Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Vårterminen
Ordförråd och ordbildning – SÆN403G
(5,0 hp) V [5,0 ECTS]
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 1
I begynnelsen var Ordet...
Ur Joh. 1:1
Bibelöversättningen från 1917
Välkommen till studiebrev 1! Det här studiebrevet kommer att handla om
ordsemantik, det vill säga ord-betydelse. Det viktigaste redskapet när man ska
lära sig betydelsen för ett nytt ord är naturligtvis en (bra) ordbok. Ordböcker
kommer vi att återkomma till om och om igen under den här kursen, men redan i
detta studiebrev ska du få bekanta dig med en nätbaserad ordbok, som dessutom
är ganska färsk: ISLEX.
Ord och betydelse
Vad ett ord betyder är inte alltid entydigt. Ord får ibland olika betydelse
beroende på kontexten, sammanhanget. Ord uppfattas också olika av enskilda
individer. Vem man t.ex. uppfattar som “medelålders” kan till exempel bero på
hur gammal man är själv. Orden i ett språk ingår i ett system där de olika
delarna står i en viss relation till varandra. Orden kan ingå i ett hierarkiskt
system där ord är underordnade eller överordnade varandra. Ord kan vara
motsatser, synonymer, homonymer. Ett ords betydelse kan också indelas i
kärnbetydelse och bibetydelse.
Ordförråden mellan olika språk kan skilja sig åt rätt mycket, vilket hör i hop
med att människorna som talar de olika språken lever i olika kulturer och under
olika livsbetingelser. Ordförrådet i ett språk förändras hela tiden, i och med att
nya behov kräver nya ord. De “små” orden som vi använder för att t.ex. binda
ihop satser, uttrycka en relation mellan ord, de så kallade formorden är de ord
som förändras minst i ett språk. Däremot förändras innehållsorden hela tiden –
sådana som det inte finns behov av längre försvinner och nya kommer till.
Ibland får gamla ord en ny eller en utvidgad betydelse. Vi lånar in nya ord i
språket, i svenskan främst från engelskan idag. Vissa ord lånar vi in i sin
engelska form, medan andra försvenskas. Problemet med de inlånade “oförsvenskade” ordformer är att de inte passar in i det svenska böjningssystemet.
En del av de riktigt gamla orden, de så kallade arvorden har ofta väldigt många
betydelser idag. De ingår i fasta uttryck där man ofta inte kan lista ut uttryckets
betydelse, trots att man känner till vad de olika delarna betyder.
Olika språk uttrycker ett visst begrepp på olika sätt, vilket innebär att ju längre
från varandra språken står när det gäller släktskap, desto svårare är det att
översätta ord för ord direkt. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte finns
några primitiva språk – på alla språk kan man uttrycka allt, bara på olika sätt.
Språkforskare har kunnat bevisa att verb och substantiv tycks finnas i alla språk,
medan det finns språk där t.ex. adjektiven är få eller som till och med saknar
adjektiv.
Vad innebär egentligen begreppet “ord”? Det finns flera sätt att definiera vad ett
ord är, men den vanligaste definitionen är att det är den enhet som skiljs åt med
mellanrum då vi skriver. Det finns flera olika beteckningar för “ord” i den här
betydelsen, t.ex. graford, löpord, textord och ordformer. När man definierar
begreppet “ord” på det här sättet innebär det att man ser böjningsformer av ett
och samma ord som olika ord. Verbformer som till exempel tala-talar-talade ses
som tre olika ord. Man kan också definiera begreppet “ord” utgående från dess
betydelse och då ser man böjningsformerna av ordet som ett och samma ord. Det
här synsättet tillämpas i våra ordböcker, där man hittar olika böjningsformer av
ett ord under ett och samma uppslagsord. Då vi vill definiera begreppet “ord” på
detta sätt använder vi oss av facktermer som lexikonord eller lemma. Ett
lemma, det vill säga ett uppslagsord, kan ha flera betydelser, så kallade lexem.
Människans språk är kombinatoriskt, det vill säga språkljuden kan kombineras
med varandra och man kan med hjälp av dessa olika kombinationer skapa
ett obegränsat antal ord. Ett annat fenomen när det gäller det mänskliga
språket är att sambandet mellan ett ord och dess betydelse oftast är
arbiträrt, det vill säga godtyckligt. Det finns inget i fenomenet “gräs” som
säger att det borde heta just “gräs”. Det finns dock ord där sambandet
mellan ord och betydelse inte är arbiträrt – det gäller de så kallade
onomatopoetiska orden, ord som är ljudhärmande. Ord som t.ex. krascha,
kvittra, vissla uppfattas som härmningar av ljudet hos den företeelse de
betecknar.
Uppgift 1
1. Läs mer om onomatopoetiska ord i Anna Hallströms och Urban Östbergs
Svår grammatik och ordbildning i svenska som främmande språk på s. 95–
98 och gör övningarna i samma bok på s. 98–105. Kontrollera själv dina
svar med facit bak i boken.
2. Vilka onomatopoetiska ord finns det i ditt språk? Ge några exempel och
förklara också vad orden betyder. Skicka in ditt svar till mig.
Homonymer
Homonymer är ord som lyder lika, men som har olika betydelser. Har du t.ex.
hört den här ordleken?
- Får får får?
- Nej, får får lamm.
Om man inte vet att ordet får har flera olika betydelser, blir meningarna
obegripliga.
Homonymer kan vara
ord som stavas och uttalas lika, t.ex. åker (fält) och åker (reser).
ord som stavas lika men uttalas olika, t.ex. banan (löpbanan) och banan
(frukten).
ord som stavas olika, men uttalas lika, t.ex. jord (mark), gjord
(participform av verbet göra) och hjord (fårhjord).
Homonymer används ofta i ordlekar och vitsar:
Det var en gång två bagare och en smet. (Ordet “smet” är tvetydigt och kan
betyda både ‘smita’ (i preteritum) samt ‘deg’).
Skytte är en rolig hobby där man kan träffa goda vänner. (Ordet “träffa” är
tvetydigt och kan betyda både ‘möta/umgås med’ samt ‘skjuta träff på’).
Uppgift 2
1. Gör övningen om homonymer på s. 84–86 i Svår grammatik och
ordbildning. Facit finns bak i boken.
2. Läs kapitel 2.2.2 och 2.2.3 s. 36–38 i Funktionell svensk grammatik och
besvara frågorna nedan:
a) Vad är polysemi?
b) Förklara begreppet lexikalfras och ge exempel på en sådan.
c) Vad är utmärkande för en lexikalfras?
Skicka in svaren på frågorna 2 a–c till mig.
Ordböcker
Det kanske viktigaste hjälpmedlet då man arbetar med ord – inte minst i
främmande språk – är en bra ordbok. Sedan mitten av november 2011 har vi
tillgång till en nätbaserad ordbok som heter ISLEX. ISLEX är ett samnordiskt
projekt som resulterat i en flerspråkig kostnadsfri ordbok på nätet. I dagens läge
kan man slå upp ord mellan isländska och svenska, norska (både bokmål och
nynorsk), danska och färöiska, men Finland är också med i projektet och inom
kort (förhoppningsvis) blir även en isländsk-finsk del tillgänglig. Man hoppas
också att man så småningom ska få med även resten av de nordiska språken. Så
här står det på ISLEX hemsida:
ISLEX är en tvärnordisk, flerspråkig onlineordbok med isländska som källspråk och svenska,
norskt bokmål, nynorska och danska som målspråk. ISLEX är ett samarbetsprojekt mellan
fyra institutioner på Island, i Sverige, Norge och Danmark. De deltagande institutionerna
är Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum (SÁ) i Reykjavík, Det Danske Sprog- og
Litteraturselskab i Köpenhamn, Institutt for lingvistiske, litterære og estetiske studier vid
Universitetet i Bergen och Institutionen för svenska språket vid Göteborgs
universitet. Fróðskaparsetur Føroya i Tórshavn kom med som samarbetspartner under 2011,
och man satsar på att kunna öppna den isländsk-färöiska ordboken mot slutet av 2012.
Den isländska redaktionen ansvarar för källspråket och för utformningen och utvecklingen av
ISLEX databas. Redigeringen av målspråken ombesörjs av redaktionerna i respektive land.
ISLEX-projektet inleddes 2005. Arbetet väntas bli avslutat under 2011 och ordboken kommer
då att vara fritt tillgänglig på nätet. Redigeringen utförs i en nätbaserad databas, som har
utvecklats speciellt för projektet så att alla de fyra ländernas redaktioner kan arbeta
samtidigt. ISLEX utnyttjar de fördelar som den elektroniska presentationen erbjuder, och
många av artiklarna innehåller således ljud- och bildillustrationer samt animationer.
Böjningsmönstret för alla de uppslagsord som kan böjas finns tillgängligt via en länk till en
morfologisk databas för modern isländska, Beygingarlýsing íslensks nútímamáls, som har
utarbetats vid SÁ.
ISLEX-ordboken är den första elektroniska ordbok som innehåller och förbinder flera
nordiska språk. Den innehåller ca 50 000 uppslagsord och deras ekvivalenter. Ordboken
omfattar modern isländska med särskild uppmärksamhet på att presentera ett rikt urval av
kollokationer, idiom och språkprov med åtföljande översättningar till målspråken.
Ordbokens hemsida erbjuder olika typer av sökningar. Man kan välja att söka i ett eller flera
av målspråken. På så sätt är det möjligt att få inblickar i det isländska språkets relationer till
målspråken och samtidigt en överblick över relationen mellan målspråken.
ISLEX vänder sig till olika målgrupper. Som en isländsk-dansk-norsk-svensk ordbok kan den
å ena sidan tjäna danska, norska och svenska användare, bland annat som redskap vid
översättning från isländska och vid studier och undervisning i isländska, och å andra sidan
isländska användare som behöver information om ord och uttryck på de skandinaviska
språken.
ISLEX är ett viktigt bidrag i arbetet med att stärka de kulturella banden inom Norden och den
internordiska språkförståelsen. Detta avspeglas i regeringarnas och de nordiska fondernas
finansiering av och stöd till projekten.
Uppgift 3
Nu vill jag att du ska bekanta dig med ISLEX-ordboken. Gå in på adressen
www.islex.hi.is och surfa runt litet i ordboken.
Din uppgift blir nu att leta reda på tio lexikaliserade fraser där en
kroppsdel ingår. Lexikaliserade fraser är fasta uttryck som också kallas
idiom. Det är fraser där orden förlorat sin egentliga betydelse och där
uttrycket i sin helhet betyder något annat än vad de enskilda orden som ingår
ger vid handen (se sid. 36 i Bolanders Funktionell svensk grammatik). De
här uttrycken vållar ofta bekymmer då man ska översätta dem till ett annat
språk.
Välj den avancerade sökfunktionen (“flóknari leit”) och välj sedan “i all
artikeltext” och “svenska”.
Slå sedan in valfri kroppsdel. Välj bland följande:
huvud
öga
öra
hjärta
näsa
tand/tänder
finger/fingrar
fot/fötter
Välj bland de svenska uttrycken och skriv ner tio idiom. Redogör också för
vad de uttryck du valt betyder genom att förklara dem på svenska.
Observera att alla fraser som ges efter ett ord i ISLEX inte nödvändigtvis är
fasta uttryck, utan ibland vanliga exempelsatser.
Du hittar fler länkar till svenska ordböcker på Språkrådets hemsida:
http://www.sprakradet.se/GetDoc?meta_id=2130
Dessa ordböcker kan du ha nytta av då du ska ta reda på/förklara vad de
lexikaliserade fraserna betyder. Du kan naturligtvis också använda dig av
andra svenska ordböcker.
Ett svar kan t.ex. se ut så här:
Exempel på ett fast uttryck med ordet “mun” är: lägga ord i munnen på
honom. Det betyder att någon...
Det var denna veckas studiebrev.
Hoppas att du inte tyckt att det varit alltför krångligt och hör gärna av dig om du
har några frågor!
Hälsningar,
Maria
Copyright©2017 Maria Riska & Lars-Göran Johansson
