Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Vårterminen
Översättning – SÆN205G
(5 hp)
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 2
Hej och välkommen till studiebrev 2. Den här veckan ska vi titta på vilka hjälpmedel en översättare har till sitt förfogande, allt från gamla hederliga ordböcker
till litet mer moderna elektroniska hjälpmedel.
Ordböcker
Det kanske viktigaste hjälpmedlet då man arbetar med översättning och främmande språk är en bra ordbok. Sedan mitten av november 2011 har vi tillgång
till en nätbaserad ordbok som heter ISLEX. ISLEX är ett samnordiskt projekt
som resulterat i en flerspråkig kostnadsfri ordbok på nätet. I dagens läge kan
man slå upp ord mellan isländska och svenska, norska (bokmål och nynorsk)
och danska. Färöarna och Finland deltar också i ordboksprojektet och inom kort
(förhoppningsvis) blir även en isländsk-färöisk resp. en isländsk-finsk del
tillgänglig. Förhoppningsvis får vi även med resten av de nordiska språken så
småningom.
Uppgift 1
Ordspråk och lexikaliserade fraser (idiom), det vill säga fasta uttryck, där
orden förlorat sin egentliga betydelse och där uttrycket i sin helhet betyder
något annat än vad de enskilda orden som ingår ger vid handen, vållar ofta
bekymmer då man ska översätta dem till ett annat språk. Här nedan hittar du 15
fasta uttryck/ordspråk. Förklara vad uttrycken betyder. Finns det ett
motsvarande uttryck på ditt modersmål?
Om du inte redan har bekantat dig med ISLEX-ordboken, är det dags att göra
det nu. Gå in på adressen http://islex.hi.is/ och försök orientera dig fram till de
olika funktionerna. Du hittar fler länkar till svenska ordböcker på Språkrådets
hemsida: http://www.sprakradet.se/GetDoc?meta_id=2130
Dessa ordböcker kan du ha nytta av då du ska ta reda på/förklara vad de
lexikaliserade fraserna nedan betyder. Du kan naturligtvis också använda dig
av andra svenska ordböcker.
1. ha många järn i elden
2. smida medan järnet är varmt
3. bättre stämma i bäcken än i ån
4. en ulv i fårakläder
5. ana ugglor i mossen
6. i nöd och lust
7. en olycka kommer sällan ensam
8. avsked på grått papper
9. slå sig i slang med
10. maskrosbarn
11. den gyllene medelvägen
12. ha rent mjöl i påsen
13. Goddag yxskaft!
14. stryka på foten
15. på stående fot
“Googla vetja!“
Behövs det egentligen översättare idag? Internet erbjuder flera olika översättningstjänster, t.ex. Google Translate – är det inte bara enklare och framför allt
billigare att använda sig av en sådan tjänst i stället för att anlita en “riktig” översättare? Jag lät Google Translate översätta kursbeskrivningen till den här översättningskursen från svenska till isländska och så här blev resultatet:
Svensk originaltext:
Översättning sker i huvudsak från svenska till den studerandes modersmål. Kursdeltagarna
arbetar med olika typer av dokument och granskar och reflekterar kring skilda fackspråk och
skönlitterära texter. Det kan röra sig om texter hämtade från dagstidningar, myndigheter,
broschyrer och hemsidor på internet. Speciellt intresse ägnas översättning av skönlitteratur.
Under kursen översätter studenterna själva kortare texter, där vi sedan diskuterar problem i
samband med översättningen och hur man kan lösa dem. Det kan röra sig om hur man t.ex.
ska översätta ordspråk eller (andra) kulturspecifika fenomen. En genomgång av baskunskaper
i översättningskunskap presenteras och studenterna får ta del av olika kortare forskningsuppsatser om översättning.
Isländsk översättning Google Translate:
Þýðingar eru frá sænsku í móðurmáli nemandans. Nemendur vinna með mismunandi gerðir af
gögnum og endurskoða og fjalla um mismunandi hugtök og bókmenntaverk. Það getur fært á
texta sem tekin eru úr dagblöðum, stofnanir, tímarit og vefsíður á internetinu. Sérstakan áhuga
er gefið bókmenntaverk þýðingu. Á námskeiðinu þýðir nemendur sjálfir stuttir textar, þar sem
við ræðum um vandamál þýðingar og hvernig á að leysa þau. Það gæti verið um hvernig slík
að þýða Ok eða (annar) Menning-sérstakur fyrirbæri. A endurskoðun á grundvallarfærni í
þýðingu þekkingar kynnt og nemendur taka þátt í ýmsum stuttum fyrirlestrum rannsóknir á
þýðingu.
Begripligt ja, men inte korrekt.
“Vad heter det egentligen på svenska?” Det är en fråga jag ofta ställer mig då
jag jobbar med språket, skriver något, översätter en text etc. För att få svar på
den frågan googlar jag ofta uttrycket. Google kan fungera bra om man vill kolla
hur allmänt ett visst uttryck är, om ett visst uttryck överhuvudtaget används på
det sätt man tror etc. Men det är klart, när man googlar får man träff på alla
typer av texter som ligger på internet, inte bara sådana som är skriva av professionella skribenter eller ens av folk som har ett någorlunda korrekt språk –
långt ifrån. Det går till exempel inte att få Google att utesluta alla bloggtexter då
man använder sökfunktionen. Därför måste man vara uppmärksam på vilka
källor som faktiskt är trovärdiga och vilka som inte är det om man använder
Google. På Google kan man söka på ett ord eller en fras, men inte t.ex. på en
fras som slutar på ett adjektiv, vilket som helst adjektiv alltså, vilket också är ett
minus.
Men det finns andra hjälpmedel, en korpus till exempel. En korpus är en stor
samling texter som finns lagrade elektroniskt och som används vid språkvetenskapliga studier inom universiteten och när man gör ordböcker. När det gäller
svenskan finns det en stor korpussamling som är tillgänglig via Språkbanken vid
Göteborgs universitet. En korpus är på det sättet bättre än Google eftersom man
kan välja vilka texter man vill att ska ingå i en sökning. Man kan minimera
sökningen till att bara gälla dagstidningstexter eller bara fackspråkligt material –
eller bara bloggtexter – beroende på vad man vill undersöka. Bloggtexterna är
till exempel en bra källa om man vill ta reda på vilka nya uttryck som kommit in
i språket och som används i talspråk/ledigt skriftspråk – speciellt om man bor
utanför det svenska språkområdet och inte hör svenska varje dag är det inte
alltid så lätt att hänga med i språkutvecklingen!
En form av söktjänst i korpussamligen vid Språkbanken är Korp. Med hjälp av
Korp kan man söka väldigt specifik information. Man kan t.ex. söka – förutom
på enstaka ord – även på ordklasser och på ord och ordklasser i kombination.
Länken till Korp är: www.spraakbanken.gu.se/korp/
Ett av de nya ord som började användas i svenskan under år 2012 var ordet
ogooglebar, som betyder att något inte kan hittas på webben med hjälp av en
sökmotor. Bland årets nykomlingar finns t.ex. växtmjölk och Dylanman.
Språkrådet publicerar en ny nyordslista varje år. Gå in på Språkrådets
hemsida och läs mer om nyorden för år 2016:
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord.html
Det var allt för den här veckan.
Hälsningar,
Maria
Copyright©2017 Maria Riska & Lars-Göran Johansson
