Document

Mål för en stad!
• Alla göteborgare ska ha goda livschanser
• Skillnader i hälsa och välbefinnande mellan
socioekonomiska grupper och olika delar av
staden ska minska
I budget 2016 sammanfört till:
• GÖTEBORG SKA VARA EN JÄMLIK STAD
Vad bör vi fokusera på?
1. Ge varje barn en god start i livet. Grunden för all mänsklig utveckling läggs i
barndomen. Det som händer under tidiga år med början i mammans mage har
konsekvenser för skillnader i hälsa genom hela livet.
2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren. Utbildning ger en
mängd fördelar av betydelse för hälsan. Därför är det centralt att förbättra
förutsättningarna till att skaffa sig utbildning i lägre sociala grupper.
3. Skapa förutsättningar för arbete. Här handlar det om att minska sociala
skillnader i tillgången till arbete och exponering för olika ohälsosamma
arbetsförhållanden. En grund för bra levnadsstandard och ekonomisk trygghet.
4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. Målet är att
människor skall ha en bostads-, boende- och närmiljö som bidrar till minskade
skillnader i hälsa.
Varför ska vi utjämna skillnader i hälsa?
Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta
åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa
när orsakerna är kända och påverkbara och
det kan ske med rimliga insatser. Michael Marmot,
WHO-kommissionen Closing the Gap
”Vi anser att det är etiskt tvingande att
utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa
dödar människor i stor skala”. Michael Marmot,
WHO-kommissionen Closing the Gap
”we came back full circle”
Planners face a nightmarish return of the
oldest of urban problems, which more than
any other originally brought it into being
and gave it its legitimacy: the problems of
the urban underclass.
(Sir Peter Hall)
Varför samlas
minoriteter på vissa
platser eller i vissa
stadsdelar?
Spelar segregationen någon roll?
Ett teoretiskt exempel: fattigdomens
geografi
1000 personer varav 100 fattiga (10%)
Två fördelningsmönster av 100 fattiga
över fyra stadsdelar
1. Jämn fördelning
2. Ojämn fördelning
250/25 =10%
250/25 =10%
250/50 =20%
250/25 =10%
250/25 =10%
250/25 =10%
250/25 =10%
250/0 =0%
Det är väl belagt att fattigdom medför olika slags sociala problem
och att segregationen sorterar livschanser. Den geografiska fördelningen av
fattigdom har därför en hel del med fattigdomens konsekvenser att göra, såväl för de
fattiga som för omgivningen. Massey & Denton, American Apartheid, 1993.
…..Florida underskattar vreden som
utanförskapet väcker…
”Ingen vill vara pittoresk kuliss
till den kreativa klassen”
(David Harvey, geograf, Floridakritiker)
Var finns politiken för framtidens
stadsbyggande och stadsutveckling?
I Sverige har vi en glesbygdspolitik
men ingen stadspolitik. Vi har en
jordbruksminister men ingen
stadsbyggnadsminister […] det
saknas en politik som omfattar
frågor av betydelse för den stora
majoritet av människor som bor
och arbetar i städer och
samhällen. (2008)
Sverige behöver en nationell
stadspolitik i syfte att främja och ge
förutsättningar för en utveckling av
hållbara städer, den ska utgå ifrån
och stödja den kommunala och
regionala nivån i deras arbete.
(2010)
Brundtlandkommissionen
Hållbar utveckling – en
utveckling som möter
dagens behov utan att
hindra framtida
generationers möjligheter.
(Jfr talesättet: Kom ihåg att vi inte
har fått ärva den här världen av
våra förfäder utan fått låna den av
våra barn!) Hur får man in ännu ej
födda människor i dagens
beslutsfattande?
”Den levande generationen bör ej förstöra
vad de tidigare generationerna hopbragt
till de efterlevandes gagn”
Kommunallagen 1953
Climate Change –
Social Justice
”Vi kommer aldrig att lösa
klimatfrågorna om vi inte löser
rättvisefrågorna”
Michael Pacione (Urban Geography, a global perspective 2009)
påpekar att social hållbarhet är ett multidimensionellt begrepp och
måste omfatta den centrala frågan om hur människor väljer att leva
sina liv. Pacione menar att ett socialt hållbart samhälle innefattar
följande faktorer: säkerhet, hälsa, jämlik tillgång till bostäder,
samhällsservice och rekreation, full tillåtelse för kultur och andliga
behov.
?
Pacione beskriver social hållbarhet som en rad åtgärder och
strategier som syftar till att förbättra livskvaliteten och ge lika tillgång
till, och fördelning av, rättigheter för användande och ianspråktagande
av den naturliga och byggda miljön.
Detta innebär en förbättring av befolkningens levnadsvillkor
genom att minska fattigdomen och öka tillfredsställandet av
grundläggande behov.
Michael Pacione (Urban Geography, a global perspective 2009) påpekar att social
hållbarhet är ett multidimensionellt begrepp och måste omfatta den centrala
frågan om hur människor väljer att leva sina liv. Pacione menar att ett socialt
hållbart samhälle innefattar följande faktorer: säkerhet, hälsa, jämlik tillgång till
bostäder,
samhällsservice och rekreation, full tillåtelse för kultur och andliga behov.
Han nämner även att målen för hållbarhet inte
är förenliga med kapitalismens mål och kommer att
mötas av motstånd från inrotade vanor.
Pacione beskriver social hållbarhet som en rad åtgärder och strategier som
syftar till att förbättra livskvaliteten och ge lika tillgång till, och fördelning av,
rättigheter för användande och ianspråktagande av den naturliga och byggda
miljön.
Detta innebär en förbättring av befolkningens levnadsvillkor genom att minska
fattigdomen och öka tillfredsställandet av grundläggande behov.
Hållbarhetsdimensionerna – balans?
Internationella studier av hur lokala och regionala
regimer förhåller sig till hållbar utveckling i den
faktiskt förda politiken pekar i riktning mot att det
sällan sker någon balansering (mellan
hållbarhetsdimensionerna).
Snarare är det så att när lokalt entreprenörskap och
ekonomisk tillväxt skall främjas bortses det från
ekologiska effekter (se t ex Bulkeley & Betsill
2005).
När det gäller sociala förhållanden så antas de ofta
med automatik förbättras genom att tillväxten ökar.
I de fall de tre dimensionerna uppmärksammas i den
lokala politiken tenderar de att utvecklas var för sig.
…men däremot kunde konstateras att
institutionaliserade samarbeten mellan stad, region,
stat, marknad och intresseorganisationer över en
längre tid, hade en positiv betydelse för
utvecklande av en sammansatt syntes.
Mandat?
Den enskildes personliga,
ekonomiska och kulturella
välfärd skall vara
grundläggande mål för
den offentliga
verksamheten. Det skall
särskilt åligga det
allmänna att trygga rätten
till hälsa, arbete, bostad
och utbildning […]
Det allmänna skall främja
en hållbar utveckling som
leder till en god miljö för
nuvarande och kommande
generationer.
Målen för storstadspolitiken:
- att ge storstadsregionerna goda
förutsättningar för långsiktigt
hållbar tillväxt; storstadspolitiken
bör därmed kunna bidra till att nya
arbetstillfällen skapas såväl inom
storstadsregionerna som i övriga
delar av landet.
- att bryta den sociala, etniska
och diskriminerande
segregationen i
storstadsregionerna och att verka
för jämlika och jämställda
levnadsvillkor för storstädernas
invånare.
(Målbeskrivningen
står kvar efter regeringsskiftet
2006.)
1 kap1 §: Denna lag innehåller
bestämmelser om planläggning av
mark och vatten och om byggande.
Bestämmelserna syftar till att med
beaktande av den enskilda
människans frihet främja en
samhällsutveckling med jämlika och
goda sociala levnads- förhållanden
och en god och långsiktigt hållbar
livs- miljö för människorna i dagens
samhälle och för kommande
generationer.
Vem/vilka har ett uttalat ansvar för den
sociala dimensionen i
samhällsplaneringen?
Från portalparagrafen: Samhällets
socialtjänst skall på demokratins och
solidaritetens grund främja
människornas ekonomiska och
sociala trygghet,
jämlika levnadsvillkor och
aktiva deltagande i samhället.
3 kap 1§:
Till socialnämndens uppgifter
hör att medverka i
samhällsplaneringen och i
samarbete med andra
samhällsorgan, organisationer,
föreningar och enskilda främja
goda miljöer i kommunen
3 kap 2 §:
Socialnämndens medverkan i
samhällsplaneringen skall bygga
på nämndens sociala
erfarenheter och särskilt syfta
till att påverka utformningen av
nya och äldre bostadsområden i
kommunen. Nämnden skall
också verka för att offentliga
lokaler och allmänna
kommunikationer utformas så att
de blir lätt tillgängliga för alla
Kunskap om
människors
levnadsförhållanden
och vad som
påverkar dessa
Reglemente SDN
4§
[…] Nämnderna skall medverka i
samhällsplaneringen och tillsammans med andra
samhällsorgan, organisationer, föreningar och
enskilda främja goda miljöer i staden. Nämndens
medverkan skall bygga på nämndens sociala
erfarenheter och särskilt syfta till att påverka
utformningen av nya och äldre bostadsområden i
kommunen. Nämnden har uppdraget att
systematisera dessa erfarenheter så att de kan
utgöra ett stöd för strukturinriktade insatser i
samhällsplaneringen, fält- och grannskapsarbete
och uppsökande verksamhet samt åt allmänt
inriktade insatser som information och åtgärder
som verkar för den enskildes rätt till arbete,
bostad och utbildning.
Exempel på lagrum och portalparagrafer samt propositioner som ger mandat i arbetet med
hållbarhet, rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och likvärdighet.
•Regeringsformen: Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och
kommande generationer
•Proposition 1997/98:165 (storstadspropositionen): Målet för storstadspolitiken: att bryta den sociala, etniska och
diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlikhet och jämställda levnadsvillkor för
storstädernas invånare.
•Plan- och bygglagen: Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en
samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för
människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
•Socialtjänstlagen: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktivt deltagande i samhällslivet.
•Hälso- och sjukvårdslagen: Målet för hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.
•Skollagen: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de
mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
•Högskolelagen: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och
kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.
•Diskrimineringslagen: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter
och möjligheter....
•Miljöbalken: Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och
kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.
•EU’s Lissabonfördrag: ”Som har inspirerats av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilken de
universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbarhet och oförytterliga rättigheter liksom frihet,
demokrati, jämlikhet och rättsstaten.”
•EU fördraget: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten
och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara
gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa,
solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.
Stadens nya slogan inför 2021 ?
Staden där vi läser för våra barn
Staden där jämlikhet är målet