IDAG
Produktionssätt och
särdrag
Transporter och
energi
Sjukdomsbekämpning
Gödning och
vatten
CO2 och
klimatförändringar
Storskaliga djurfabriker. 68
procent av svensk åkermark
till djurfoder. Utfiskning av
hav. Skövling av regnskog.
Hög import.
Långa transporter över hela
planeten med icke förnybart
bränsle. En djupfryst lax kan
ha fraktats 4.000 mil innan
den hamnar i munnen.
Stora besättningar i trånga
utrymmen skapar
djursjukdomar som kräver
antibiotika vilket skapar
multiresistenta bakterier.
Djur inomhus behöver hög
andel kraftfoder och vall.
Fodras 16 000 liter vatten
för ett kilo nötkött.
Fossila bränslen och
konstgödning ger stora
utsläpp av växthusgaser.
Hög sårbarhet för
klimatförändringar.
Storskaliga monokulturer.
Cirka 80 procent av svensk
åkermark till spannmål och
vall. Jorderosion. Hög import
av frukt och grönsaker.
Långa transporter över hela
planeten. Nästan 200.000
ton bananer fraktas mer än
1000 mil till Sverige per år
med icke förnybart bränsle.
Monokulturer dödar
mikrolivet i jorden och
utarmar biologisk mångfald,
vilket skapar växtsjukdomar.
Lösningen är pesticider.
Konstgödning ger
övergödning av sjöar och
hav. Låg vattenhållning i
mark kräver ofta
konstbevattning.
Fossila bränslen och
konstgödning ger stora
utsläpp av växthusgaser.
Hög sårbarhet för
klimatförändringar.
KÖTT, MEJERI FISK
Nöt, lamm, får,
fläsk, fågel och fisk.
VÄXTGRÖDOR
Säd, olje- och
baljväxter, betor,
grönsaker, frukt och
svamp.
HÄLSA OCH MAT • Ungefär 800 miljoner människor är undernärda och cirka 2 miljarder har brist på mikronäringsämnen. • 25 procent av köpta livsmedel i rika länder kastas. FISK • 80 procent av
världens fiskebestånd är ”fullt utnyttjade” ”överexploaterade” eller ”uttömda”. KLIMATFÖRÄNDRINGAR • Växthusgasutsläppen per svensk minskar inte nämvärt om man inkluderar ökade utsläpp
från import, transporter, flygresor och konsumtion i utlandet. • UNHCR uppskattar att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar.
MORGONDAGENS
LIVSMEDELSSYSTEM
UTMANING: Merparten av dagens
livsmedelssystem är varken hållbart
eller resilient med tanke på
produktionssätt, näringsvärde,
transporter, sjukdomsbekämpning,
energibehov, gödning, klimatförändringar eller allvarliga samhällshot.
Utan en radikal förändring av
livsmedelssystemet nås inte internationella klimatöverenskommelser
eller FNs utvecklingsmål.
SVAR: Ett hållbart och resilient
livsmedelssystem kan skapas
genom en kombination av
stadsodling, växthusodling, skogsträdgårdar, skogsodling, trädjordbruk och betesskogsbruk. Morgondagens livsmedelssystem är lokalt,
energisnålt, miljövänligt, resurseffektivt, ekologiskt, klimatsmart,
självgödande och nyttjar naturlig
skadedjursbekämpning.
IMORGON – om naturen själv får bestämma
STADSODLING
SKOGSJORDBRUK - SKOGSTRÄDGÅRDAR
Intensivodling,
skogsträdgårdar och
växthusodling
Fleråriga och
ettåriga ätliga växter
Odlingsbälte
runt städer och
samhällen
Odling i sju höjdskikt
Skogsekosystem
imiteras
Fleråriga ätliga växter
Fiskdammar
Små skogsträdgårdar,
odlingsbäddar,
växthusodling.
Planteringar i rabatter,
parker, villaträdgårdar,
skolområden, alléer, på tak
och husfasader.
Exempelvis koreansk
silverbuske, bärtry, äkta
kvitten, turkisk trädhassel,
äkta kastanj, libbsticka,
jordärtskocka, lungrot,
morötter, lök, sparris,
mangold, piplök, rabarber.
För Lund cirka 1 km
brett. Designas enligt
permakultur efter den
lokala geografin och
klimatzonen. Dammar för
värmeackumulering,
spegling av ljus och
fiskodling.
Högre trädskikt, lägre
trädskikt, buskskikt,
örtskikt, rhizosfär,
jordskikt och klättrande
växter. Optimerar
näringsupptag,
avkastning, skydd och
biologiskt bekämning.
Växter i olika höjdskikt har
olika djupa rötter.
Mångfalden attraherar
olika insekter, bakterier
svampar och maskar. En rik
mykorrhiza i kombination
med kvävefixerande växter
sprider näringen effektivt.
Nöt- och frukträd,
bärbuskar, markväxter,
rotfrukter och
klängerväxter. Exempel är
valnötter, hassel,
äppelträd, hallon, blåbär,
oregano, ramslök,
smultron, rankspenat.
Exempelvis karp eller
lax och öring om
syresättningen är
god. Kan odla
vattenväxter. Ger
näringshaltigt vatten
till odlingarna.
SKOGSJORDBRUK - SKOGSODLING, TRÄDJORDBRUK, BETESSKOGSBRUK
VÄXTHUSODLING
Växtgrödor, träd
Djur i skog
Självgödning och
robusthet
Plöjfritt
Plantuppdragning
och förökning
Växthus ovan
mark/nedsänkta
Skogsodling – ex. shiitake,
ostronskivling, mangold, bär.
Trädjordbruk – ex. perennt
vete, solros, majs, potatis,
betor, ärtor, oljeväxter.
Träd - kvävefixerare, virke,
vindskydd, frukt/nötter,
honung, foder och bioenergi.
Betesskogsbruk betesdjur som kor, får,
getter eller grisar i
betesmark med träd.
Näringsämnen
återförs via djurens
fekalier och urin.
Ligghallar för skydd.
Hög djuretik.
Träd fixerar kväve (ex. klibbal)
och bladen på hösten blir till
näring i marken. Träden suger
upp näring från djupare
nivåer och skyddar
växtgrödorna för blåst,
erosion och torka. Den
biologiska mångfalden gynnar
pollinering och naturlig
skadedjursbekämpning.
Plöjning försämrar
luckerheten eftersom den
skapas av maskarna och
mikrolivet i jorden. En
grästäckt mark, eller med
t.ex. flerårigt vete är
således mycket bättre än
en plöjd och harvad jord.
Förkultivering av ettåriga
växter inomhus och
plantering under våren.
Exempelvis chili, paprika,
gurka, melon, tomat. Sådd av
kärnor från nötträd, ympning
av ris från fruktträd,
sticklingar från buskar eller
avläggare från till exempel
björnbärsgrenar.
Nedsänkta kan fungera
som kallväxthus om vintern
för till exempel vintersallat.
Varmväxthus kan värmas
med flis, biogas och
solfångare. Växter kan
belysas med LED växtbelysningslampor. Även
exotiska frukter kan odlas.
Morgondagens livsmedelssystem
STADSODLING
VÄXTHUSODLING
SKOGSTRÄDGÅRD
SKOGSODLING
TRÄDJORDBRUK
BETESSKOGSBRUK
ODLING • Avkastningen från skogsträdgårdsbältet, stadsodling och växthusodling uppgår till ungefär 500kg/invånare/år. • Genom en kombination av stadsodling, växthusodling, skogsträdgårdar,
skogsodling, trädjordbruk och betesskogsbruk kan Skåne bli nästan helt självförsörjande på livsmedel. • Jord kan berikas med bland annat rötrester, stenmjöl, biokol, täckodling och kvävefixerande
växter. • Utanför Höör i Holma finns en skogsträdgård i full drift som referensträdgård. BIOBRÄNSLE • Morgondagens livsmedelssystem kan förse städer och samhällen med organiskt material för
biogasproduktion. NÄRINGSLIV • Ett nytt livsmedelssystem kan ge mer än 100 000 nya arbetstillfällen för Skåneregionen och många nya livsmedelsföretag. Systemet passar utmärkt för anställning
av människor med både lägre och högre utbildning, pensionärer, och för deltidsarbete för tjänstemän, arbetare och sjukskrivna. • Morgondagens livsmedelssystem i Skåne kan bli en global förebild
och skapa ett nytt kompetensområde för export. SKÅNE • Det nya livsmedelssystemet kan få många positiva effekter på sysselsättning, hälsa, miljö, integration, klimat, näringsliv, energi, transporter, biologisk mångfald, turism och ekonomi. KLIMATFÖRÄNDRING • Morgondagens livsmedelssystem kan kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och medverka till lösningar på flera av FNs
hållbarhetsmål. RESILIENS • Morgondagens livsmedelssystem kan till och med klara livsmedelsförsörjningen under allvarliga samhällshot såsom en solstorm med Carringtonstyrka.
MORGONDAGENS
LIVSMEDELSSYSTEM
UTMANING: Merparten av dagens
livsmedelssystem är varken hållbart
eller resilient med tanke på
produktionssätt, näringsvärde,
transporter, sjukdomsbekämpning,
energibehov, gödning, klimatförändringar eller allvarliga samhällshot.
Utan en radikal förändring av
livsmedelssystemet nås inte internationella klimatöverenskommelser
eller FNs utvecklingsmål.
SVAR: Ett hållbart och resilient
livsmedelssystem kan skapas
genom en kombination av
stadsodling, växthusodling, skogsträdgårdar, skogsodling, trädjordbruk och betesskogsbruk. Morgondagens livsmedelssystem är lokalt,
energisnålt, miljövänligt, resurseffektivt, ekologiskt, klimatsmart,
självgödande och nyttjar naturlig
skadedjursbekämpning.
IMORGON – samarbete viktigare än konkurrens
TRANSPORTER OCH ENERGI
BEKÄMPNING
Lokal livsmedelsproduktion
Vind-, sol-, geooch bioenergi
Korta
transporter
Lågt energibehov
efter etablering
Naturlig
bekämpning
Hög biologisk
mångfald
Inga pesticider
Korta avstånd till
stadsodling, växthus,
skogsträdgårdar och
skogsjordbruksområden.
Skogsträdgårdsbältet
cirka 1km brett för Lund.
Geotermisk värme ur
djuphål i berggrunden
som värms upp under
sommaren. Solfångare,
solceller och tysta
vindkraftverk.
Eldrivna fyrhjulingar/cyklar
med vagnar, häst, eller
mindre ellastbilar i stadsodling och skogbruksområden. Biogas- eller
eldrivna traktorer i skogsbruksområden.
Manuellt arbete i
skogsträdgårdar. Korta
transporter. Energisnål
skogsbruksodling. Mer
energi för varmväxthus.
Naturliga predatorer som
bakterier, svampar,
nematoder, insekter och djur.
Exempel är nyckelpigor,
blomflugor, höns, igelkottar
och grodor.
Träd och växter som
attraherar fjärilar,
insekter, fåglar och djur.
Skapar genetisk
diversitet, artdiversitet
och ekosystemdiversitet.
Som följd av naturlig
skadedjursbekämpning
och hög biologisk
mångfald under och
ovan mark.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
GÖDNING
Återföring av
matavfall
Kvävefixering &
mineralackumulation
Naturlig
gödsling
Obetydligt kväve-
Kompostering eller
biogasproduktion av
matavfall från hem,
skola, restaurang,
grossister och
detaljister.
Till exempel klibbal och
ärtväxter såsom rödklöver omvandlar
luftkväve till växtnäringskväve. Exempelvis vallört
och lind är bra på att ta
upp speciella mineraler
från djupa jordlager.
Kombinationen av
kvävefixering, mineralackumulering, rötter på
olika djup i symbios med
svampar (mykorrhiza)
som bl.a. samlar fosfor
och andra växtnäringsämnen.
Näringen är bunden i
rötter, svampar, träd
och växter, vilket
minskar övergödning
av sjöar och hav.
VATTEN
Klimattålig
Binder CO2
Uppsamling av
regnvatten
Vattenhållande
mark
Skogsträdgårdar och
skogsjordbruksodling
suger lätt upp regn
och klarar därför längre
torkperioder samt
överlever kraftiga
stormar genom sina
stora rotsystem.
Stora mängder CO2
binds i mark, träd,
växter, rotsystem och
svampar i skogsträdgårdar och skogsjordbruksområden.
Dagvattenledningar
och takuppsamling till
dammar som renar
vatten vilka kan brukas
till bevattning.
Stora rotsystem,
markväxtlighet,
mykorrhiza och
jordstruktur
bestämmer
vattenhållning.
och fosforläckage
Morgondagens livsmedelssystem
