrats till det mindre,
C tall
kärleksört 109
16
åkertistel
68
C apel
4
bevarats eller ökat till följd av de
C björk
och har 20
strandlysing81
16 Varje transekt är 100Cmhästkastanj
ek
65
3
förbättringar av skötsel som sker
C asp
68
ullig kardborre
16 växtprov i form av utlagda
groblad
62
C slånringar var 5 meter.
3
C gran
ekorrbär 68
14
örnbräken
62
3
10 C ädelgran
C lönn
52
humlelusern
14 Varje ring är 1/4 kvadratmeter
daggkåpa
61
C en
2
C sälg
jordreva 44
14 I ringen noterades förekomst
lingon
61
C brakvedav alla
1
C rönn
kärringtand38
14 växter utom gräs ochChalvgräs
skogsviol
58
getapel
1
C hassel rönn
25
liten blåklocka
14
55
C lärk
1
C alm
23
majsmörblomma
14 Summa 1200 provringar
1 C nyponros
kirskål
54
1
C ask
23
penningblad
14 300 kvadratmeter vegetation
0 tysklönn
50
100
150
200
250
smultron
54
C
1
C klibbal ängssyra
18
slån
14
52
växtart
C hägg
9
brakved
12 Med detta kan vi få en genomsnittsbild av
älggräs
51
Träd o buskar högre än 2 m
C gråvide gran
8
läget
i
naturmarken
2014.
47
C lind
7
revsmörblomma
45
C oxel
6
1000 undersökning
hallon
40 Om tre år kan samma
C fläder
ryssgubbe 4
39 göras om.
C grönpil gulmåra
4
36
C surkörsbär
liljekonvalj 4
36 Då ser vi om artantal och individantal
C syren
4
björk
34 hos växterna har förändrats till det mindre,
C apel
4
till följd av de
fyrkantig johannesört
33 bevarats eller ökat100
C hästkastanj
kråkvicker 3
33 förbättringar av skötsel som sker
C slån
ängskovall 3
33
C ädelgran ask
3
29
C en
2
blåsippa
27
10
C brakved ängsviol
1
27
C getapel alsikeklöver 1
25
C lärk
1
hassel
24
C nyponrosnyponros 1
24
C tysklönn svartkämpar1
24
1
åkerfräken
24
5
10
15
20
25
30
35
Träd
o
buskar
högre
än0 2 m
vitplister
23
1000
ljung
stenbär
alm
duv/sparvvicker
22
22
20
19
växtart
2015 - fåglar
Så här blev resultatet av de 60 punkterna över hela kommunen
FÅGLAR
De 60 punkterna i kommunen, där mätning av biologisk mångfald sker,
mättes 2015 på fåglar. Som metod används Svensk fågeltaxerings ”sommarpunktrutter”. En sådan består av 20 punkter som ligger i en slinga. Tre
sådana slingor behövs för att mäta den sammantagna fågeldiversiteten i
Danderyd i de 60 provpunkterna.
Inventeringen är enkel. Varje punkt uppsöks och under 5 minuter noterar en
skicklig ornitolog samtliga fåglar som ses och hörs från punkten. Fågeltaxeringen krävde 3 st tidiga mornar/förmiddagar för att genomföras.
Under mätnngen, 20-23 maj 2015, noterades hela 1272 fåglar.
Dessa var fördelade på 72 arter.
Det finns fler fågelarter i Danderyd än så, men just denna tid på försommaren kan just dessa ses o höras lätt.
Listan är alltså ingen lista på hur vanliga fåglarna är, utan en mätning just
dessa få dagar. Steglits är typiskt en fågel som är vanligare än vad det ser ut
i denna mätning. Under höstarna ser man stora flockar av steglits som äter
tistelfrön i kommunen, så dom finns i antal just då, trots att de inte hamnar
i listan en försommarmorgon med mer än en individ. Vid nästa mättillfälle
år 2018 mäts det vid samma datum, så det gör inget, alla förhållanden är
likartade.
Flera fågelarter är idag uppsatta på rödlistan över hotade arter. Även relativt
vanliga fåglar minskar idag i snabb takt i landet. I Danderyd var 9 av de 72
arterna sådana som minskar så mycket att de är rödlistade. Vi har också sällsynta arter som inte är uppsatta på rödlistan eftersom de inte minskar, t.ex.
skogsduva, samt alla trevliga vanliga arter, som är grunden för mångfalden.
Fågelart
antal rödlistad
Skrattmås
124
Koltrast
112
Talgoxe
111
Stare
68 VU
Björktrast
67
Blåmes
60
Ringduva
49
Fiskmås
33
Bofink
32
Storskarv
32
Lövsångare31
Skata
31
Rödhake
28
Gräsand
27
Grönfink
27
Kaja
25
Svartv. flugsnap. 24
Pilfink
22
Svarthätta22
Tornseglare 22VU
Kråka
21
Stenknäck20
Sädesärla
20
Gråtrut
19
VU
Nötväcka
19
Nötskrika
17
Taltrast
16
Gråsparv
15
Rödstjärt
13
Ladusvala12
Näktergal
11
Större hackspett 11
Grågås
9
Grönsiska9
Grönsångare9
Kanadagås9
Fågelart
antal rödlistad
Knipa
8
Trädgårdssångare8
Skogsduva7
Skäggdopping7
Storskrake6
Knölsvan
5
Silltrut
5
NT
Ärtsångare5
Fasan
4
Kungsfågel4VU
Gärdsmyg3
Törnsångare3
Gråhäger
2
Härmsångare2
Rödvingetrast2
Stjärtmes
2
Svartmes
2
Vitkindad gås
2
Buskskvätta1 NT
Fisktärna
1
Gransångare1
Gräshoppssång.1
Gulsparv
1
VU
Havstrut
1
Järnsparv
1
Kärrsångare1
Ormvråk
1
Rörsångare1
Sothöna
1
Steglits
1
Strandskata1
Sånglärka
1
NT
Sävsparv
1
VU
Tofsvipa
1
Trädkrypare1
Trädpiplärka1
Rödlistningen av fåglarna är av olika grad:
NT = Nära hotad
VU = Sårbar
Därefter följer EN = Hotad och CR = akut hotad, men sådana fåglar påträffades inte i
denna undersökning.
Varje art har speciella krav på sin miljö. Ofta behöver flera saker
föreligga för att en fågel ska finnas på en plats. Viktigt är förstås
en miljö där de hittar mat till sig själva. Men de behöver ju också
en miljö för att bygga bo. Under häckningstiden behöver de dessutom mycket proteinrik mat för att snabbt föda upp sina ungar.
Individer
FÅGLAR
Variationen på de miljöer fåglarna utnyttjar är stor, och man kan
säga att mätningen av fåglar mäter hur varierad naturen är. Kurvan bredvid visar fåglarna från vanligaste till ovanligaste arten.
Det är i själva verket en kurva som visar hur varierad naturen är.
Vill vi ha fåglar på våren, eller till vintern på fågelbordet, kräver
det inte bara att man matar dom - det måste bli nya fåglar också.
Lätt att glömma bort är hur viktiga insektsrika miljöer är för fåglar när de under ett par veckor med oerhört stressat tempo måste
hitta mat till de nyfödda ungarna. Då är sly, buskar, död ved eller
löv på marken helt avgörande för om det blir nya fåglar eller ej.
Arter i
fallande
ordning
Liksom med växtmätningen 2014 kan fåglarna sättas in i ett diagram från den vanligaste till
den ovanligaste. Detta diagram kan användas för att se om mångfalden ökat, står still eller
har minskat.
Variationen på den natur som behövs för att ha så många olika
fåglar är hög. Det är viktigt att vi tar hand om variationen och
inte likriktar den.
Fåglarna betyder också mycket för växterna. De sprider frön från
bärbuskar. Detta ska inte underskattas. Det är hela anledningen
till varför växterna överhuvudet taget producerar bär och frukter! Nötskrikor, är ett bra exempel, de ”planterar” nya ekar inne i
barrskogen genom att samla in o gömma ekollon som matföråd.
De hittar sedan inte alla sina förråd under vintern, så nya ekar
gror på helt nya platser inne i skogen.
Läs mer om metodiken kring sommarpunktrutter och svensk fågeltaxering.
http://www.fageltaxering.lu.se/
Om olika fåglar kan man med fördel också läsa på Artdatabanken. http://artfakta.artdatabanken.se/
En annan bra källa är givetvis Wikipedia där det också finns bilder på fåglarna.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
2016 - fjärilar
FJÄRILAR
Under 2016 fullbordas basmätningen för biologisk mångfald genom att kolla upp dagfjärilar i de 60 punkterna som tidigare inventerats på växter (2014) och fåglar (2015). Metodiken som används för fjärilarna används nationellt för att följa upp mångfald i Sverige,
och hämtades från Svensk dagfjärilsövervakning i Lund. Mer exakt valdes då metoden
med punktlokaler. Kring varje punkt räknas fjärilar i en cirkel med radien 25 m under 15
minuter. Som inventeringsunderlag användes flygbilder med punkterna och med cirkeln
markerad så det är lätt att se cirkelns begränsning.
För att täcka in större delen av sommarens dagfjärilar utfördes denna räkning en gång i
slutet av juni och en gång i slutet av juli. Det är nämligen så att arterna byter av varandra
mitt under säsongen, så det är flera arter som inte flyger under slutet av juni som gör det
under slutet av juli, och vice versa. De arter som flyger under våren kommer inte med,
men det gör inget eftersom mätningen görs om på samma sätt varje gång den sker.
Resultatet visade att 648 individer flög i de 60 cirklarna. De var fördelade på 27 olika arter.
Inte dåligt alls. Bredvid finns listan över arterna. Precis som med växter och fåglar kan
detta sättas in i ett diagram som visar den sammantagna mångfalden. Vid mätning nästkommande gång kan man se om kurvan visar att mångfalden dagfjärilar ökat, minskat
eller varit konstant.
Individer
Arter i fallande ordning
Fjärilsart
Individer
rapsfjäril161
luktgräsfjäril124
påfågelöga66
pärlgräsfjäril46
tåtelsmygare42
ängsmygare42
kålfjäril25
citronjäril21
silverstreckad pärlemorfj. 20
puktörneblåvinge 16
nässelfjäril13
rovfjäril12
hed,ljungblåvinge 11
eksnabbvinge10
kamgräsfjäril7
mindre guldvinge
5
ängsblåvinge5
ängspärlemorfjäril 5
mindre bastardsvärmare
4
tistelfjäril3
almsnabbvinge2
klöverblåvinge2
skogsvitvinge2
sandgräsfjäril1
silverblåvinge1
storfläckig pärlemorfjäril
1
älgräspärlemorfjäril
1
Antalet arter27
Antalet individer
648
FJÄRILAR
Dagfjärilar är insekter, och de är i sin tur mycket känsliga för temperaturer eftersom de är växelvarma. Nästan alla dagfjärilar vill därför
ha sol när de flyger. Men även larverna vill ha värme kring växten de
lever av. Fjärilar är ju egentligen en larv större delen av sina liv. Hur
den har det är minst lika viktigt som hur mycket blommor det finns
för den vuxna fjärilen. De flesta fjärilars larver lever också bara på
en eller några olika arter växter, gräs, örter och några få i träd.
Precis som fåglarna visar fjärilarna hur varierad naturen är. Ju fler
olika miljöer desto fler olika fjärilar. Men till skillnad från fåglarna
så kräver fjärilar inte speciellt stora ytor av livsmiljöer. För påfågelöga kan ett litet snår med nässlor invid en cykelväg vara en bra miljö
för larverna, medan blommande tistlar är ger mat åt den vuxna flygande fjärilen. Vill man ha en mångfald arter krävs det en varierad
natur med många olika slags växter för de olika arternas larver, och
ofta sedan rikligt med blommor för de vuxna fjärilarna.
De flesta fjärilar är känsliga för gräsmarkskötsel. Det beror på att
man då slår bort larvernas mat och att larverna dör av slåttern.
Genom att spara ytor från onödig skötsel kan fler larver klara att
kläckas ut som vuxna fjärilar. Ängarna i Danderyd slås med ett visst
system, så att så många fjärilar som möjligt klarar av slåttern. De
rikaste fjärilsmarkerna är dock sådana som inte sköts alls. Här trivs
ett maximalt antal arter. Något de gillar är därför backar med gräs o
örter upp i skog, slänter och ojämn teräng som inte sköts för det dels
inte behövs, och dels för det är besvärligt att sköta. Man kan gynna
fjärilar starkt genom att ta bort lagom mycket unga skuggande träd
i skogsbryn så att solen når ned till marken. Inne i Rinkebyskogen
finns nu sedan SVK grävt en kraftledning och tagit bort träd, mycket fina dagfjärilsmarker. Även skräpmarker i största allmänhet, med
ogräs, och ängsväxter blandat, uppskattas av många fjärilar just för
de är både varma och solbelysta och ofta har ett rikt utbud av växter
för larver och vuxna. Kanten av Rinkebyskogen vid Anneberg är ett
sådant fjärilsparadis och kommer att vara det flera år framöver.
Överst en aspjäril vid Annebergs ställverk, larven lever av
aspsly. Därefter puktörneblåvinge och ängsblåvinge, två
av flera olika arter blåvingar.
Larverna lever av kärringtand
och kråkvicker. Fotograferade
vid Kraftgatan Rinkebyskogen
respektive Borgenviken. Sist
en sexfläckig bastardsvärmare,
också fotograferad i kraftgatan
Rinkebyskogen. Bastardsvärmarnas larver lever av
kärringtand, skogsklöver och
kråkvicker.
FJÄRILAR
De fjärilar som kommer till trädgårdar eller fjärilsrabatter behöver
goda fjärilsmarker utanför dessa för att bli till. Några av de mer
kända är ju påfågelöga och nässelfjäril. De måste båda ha nässlor
för larverna och helst tistelblommor för att de vuxna ska kunna få
tillräckligt med mat. Utan kommunens nässlor och tistlar kommer
det inga fjärilar till trädgården. Många fjärilar lever också på vanliga
gräs i olika miljöer. Samma gäller här. De överlever inte om gräset
slås av överallt.
Två arter bland fjärilarna var rödlistade. Den ena, mindre bastardsvärmare, finns i oslagna mycket varma backar där larven lever av
kärringtand eller kråkvicker. Den andra arten, almsnabbvingen, lever av alm. Eftersom larven äter almens näringsrika blommor tidigt
på våren innan löven spruckit ut, så måste almen vara relativt vuxen.
Tyvärr är almar drabbade av almsjuka, så vuxna almar dör i snabb
takt nu. Därför är denna fjäril rödlistad. Det verkar som om almar
precis vid vattnet dock klarar sig bättre, och det är också här almsnabbvingen återfanns. Den vuxna fjärilen vill också ha blommande
tistlar, vilket det som tur var fanns innanför vasskanten.
Vissa fjärilar som i landet är relativt vanliga, är i Danderyd ovanliga,
eftersom så mycket av markerna sköts. Ett exempel är älggräspärlemorfjäril, som ju lever som namnet anger på älggräs som larv.
Sådant växer ofta i diken. Om man slår bort alltför mycket älgräs så
försvinner fjärilen. Och den är idag ovanlig i kommunen på grund
av detta. Silverblåvinge är en av Sveriges vanligaste blåvingar. En
anspråkslös fjäril som lever av kråkvicker och gulvial. Men den är
beroende av oslagna marker med dessa växter, så den är inte heller
vanlig i kommunen. De ställen den finns är sådana där vi inte slår
alla kanter mot skogen varje år utan låter dom stå kvar.
Tistelfjäril, vid Anneberg
Fjärilar har precis som fåglar ofta
revir Hanarna patrullerar runt i
ett område och jagar bort andra
hanar men uppvaktar honor som
flyger förbi. Fjärilarnas revir kan
vara ganska stora och hanarna ser
till att bevaka de finaste platserna med värdväxter för de vet att
honorna letar efter dessa. Vissa
andra arter träffar dock honor på
speciella platser som både hanar o
honor uppsöker i terrängen. Efter
parning flyger sedan honan iväg
o lägger ägg på egen hand. Men
oftast finns värdväxten i närheten.
Skogsbryn är populära platser. Här
är det oftare varmare än ute i helt
öppen gräsmark och därför ser
man ofta fjärilar i gräsmark med
skogsbryn bakom. Andra arter är
specialister på helt öppen mark.
Då utnyttjas ofta små svackor eller
södersluttande mark.
Mer att läsa om fjärilar och hur en punklokal inventeras finns på
http://www.dagfjarilar.lu.se/
Danderyds kommun har inte följt metoden fullt ut eftersom vi har som mål att mäta
60 punktlokaler, och då är det svårt att hinna med flera besök. Två besök räcker för
att hålla koll på kommunens provytor. Dagfjärilsövervakningen ovan ger årligen ut en
diger rapport om trender för dagfjärilar.
Analysdel
I denna del beskrivs mer detaljerat hur analysen av biologisk mångfald har gått till. För fullständighetens skull beskrivs först kortfattat vad biologisk mångfald är samt hur de mångfaldskurvor som ligger bakom sammanfattningen fungerar. Därefter följer resultatet av 2009 års
inventering i jämförelse med 2004.
Vad
är biodiversitet - bakgrund till kurvorna
Vad är biologisk mångfald och hur kan den mätas?
KURVOR
Biologisk mångfald eller biodoversitet är ett begrepp som består av två olika saker. Den ena,
som man först kanske tänker på, är antalet arter av djur eller växter inom ett område. Ju fler
olika arter desto högre är mångfalden. Ett område med 100 fågelarter har t.ex. en högre mångfald än ett område med 50 fågelarter.
Men mångfald består inte endast av artantalet. Även hur arterna är fördelade spelar en mycket
stor roll för hur ”omväxlande” eller ”diverst” ett områdes djur- och växtliv är. Om två områden har exakt lika många fågelarter och en kort promenad i det ena gör att man får se 3 arter,
medan det i det andra kanske visar sig 12 fågelarter, så har det senare en högre biologisk
mångfald av fåglar. Detta trots att det mycket väl kan förekomma lika många arter i båda
områdena. Anledningen till att man kan få se 12 fåglar istället för 3 beror på att fler av fågelarterna är ”vanliga”.
Det hela har med antalet individer av varje art att göra. Om flera av arterna i ett område är
vanliga, dvs individrika, är mångfalden högre än om endast några få arter dominerar och resten är sällsynta eller mycket sällsynta. Det är en god fördelning som gör att man upplever det
hela som varierande - dvs, det är lätt att se flera arter. Denna egenskap brukar kallas ”jämnhet” och är ekologiskt minst lika viktigt som antalet arter.
Artantalet och jämnheten är kopplade till varandra så när jämnheten minskar kommer även
artantalet att minska. Det betyder att om flera vanliga arter håller på att bli sällsynta kommer
sannolikheten vara mycket stor att några av de sällsyntaste arterna kommer att försvinna på
sikt. Detta är egentligen enklare att förstå genom att se på de exempelkurvor som följer de
närmaste sidorna.
Om man räknar antalet individer (eller observationer eller förekomster) av olika arter och
rangordnar dom så den vanligaste arten kommer först och därnäst den näst vanliga osv, får
man en lista där ganska få arter är vanliga medan det finns en lång svans av arter som är ovanliga eller bara förekommer enstaka.
Faktum är att de flesta arter i naturen är ganska sällsynta! Detta är en ekologisk naturlag som
gäller vare sig man undersöker växter eller djur på land eller i vatten, i regnskogen eller i ök-
Artantalet och jämnheten är kopplade till varandra så när jämnheten minskar kommer även
artantalet att minska. Det betyder att om flera vanliga arter håller på att bli sällsynta kommer
sannolikheten vara mycket stor att några av de sällsyntaste arterna kommer att försvinna på
sikt. Detta är egentligen enklare att förstå genom att se på de exempelkurvor som följer de
närmaste sidorna.
Faktum är att de flesta arter i naturen är ganska sällsynta! Detta är en ekologisk naturlag som
gäller vare sig man undersöker växter eller djur på land eller i vatten, i regnskogen eller i öknen. Att de flesta arter är sällsynta även under naturliga förhållanden betyder inte att de hotar
av försvinna. Många arter överlever helt enkelt i lägre antal än andra. Men om ekosystemet
utsätts för kraftigare förändringar i större skala kan flera av dessa sällsyntare och även vanligare arter komma att hotas av utdöende i den ekosystemenhet som förändras.
För att visa hur arter ordnar in sig i naturen ännu tydligare kan de ordnas in i rangordning i ett
diagram efter hur många individer (eller observationer eller förekomstområden) de har. I ett
sådant diagram syns den långa ”svansen” av sällsynta arter mycket tydligt.
-5-
800
t.ex. antal individer av arten
KURVOR
Om man räknar antalet individer (eller observationer eller förekomster) av olika arter och
rangordnar dom så den vanligaste arten kommer först och därnäst den näst vanliga osv, får
man en lista där ganska få arter är vanliga medan det finns en lång svans av arter som är ovanliga eller bara förekommer enstaka.
600
400
200
de vanligaste
arterna har
höga individantal
varje art representeras
i detta diagram av en
stapel
lång svans av naturligt sällsynta
arter med låga individantal!
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
art nr
Ännu mer intressant blir det om man sätter en progressiv skala på y-axeln, dvs en skala som
ökar med t.ex. 10 ggr per skalstreck istället för i jämn takt. Just 10 ggr skalan kallas för logaritmisk skala, och den används standardmässigt för att se det lilla ”förstorat” och det stora
”förminskat”. Höga värden kan då bekvämt jämföras med låga värden i samma diagram. Med
arter med låga individantal!
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
art nr
I ett logaritmiskt diagram faller artantalet ganska jämnt ned från den vanligaste till den ovanligaste. Faktum är att detta också är en ekologisk lag om hur arter fördelar sig i naturen. I stabila ekosystem ligger kurvan ofta mycket nära en rak och jämn linje (egentligen faller arterna
i en svag S-formig backe ned från den vanligaste till den ovanligaste efter en speciell fördelningskurva men detta är knappt märkbart om stabila ekosystemenheter mäts upp).
10000
I ett diagram där individer
av olika arter jämförs med
progressiv skala (logaritmisk) ordnar arterna in sig i
en nästan rak och jämn linje.
Förutsatt att ekosystemenheten som provtas är stabil.
1000
individer
KURVOR
Ännu mer intressant blir det om man sätter en progressiv skala på y-axeln, dvs en skala som
ökar med t.ex. 10 ggr per skalstreck istället för i jämn takt. Just 10 ggr skalan kallas för logaritmisk skala, och den används standardmässigt för att se det lilla ”förstorat” och det stora
”förminskat”. Höga värden kan då bekvämt jämföras med låga värden i samma diagram. Med
en log-skala kan man studera både vanliga och ovanliga arters fördelning i diagrammet.
100
10
1
0
10
20
30
-6-
40
art
KURVOR
Om något händer med ekosystemenheten som studeras accentueras S-formen. Det visar sig
i logdiagrammet typiskt som en tydlig svacka i första halvan av kurvan. Svackan innebär att
de vanligare arterna har minskat i antal ganska kraftigt. Man ska betänka att skalstrecken i
logdiagrammet är 10 ggr högre än föregående, dvs en sådan svacka som på bilden nedan kan
innebära minskningar ner till 20-50 % av arternas ursprungliga nummerär för flera av de vanligare arterna.
I naturen kommer dock ekologiska processer att se till att kurvan rätar ut sig. Hur denna uträtning slutar beror på om orsaken till störningen är långvarig och permanent eller av tillfällig
natur. Är störningen permanent och negativ slutar den räta linjen kanske med ett lägre artantal
och därmed också en brantare lutning. Arter har då försvunnit ur ekosystemenheten. Är störningen tillfällig återtar kurvan oftast sin normala lutning och sitt ursprungliga artantal. Detta
visas tydligast med diagrammen nedan.
10000
En normal mångfaldskurva så som
den ska se ut i ett stabilt ekosystem. I detta fall finns det 40 arter
av t.ex. örter.
1000
100
10
1
0
10
20
30
40
10000
1000
100
10
sv
ac
ka
Om miljön förändras på ett negativt
sätt för mångfalden visar detta sig
typiskt genom att en svacka utbildas
i början av kurvan så att en S-formig
kurva skapas. De vanligaste arterna
(där svackan är) går tillbaka ganska
visas tydligast med diagrammen nedan.
10000
En normal mångfaldskurva så som
den ska se ut i ett stabilt ekosystem. I detta fall finns det 40 arter
av t.ex. örter.
1000
100
10
1
0
10
20
30
40
10000
KURVOR
1000
sv
100
ac
10
ka
1
0
10
20
30
40
Om miljön förändras på ett negativt
sätt för mångfalden visar detta sig
typiskt genom att en svacka utbildas
i början av kurvan så att en S-formig
kurva skapas. De vanligaste arterna
(där svackan är) går tillbaka ganska
kraftigt (obs logskalan maskerar
detta men se y-axelvärdena!).
10000
10000
1000
1000
100
100
10
10
1
1
0
10
20
30
40
Om en negativ förändring håller i
sig tillräckligt länge kommer kurvans
nya lutning att bli brantare och arter
försvinner! I detta fall slutar artantalet
på 30 vilket innebär att ekosystemet
har ca 10 arter färre arter vid den nya
jämvikten (se artantalet på x-axeln!).
- 7kommun
Metod för mätning framtagen av Jan Bergsten, Ekolog, Tekniska kontoret, Danderyds
0
10
20
30
40
Om förändringen upphör och
normala förhållanden uppstår igen
återtar kurvan sin ursprungliga
räta form och arternas antal bibehålls vid 40. Detta kan i verkligheten märkas genom att de tillbakatryckta vanligare arterna återtar
sin vanlighet.